Producenten av Martin Kjellberg

Jonas är områdespolis i en av Stockholms utsatta förorter och efter efter ett arbetspass utbryter ett stort upplopp där. Under upplopp tas ett antal märkliga beslut av polisen och det visar sig även att poliserna på plats var för få och för dåligt utrustade. När dammet har lagt sig visar det sig att flera människor dött under upploppet. Något som gör att polisen mycket kritik i media. Men Jonas har en misstanke om att något inte stämmer. En misstanke han delar med Adam, en ung man som dealar i samma förort. Han bygger sina misstankar på det han såg från ett hustak i närheten.

Emma jobbar som stentuff TV producerat på ett samhällsprogram som bland annat granskar upploppet. När hennes missbrukande syster dör av en överdos börjar hon parallellt med granskningen av upploppen ta reda på vem som sålt narkotikan som orsakade systerns död. 

Av ett antal slumpmässiga händelser korsas Jonas, Adams och Emmas vägar och det tar gemensamt upp jakten på sanningen med tillhörande upprättelse(eller hämnd). En sanning som ser olika ut för de tre.

De tre huvudpersonerna är tre väldigt olika och inte alltid så charmiga och trevliga vilket är intressant. Den som sticker ut mest är Emma. Det finns inte många saker hon inte skulle utsätta sig eller andra för att nå resultat. Det gäller saker som att frivilligt ta substanser som kan döda henne, bara för att få fram ett testresultat. Eller att hon måste spela empatisk för att hon inte är det. Denna totala gränslöshet hos en person som är så smart och och som jobbar som spindeln i nätet på TV produktion är lite ovanligt och det lite befriande. 

Boken har ett driv och jag som lyssnar vill hela tiden veta hur det ska gå för våra tre antihjältar och personerna i deras närhet. Även byggandet av den fiktiva förorten Alssunda är en intressant skapelse.

Kul att höra Lo Kauppi läsa en bok som inte utspelar sig i Norrland som det varit mycket av på sistone för henne. Hennes röst passar för att gestalta den tuffa och gränslösa Emma likväl för det utsatta i förorten.

I Producenten får vi följa en polis, en ung kille och just en TV producent och deras kamp för sin egen rättvisa och sanning. Martin Kjellberg har skapat en fiktiv förort där han förlagt sitt skådespel. Jag delar ut en tuff och fartfylld fyra.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg 

Exit Djursholm av Emma Levin de Verdier

Eleonor har allt man kan önska sig, uppvuxen i Djursholm, har pengar, status och vänner. Men det är något som skaver. Trots den slipade ytan har hennes föräldrar inte betett sig som vanligt och när det hemska händer ställs hon inför situationer hennes uppväxt inte lärt henne att hantera.

Vi får följa en ung kvinna som är tvungen att plocka ur silverskeden ur munnen och börja ta i tu med utmaningar som hon inte är van vid. I det ingår att lista ut vem man kan lita på, hantera svek från vuxenvärlden och få reda på hur det känns när en taxichaufför talar om att kreditkortet inte har täckning. 

Jag tycker att det finns en nerv och ett driv i den här debuten. Och visst är det kittlande att få följa med in bakom de höga murarna och in i de fina salongerna. Lika kittlande som det är att kika in i på de fina människorna lika tillfredsställande är det att få några av sina fördomar om rika människors beteende bekräftat. När det kommer till Eleonor så är hon en ung stark kvinna som iallafall jag känner för trots alla hennes privilegier.

När jag lästa baksidestexten till den här boken och såg att det är Julia Dufenius som läser så är det ju svårt att inte dra paralleller till Jina Zachrissons böcker. Ja de utspelar sig i samma områden och är båda psykologiska thrillers men annars tycker jag inte de har så mycket gemensamt. Angående Dufenius så passar hennes lite späda röst bra här även om jag inte uppfattar Eleonor som späd.

I Exit Djursholm ta debutanten Emma Levin de Verdier med oss dom fina familjerna i dom fina områdena. Men bakom dom fina fasaderna möts vi av svek, lögner och mörka hemligheter. Det blir en förgylld fyra i betyg.

Uppläsare: Julia Dufenius

Betyg:

Pusselmakaren av Henrik Fexeus

Sanningen om sin barndom är inte så lätt att svälja för David Lund men sakta men säkert förlikar han sig med sina nyfunna minnen. Men när det börjar spridas rykten om honom som gör att arbetskamrater och andra vänder honom ryggen börjar det bli tufft. Relationen med Florences Tapper som redan är komplicerad blir inte lättare av ryktena och även Florences karriär hänger på en skör tråd.

