Kategori: Deckare

Anders Roslund – Sovsågott

Anders Roslunds böcker, även de han skrev tillsammans med Börje Hellström, har alltid en koppling till ett aktuellt samhällsproblem. Den här boken är inget undantag. Två små flickor försvinner från Stockholm samma dag. De försvinner till de mörkaste och hemskaste ”platser” vi människor kan tänka oss. Det är inte första gången Roslund tar upp ämnen som pedofili och människohandel. Redan i de två första böckerna om Ewert Grens Odjuret och Box21 var ämnena centrala, och det är 15 år sen. Den här boken är spännande från början till slut, precis när man tror att allt är löst så finns det en vinkel till eller ytterligare en sten att lyfta på. Att få in Piet Hoffman som ytterligare en huvudperson i serien har givit böckerna ytterligare en dimension. Thomas Hanzon läser inte in så många böcker men serien om Grens läser han väldigt bra. Gillar också se små subtila tilltagen att göra dialogerna i telefon lite burkinsk.
‪I Sovaågott tar sig Grens och Hoffman an en pedofilring. Anders Roslund är en mästare på att kombinera samhällsengagemang och spänning. Han gör det på det allra bästa sättet och det premieras med en femma i betyg.
Uppläsare: Thomas Hanzon
Betyg:

1

Lotta Luxenburg – Infiltratören

Jag har med stort nöje följt Lotta Luxenburgs serie om Klara och Nick. Så det var med höga förväntningar jag kastade mig över hennes nya serie om Stockholmsgruppen. Som titeln på serien skvallrar om så utspelar även denna bok i Stockholmsmiljö samt att det handlar om en ny grupp poliser. Handlingen kretsar kring Isabella och Nikolaj som infiltrerar ett ryskt brottsnätverk. Jag blir tyvärr inte helt övertygad. Att en polis tar sig an uppdraget att jobba som infiltratör utan förkunskaper gör att jag tappar förtroendet. Och ett tappar förtroendet är svårt att hämta igen. För även om ansatsen är god att få bort trafficking och prostitution så har polisen lagar och regler att hålla sig till, något det är lite si och så med ibland.
Mina höga förväntningar på Lotta Luxenburgs nya serie om Stockholmsgruppen uppfyllde inte mina högt ställda förväntningar. Infiltratören är stundtals spännande men sakna det lilla extra så får en trea i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

0

Arne Dahl – Friheten

Arne Dahl har jag älskat sedan första boken om A-gruppen. Hans målande språk och varma personporträtt har varit ett signum. När han för några år sen begravde han Hjelm och dom andra i A-gruppen. Det var säkert helt rätt. I den nya serien får vi lära känna Sam Berger och Molly Blom. Det som skiljer de två serierna är att den senare är mörkare, mer lik Jo Nesbøs böcker. Tycker också det går att dra en parallell till Anders De La Motte som först skrev dom fartfyllda böckerna i Geim-triologin för att sen växla över till den betydligt mörkare årstids serien.
Missförstå mig rätt, det här är en fartfylld deckare. Berger blir rekommenderad av sin fd kollega Deer att gå till en psykolog. Det blir upprinnelsen till en jakt på sanningen, eller på Friheten. Ibland kan även spänning och tempo bli för mycket. Här kan jag tycka att författaren ibland öser på lite för mycket och krånglar till det lite för mycket.
Arne Dahl öser på med spänning och tempo i Friheten. Kommer inte upp i A-gruppen klass men en fyra i betyg tycker jag den är värd.
Uppläsare: Niklas Engdahl
Betyg:

0

Michael Connelly – En eld i natten

Det här är den 24e boken om Harry Bosch, riktigt imponerad. Kan inte på rak arm komma på någon så lång bokserie med en och samma huvudperson. Nu har Connelly utvidgat sitt universum de senaste åren. Först var det halvbrodern Mickey Haller som då och då dyker upp i den här boken. Sen har vi den surfande polisen Renée Ballard. En karaktär växer för varje bok hon är med i. Det är riktigt smart att komplettera den trygga och välkända karantän Bosch med en yngre kvinnlig vinkel. Det har blåst nytt liv i serien. Om Bosch dotter börjar läsa juridik eller rent av blir polis skulle jag gärna se mer av henne i serien.
I den här boken börjar våra hjältar gräva i en fall som Bosch mentor Thompson lämnade efter sig när han dog. Fallet ringlar sig genom Los Angeles gator, genom advokatbyråer och poliskontor.
Utan Magnus Roosmanns trygga, raspiga och lite släpiga röst skulle den här bokserien inte vara lika bra. Han läser väldigt bra.
Michael Connelly stärker banden mellan Bosch och Ballard i En eld i natten. Kanske inte den bästa i serien men en trygg fyra för sin spänning.
Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

0

Jørgen Jæger – Villospår

Den första boken i serien, Monster, lyssnade jag på dom en serie. Måste säga att jag gillar bokformatet bättre. I den här boken är Cecilie tillbaka. Tyvärr måste hon åka och identifiera hennes sambo Bernard som befaras drunknad i Drammen. Nu visar det sig att det inte är Bernard på bårhuset, trots att en annan kvinna redan har identifierat honom. En kvinna som visar sig vara hans fru. Livet vänds totalt upp och ner för Cecilie och det är bara början. När hennes situation blir värre tar hon hjälp av din före detta chef Ole Vik. Det här är en spännande deckare med många vändningar. Korrumperade poliser, organiserad brottslighet, kopplingar utomlands. Vi får följa både polisens och Oles arbete, samtidigt som frågetecknen kring Bernard hela tiden hänger över historien. Med Magnus Roosmanns uppläsning blir det en riktig spännande bok.
Jørgen Jæger är med Villospår tillbaka med en spännande historia om Cecilie och Ole. Norsk krim på den över halvan av deckare, klar fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

