Kategori: Deckare

Sara Strömberg – Skinn

Det var snart tretio år sen det fruktansvärda skedde. Det som i trakten går under namnet Slakten i Storlien. En pappa och två barn mördas i sitt hem samtidigt som mamman försvinner. Ett fall som fortfarande är olöst. Så att när Jämtlandsposten ska satsa på en True crime serie så är fallet självklart att ta upp. Så lokalreportern Vera Bergström tar sig an jobbet att skriva historien med all sin energi. Kanske lite för mycket energi. Men när hon börjar få vittring på vad som hände den natten på 90-talet så är det svårt att sluta. Spåren leder henne till jaktstugor, bilskrotar, storstadsförorter men framförallt runt om i och omkring Storlien.

Allt det samtidigt som hennes ensamma liv börjar få en vändning.

Trots dom stora framgångarna med Sly och Skred så är det här min första bok av Sara Strömberg. Så det blir ett test om boken klarar att stå på egna ben och det första testet klarar den. Det är inga problem att komma in i boken och lära känna och börja tycka om Vera. Även om hon inte är en karaktär som så gärna släpper andra människor in på livet. Något som gör henne till den till den fyrkantiga arbetsnarkoman hon är.

Jag gissar att jag inte är den första som kommer att tänka på Liza Marklunds Annika Bengtzon här. Inte bara för att det är en journalist som löser brotten utan för att det finns vissa likheter mellan Annika och Vera. Framförallt deras oräddhet.

Att koppla historien till ett gammalt olöst fall är kanske det mest klassiska svenska deckaregreppet. Så när man använder det som redan är gjort gäller det att göra det lite bättre än de som gjort det tidigare för att inte bli en blek kopia. Och Sara Strömberg levererar. Det här är bra. Något som förstärks av Katarina Ewerlöfs sätt att gestalta Vera och allt i historien.

Likt en jämtländsk Annika Bengtzon nystar Sara Strömbergs hjältinna upp det gamla fallet. Skinn är klassisk svensk deckare med alla ingredienser som gamla mord, överklass och svensk glesbygd. Snyggt berättat och en fyra från mig.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

1

E. P. Uggla – Bortförda

När föräldrar och vårdnashavare ska hämta sina barn från Björkens sommaröppna förskola får dom beskedet att barnen är på sommarutflykt. Alla kan väl vara lite sena från en utflykt, så det är lugnt. Till slut står det klar att hela barngruppen är försvunnen. Hur är det möjligt? Polisen och personalen står handfallna. De förtvivlade föräldrarna gör allt dom kan för att söka svar på vad som har hänt. Hos varandra och hos sig själva. Det visar sig att de flesta inblandade bär på hemligheter, men har dessa något med barnens försvinnande att göra. Det blir en jakt mot klockan.

Bakom det lite mystiska namnet E. P. Uggla hittar vi Emmelie Pettersén Uggla. Känd från P3 podden Väsen. Efter ett antal barn och ungdomsböcker och några SicFi böcker kommer hon nu med sin första spänningsroman.

Det här är en historia där vi får lära känna ett antal människor kring de bortförda barnen. Desto mer vi lär känna dem desto fler hemligheter och konstigheter stöter vi på. Frågan är bara vem kan göra något så grymt som att kidnappa barn, och inte bara ett.

Som förälder, ja eller människa, är det inga probem att sätta sig in i känslan att ens barn försvinner. Just igenkänning är en bra förmåga för att känna för en bok. Jag gillar den här och hur vi sakta men säkert tar oss närmare sanningen.

Det är den nyligen guldbaggerbelönade Anja Lundqvist som läser in boken. Något hon gör med guldglans.

En hel dagisgrupp försvinner i E P Ugglas boken Bortförda. Det blir en intensiv jakt på barnen där hemligheter och relationer spelar stor roll. Jag är fast och ger boken en fyra.