Parallellt utsätts Florences svägerska Hanna för hot som riskerar att förstöra hennes liv. Så David och Florence måste nu lista ut vad som ligger bakom allt. Samtidigt som deras egna liv systematiskt raseras. Hänger allt ihop? Kan det finns motiv eller personer bakom detta? Personer som inte skyr några medel för att få sin vilja igenom?

Det här är den andra delen i Henrik Fexeus Mementoserie. En serie där han inte håller igen när det kommer till psykologi och manipulation. Det märks att han har sin bakgrund som mentalist för han leker med våra förväntningar och ifrågasätter ofta vad som är sant och vad som är planterat. För att lyckas med det så blir intrigen komplex, både på gott och ont. Det är en balansgång som är svår men jag tycker att Fexeus lyckas bra. En anledning är ett tempot inte är så högt vilket gör att man som lyssnare hinner med och reflektera.

Jag gillar hans sätt att skriva med många cliffhangers och viljan att försöka ”vilseleda” oss lyssnare. Eller i alla fall inte visa lösningen allt för enkelt. Sen tror jag att man fått ut ännu mer om man först lyssnat på den första delen i serien, Offerdjuret. Något jag tyvärr inte gjort vilket gjorde att det tog lite längre tid att komma in i boken.  

Det är den förträffliga Mirja Turestedt som läser den här boken. Något hon gör med en ära. Samtidigt reflekterar jag över att det är lite ovanlig med en kvinnlig uppläsare när stora delar av historien handlar om en man, David.

I den andra delen i Henrik Fexeus Mementoserien utsätts både David och Florences för riktiga utmaningar. Pusselmakaren lika komplex som spännande. Jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare:Mirja Turestedt

Betyg:

Älskade polis av Linda Hedmark

Under en poliskonferens i Malmö hamnar Maria och Anders i säng. Marias karriär har gått spikrakt uppåt och hon är nu lokalpolisområdes chef i Uppsala. Det betyder att hon tekniskt sätt är chef över polisen Anders. Trots den komplicerade arbetssituationen blir hon blixtförälskad och det blir inte mindre krångligt då det visar sig att Anders är gift. Men enligt Anders har äktenskapet varit dött i många år så han behöver bara hitta rätt tillfälle för att avsluta det.

Skulle man däremot fråga Anders fru Helena så skulle hon säga att hon lever i ett lyckligt äktenskap. Visst har hon haft sina problem som kräver psykiatrisk vård vid tillfällen men det är ju något som ligger bakom henne. Så nu är allt bra med henne, Anders och deras son Albert. I alla fall tills hon får reda på Maria och Anders relation. Det hela utvecklas till ett psykologiskt spel där det inte finns några vinnare.

Till en början tycker jag boken känns som en relationsroman. Två personer tar ett snedsteg under en konferens och relationen fortsätter på hemmaplan. Visst är det i polismiljö men kunde inte riktigt förstå var spänningen låg. Men så jag bedrog mig. När det väl tog fart så får jag spänning i kubik. Lägg till osäkerheten om vem man kan lita på trots att vi har med våra rättsvårdande myndigheter att göra.

Linda Hedmark är debutant när det kommer till spänningsromaner men att hon har erfarenhet av polisen är inget man behöver tvivla på.  Min erfarenhet av poliser som skriver deckare är att det sista de vill är att det är något fel i det polisiära som någon på stationen kan klanka ner på. Så här sväljer jag allt som har med polisen att göra, och det är väldigt mycket. En spännande debut där det inte är helt enkelt att veta var man har sina sympatier, precis som det ska vara i en bra psykologisk thriller.

Det är Marie Robertson som läser den här boken. Vi känner igen henne från tv och film men det är första gången jag stöter på henne som uppläsare. Det kan bero på att detta är även hennes debut inom spänningsgenren. Men med en lugn och trygg röst guidar hon genom historien.

