Familjehemligheter av Maria Fehrman

Familjen bestående av Michael, Lea och sonen Max har precis flyttat in på den fina adressen i Nacka. Som goda grannar möter Diana och Adam och Amanda och Carl upp med stora famnen. Något Lea uppskattar medan Michael är mer tveksam till. Hans inställning är mer att det är bra med grannar men de bör hållas på armlängds avstånd. Samtidigt ruvar det nya huset på en mörk hemlighet då de tidigare paret som bodde där flyttade ut under mystiska förhållanden. En morgon efter en gemensam fest hittas Michael mördad i poolen. Så vem bakom områdets fina fasader är den skyldiga? 

Familjehemligheter är en psykologisk thriller som har den där krypterade känslan att något är fel. Vi får små pusselbitar som vi själva får lägga ihop. I berättelsen får vi följa tre familjer, främst genom kvinnornas perspektiv. Alla bär på sina egna hemligheter, problem och livsutmaningar, vilket skapar en tät och trovärdig dynamik mellan karaktärerna. Författaren lyckas skickligt plantera misstankar åt flera håll, och ju mer vi lär känna familjerna desto svårare blir det att lista ut vem som egentligen ligger bakom mordet. Det är en smart uppbyggd spänningshistoria där varje ny pusselbit får läsaren att omvärdera sina misstankar. Som en spänningsroman så vill vi naturligtvis vem som gjorde det, men allt efter historien berättas så blir jag ändå mer nyfiken hur det ska gå för Lea och Max än vem som utförde mordet.

Boken rör sig i överklassen där kvinnor inte ”behöver” ägna sin tid åt arbete. Vi har sett några liknande böcker den senaste tiden som Jina Zachrissons Au pair och Mammas flicka och Emma Levin de Verdiers Exit Djursholm. Förutom att de alla rör sig i de fina familjernas värld så är det Julia Dufvenius som läser böckerna. Så det ser ut som hon hittat en ny nisch.

Familjehemligheter är en psykologisk thriller om hemligheter i fina familjer. Debutanten Maria Fehrman bygger upp en sådan där krypande känsla att något är fel men vi vet inte riktigt vad. Det blir en trea i betyg.

Uppläsare: Julia Dufvenius

Betyg

Skyttarnas dans av Jacob Lindfors

Den norska lyxisbrytaren Amundsen är på väg mot Nordpolen när den plötsligt kapas. Ombord finns några av världens rikaste affärsmän, som snabbt förvandlas till gisslan, isolerade mitt i Arktis, långt bort från räddning och förstärkningar. En omfattande internationell räddningsinsats dras igång, och bland dem som kallas in finns Hugo Mara och hans svenska kollegor. Men att närma sig ett kapat fartyg mitt i den arktiska isöknen utan att bli upptäckt visar sig vara både svårt och livsfarligt.

Samtidigt försöker utredarna förstå hur kaparna lyckats få ombord vapen och sprängmedel. Spåren leder tidigt till hamnen på Svalbard, fartygets senaste destination. För att kartlägga vilka som kan ha hjälpt till skickas de svenska poliserna Alvar Rydinger och Zeke Lodén till ögruppen. Där leder utredningen vidare till mörka gruvgångar och en verklighet där terrorism, ekonomisk brottslighet och politisk makt vävs samman över nationsgränserna. Jakten på sanningen tar dem genom Europa, samtidigt som frågan växer sig allt större: var kapningen av Amundsen egentligen bara början?

Skyttarnas dans är den andra delen i Jacob Lindfors serie om Alvar och Zeke. På omslaget till den första boken syntes den amerikanska flaggan, passande eftersom nedmonteringen av den amerikanska rättsstaten stod i centrum. Den här gången pryds omslaget av EU-flaggan, och det dröjer inte länge innan man förstår att det är Europas skuggsidor som står i fokus.

