Jag gav allt jag hade av Johan Mjällby

Sverige lärde känna honom den 5 september 1998 när han vinner en nickduell mot målvakten David Seaman och trycker in 2-1 mot England i EM kvalet på Råsunda. Det är ett mål som på så många vis representerar fotbollsspelaren Johan Mjällby. Först för att det görs på hans Råsunda sen att det görs med mer vilja än finess och det viktigaste, det leder till en seger. Som fotbollssupporter stod jag, eller rättare sagt ramlade jag ner för norra stås läktare på Råsunda när det målet gjordes. Det var i den vevan jag började följa det svenska landslaget i fotboll vilket betyder att jag har sett merparten av Mjällbys framträdande i den gula landslagströjan, iallafall på hemmaplan. Något som gör att jag följer Johans karriär med stort intresse. Från valet att satsa på fotboll istället för tennis, via spel i AIK, Celtic och landslaget till en kortare karriär som tränare. Genom allt detta finns en röd tråd, viljan att vinna. En vilja som sätter allt annat åt sidan och framförallt den egna hälsan. En vilja som gjort honom respekterad både hos supportrar med och motspelare. 

Jag kan förstå att personen som inte har ett fotbollsintresse hoppar över den här boken då det mesta handlar om fotboll. Samtidigt är det alltid intressant att få en inblick i människors liv. Johan har skrivit boken tillsammans med sportjournalisten Mathias Lühr, eller om det är Mathias som skrivit boken tillsammans med Johan. Det låter jag vara osagt och i min värld spelar det ingen roll. Här är det historierna och inblickarna i spelargångar, omklädningsrum och livet på träningsplaner som ska stå i centrum. 

Det är Johan själv som läser boken. Ja visst finns det en del att anmärka på som inläsning, men här väljer jag ändå Mjällby före Malmsjö alla dagar i veckan. 

Det är få svenska fotbollsspelare som representerar en riktig vinnarskalle mer än Johan Mjällby. I boken Jag gav allt jag hade får vi följa hans karriär med ett enda mål, att vinna. Jag som stått på läktaren och tittat på delar ut en vinnande trea i betyg.

Uppläsare: Johan Mjällby 

Betyg:

0

Mellan himmel och här av Cassandra Brunstedt

Majlis, en nybliven pensionär som lever ett stillsamt liv i Fjällåviken vid Höga Kusten. När hon får ett svårt sjukdomsbesked så bestämmer hon sig för att själv ta kontroll över slutet. För inte ska hon belasta dottern Ronja som är i kast med att föda sitt första barn i Stockholm. När dottern samtidigt blir bedragen av sin man så blir det ännu mindre aktuellt att belasta dottern med sina sorger. Men det visar sig att mor och dotter behöver varandra när båda drabbas av var sin livskris. Så Majlis packar väskan och tar med katten Gul och beger sig till Stockholm. Med sig i bagaget har hon också vetskapen om sin sjukdom som kommer att kosta henne livet inom en snar framtid, men inte ska hon belasta sin jänta med det nu när hon har det så jobbigt.

Det här är en berörande roman om relationen mellan en mor och en dotter. En roman som är lågmäld, varm men ändå skakar om med sina existentiella frågor. För hur hanterar man att man har ett bäst före datum på livet och hur hanterar man att en nära anhörig har det. I den här boken är det inga dramatiska utspel eller någon som höjer rösten och kastar saker omkring sig. I stället får vi följa händelseförloppet genom en mor, en dotter, en nyfödd liten tjej och en katt.

Det är också en krock mellan generationer och en krock mellan småstad och storstad. Majlis är den som ut i fingerspetsarna representerar den äldre generationen från det lilla samhället. Hon som aldrig vill vara till besvär, som vill vara alla till lags och tros att hon efter ett helt arbetsliv på en mekanisk verkstad endast får en chokladask och en mugg i avskedspresent så är det som det är. Hon som trots att hon tycker om färg helst tar på sig ett par jeans för att inte sticka ut och inte ens när hon vet att hon ska dö ber om hjälp. Vi har alla mött de kvinnorna i livet. Sen har vi dottern Ronja som sett världen, flyttat till storstaden, startat ett eget företag och ska nu kröna allt med att för första gången bli mamma. Visst finns det lite Fjällåviken kvar i henne men mycket av det har suddats ut när hon levt livet.