Älskade polis en psykologisk thriller i polismiljö. Jag tycker polisen och debutanten Linda Hedmark har fått till en bra balans mellan otrohet, spänning och polismiljön. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Maria Robertson

Betyg:

Hornsplitter av Malin Johansson

Den lilla byn Glommersträsk i Norrlands inland är tudelad. Ska framtiden byggas runt en vindkraftspark eller kring ett hotell och en restaurang i form av världens största älg? Samhällets ödesfråga kretsar kring berget Vithatten och bevakas intensivt av lokaljournalisten Lo Björn, som efter några år i Stockholm har återvänt hem till Norrland. På den lilla lokalredaktionen handlar nästan allt om kommunens stundande beslut.

När en sprängning i närheten av Vithatten sker och en person mister livet skärps motsättningarna. Det som tidigare ”bara” splittrat byn blir plötsligt livshotande allvar och Lo hamnar mitt i händelsernas centrum. I spåren av olyckan börjar hon dessutom rota i ett flera år gammalt försvinnande av en ung kvinna i trakten. Frågan växer sig allt starkare, hänger händelserna ihop?

Det här är ännu en spänningsroman som utspelar sig i Norrland, men långt från de större städerna och med mycket begränsad kontakt med omvärlden. I princip är det bara genom Los samtal med huvudredaktionen som civilisationen gör sig påmind. Det skapar en nästan klaustrofobisk känsla som ett slutet rum där rykten, lojaliteter och misstankar snabbt får fäste.

Johansson är skicklig på att skildra både för- och nackdelarna med ett litet samhälle i sin debut. Vi möter gubbarna som sitter och skvallrar och mer än gärna förklarar hur världen egentligen fungerar, vare sig någon vill lyssna eller inte. Samtidigt finns det mer nyanserade och sårbara porträtt, inte minst av den unga Peggy en av bokens stora styrkor. Hennes inre kamp mellan längtan efter bekräftelse och kärlek, och tvivlet på sig själv, är finstämt skildrad. Särskilt intressant är relationen till pappan, som hon både analyserar och på sitt sätt försöker styra.

Utöver det starka persongalleriet spelar naturen och berget Vithatten en avgörande roll i berättelsen. Miljöskildringarna ger lyssnaren en tydlig känsla av plats, och naturen blir nästan en egen karaktär i historien.

Visst begås det brott och visst finns här klassiska spänningsmoment men det är inte det som är bokens egentliga huvudspår. Den största spänningen ligger i det vägval som samhället står inför. Vilket Glommersträsk ska överleva in i framtiden?

Det finns en uppläsare som är självskriven när det kommer till böcker som utspelar sig i Norrland och det är Lo Kauppi. Att huvudpersonen och heter Lo gör ju inte saken sämre. En fantastisk insats som höjer en redan bra bok.

I Hornsplitter får vi följa dramatiken i en liten by i Norrlands inland genom lokalreportern Los ögon. Malin Johansson lyckas skildrar hemligheter, den lilla byns för och nackdelar på en suggestiv vis i sin debut. Snyggt och en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg 

Vintervila av Christina Erikson

När sommaren övergår till höst sker ett brutalt mord på Yttre Borgö. Ett mord som skakar om ön och mordutredningen hamnar på Emelie och den nyinflyttade Felix bord. Men de inte är de enda som är intresserade av mordet. Miranda är tränad för strid och har sina intressen i mordet precis som den egensinniga 14 åringen Vincent.

För Emelie och Felix är det hotet att polisen från fastlandet ska ta över utredningen, inte Miranda och Vincent.

Det här är den första boken i en serie som ska utspelar sig på denna fiktiva ö i Östersjön. Det är intressant att se hur man bygger upp en fiktiv miljö och i det här fallet en ön. Min hjärna går igång och börja fundera på hur stor ön måste vara för att ha en polisstation i den här storleken. En ö som denna gör också att det ”slutna rummet” skapas.

I övrigt så är en klassisk svensk deckare. Ett mord, en grupp poliser och ett antal misstänkta. Själv är jag mest fascinerad av den egensinniga 14 åringen Vincent. En pojke med seriemördare som specialintresse samt att hans autistiska drag gör att han ser mönster som inte alltid polisen ser. Annars känns det som författare slänger in alla grepp man ser i spänningsromaner idag. Som min gamla käpphäst med seriemördare i Sverige. Något som gör att det ibland kan bli lite för mycket av det goda, eller det onda.

Spännande val av inläsare i form av Gerard Hoberstorfer. Han förstärker bokens suggestiva känsla med sin röst.