Lindfors är imponerande påläst. Precis som i den första boken är handlingen så skickligt förankrad i verkligheten att man sällan hinner fundera över vad som är fakta och vad som är fiktion. För mig, som både älskar världspolitik och välskrivna thrillers, är det här rena drömkombinationen.

Det finns faktiskt två tydliga paralleller till 90-talsklassikern Speed. Den första är uppenbar: ett kapat färdmedel som sätter handlingen i rullning. Den andra är ännu bättre. Oavsett hur spektakulärt det inledande brottet är visar det sig bara vara toppen av isberget. Ju längre berättelsen pågår, desto fler lager vecklas ut och desto större blir insatserna.

Persongalleriet är starkt. Här finns smarta, hänsynslösa, maktlystna och eftertänksamma människor som alla driver berättelsen framåt. En bifigur som jag fastnade lite extra för är den svenska gisslanförhandlaren Buster Johansson. Med ett lugn som nästan är provocerande försöker han förstå kaparnas motiv och ta sig innanför deras försvar för att rädda hundratals liv.

Jag tyckte att De laglösas stig var både spännande och tankeväckande, men med Skyttarnas dans tar Jacob Lindfors ytterligare ett steg framåt som författare. Grundidén. ett kapat lyxfartyg i Arktis, är briljant, men det är konsekvenserna och de vidare förgreningarna som gör boken riktigt minnesvärd. Vid flera tillfällen känns det nästan obehagligt realistiskt, som om delar av handlingen skulle kunna dyka upp i kvällens nyhetssändning.

Skyttarnas dans är en politisk thriller som kombinerar hög puls med skrämmande samtidsskildring. För den som gillar internationella konspirationer, intelligenta intriger och berättelser som känns obehagligt nära verkligheten är detta en ljudbok som är svår att stänga av.

Och för den som undrar, det är naturligtvis Magnus Roosmann, en av Sveriges främsta thrilleruppläsare, som står bakom mikrofonen även på denna bok i serien. Som vanligt levererar han en inläsning av högsta klass och lyfter en redan stark berättelse ytterligare ett snäpp.

När en norsk lyxkryssare på väg till nordpolen blir kapat blir det ett fall för Alva och Zeke. Jacob Lindfors Skyttarnas Dans är en politisk thriller på internationell nivå helt i min smak. Det gör att jag delar ut en femma i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Djupt mörker av Annika Subotin

Polisen Petter Stigert har flyttat från Malung till Lidingö tillsammans med sin autistiske son Abbe efter sin frus död. Där kastas han in i utredningen av ett uppmärksammat mord på länspolismästaren Thomas Brogård. I samarbete med sina före detta kollegor i Dalarna försöker de lösa ett till synes oförklarligt brott som snart visar sig leda in i en labyrint av familjehemligheter och välbevarade lögner. På hemmaplan brottas Petter med utmaningarna hans autistiska son Abbe har. Att finna sin plats i en ny stad är inte lätt. Som tur är får de hjälp av Petters bror med fru.

Det här är Annika Subotins debut som deckarförfattare och den första delen i serien Polisen på Lidingö. Det här är en klassisk svensk deckare i sann Camilla Läckberg anda. Ett brott, kopplingar bakåt i tiden, en polisstation och stort fokus på människorna runt polisen som leder fallet gärna på en mindre ort.  Det som möjligen sticker ut här är att polisstationen där Petter jobbar ligger i centrala Stockholm, men det kompenseras med polisstationen i Malung där poliser som Tallen och Johanna jobbar. Så trots att vi har ett mord på en länspolismästare så är det inte mordgåtan utan livet runt omkring som står i centrum. Jag kan nästan tycka att det är ”slöseri” att inte spinna mer på ett så högprioriterat fall.

Petter känns som en intressant huvudperson. Han är en kunnig och smart polis men det är som sagt hans liv runtomkring som får mest uppmärksamhet. Hans son, hans försök att hitta kärleken efter fruns död och relationen till sin bror. Den sistnämnda kanske jag tycker är den mest intressanta.