Jag måste erkänna att det inte är så ofta jag tar mig an den här typen av böcker. Ofta för att jag är lite rädd att det ska vara för mycket datingdravell. Missförstå mig rätt här, jag har inget emot kärlek och att människor träffas och börjar tycka om varandra. Men när man ska beskriva vånda, oro och man ska tolka vad det betyder om hon eller han skivar si eller så i ett sms så blir jag lätt uttråkad. Men den här boken har inte så mycket av den varan vilket jag tycker är bra. Något som visar att det går att bli belönad med en Storytel Awards som årets Feelgood genom att bara berätta en fin historia. Och här kanske det är på sin plats att tolka genren ordagrant. För även om temat i boken är död så är det en varm och fin historia som får mig att må just bra.

När en bok blir belönad med Storytel Award så är det både författaren och uppläsaren som får pris. Just för att kombinationen av berättelse och uppläsning är så viktigt och här kan vi verkligen pratat om en match made in heaven, om titeln får ursäkta. Charlotta Jonson ger liv till karaktärerna på ett fantastiskt sätt. Att kunna lägga till en liten droppe mer norrländska när hon gestaltar mamma Majlis är uppläsarkonst i den högre skolan. Så snyggt.

I Cassandra Brunstedts nyligen Storytel Award belönade bok får vi följa mor och dotters kamp när livet är utmätt.  Man skulle kunna tänka sig att Mellan himmel och här skulle vara en mörk och sorglig berättelse, och det är den delvis, men jag ser den ändå som en väldigt ljus och hoppfull historia. Jag delar ut en berörande fyra i betyg. 

Uppläsare: Charlotta Jonsson

Betyg:

0

Om jag slutar andas av Peter Westberg

Efter succén med uppsatsen om mannen som låg död i sin lägenhet i flera år, får vi nu följa Diana som tagit klivet vidare från tidningsvärlden till ett TV-team som dokumenterar Stockholms mest utsatta. Under sitt arbete möter hon Jennifer, en ung kvinna vars liv redan slitits itu av hemlöshet, missbruk och prostitution. Jennifers kamp griper tag i Diana som gör vad hon kan för att hjälpa, samtidigt som verklighetens hårda villkor gör sig ständigt påminda. Mitt i detta får Diana dessutom ett oväntat besked från Serbien, en person hon trott varit död i tjugo år lever. Något som omkullkastar hela hennes livshistoria. Parallellt kämpar vännen Amina med en hemlig relation som påverkar henne djupt.

Den här boken tar oss tillbaka till Sveriges utkant, en plats där mörkret ofta dominerar, men där små ljusglimtar känns desto mer betydelsefulla. Jennifers öde väcker starka känslor. Jag gläds åt hennes framsteg, men känner nästan frustration när hon gång på gång ändå fuckar upp det. Samtidigt är det just motgångarna som gör berättelsen så realistisk och tung. Livet på samhällets skuggsida är inte enkelt, och även stora insatser leder sällan till snabba vändningar.

Precis som i Ensammare kan ingen vara får vi ta del av två parallella historier. En i Stockholm och en i Serbien. Upplägget med olika inläsare, Sofia Berntson för Stockholmsdelen och Viktor Åkerblom för delarna från Serbien, fungerar bra även i den här boken och hjälper till att hålla historierna isär. Dock är Stockholmsdelen betydligt mer framträdande och, enligt min mening, också mest intressant. Det är nästa så att man skulle klarat sig utan Serbien delen. Ytterligare en sak som skiljer de två böckerna åt är att historien var betydligt tydligare i Ensammare-boken.

Det jag verkligen uppskattar är att Peter lyckas förmedla en allvarlig och engagerande ton genom hela boken. Kontrasten mot hans tidigare bok Torpedflickan är tydlig, men samtidigt glimtar hans humor till även här ibland. Som när han inte kan hålla sig borta från liknelsen med att Stefan Holm bygger lego. Det ger berättelsen en välbehövlig lätthet mitt i allt det svåra.