Uppläsare: Anja Lundqvist

Betyg:

1

Ramona Ivener – Eldsoffer

Sommaridyllen på Gotland störs av skogsbränder. Det är illa, men när en uppspikad ung man hittas i askan efter en av bränderna blir det skarpt läge. Och det är bara det första av flera offer. Den lokala polisen står handfallen, något som gör att den mediekåta rikspolischefen tvingar in David Ritter och hans team. En förstärkning som verkligen behövs.

Det här är den fjärde boken om David Ritter. Från första boken har jag fascinerats och beundrat denna huvudperson. Ritter är något så ovanligt som en hjälte som är reko utan att vara mesig. En egenskap jag också strävar efter i livet. Som ett exempel på det finns det en scen hur Ritter behandlade de två kvinnliga lokala poliserna. Med värme och medmäsklighet, när andra ser ner på den lokala polisen.

Det här är en riktigt tät deckare med seriemördare, många tvära kast och oväntade vändningar. Det finns en risk med den här typen av historier att man öser på för mycket. Att det blir för mycket av det goda, ja eller i det här fallet det onda. Den här historien ligger väldigt nära den gränsen, utan att går över.

Rösten till Jack Reacher och Harry Bosch är även David Ritter. Något jag tycker är passande. Magnus Roosmanns djupa och lugna stämma är så bra till Ritter. Det finns passager i boken när nackhåret reser sig, vilket jag kan härleda till kombination av spännande text och bra uppläsning.

Det är en hel del eld inblandat när David Ritter ska jaga seriemördare på Gotland. Eldsoffer är spännande bok och Ramona Ivener är en skicklig författare, det blir en het fyra från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg

0

Lena Risberg – Mord i gullregnets månad

Bim och Ninni har sin hemvist i bostadsrättsföreningen Konvaljen på Södermalm i Stockholm. När Ninni får en inbjudan till en valborgsfest så bär det av till Mariefred för våra deckardamer. För tro inte att bara för att de lämnar Söder så blir det lugnt. Nej, när en man hittas död så drar byrå Bim och Ninni igång. Det blir en klurig jakt på sanningen.

Damerna hinner knappt hem innan det är dags för den årliga vårstädning i bostadsrättsföreningen. Där förtsätter mysterierna hopa sig.

Det här är en mycket charmig mysdeckare. En genre jag inte har så mycket erfarenhet av men som är svår att inte tycka om. Minette Walters, som skriver väldigt läskiga och rå deckare berättade i en intevju att hennes mamma sagt, ” Why can’t you write about a nice little murderer”. Så om hon forfarande lever så skulle jag tipsa mamma Walters att läsa böckerna om Bim & Ninni.

Det är en fördel, men inget måste, att förstå hur det är på Söder i Stockholm. Många härliga refernser. Gunilla Leinings stabila röst passar väldigt bra att gestalta våra två mysterielösande damer.

Lena Risbergs damer gör en utflykt till Mariefred och naturligtvis så sker det ett Mord i gullregnets månad. Bim och Ninni är en tantversion av Kalle Blomkvist. Så jag delar ut en väldigt charmig trea i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

0

Sofie Sarembrant – Parasiten

En svårt bränd kropp hittas i skogen utanför Drottningholm. Det är illa, men det som skrämmer polisen är den lista med namn som hittas bredvid kroppen. En lista med fem namn där Emma Skölds namn är det sista på listan.

För tjugo år sen åkte en mamma till akuten med sitt barn som gjort sig illa. Det slutar med att mamman blir häktad och beskylld att ha misshandlat sitt eget barn.

Fallet med den den brända kroppen gör att Emma kommer tillbaka till jobbet efter en längre sjukskrivning. Kanske inte så lämpligt då hon själv är inblandade men hennes envishet och sommarens personalbrist gör att hon får jobba med fallet.

Frågan är hur fallen med den häktade mamman och den brända kroppen hänger ihop?

Vi är framme vid bok elva i serien om Emma Sköld. Själv har jag inte lyssnat på de senaste böckerna. Men som det står i baksidestexten så är det en fristående del, och visst funkar den som fristående.

Det här är en spännande historia som innehåller allt som moderna spänningsromaner innehåller som hämd, såriga relationer, förvirring, avundsjuka mm.

