Stefan Di-Omnia – Suicidium

Sexuella övergrepp mot barn är ett av den mest vidriga och tabubelagda ämnen att ta upp i en bok. Samtidigt går det att ta upp den typ av ämnen, om man tar upp det på rätt sätt. Det tycker jag att författaren gör i det här fallet. Man får inga eller väldigt sparsamt med detaljer om själva övergreppen. Istället ligger övergreppen som en dov ton i bakgrunden genom hela boken. För boken handlar om så mycket mer. Det här är en bok om uppväxt och vänskap, om rika och fattiga, om kärlek och hat. Vi får följa dom något omaka vännens Jonathan, Carl-Magnus och Sergio. Det är Jonathan varas pappa tagit livet av sig vi får följa mest. Hur han växer upp och tacklar livets med och motgångar. Att det bygger på verkliga hände ger boken en extra krydda. För i vissa delar överträffar verkligheten dikten, ibland på gott och tyvärr ibland även på ont.

Fredde Granberg gör en riktig bra inläsning av den här boken, så lugn och värdig röst.

Stefan Di-Omnia är tillbaka med en ny true crime berättelse. Suicidium tar upp lika hemska som fina ämne i en lika spännande som välberättad historia. Blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Karin Smirnoff – Sockerormen

Efter Jana Kippo serien har Karin Smirnoff flyttat handlingen söderut och bakåt i tiden. I den fristående romanen befinner vi oss i 80-talets Södertälje. Astrid, Kristin och Miika är tre barn som har den ovanliga kombinationen av intresse för klassisk musik och fattigdom och utsatthet. Utsattheten bestå av döda eller frånvarande föräldrar och musik intresset, speciellt hos Astrid, bestå av en begåvning utöver det vanliga. Musikintresset, men framför allt utsattheten är något deras musiklärare Frank Leide utnyttjar. Det här är en roman om vänskap, mod, förbjuden kärlek och utsatthet. För lika äcklad som man blir av det Leide gör och tänker, lika fascinerad blir man av beskrivningen av barnens mod och förmåga att överleva i en värld som vänder dom ryggen när dom behöver det som mest. Det är också en skildring av ett svenskt 80-tal som inte bara var hubbabubba rosa. Jag kommer at tänka på Torbjörn Flykts 80-tals skildring i Underdog som inte heller var en ljus historia.   

Socker ormen är en lika hemsk som underbar skildring av utanförskap och förbjudna handlingar. Karin Smirnoffs språk och skildringar av ett svenskt 80-tal är bra, riktigt bra. Det är en stark fyra i min bok.

Uppläsare: Ella Schartner

Betyg:

Lee Child, Andrew Child – Vaktposten

Lee Child är framme vid bok nummer 25 om sin fd. militärpolis Jack Reacher. Som vanlig börjar boken med att Reacher kliver av bussen i en anonym småstad någonstans i USA och som vanlig blir han indragen i någonting. Den här gången är det en kidnappning IT kille han lyckas förhindra men blir som vanlig indragen i något större. Grundstoryn är att den lilla staden sedan någon vecka är utsatt för en cyberattack där IT killen är ansvarig.

En av dom saker jag hakat upp mig på i de senaste böckerna är Reatchers dåliga teknikkunskap, en okunskap på gränsen till förakt. Ja han är lite äldre men att använda en mobiltelefon idag kräver inte en ingenjörsexamen. Det göra att det krockar en hel del när temat i boken är dataintrång och cyberattacker. Sen är det som vanlig en spännande och välskriven bok. Jag kan inte rå för att jag blir imponerad när Reacher genom att skrämma fyra eller fem motståndare i en uppgörelse bara genom att berätta hur han kommer att göra dom illa. Det i kombination med hans förmåga att lösa problem gör honom till en litterär superhjälte för mig.

Men det här är en av de sämre böckerna i serien. Historien med det utslagna datasystemet i staden håller inte och då hjälper inte ens Reatchers superkrafter för att rädda det hela.

Lee Child har kommit fram till den 25:e boken om Jack Reacher. Tyvärr tycker jag Vaktposten är en av de sämre i serien. Även om huvudpersonen är lika bra som vanlig känns historien inte trovärdig, tyvärr bara en trea i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosman

Betyg:

Johan Anderberg – Flocken

Det senaste året har präglats av en enda sak, Corona pandemin. Själv har jag som många jobbat hemifrån ofta tagit en rast kl 14 för att följa FHMs presskonferens. Att Sverige valde en i vissa fall en egen väg genom pandemis minfält stod snart klart. I den här boken tittar Johan Anderberg varför. Han har kartlagt Tengnell, Giesecke, Britton och alla andra huvudpersoner i det här dramat. För det är ett drama när Anderberg rullar upp den här historien. Trots att man vet vad som ska hända så är det ändå spännande att få mer information om vad som händer bakom kulisserna, både i Sverige och utomlands. Som tex att en rapport från England fick så stor betydelse. Inte för Sveriges taktik, men för de flesta andra länderna. I just det fallet visade det sig att Sverige hade rätt. Det är sällan man får så färsk nutidshistoria serverad när ämnet fortfarande är aktuellt. Det finns en risk att boken är inaktuell om något år, så passa på att lyssna på den nu. Det är det verkligen värt.
I Flocken bjuder Johan Anderberg på nutidshistoria i realtid. Boken är spännande, aktuell och intressant vilket blir fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Johan Holmberg
Betyg:

Carl V Andersson – Statsministerns närmaste man

När Storytel original kom för ett antal år sen var serien Deadline en av de första jag lyssnade på. En politisk thriller med tidningen Deadline i centrum. Det har gått några år och jag hade nästan glömt bort den när jag blev påmind att det kommit en uppföljare.
Vi får återigen följa med reporten Alma Engström på hennes jakt på scoop. När hon börjar ställa frågor om han som kallas för stadsministerns närmaste man möts hon av tystnad och märkliga reaktioner. Något som väcker hennes intresse. Jag gillar drivet i den här boken. En av anledningarna är att man bygger historia kring en tidning vilket inte är något nytt. Vi har det ju i Millennium serien och i böckerna om Annika Bengtzon och det är ju serier med bra driv de också.
För er som brukar läsa mina recensioner vet att jag är lite svag för när man blandar in politik i handlingen. Gör man det finess så ger det en trovärdighet. Den här boken gör mig inte besviken.
Historien och driver är bra i boken, sen spritsar vi på lite grädde på anrättningen med Tomas Bolmes underbara uppläsning. Jag hade nästan glömt hur bra han läser.
Carl V Andersson är tillbaka med ännu en Storytel original i Deadline serien. Statsministerns närmaste man rör sig i maktens korridorer och bjuder på driv och spänning. En stark 4 från mig.
Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

Mats Samuelsson – Hatten

I dagens bokflöde finns det många som följer en mall hur en deckare eller roman ska vara uppbyggd. Handlingen följer en viss mall, persongalleriet följer en viss mall och det blir ofta både spännande och underhållande. Tyvärr är det svårt att hålla isär den ena mallboken från den andra ner det gått en tid. Sen kommer det böcker som struntar i mallen och gör något nytt. Någon som berättar historien på ett nytt sätt eller har ett annat perspektiv. Hatten är precis en sådan normbrytande berättelse. Vi börjar med perspektivet, historien berättas utifrån just en hatts perspektiv, låter helknäppt men funkar. Nu är det ju så att den här hatten inte sitter på vilka huvuden som helst, den sitter nämningen på den ena kulturgiganten efter de andra. På det sättet blir historien intressant. Det närmaste jag kan komma i jämförelses är Forest Gump och Hundraåringen. Det är också två historier som sticker ut och där huvudpersonen snubblar över den ena kända personen efter den andra, precis som vår vän Hatten. Författaren använder konsekvent endast förnamnet och första bokstaven i efternamnet när han beskriver personerna. Så vi får träffar konstnären Andy W, rockikonen Patti S, fastigetspajasen Donald T, journalisten Mats S osv. Jag gillar den här berättelsen trots att den är lite skruvad ibland. Men med tanke på att mycket kretsar runt konst så känns det nästan naturligt. Alla kända personer som dyker upp hjälper också till med att göra historien trovärdig, om nu det är ett mål.
Mats Samuelsson visar att man inte behöver följa några bestämda mallar när man berättar en historia. Hatten är en underbar, underhållande och utmanande historia berättad ur just en hatts perspektiv. Låter det konstigt, japp men väl värd sin 4:a i betyg.
Uppläsare: Johan Pekkari
Betyg:

Douglas Stuart – Shuggie Bain

Om det finns en motsats till feelgood så skulle den här boken ligga på topplistan i den genren. Vi befinner oss i industristaden Glasgow i början på 80-talet. Eller ska man säga före detta industristaden, för det mesta som har med jobb att göra håller på att försvinna från staden. Här lever familjen Bain. Efter att pappan lämnar familjen börjar den falla samman. Kvar blir mamma Agnes och minsta sonen Shuggie. Agnes planer för livet ha alltid varit storslagna, hon är alltid snyggt klädd när hon lämnar hemmet, men förfallet har börjat. I takt med att tiden går börjar hon dricka. Hennes alkolism låser in den unga och lite udda Shuggie. Att bara en kille som inte går bredbent, gillar fotboll eller och uppträder bögigt i andras ögon har det inte så lätt. Tankarna går till Billy Eliot eller Om en pojke. Mer och mer av tiden går åt till att passa på sin mamma. Ett skrämmande exempel är att den 11 åriga Shuggie håller koll på vilken modell och storlek på strumpbyxor mamman föredrar så han kan se till att det finns hemma om hon kommer på att hon ska ut.
Livet hos familjen Bain speglar misären i samhället. Skulle man göra en film av den här boken så skulle den gå i brungrått.
Det är en hemsk historia, men i allt det hemska finns kärlek och omtanke. Man kastas mellan hopp och förtvivlan och även om förnuftet säger att det kommer att gå åt skogen så känner man så starkt för den unga pojken och hans kamp.
I Douglas Stuarts bok Shuggie Bain får vi följa den unga pojkens tuffa och oftast hopplösa kamp mot sin mamma alkolism. Misären i 80-talets Glasgow är så långt från feelgood man kan komma men det är en fängslande berättelse som är värd sin 4 i betyg.
Uppläsare: Viktor Åkerblom
Betyg:

Dan Carlin – Hardcore History

Det finns många frågor man inte visste att man vill veta svaret på? Påverkas utrikespolitiken av barnuppfostran? Kan mänskligheten hantera vaken som kan förinta mänskligheten? Har den tekniska utvecklingen peakat?
Författaren och historikern Dan Carlin började ställa den här typen av frågor i sin podd Hardcore History och som nu är samlade i bokform. Det intressanta är att vi inte får några klockrena svar på frågorna. Ibland får vi olika alternativ, ibland får vi det som är mest troligt. Men det är vi som lyssnare dom har det sista ordet. Vi får själva välja vad vi tror på. Boken kan ibland bli lite akademisk och faktatung, men det kanske är nödvändigt för att föra diskussionerna kring dessa frågor.
I Hardcore History ställer Dan Carlin många intressanta frågor. De resonerar han sen om på ett intressant och roligt sätt, en trea i betyg från mig.
Uppläsare:

Hanif Azizi, Markus Lutteman – Förortssnuten

Två av dom hetaste politiska frågorna de senaste åren har kretsat kring integration och polisen. Dom flesta politiska partier vill skjuta till mer pengar till polisen, speciellt efter händelserna på Drottninggatan. Vad det gäller integration så går meningarna isär och frågan har varit känslig. I den här boken får du följa en ung pojke som kommer hit med sin lillebror och utan sina föräldrar i början på 90-talet. Vi får följa hans brokiga uppväxt och hans val att bli polis. Och framförallt får vi följa hans jobb som polis i Stockholms mest utsatta delar. Det är väldigt befriande att höra honom berätta om utmaningarna, för gud ska veta att dom finns, men också om ljuspunkterna. När media rapporterar från dessa områden är det ofta bara problemen som visas upp. Hanif, som Förortssnuten heter, har skrivit boken tillsammans med journalisten och författaren Markus Lutteman. Jag kommer att tänka på när Markus skrev boken Heroin tillsammans med Mons Kallentoft. En historia som utspelar sig i en fiktiv förort som Hanif skulle kunnat jobba i. Den fiktiva historien är naturligtvis mer spetsad med visst finns det likheter.
Det som gör den här boken så bra är Hanifs ödmjukhet. Hans nakna sätt att visa att man inte behöver vara perfekt för att lyckas, att det till och med finns fördelar att inte vara perfekt. En annan sak som lyfter boken och bidrar till trovärdigheten är att Hanif läser den själv.
Hanif Azizi berättar tillsammans med Markus Lutteman om sin uppväxt och sitt jobb som polis i boken Förortssnuten. Det gör han på ett ödmjukt och naket sätt samtidigt som han inte duckar för utmaningar. Det ger boken en fyra från mig.
Uppläsare: Hanif Azizi
Betyg:

Michael Connelly – Oskuldens lag

Det finns artister som man känner sig trygga med. Men vet att det alltid låter bra och att det inte kommer några falska eller felaktiga toner när dom uppträder. Samma sak är det med författare. Michael Connally är en sådan författare man känner sig trygg med. Man kan lugnt luta sig tillbaka och vet att man kommer att bli underhållen. Som lyssnare behöver man inte oroa sig utan bara åka med.
Försvarsadvokaten Mickey Haller blir stoppad av en polis på väg hem. I bilens bagagelucka hittas en kroppen av en av hans tidigare klienter. Vilket gör att han blir anklagad för mord. Det gör att han måste försvara sig själv.
I en domstol kan du antingen bli dömd eller frikänd. Du har ingen möjlighet att bli rentvådd, Oskuldens lag.
Jag blir själv överraskad hur spännande domstolsförhandling skildras. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan. För man vill ju att det ska gå bra för Haller. Magnus Roosmann gör som vanligt en stabil och trygg uppläsning, helt i linje med hela boken.
I sjätte boken boken om Mickey Haller, Oskuldens lag, ställs han själv in för rätta. Michael Connelly bjuder på en välberättad och spännande historia utöver det vanliga. Mycket stark fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