Sammanfattningsvis är detta en stark och berörande ljudbok som vågar gå på djupet med svåra ämnen. Jag ser verkligen fram emot nästa del i serien, som enligt uppgift ska bli ännu mörkare. Det bådar gott för alla oss som uppskattar realistiska och känslostarka berättelser i ljudboksformat.

Peter Westberg tar oss återigen med oss till Sveriges utkant. I Om jag slutar andas så korsas Diana och Aminas väg med den av livet kantstötta Jennifer och vi får uppleva båda mörker och ljus och medkänsla och svek. Jag gillar det här och delar ut en tonsäker fyra i betyg. 

Uppläsare: Sofia Bernston och Viktor Åkerblom

Betyg:

0

Vår sjätte attaché av Denise Rudberg

När kriget snart är inne på sitt tredje år så tränger det närmare och närmare det neurala Sverige. Fler och fler rapporter kommer, speciellt från det ockuperade Polen om nazisternas grymheter. För inte kan det vara så att de sätter upp läger? I Stockholm har vi de tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth som med olika förutsättningar alla är med och drar sitt strå till kampen mot ondskan.

När Elisabeths man Dinty, om än i ett skenäktenskap, blir fängslad i Polen för att ha smugglat dokument så blir insatserna höga. Både på det politiska och det personliga planet. För Signe så försätter kampen att få adoptera samt den komplexa relationen med professor Svartström. Iris brottas å sin sida med frågor om identitet, moderskap och arv när hon konfronteras med sin sons biologiska fars familj.

Det här är den sjätte delen i Rudbergs hyllade serie Kontrahenterna. En serie som legat på min lista ända sedan den första boken i serien kom ut för sju år sen. När den här boken ni gick och vann Storytel Awards för bästa Roman så fanns det inga bortförklaringar kvar. Ja, visst skulle jag fått mer ut av boken om jag började från början men en ordentlig genomgång av persongalleriet i början gjorde att det var lätt att komma in i boken. Trots att jag inte lyssnat på de tidigare.

Jag gillar att få se kriget ur ett svenskt och framför allt ett kvinnligt perspektiv. Även om de skiljer nästan ett halvt århundrade så kan man ändå se paralleller med Katarina Wennstams Sekelskiftes serie. Vi rör oss i samma kvarter och även om kvinnor fått rösträtt 1942 så är det långt ifrån ett jämställt samhälle som skildras.

Jag kan inte bestämma mig om det är miljöerna, personerna eller det historiska perspektivet som tilltalar mig mest. Nu behöver jag kanske inte välja utan kan njuta av mixen. Själv tycker jag kopplingarna till Estland är intressanta då min mamma flydde till Sverige därifrån under den tiden boken utspelar sig. Annars är det Polen som har en betydligt mer framträdande roll i den här historien.

Precis som de senaste böckerna i serien så är det den fantastiska Marie Richardson som läser. Det är ingen som blir förvånad att firma Rudberg/Richardson blir prisade. Ljudbokssamspel när det är som bäst.

Vår sjätte attaché är som titeln antyder den sjätte boken i Denise Rudbergs serie Kontrahenterna. I den här prisbelönta boken kombineras relationer, historia och spänning i en orolig tid som skulle kunna vara vår egen. Sexan får en fyra i betyg. 

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

0

Skyfall av Johanna Ginstmark

Det hänger tunga regnmoln över Österlen när den tidigare kommissarien Göran Danielsson grips misstänkt för mord. Att gripa en tidigare kollega är ett tufft beslut. Om du sen är kvinna och kommer utifrån så ska det visa sig vara mer än bara tufft. Maria Larsdotter behöver ta sig igenom ett moraliskt minfält för att göra sitt jobb. Det ska visa sig i utredningen att Danielsson under sina tretti år som kommissarie aktivt skyddat familjen Dalsgård. Men inte ens sanningen är alltid ett skydd misstankar från lokalbefolkning och kollegor när man tar obekväma beslut.