Som debutant måste det vara skönt att kunna luta sig mot en riktigt erfaren uppläsare. Anna Maria Käll är just så erfaren och trygg.

Djupt mörker börjar med att Stockholms Länspolisenmästare blir mördad på en konferens i Sälen.  Debutanten Annika Subotin bjuder på en klassisk svensk deckare där polisarbete varvas med vardagsliv. Jag delar ut en trea i betyg. 

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg

Anna Karjala av Per Moritz Stenborg

Året är 1983 när en kvinna hittas död och en avhuggen hand upptäcks utanför en lada skakas det lilla samhället Silvernäs i sina grundvalar. Polisintendent Erland Hjort får hjälp från Stockholm av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung, men snart visar det sig att utredningen leder rakt in i byns mörkaste vrår. Mitt i allt finns Anna Karjala, syster till den döda kvinnan och en person vars hemligheter tycks vara nyckeln till hela mysteriet. Även ett par långhåriga unga satansdyrkare finns med på listan över misstänkta. Sen blir det inte lättare att närma sig sanningen när Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala.

Den här debuten hakar på trenden att utspela sig i norra Sverige. Här får vi kliva rakt in i en liten by som ruvar på sina hemligheter och där naturen utgör en del av handlingen. Trots att historien utspelar sig i början på 80-talet så ingen jakt på att fylla raderna med tidsmarkörer, något som annars är vanlig i liknande böcker.  

En stor behållning i boken är karaktärerna som är ovanligt nyanserade för en debutdeckare. Erland Hjort är långt ifrån den stereotypa polis som i ofta ser i deckare. Hans relation till Anna Karjala ger berättelsen ett mänskligt djup som lyfter det hela så att mordgåtan ibland hamnar i skuggan.

Stenborg bygger skickligt upp en krypande obehagskänsla. Tempot lågt men intensivt och vi förstår tidigt att det något inte står rätt till under den stillsamma ytan. En känsla som finns med genom hela boken och gör att det ligger ett mörker över berättelsen.

Det tar ett tag innan historien tar fart och jag gillar ambitionen att vara norrländsk noir. Men jag tycker samtidigt att boken är ojämn. Det finns delar, speciellt runt polisutredningen som är briljanta, samtidigt som berättelsen i andra delar är nästan lite tråkiga.

Jag roar mig också lite åt att poliserna heter Hjort och Ljung, som författarparet som skriver spänningsroman.

Johannes Kuhnke är en välrenommerad skådespelare men det är första gången jag hör honom läsa. Han har en lugn och behaglig röst som hjälper till att invagga mig i en falsk trygghet som rimmar så bra med boken.

I Anna Karjala hittas en avhuggen hand som vänder upp och ner på en by allt detta i början av 80-talet. Jag tycker Per Moritz Stenborg debut är lite ojämn, men en trea i betyg blir det.

Uppläsare: Johannes Kuhnke

Betyg

Vattenkrig av David Lillemägi

Julie lever ett liv i lyx men inte för hon arbetar på ett välbetalt jobb eller har en stor egen förmögenhet att luta sig emot. Hennes metod är att dejta rika män världen över, lever på sugerdejting i den högre skolan. Men trots det är hon övertygad hon har kontroll och kan hoppa av när hon vill.

I Stockholm jobbar bankmannen Ed med att flytta pengar, både sina egna och andras. Hans driv, besatthet av makt och pengar gör att han ofta får anledning att fira, både i Stockholm och andra delar av världen. Med sig har han också en lite udda vilja, att investera i företag som har med vatten att göra. När Julie och Eds vägar korsas så uppstår något. Något som förändrar både Eds besatthet för pengar och Julies jakt efter en lyxig tillvaro.