Christina Erikson tar oss med till en fiktiv ö i Östersjön där ingen går säker. Vintervila är fullmatad med det mesta inom spänningsgenren, ibland kanske lite för mycket. Jag delar ut en trea i betyg. 

Uppläsare: Gerard Hoberstorfer

Betyg:

Ur djupen ropar jag av David Lagercrantz

Professor Hans Rekke finner en dagbok efter sin far, en man han alltid upplevt som kall och hård. I texterna träder en helt annan gestalt fram – skuldfylld, vacklande och kanske skyldig till något oförlåtligt. Samtidigt får Rekke veta att han har en syster han aldrig känt till, som parallellt gräver i samma mörka historia. Frågan blir snart inte bara vad som har hänt, utan vem som har rätt till sanningen. Parallellt befinner sig Rekkes parhäst Micaela Vargas i fritt fall. Hennes kriminelle bror Lucas har gillrat en fälla som hotar både hennes yrkesliv och heder. Micaela hamnar i ett moraliskt och existentiellt gränsland där varje val får konsekvenser.

Det här är den fjärde boken i serien och än en gång så blandar författaren in verkligheten i sin serie. I det här fallet så bygger historien på att hans egen far, den legendariske DN medarbetaren Olof Lagercrantz efterlämnade en bok där han erkände en rad otrohetsaffärer. Det har diskuterats huruvida det är rätt att använda en känd persons historia som ram i en deckare. Själv tycker jag bara det ger en extra krydda och jag fascineras även hur skickligt författaren väver ihop den sanna berättelsen om sin far med den fiktiva berättelsen om Micaela och Rekke. Det gör att vi lyssnare behöver fråga oss hur mycket David det finns i Hans Rekke? För den som vill veta mer om den verkliga historien så ska det sägas att Lagercrantz även släpper en bok som bygger på manuset hans pappa lämnade efter sig. Den heter Intränglingen och den läser han in själv.

Som serie så tycker jag verkligen Lagercrantz har fått till en ram utifrån vilken han kan berätta flera olika historier. Vilket gör att böckerna kan bli så olika som de är. Smart.

Det är Reine Brynolfsson som läser och det gör han med en ära. En perfekt Rekke. Sen kan jag ändå lockas av tanken att höra Lagercrantz själv läsa, speciellt när det är så självbiografiskt och han blir mer och mer Rekke själv.

Rekke får en syster och hittar en efterlämnad dagbok i Ur djupen ropar jag. En en gång blandar David Lagercrantz fantasi och verklighet på ett kittlande sätt. Spännande och välskrivet och väl värd sin fyra i betyg.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

Själasörjaren av Sara Rörbecker

Prästen Anna flyttar tillbaka till sitt barndoms Småland efter ett kraschat förhållande i Stockholm. I samman veva som hon flyttar in i prästgården i Askeryd så försvinner den lilla flickan Emmy‑Lo i skogen. Ett försvinnande som engagerar hela samhället och det gör att Anna snabbt hamnar i en central roll, både som präst och som medmänniska. När en person söker upp henne för själavård och antyder en möjlig koppling till försvinnandet ställs Anna inför ett skoningslöst moraliskt dilemma. Som präst har man absoluta tystnadsplikt vilket betyder att inget som sägs i förtroende får föras vidare. Inte ens om ett litet barns liv kan räddas.

Här är en spänningsroman där moraliska dilemman står i centrum. När författaren sen utsätter sin huvudperson som är präst för dessa så ställs saker verkligen på sin spets. Just att ha en präst som huvudperson i en spänningsroman är inte heller så vanligt. Om huvudpersonen inte är polis eller privatdeckare så är ju journalist rätt vanligt, men präst kan jag inte komma på något exempel på.  Det är intressant att följa Anna i hennes strävan att passa in och viljan att göra rätt i sitt ämbete.

Annars tyckte jag skildringen av hennes kompis Mikaela är intressant. En kvinna som kanske inte är den vassaste kniven i lådan och har en stävan att hitta någon att älska. Att sökandet behöver gå via ett one night stand med en IT konsult från Nässjö må vara hänt. Hon är en karaktär som gör att boken känns trovärdig och ger en balans mot det kyrkliga arbetet som också beskrivs i boken. 

Det är den erfarna Angela Kovács som läser den här debuten. Bara det känns som en bra kombo. 