Det här är tredje gången vi besöker Österlen tillsammans med Johanna Ginstmark och hennes karaktärer. Det är just karaktärerna med Maria Larsdotter i spetsen som bygger den här boken och serien. Hon framstår som allt mer sammansatt genom att visa sig både stark och sårbar. I den här boken får vi följa hennes kamp mot både yttre hot och inre tvivel. Relationerna, särskilt de som präglas av gamla lojaliteter och nedärvda hemligheter, är laddade och trovärdiga. Familjekonflikterna och det förflutna fungerar inte bara som bakgrund, utan som en aktiv kraft som driver handlingen framåt.

Sen har vi miljön. Det skulle inte vara några problem att flytta den här historien valfri brittisk kuststad. För om vi blev insnöade i Stormnatt så är det regn och tunga skyar som präglar den här boken. Även mentaliteten bland lokalbefolkningen rimmar väl med det brittiska. När man samlas och blir lagom arga över något. Inte så att man demonterar på gatorna som i Frankrike utan mer knyter näven i byxfickan och muttrar lite.

Tempot i boken är inte så högt, vilket jag uppskattar. Det gör att spänningen och det psykologiska spelet byggas upp under kontrollerade former. Något som gör att man hinner med att se de små snygga detaljerna som finns längs berättarstigen.

Det är den för mig relativt okända Gabriella Boris som läser in den här boken. Men bara för att jag inte känner till henne så betyder det inte att hon inte läst in så många böcker. Tvärt om, när jag skrollar igenom listan med hennes böcker så är den hur lång som helst. Det som går att konstatera är att Ginstmarks böcker sticker ut bland alla romaner i långa serier. Jag tror att det finns något bra i att uppläsare hoppar mellan gener ibland och på det viset tar med sig sin berättarstil in i det här fallet en spänningsroman.  

I Johanna Gimstmarks tredje boken från Österlen ställs Maria Larsdotter in för faktum att gripa sin tidigare kollega. Det är skuld, svek och lojalitet som står i fokus i Skyfall. Med känslan av en brittisk deckare delar jag ut en regntung fyra i betyg.

Uppläsare: Gabriella Boris

Betyg:

0

1800 lyssnade ljudböcker

Den här veckan passerade jag 1800 lyssnade ljudböcker!

Japp det är galet, galet att hålla koll. Men listan och min blogg med recensioner har hjälpt mig väldigt mycket att hålla koll på vad jag lyssnar på och vad jag tyckt om det jag lyssnat på. Något som annars skulle vara omöjligt, i alla fall för mig. Så varför inte dyka ner i lite statistik från min lista.

Så under åren kan jag konstatera att jag lyssnat på 402 olika uppläsare. Det jag lyssnat mest på är Magnus Roosmann(108 böcker), Reine Brynolfsson(102) och Jonas Malmsjö (93).

Går vi över till författare så är det ungefär dubbelt så många olika, nämligen 810 st. Det tre mest lyssnade här är två amerikaner och en svensk, David Baldacci(37 böcker), Michael Connelly(36) och Jan Guillou(32)

2024 var det år jag lyssnade på flest böcker 125 tätt följt av 2023 med 121 böcker.

Tittar vi på fördelningen av betyg så har jag fått kritik att jag bara sätter 4:or och det är sant att det är flest 4:or, 826 st men antalet 3:or är ändå 642 st. Jag har endast delat ut 10 st 1:or vilket kanske beror på att jag väljer böckerna själv och kanske är lite för snäll ibland. Jag försöker vara restriktiv med det högsta betyget men det har ändå blivit 172 st 5:or.

För det statistikintresserade så har ni listorna nedan och själv har jag redan siktet inställt på 2000.

