Lena, en kvinna i 30-årsåldern hittas död i sitt hem utanför Mora. Då hon hänger i en lampkrok så talar det mesta för att det är ett självmord. Något Lenas föräldrar vägrar tro.
Det är hösten 1983 och Ingrid Wolt gömmer sig forfarande för sin före detta man utanför Mora. Där startade hon Siljans detektivbyrå sommaren innan i samband med den unga pojkens försvinnande. En detektivbyrå hon sen lade ner men Lenas föräldrar övertalade ändå henne att ta en titt på Lenas död.
Historien är berättad växelvis ur två perspektiv, Ingrids försöka ta reda på vad som hänt och Lenas påväg mot sin död. Som en skugga över allt reser sig Ingrids hämndlystna före detta man som jagar henne.
Jag tycker att det här både snyggt och spännande. Lägg till dimensionen av nostalgi med referenser som slagningar i telefonkatalogen, Falcon Creast på tv och den exotiska rätten plankstek.
Att förlägga handlingen på 70, 80, eller 90-talet är en stark trend i spänningslitteraturen just nu. För mig, och andra, som växt upp under den tiden är det a walk down memory lane som ofta är trevligt. Men det är viktigt att nostalgin och tidsandan håller sig till att vara en krydda till historien. Något jag tycker Ninni Schulman lyckats väldig bra med både i den här boken och i Som vi lekte.
Det här är en serie jag verkligen längtar efter nästa bok i.
Även den här gången är det Mirja Turestedt som gestaltar Ingrid och även denna gång med den äran.
Ingrid fortsätter lösa fall kring Siljan och den här gången gäller det ett förmodat självmord. Med Käraste Lena levererar Ninni Schulman ännu en gång trovärdighet, spänning och nostalgi. Det blir en fin fyra från mig
Uppläsare: Mirja Turestedt
Betyg