Jag förstår att Emma Sköld serien blivit en av de mest populära. Det är spännande och välskrivet. När streamingtjänsterna sammanställer de mest lyssnade böckerna 2023 så toppar just den här boken.

Ingen Emma Sköld utan Katarina Ewerlöf och hon gör oss inte besviken. Med inlevelse och fast hand ger hon oss Parasiten.

Emma Sköld rycks brutalt tillbaka till polisrollen då hennes namn hittas på en dödslista. Med Parasiten har Sofie Sarenbrant har skapat ytterligare en deckare med alla ingredienser, seriemord, vändningar, relationer, spänning osv, kort sagt en fyra från mig.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

Christoffer Carlsson – Brinn mig en sol

Det första mordet sker i Tiarp utanför Halmstad samma natt som Palme skjuts i Stockholm. Det gör att Tiarpsmordet till en början hamnar i skuggan av det mer uppmärksammade mordet. Likväl tar dig den samvetsgranna polisen Sven sig an fallet. Det blir ett fall som kommer följa honom till hans död, och långt efter det.

Hans son Vidar är bara barn vi det mordtillfället men blir ändå inblandad och samtidigt som Sven går bort tar Vidar vid som polis. Fallet får inte någon lösning och 35 år senare när Vidar slutat vid polisen flyttar författaren tillbaka till bygden och börjar rota i det igen.

Det här är den andra boken i Christoffer Carlssons hyllade Halmstadssvit. Ett antal böcker som har landsbygden runt Halmstad som gemensam nämnare, som namnet antyder. Jag lyssnade på den första boken i serien Järtecken när den kom 2019 och kom ihåg att jag tyckte den var bra, men komplex och lite konstig. Ett omdöme som funkar på den här boken också.

Det är en historia med väldigt många lager och dimensioner. När en debutant försöker sig på en liknande berättelse så brukar det sluta med att det blir rörigt. Men Carlsson är långt ifrån en debutant och navigerar oss säkert genom historien. En snyggt berättad historia som får oss som lyssnar att tro på varenda stavelse.

Det är Martin Wallström som läser den första boken men från den här boken så är det Christoffer själv som läser. Det finns något speciellt när författaren själv läser sin bok. Så med den här boken ställer sig Christoffer till skaran med Håkan Nesser och John Ajvide Lindqvist som läser in sina böcker och hör det bra, tycker jag.

Mordet på en kvinna utanför Halmstad sker i skuggan av Palmemordet. Brinn mig en sol är Christoffer Carlssons hyllade deckare som beskriver en bygd, en far och en son och en författare under 35 år. Visst är det bra och värd en poetisk fyra i betyg.

Uppläsare: Christoffer Carlsson

Betyg:

0

Haag och Karlsson – Det uppenbara

En morgon skjuts Sollentunas kommunalråd med fyra skott inför ögonen på sina barn. Kort därefter publiceras ett klipp på Instagram där allt pekar på att det där allt pekar på att det är familjen som styr Sollentunanätverket som ligger bakom mordet.

Samhället och pressen skriker på att mördaren grips och politikerna i regeringen lovar. Samtidigt som allt detta gör det orolig på Malmvögen, vilket tillslut leder kravaller och upplopp.

Zarin Kadri, den ensamkommande flyktingpojken vi fick lära känna i första boken får kontakt med en okänd farbror och flyttar till just Sollentuna.

När våra poliser Wolter och Bergström kopplas in i samband med kravallerna så får dom en känsla att det är någon som inte stämmer med polisledningens teori om kommunalrådets mördare. Tillsammans med vännen och åklagaren Dorte Jacobsen börjar dom nysta i en del nya trådar.

Upplägget att Wolter, Bergström och Dorte känner vi igen från Det som inte syns. Liksom ”tugget”, värmen och klarsyntheten mellan de tre. Sen är miljön och handlingen naturligtvis något helt nytt. Vi får en insikt i hur ett förortsgäng ”jobbar” och med tanke på Lennart Karlssons erfarenhet så är jag övertygad att det inte är så långt från verkligheten.