Topp 20 mest lyssnade inläsarna

1.            Magnus Roosmann – 108
2.            Reine Brynolfsson – 102
3.            Jonas Malmsjö – 93
4.            Katarina Ewerlöf – 87
5.            Torsten Wahlund – 78
6.            Stefan Sauk – 72
7.            Gunilla Leining – 62
7.            Tomas Bolme – 62
9.            Fredde Granberg – 44
10.         Mirja Turestedt – 34
11.         Anna Maria Käll – 30
12.         Lo Kauppi – 26
13.         Mattias Linderoth – 25
14.         Maria Lyckow – 23
15.         Peter Andersson – 21
16.         Sofia Berntson – 20
16.         Marie Richardson – 20
18.         Martin Wallström – 19
18.         Niklas Engdahl – 19
18.         Håkan Nesser – 19

Topp 20 mest lyssnade författare

1.            David Baldacci – 37
2.            Michael Connelly – 36
3.            Jan Guillou – 32
4.            Dag Öhrlund – 30
5.            Håkan Nesser – 29
6.            Harlan Coben – 22
7.            Arne Dahl – 20
7.            Leffe Grimwalker – 20
9.            Dan Buthler – 18
10.         Mons Kallentoft – 17
10.         Peter Robinson – 17
12.         Lee Child – 16
13.         Anne Holt – 15
14.         Anders Jallai – 14
14.         Jo Nesbø – 14
14.         Kjell Eriksson – 14
17.         Katarina Wennstam – 13
17.         Jørn Lier Horst – 13
17.         Liza Marklund – 13
20.         Pascal Engman – 12

Antal lyssnade böcker per år
2000 – 2003: 57 (lite oklart med fördelningen på år i början )
2004: 26  
2005: 75  
2006: 84  
2007: 63  
2008: 73  
2009: 60  
2010: 60  
2011: 72  
2012: 64
2013: 66
2014: 61
2015: 84  
2016: 94  
2017: 82  
2018: 92  
2019: 91  
2020: 75  
2021: 53  
2022: 59  
2023: 121  
2024: 125  
2025: 114  
2026: 15

Uppdelning per betyg
1: 10 st  
2: 136 st  
3: 642 st  
4: 826 st  
5: 172 st

0

Sanningen har inget slut av Elizabeth George

Smycketillverkaren Michael Lobb hittas brutalt mördad i sin verkstad i närheten av Cornwall. Utredningen som följer leds av kriminalkommissarie Beatrice Hannaford, och snart står det klart att mordet är tätt sammanflätat med familjekonflikter, arvstvister och ekonomiska intressen kopplade till gruvdrift och markexploatering. Alltså inget lätt jobb.

Av en slump så Thomas Linley och Barbara Havers i Cornwalltrakten. Linley för att reda upp ett trasigt tak på sitt gods och Havers är med för att hon är tillfälligt avstängd från sin tjänst efter en dispyt. Båda blir lite ofrivilligt bli indragna i fallet.

Det här är Elizabeth George 22:a bok om Thomas Linley och Barbara Havers. Bara det är imponerande och i klass med Lee Child, Michael Connelly och Mikael Ressem. 

Det är just dynamiken mellan den perfekta överklassmannen Linley och den kaotiska och bohemiska Havers som varit och fortfarande är den stora behållningen i Elizabeth George böcker. Något annat som utmärker hennes böcker är längden på dem. Den här är nästan 24 timmar lång.  Så med det så är det intressant att Linley och Havers dyker upp första gången i den här boken när vanliga böcker börjar runda av. Något som kräver att man är van Elizabeth George lyssnare för att inte avsluta efter de första 4-5 timmarna. Och även efter det så är de inte med särskilt mycket. Vilket är synd.

Förutom Linley och Havers så är det Cornwallmiljön som är fantastisk här. Den beskrivs precis så kargt och återhållsamt som jag föreställer mig den. Boken har ett väldigt brett persongalleri. Så stort att jag har svårt att hålla isär alla. Som tur är så är berättartempot lågt så man hinner med.

Precis som de flesta av böckerna i serien så är det Katarina Ewerlöf som läser. Den här typen av komplexa deckare med fina miljöbeskrivningar passar henne som handsken. 