Debutanten David Lillemägi tar med oss in i en värld vi vanliga dödliga inte får besöka. En värld av pengar inte bra är ett medel utan en identitet. En värld där pengar gör att man kan beställa in så mycket champagne att man får den serverad på en HD motorcykel som man sen får ta med sig hem eller fightas mot människor där ingen ställer frågor om det skulle gå så långt att den inhyrde motståndaren skulle dö. En värld där pengarnas värde är viktigare än människovärdet. Men det finns alltid en större fisk i dammen där man simmar. Jag tror inte jag är ensam om att tycka illa om den människosynen. Framför allt synen på kvinnor som en handelsvara. Med det sagt så gäller det att skilja på fiktion och verklighet. Vi har alla farsineras av fasansfulla och onda karaktärer i litteraturen genom åren. Jag tycker att det finns en hel del drag av världen Buthler och Öhrlund bygger upp kring Christopher Silfverbielke. Skillnaden här är att det inte finns någon karaktär som är så skruvad som Silfverbielke, vilket är tur.

Jag gillar det rappa språket samt att tempot är högt utan att vara stressigt. Ska man peka på några svagheter så kan jag tycka att vissa delar kring de affärerna som skildras ibland blir lite väl komplexa. Ja jag fattar att det kan behövas för trovärdigheten men där tappar jag bort mig lite.

Det har dragits paralleller med den norska TV serien Exit, vilket är en bra jämförelse. Så är det säkert ingen slump att det är en av skådespelarna, Simon J Berger, från just den serien som läser boken. När jag lyssnar på en ny uppläsare, speciellt de första kapitlen så får i alla fall jag upp en bild i huvudet och när den är en hänsynslös stekare så har man hamnat rätt.

Debutanten David Lillemägi låter oss sugas vi in i en värld av lyx, pengar och stora affärer. Men boken Vattenkrig visar också på affärernas baksida i form av girighet, dålig människosyn och ond bråd död. Det blir en trea från mig.

Uppläsare: Simon J Berger

Betyg

Regime Change av Jonathan Swan och Maggie Haberman

Det här är en journalistisk genomgång av det första året av Trumps andra presidentperiod från de två reportrar som har bevakat honom närmare än kanske någon annan under det senaste decenniet. En presidentperiod befriad från alla begränsningar som definierade hans första. Generalerna som en gång sa ”nej” till honom är borta, och de advokater som finns kvar har lärt sig att välja sina strider. Vi har en administration har trotsat domstolsbeslut och har gjort allt för att flytta beslut som kongressen tidigare tog till Vita huset. Det som återstår är en president som är villig att ta enorma risker för att vinna personliga segrar. Oavsett om det handlar om en kungakrona, egen rikedom, berömmelse eller ett nobelt fredspris.

Baserat på hundratals intervjuer och aldrig tidigare skådad rapportering från administrationens mest noggrant bevakade rum, tar Regime Change oss in i Situation Room och in i de hemliga överläggningarna i Ovala rummet som har startat ett nytt krig i Mellanöstern och sett Trump stänga gränsen, skicka in nationalgardet i städer och skicka immigrationsagenter i dödliga sammandrabbningar med demonstranter. Författarna tar oss bakom kulisserna i ett presidentskap som har förändrat kulturen, förvandlat justitiedepartementet till en vedergällningsagent mot presidentens fiender och ämbetet självt till ett något som har gjort en rik man ännu rikare. De avslöjar en andra mandatperiod som drivs av en historisk ironi som Trump själv har kommit att förstå: att åtalen, domarna, mordförsöken och fyra år i exil gjorde honom inte svagare utan mycket mäktigare, mer hämndlysten än någon president i modern tid. Det här är berättelsen om hur Trump har använt den makten, vem som har försökt stoppa honom, och varför nästan alla har misslyckats. Det här är en redogörelse för regimskiftet i Amerika – en banbrytande realtidshistoria om ett modernt presidentskap utan motstycke.