0

Jørn Lier Horst, Thomas Enger – Nollpunkt

Vi har fått lära känna Jørn Lier Horst via kommisarie Wisting och hans journalistdotter Line. I den här boken har han en liknande uppsättning vad det gäller huvudpersoner. Nu är det polisutredare Alexander Blix och journalisten Emma Ramm. De är inte släckt den här gången, men det betyder inte att det inte finns länkar mellan dem. Jag tycker Horst är en mästare att skriva deckare i ett lågt tempo, när han skriver ihop med Thomas Enger så har tempot skruvas upp, rejält. Det här är en mördarjakt i högt tempo. Det svåraste som finns när det det gäller en deckare med flera brott är trovärdigheten. Tror jag på det här? Är frågan jag ställer jag mig varje gång och börjar jag tvivla är det svårt att hämta igen det. I den här boken var jag aldrig nära att tvivla. En riktigt trovärdig, snabb och välskriven bok.
Som vanligt en riktigt bra uppläsning av Jonas Malmsjö. Jag brukar inte recensera bokomslaget, men den här boken har ett ruskigt snyggt omslag som verkligen passar boken.
Nollpunkt av Lier Horst/Enger är årets bästa bok, hittills. Den spännande mördarjakten i högt tempo är värd sin femma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

3

Lotta Luxenburg – Förföljda

I Lotta Luxenburgs tredje bok i serien om poliserna Nick och Klara är det deras grupp som angripen. Det är klart att det blir extra intressant när en series huvudpersoner angrips av mördare, men det kan också bli för mycket av det ”goda”(eller onda). Något som jag tycker är fallet i den här boken. Priset man får betala är att man tappar i trovärdigt när lite för många i en grupp poliser blir angripna och deckare bygger till stor del på trovärdighet. Iallafall för mig. Sen är jag ju väldigt förtjust i persongalleriet i den här serien. De fina Petra och Holly och den onde åklagaren, så den boken har har om inte allt, så mycket. För tillfället är nu min bokhylla tom vad det gäller böcker i serien. Men jag hoppas att det snart kommer nya böcker i serien för jag gillar den.

Förföljda är inte den bästa bok i Lotta Luxenburgs serie. Boken brister lite i trovärdighet men vägs upp av sitt persongalleriet, så en tre är ett rimligt betyg.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

0

Lotta Luxenburg – Spårlöst

I den andra boken om kriminalpoliserna Nick och Klara så är det en kvinna som blir bortförd efter en blöt möhippa i stan. Det blir upprinnelsen till en jakt, helt i samma stil som i hennes första bok Försvunnen. Jag gillar också att hon behåller och bygger vidare på persongalleriet från den första boken. Det betyder att vi förutom poliserna i Nicks grupp även får träffa Petra och Holly från den första boken. En kvalificerad gissning är att dom kommer hänga med även framöver.
Så måste jag hylla Maria Lyckows uppläsning. Hennes röst ger trovärdighet till berättelsen. Precis som första boken är boken inte så lång, vilket jag uppskattar. På minussidan kan möjligen sättas upp att upplösningen kändes lite väl banal. Men det är taget när boken i övrigt håller hög klass.
Lotta Luxenburgs Spårlöst börjar med att en kvinna kidnappas. Den får en fyra för sina fina och trovärdiga karaktärer och spännande och kompakta historia.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

0

Lotta Luxenburg – Försvunnen

Lotta Luxenburg har legat i min bokhylla under en längre tid men ett tips från en kompis fick mig att få ”tummen ur”, tack Erika.
Ska man lyckas att ta sig igenom bruset med en deckare i Stockholmsmiljö behöver boken ha något extra. Det tycker jag Lotta har, men det lilla extra är inte helt enkelt att sätta fingret på. Vi får lära känna en grupp med poliser med Nick Johansson och Klara Phil i spetsen. Just dessa två karaktärer är två väldigt levande karaktärer, med fel och brister. Lägg sedan till en historia med ett försvunnet barn i centrum. Ett ämne som inte kan lämna någon oberörd.
En annan sak på plussidan med den här boken är att den inte är så lång, under 7 timmar. Inga onödiga transportsträckor
Bäst av allt, det ligger två böcker till i serien i bokhyllan och väntar.
I Försvunnen försvinner ett barn. Lotta Luxenburg har lyckats fånga spänning, rädsla och medkänsla i en deckare under 7 timmar. En klar fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

1

Sara Åström, Anette Sandlund – Vid skogens slut

Nu kan vi pricka in Piteå på deckarkartan. För precis som Visby har sin Maria Wern och Fjällbacka sina poliser har nu Piteå fått sin Sofia Vinter.

Det finns en utmaning när en författare ska skapa tex ett fiktivt MC gäng för att men inte kan använda sig av Hells Angels, det kan lätt bli lite överdrivet och då inte så trovärdigt. I den här boken är det en påhittad sekt som är en blandning av Scientologerna och Knutby man försöker skapa. Jag blir inte helt övertygad.

För att hålla kvar vid trovärdigheten lite så får Sofias grupp med Socialtjänst, polis och skola en oproportionerligt stor roll i ett så pass allvarligt brott som ändå sker, vilket ger lite Kalle Blomkvist känsla.

Nu låter det som jag sågar boken totalt, vilket inte är min avsikt. Det är en både spännande och välberättad och Rakel Molins uppläsning är glimrande.

Åström&Sandlunds Vid skogens slut tappar lite i trovärdighet ibland men gillar man mysdeckare och kommer från Piteå skulle man nog ge den mer än min trea i betyg.

Uppläsare: Rakel Molin

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