Med Sanningen har inget slut släpper Elizabeth George sin 22:a bok om Thomas Linley och Barbara Havers. Dom två är bokens stora behållning, tyvärr är dom inte med så mycket under de nästan 24 timmar som boken är. Engelsk deckar i Conwalmiljö är ju inte att förakta och en trea i betyg. 

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

Invasionen av Björn Renberg

Sverige befinner sig mitt i ett krig och Stockholm har fallit under amerikansk ockupation. Efter månader av hårda strider återstår bara spillror av det svenska försvaret. I södra Stockholm följer vi de två spaningssoldaterna Peter och Alexander. Det är utmattade, hungriga och törstiga, men ändå beslutsamma att slutföra sina uppdrag. Deras nya mål är att ta sig in till centrala Stockholm och lokalisera fiendens bas innan solen går ner. Motvilligt får de sällskap av en tredje soldat, vilket förändrar dynamiken och ökar pressen när tiden tickar obönhörligt mot deadline.

Enligt deras uppgifter ska Södermalm vara folktomt, men kan de verkligen lita på den informationen? Och kanske ännu viktigare, kan de lita på varandra, eller ens på sig själva när stressen når kokpunkten? Den psykologiska pressen och misstänksamheten mellan karaktärerna ger berättelsen ytterligare ett lager av spänning.

Boken är svår att placera i en specifik genre, men rör sig skickligt mellan militär thriller, spänning, science fiction och dystopi och med inslag av technothriller enligt baksidestexten. Spänningen är lågmäld men konstant närvarande och det är omöjligt att inte dras med i soldaternas kamp mot både fienden och klockan. Jag kommer osökt att tänka på Andreas Eks Raseriserie, även om den är mer zombiebetonad. Men likheterna i stämning och intensitet är ändå slående.

Likt många andra krigsskildringar är det gott om tekniska detaljer om vapen, kommunikation, fordon och drönare. Detaljerna bidrar till trovärdigheten, även om de ibland kan kännas lite överväldigande. Däremot är miljöbeskrivningarna en ren fröjd. Det är lätt för oss lyssnare att se framför sig hur de tre rör sig från Hammarby Sjöstad och vidare norrut genom tunnlar och övergivna byggnader.

Bokens verkliga styrka ligger dock i samspelet, eller ibland bristen på samspel, mellan huvudpersonerna. Hur förändras gruppdynamiken när man går från två till tre? Hur prövas förtroendet under extrem stress? Det psykologiska spelet gör lyssningen extra engagerande.

Att boken skrevs för tio år sedan men släpptes strax efter Rysslands invasion av Ukraina, och nu känns aktuell i en orolig värld, förstärker läsupplevelsen. Just att Trumps USA just nu bombar Iran känns ruskigt obehagligt då det är just USA som är fienden den här berättelsen.

Det är en av mina favorituppläsare, Alexander Salzberger, som tar oss genom den här boken. Han gör det på ett väldig lågmält och nästen tillbakadraget vis. Trots att bomber faller och klockan tickar.

Björn Renbergs debut är något så ovanligt som en lågintensivt spännande militärbok. Invasionen utmålar ett dystopisk Stockholm som intagits av USA. Skrämmande aktuell och det blir en trea från mig.

Uppläsare: Alexander Salzberger

Betyg:

1

Laksonen av Ressem och Renberg

När Säpos kontraterrorenhet samlats för att fira av en medarbetare detonerar en bomb och samtidigt mördas medarbetare från enheten ute i landet. De betyder att Sverige står utan förmåga att försvara sig på området och risken att det här är ett första steg i en större attack på Sverige är uppenbar. Det gör att statsministern är villig att ta till extraordinära metoder för att hitta vem eller vilka som ligger bakom detta.

Uppdraget går efter en del övertalning till den enda som uppfyller kravbilden att kunna inhämta känslig information och leverera resultat snabbt, en viss Kari Laksonen. Så med obegränsade ekonomiska resurser tar han sig an uppdraget. Hans erfarenhet och kunskap gör att han relativt snabbt når visst resultat innan kaos bryter ut.

Det här är en spinnoff på Mikael Ressems böcker om Sjukvårdens nationella insatsgrupp (SNG) där vi först träffade på Laksonen. I den här serien har Ressem hittat en ny parhäst i Björn Renberg.