För mig är Trump som en trafikolycka, det är omöjlig att inte titta. Jag har följt amerikansk politik under de senaste tio åren. Lyssnat på böcker från bl.a. Michael Wolff och Ben Woodward med flera, lyssnar dagligen på amerikanska politiska poddar som The Daily Beast. Så ur ett svenskt perspektiv anser jag mig insatt så när det kommer till amerikansk politik. Så när det började bubbla om en ny bok som skulle avslöja hemligheter om hur det går till inne i Vita huset blir en som jag nyfiken. Just för att man följer nyheterna i USA så har de flesta och största nyheterna från boken redan kommit ut, men det är ändå intressant lyssning. Trots att boken ”bara” bevakar ett och ett halvt år så är den över 17 timmar lång och fullmatad med historier. Då det har hänt så mycket så är det svårt att sålla, men ska man plocka ut några lite udda så fasande jag för när Trump ringde upp den franska presidenten Macron för att höra om det fanns en utsiktsplats på Triumfbågen i Paris då han planerade för sin egen triumfbåge. Något som visar hur mycket tid och energi han lägger på oviktiga estetiska frågor, allt samtidigt som ett krig pågår. Eller när han var tvungen att fråga vilken tullsats de hade mot Kina då han mer eller mindre ad-hoc höjt den. Svaret då var 140%, något som gjorde honom förvånad.

Det här är en skrämmande inblick i hur en man med ett väldigt stort ego förändrar inte bara det amerikanska utan hela världens ordning. Jag hoppas naturligtvis att en ny majoritet i Kongressen och Senatern och på sikt en ny president kan ändra tillbaka delar av allt tok han håller på med men långt ifrån allt. Så vill du ha en insikt och förståelse för vad som händer i USA så är det här en bok för dig.

I boken Regime Change för vi följa med in i så väl Ovala rummet som Situation roomi dagens Vita hus. Journalisterna Jonathan Swan och Maggie Haberman målar upp en skrämmande bild av hur Trumpadministrationen sköt och fungerar, eller rättare sagt inte fungerar. Intressanta insikter för den insatta och en fyra i betyg.

Uppläsare: Robert Petkoff

Betyg:

Skuggspelaren av Sara Bohlin

Lea Bonander jobbar på ett internationellt fastighetsbolag som äger köpcentrum runt om i Europa. En bransch som är hårt pressad av att människor handlar mer och mer av sina varor på nätet. Pressen blir inte mindre när det dyker upp ett lik på ett av bolagets köpcentrum utanför Stockholm. Det första liket följs av ett till på ett annat av företagets köpcentrum. Förutom den kopplingen visar det sig att liken har ett spelkort instoppat i munnen. Det får Lea börjar misstänka att det finns ett samband och spåren leder till anställda på företaget.

Att det finns sprickor i det fina företagets fasad har Lea redan förstått då det är anledningen att hon jobbar där. Hon och vän, till lika journalist, försöker nämligen avslöja oegentligheter om hur företaget behandlar sina anställda men i stället snubblar Lea över en seriemördare. Desto närmare hon kommer Skuggspelaren, desto farligare blir spelet.

Det här är en thriller i businessmiljö. Vi får följa med in på kontoret, med receptionist och analytiker. Själv föll jag för de magre Elias som blir Leas partner in crime inne på kontoret. Denna tillbakadragne norrlänning blir lite av bokens Lisbets Salander med sin analytiska förmåga att se samband. Jag gillar också när det är andra än polisen som har huvudrollen i en spänningsroman. Här lyser polisen nästan helt med sin frånvaro, på gott och ont. Personligen har jag dock lite svårt med trovärdigheten när det kommer till böcker med seriemördare. Speciellt är de lämnar spår, i det här fallet i form av spelkort. Ja, det finns en förklaring till det men då seriemördare är ett så ovanligt fenomen i Sverige så måste förklaringen vara riktigt riktigt bra för att jag ska hoppa på tåget. Jag förstår alla spänningsförfattare som vill ha med seriemördare i handlingen och är inget ovanligt i litteraturen och det för historien framåt. Så missförstå mig rätt, det här är en spännande bok men ibland behöver man inte använda alla instrumenten i orkestern samtidigt för att höras.