En prästs moraliska dilemman är huvudingrediensen i Själasörjaren. Addera småländska skogarna, försvunna barn och en bygd i oro och du har det mesta Sara Rörbeckers debut. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Angela Kovacs

Betyg:

Tundradöden av Roger von Bonsdorff

När Märta Isberg är ute och plockar hjortron med familjen överraskas de av en löpeld på tundran. Efter att lågorna slocknat upptäcks tre förkolnade lik. När liken obduceras konstateras att de tre var döda innan de brändes på tundran. Strax efter att liken hittas på tundran sker ett sabotage på rymdbasen Estange som till en början inte ser ut att ha någon koppling till liken på tundran. På grund av platsen liken hittas på så kopplas den norska polisen Odd-Harald och hans finska kollega Tapani in för att jobba med Märta. Det betyder att trion från morden vid Treriksröset året innan är återförenade i ännu en mordutredning. 

Spåren efter mördaren leder genom både Sverige, Norge och Finland vilket gör att alla tre i den omaka trions egenskaper behövs.

Det här är den andra delen i serien Mord utan gränser. Jag tycker Von Bonsdorff har fått till ett intressant persongalleri här. Förutom polistrion så gillar jag Märtas uppfinningsrika make Rune. Hans outtröttliga optimism i kombination med naivitet är ett upplyftande inslag. Men den viktigaste i persongalleriet är ändå miljön som beskrivs. Nu vore det ju näst intill tjänstefel att inte spela det kortet. Samtidigt ska det göras och här görs det bra.

Även om det kommer många spänningsromaner med Nordkalotten som skådeplats så tycker jag den här serien har något genuint över sig. Just det gränsöverskridande gör att tankarna går till TV serien Bron.

Precis som den första boken så är det Viktoria Flodström som läser in den här. Något hon gör tryggt och säkert även om jag tror serien skulle blivit ännu mer genuin om vi sörlänningar skulle fått oss en dos dialekt här.

I Tundradöden får vi åter följa hur svensk, norsk och finsk polis tillsammans tar sig an mord landets nordligaste delar. Roger von Bonsdorff skildrar miljöer och människor som får mig att vilja åka norr ut. Snyggt, en fyra från mig.

Uppläsare : Viktoria Flodström

Betyg:

Jag gav allt jag hade av Johan Mjällby

Sverige lärde känna honom den 5 september 1998 när han vinner en nickduell mot målvakten David Seaman och trycker in 2-1 mot England i EM kvalet på Råsunda. Det är ett mål som på så många vis representerar fotbollsspelaren Johan Mjällby. Först för att det görs på hans Råsunda sen att det görs med mer vilja än finess och det viktigaste, det leder till en seger. Som fotbollssupporter stod jag, eller rättare sagt ramlade jag ner för norra stås läktare på Råsunda när det målet gjordes. Det var i den vevan jag började följa det svenska landslaget i fotboll vilket betyder att jag har sett merparten av Mjällbys framträdande i den gula landslagströjan, iallafall på hemmaplan. Något som gör att jag följer Johans karriär med stort intresse. Från valet att satsa på fotboll istället för tennis, via spel i AIK, Celtic och landslaget till en kortare karriär som tränare. Genom allt detta finns en röd tråd, viljan att vinna. En vilja som sätter allt annat åt sidan och framförallt den egna hälsan. En vilja som gjort honom respekterad både hos supportrar med och motspelare. 

Jag kan förstå att personen som inte har ett fotbollsintresse hoppar över den här boken då det mesta handlar om fotboll. Samtidigt är det alltid intressant att få en inblick i människors liv. Johan har skrivit boken tillsammans med sportjournalisten Mathias Lühr, eller om det är Mathias som skrivit boken tillsammans med Johan. Det låter jag vara osagt och i min värld spelar det ingen roll. Här är det historierna och inblickarna i spelargångar, omklädningsrum och livet på träningsplaner som ska stå i centrum. 

Det är Johan själv som läser boken. Ja visst finns det en del att anmärka på som inläsning, men här väljer jag ändå Mjällby före Malmsjö alla dagar i veckan. 

Det är få svenska fotbollsspelare som representerar en riktig vinnarskalle mer än Johan Mjällby. I boken Jag gav allt jag hade får vi följa hans karriär med ett enda mål, att vinna. Jag som stått på läktaren och tittat på delar ut en vinnande trea i betyg.

Uppläsare: Johan Mjällby 

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