Den här boken börjar med riktig rivstart. Att slå ut en hel enhet på en underrättelsetjänst är storslaget, i alla fall som inledning i en spänningsroman. Mina tankar går till storheter som David Baldacci, Lee Child och Robert Ludlum eller på den tiden när Jan Guillou skrev om Hamilton. För visst kittlar kombinationen av spänning, underrättelsetjänst, politik och hjälten som ensam löser allt och lite till.

Jag gillar det här, trots att, eller kanske på grund av att det är en spinnoff på en etablerad och omtyckt serie. Ett fenomen som sprider sig som en löpeld i förlagsvärlden. Bara för att vi känner igen karaktärer och miljöer så behöver det inte betyda succé. Det kan få oss att bli nyfikna men sen gäller det att spinnoffen står på egna ben, något jag verkligen tycker den här boken gör. Finns det något att anmärka på så är det möjligen att det blir lite mycket vapenporr emellanåt.

I min bok finns det två svenska inläsare som kan ge den här typen av historia riktig tyngd, det är Brynolfsson och Roosmann. Därför blir man glad att det är just Magnus Roosmann som med sin pondus tar oss igenom historien. Roosman, Ressem och Renberg känns som en stabil trio som levererar spänning på hög nivå.

Laksonen är den första boken i serien med samma namn av det nya författarparet Ressem och Renberg. När Säpos kontratrrrorenhet slås ut kallas Coq rouge, förlåt Kari Laksonen, in. Full fart, riktigt spännande och en fin fyra i från mig. 

Uppläsare: Magnus Roosmann

0

Liken vi begravde av Linda Wolff

Systrarna Jolly och Peggy växer upp på den skånska landsbygden hos sina fosterföräldrar, och det är allt annat än idylliskt. Peggy längtar efter ett liv i Lund fyllt av böcker och bildning, medan Jolly är mer vilsen kring vad hon egentligen vill. Oavsett drömmar måste de navigera en värld där män ofta utgör ett hot, och där fostermamman inte drar sig för att gå över gränser, till och med mord. Det är en roman med mycket mörker, speciellt när vi närmar oss platsen där allt utspelar sig, men där mörker finns behövs också ljus. Och just ljuset sipprar fram i form av humor och ironiska inslag, som exempelvis den broderade bonaden som sitter innanför dörren med texten ”Har man oturen att bli förälskad bör man studera latin. För då glömmer man förälskelsen och lär man sig latinet” eller det klockrena citatet ”Den som lever på hoppet blir iallafall inte tjock”.

När gården beskrivs får jag genast associationer till Barbro Lindgrens klassiska Loranga, Masarin och Dartanjang, det är kaos, men värme mitt i allt. Boken bjuder på en kavalkad av udda, elaka, varma och skrämmande karaktärer som passerar revy, och det är just kontrasten mellan mörker och ljus som gör boken så speciell. Skånsk humor är en viktig krydda!

Extra plus för inläsningen av Sissela Benn. Hennes genuina skånsk och lite ironiska underton ger romanen den rätta känslan. För även om dialektinläsningar är kontroversiella, så är det här ett modigt och lyckat val. Det påminner mig om när jag mötte Olle Lönneus på bokmässan för några år sen och berömde hans vågade val att låta Chistian Fex att läsa hans första böcker på bred skånska.  Då tittade han på mig lite skamset och sa att hans nya förlag precis bestämt att läsa in de första böckerna med Jonas Malmsjö istället för att just den skånska inläsningen var så i fråga satt.  Med Benns skånska ger boken en extra dimension och visar upp ljudbokens storhet där texten och uppläsningen höjer varandra. Här blir 1+1=3.

Liken vi begravde är Linda Wolffs roliga och sällsamma roman som tilldelades Augustpriset förra året. Vi möter två unga tjejer som försöker navigera sig genom en tillvaro av män som Kuken i backen, pervon och ålahuvun. Det blir en skånsk skorrande fyra i betyg. 

Uppläsare: Sissela Benn

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