Jag gillar också den starka och smarta Lea som trots ett krångligt förflutet ändå har ett driv och en benhård vilja att hjälpa andra. Hon är en huvudperson där hennes mänskliga tillkortakommanden är styrkan. En kvinna som faller för fel man men reser sig. Här finns något att bygga vidare på.

Det är sällan jag kritiserar uppläsare och jag har lyssnat på ett tiotal böcker med Eva Röse och gillar det hon gör, men i den här boken ger hon sig på dialekter och roller hon inte riktigt bottnar i tycker jag. Jag tycker att en uppläsare ska vara som en fotbollsdomare, när man inte tänker på dom är dom som bäst.

Skuggspelaren är en thriller i businessmiljö. Sara Bohlins debut innehåller spelkort, en wallraffande kvinna och en seriemördare. Det blir en spader trea i betyg.

Uppläsare : Eva Röse

Tills ni begravs i aska av Hamit Aktas

På självaste nationaldagen så sprängs fyra tunnelbanatåg i Stockholm nästan samtidigt. Ett av tågen exploderade på Tranebergsbron med konsekvensen att det spårar ur och störtar ner i vattnet. Det var meningen att tåget skulle sprängas några stationer senare för att orsaka större förstörelse men en av självmordsbomberna, Said Rahimi, fick kalla fötter och ångrade sig. Trots att de flesta på tåget dog när det störtade från bron så överlevde Said. 

Hela terrordådet blir ett fall för John Messmer på SGB, Särskilda sektionen för grova brott och Martin Kempe på säkerhetspolisen. De får relativt snart klart för sig att trots omfattningen av de fyra sprängda tågen så kommer det mer. Det gör att de ställs inför ett dilemma. Var går gränsen för att rädda människoliv. 

Spår leder till Imam Hashem al-Zarqawi och Messmer börjar syna honom i sömmarna. Men då imamen ser ut att hela tiden ligga steget före så börjar Messmer misstänka att det finns en läcka på polisen.

Det här är den tredje boken om den egensinniga polisen John Messmer. En karaktär som det inte är så lätt att få grepp om. En karaktär som tar risker som andra inte skulle tagit och som går efter sin egen moraliska kompass.

I den här boken utsätts Stockholm för sitt 11 September, allt med kopplingar till islamistisk fundamentalism. Ett ämne som inte är lätt att skildra men som ändå känns trovärdigt i den här boken. 

Det som sticker ut i den här boken är tempot, på alla fronter. Tempot i berättelsen och tempot själva polisutbildningen. I det sistnämnda går det säkert att ifrågasätta trovärdigheten hur verkligt det är. Men just trovärdighet övertrumfas alltid om berättelsen har driv och är spännande, som är fallet här.

Hamit Aktas har en förmåga fånga mig på ett vis som förvånar mig. Att lyckas sticka ut i en flodvåg av spänningsromaner är inte lätt. Han har gått från seriemördare, till försvunna barn och vidare till terrordåd i en och samma serie, och det med en sådan självklarhet förundrar mig och gläder mig. Hatten av för det.

Att det sedan är Jonas Malmsjö som läser gör inte historien sämre. Det är just i den här typen av böcker hans inläsningsstil, att dra ut på betoningen av vissa ord i slutet på meningar, gör sig som bäst. Lyfter på hatten ännu en gång.

Ett samordnat terrordåd i Stockholms tunnelbana är inledningen av boken Tills ni begravs i aska. En en gång har Hamit Aktas lagt örat mot rälsen och fångat upp strömningarna i samhälle. Lägg till att det är ruggigt spännande och jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Den sjunde pojken av Johanna Bäckström Lerneby

En 14-årig pojke hittas drunknad i en kanal i Göteborg. Det visar sig att han är tysk och när en pojke försvinner utanför Borås något år senare så är det endast Hanna Back som ser ett samband mellan de två fallen. Hanna Back är en upphöjd och ihärdig journalist som mot sin vilja behöver sluta som journalist. För att kunna betala hyran så börjar hon som civil utredare hos polisen i Göteborg. Allt med ett driv om revansch. Under det dagliga arbetet får hon nys om kopplingen mellan de två tyska pojkarna och hennes journalistiks instinkter slår till. Så trots uttryckliga order från överordnade så fortsätter hon rota i ärendet. Något som sätter både hennes jobb och sin egen säkerhet på spel.

Det här är en spänningsroman där utmaningarna i samhället sätt i centrum. Vem kan man lita på. En fråga som vi får ställa på flera nivåer.  

Jag ser två starka trender inom svensk spänningslitteratur just nu. Den ena är att de utspelar sig i norra Sverige eller att de har en journalist i huvudrollen. Den här utspelar sig i Göteborgsområdet men hakar på journalisttrenden. Det är ju lätt att dra paralleller till Annika Bengtzon i det här läget och visst finns det vissa likheter. Även om vi lever i ett tuffare samhälle idag så är jag säker på att Bengtzon skulle kunna tagit sig an fall där barn farit illa och kopplingar till toppar i samhället.

Just ämnet, barn som far illa, i kombination med miljön som beskrivs gör att det här är en rätt mörk berättelse. Även vår huvudperson Hanna har det inte heller så enkelt. Fått sluta som journalist, har en handledare som inte gillar henne och vi ska inte prata om relationen med dottern. Men hennes utmaningar i livet är en del av det som ger boken en krydda.

Något som också kryddar upp den här anrättningen ordentligt är Lo Kauppis inläsning. Jag tycker hon är en av de bästa inläsarna när man vill ha lite karaktär i berättande.

Den sjunde pojken är en mörk spänningsroman om hur ära, makt och pengar gör att barn far illa. Journalisten Johanna Bäckström Lerneby har satt en missförstådd journalist som utredare vilket funkar. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Mannen med ett blått öga av Jalal Lalouni

Ash och hans familj flyr från Iran i mitten av 80-talet. Familjen hamnar i uppländska by och när en man försvinner från flyktingförläggningen de bor på sprider sig oron. I nutid är livet också oroligt. Hans fru har tagit deras son och åkt till Teheran och hans journalistkarriär har gått i baklås. Men kan det vara så att historien om den försvunna mannen på flyktingförläggningen kan hjälpa Ash i hans situation idag?

Det här är en aktuell historia med tanke på allt som händer i Iran just nu. Den belyser hur regimens tentakler når långt, både nu och i mitten på 80-talet.

Historien pendlar mellan just nutid och 80-tal, mellan den vuxne och den 10 åriga Ash. Det är en historia med många bottnar, kanske för många. Det blir bitvis rörigt att hålla ordning på allt samtidigt som det hela tiden finns en vilja att veta vad som hänt och varför. 

Att se Sverige från en tidigare flyktings ögon är tyvärr inte så vanligt i svensk spänningslitteratur. Det som är desto vanligare är deckare med en journalist i huvudrollen. Enda sedan Annika Bengtzons dagar har det poppat upp men just nu släpps en hög med böcker skrivna av journalister med en journalist i huvudrollen. 

Det är Christoffer Svensson som läser den här historien. Kan konstatera att det är ca fem år sen jag lyssnade på något av honom och då var han en av uppläsarna i Mattias Edvardssons En familjetragedi. Men det behövs fler röster till ljudböcker så jag är glad att höra av honom igen.

I Mannen med ett blått öga försöker Ash ta reda på vad som hände en man han kände som liten samtidigt som han försöker komma tillbaka som journalist. Jalal Lalouani har skrivit en debut med många bottnar, kanske för många. Aktuellt, spännande och en fyra i betyg.

Uppläsare: Christoffer Svensson

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