Det finns några scener där jag tycker några politiker agerar lite väl okunnig och uppskruvat. Något som senare får en delförklaring. Annars är det mesta i boken väldig trovärdig, speciellt när man bor nära händelsernas centrum i den här boken.

Även om ordet trovärdighet har används en del så tycker jag inte man får glömma bort värmen och medmänskligheten som också genomsyrar boken. Utan den skulle boken blivit både mindre underhållande och platt.

Sen kommer vi till Mistro Granberg. Som jag skrev när jag recenserade den första boken, Fredde är det tredje benet i duon Haag och Karlsson.

I Det uppenbara blir Sollentunas kommunalråd skjuten och det mesta vändas upp och mer. I andra delen av Stockholm Nu fortsätter Haag&Karlsson att skildra dagens Sverige med lika delar rå verklighet som humor och värme, något jag gillar och delar ute en välförtjänt fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

0

Haag & Karlsson – Det som inte syns

Wolter och Bergström två riktiga snutar av det gamla gardet. Det åker efter ett längre uppehåll återigen i samma bil, nu som knarkspanare i centrala Stockholm. Efter ett tillslag kommer dom över en mobiltelefon med ett register av köpare som skulle få varje polis att dansa jenka. Men när flera av namnen i listan tillhör människor från samhällets toppskikt och till och med höjdare från polisens egna led spritter det inte lika mycket i benen. De båda snutarna vänder sig till vännen och åklagaren Dorte Jacobsen och tillsammans blir de ett team som gör allt för att göra gott i en hård värld.

Det här är en deckare med och om poliser i uniform. Med utgångspunkt från det drar jag två paralleller. Det första är till Öberg/Adolphssons Götgatsbacken som kom ut tidigare i år. Böckerna har samma spelplats och båda har just poliser i uniform i huvudrollen. Något som inte är så vanligt som man tror. Den andra är mer en känsla när jag var klar med boken. Känslan är att det finns likheter med alla svenska deckares moder, nämningen Sjöwall Wahlöös böcker. Storyn kretsar kring aktuella samhällsutmaningar, tempot är inte uppskruvat till max och poliserna i centrum är goda. Ja, det är kanske argument som passar in på ungefär hälften av alla deckare som kommer ut i Sverige, men det finns en ton genom hela boken som gör att jag ändå gör kopplingen. Jag får återkomma till den parallellen efter bok två i serien hoppas jag.

Så kommer vi till uppläsaren, herr Granberg. Vilken match made in heaven. Det är inte bara att rösten passar karaktärerna och historien. Det känns som att Granberg kompletterar Haag och Karlsson och bildar en trio.

Det som inte syns är en riktig deckare med riktiga snutar och om viktiga samhällsfrågor. Det doftar Sjövall Wahlöö över Haag och Karlssons första bok tillsammans och det gillar man ju, blir en femma från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

1

Christina Wahldén – Nämn inte de döda

Greta tar sin tillflykt till norra delarna av Australien för att få lite lugn och ro. Men trots att hon landar i den slumrande staden Darwin så är det inte lugn som präglar tillvaron. Speciellt inte efter att hon upptäcker en död kvinna på stranden.

Liket är svårt sargat men kan konstateras tillhöra ursprungsbefolkning. Något som gör saker något mer komplicerat. Ärendet hamnar på den något fyrkantige polisen Blueys bord. Till sin hjälp har han Jess som själv har rötterna i ursprungsbefolkningen. Detta något udda par nystar sakta men säkert sig framåt i denna utredningen.

Det här är en deckare som utspelar sig på en plats väldigt långt från vad de flesta av oss lyssnare varit på. Både geografiskt och mentalt. Det gör att författaren har relativt stor frihet. Det är ju inte så vanligt att polisen misstänker att det är krokodilatacker som ligger bakom brott. Men här känns det helt naturligt.

En av bokens stora behållningar är polisen Bluey som gillar ABBA, eller om man ska vara ärlig hans husdjur. En vallaby, en liten variant av känguru.

Annars är det just förhållandet till urinvånarna som är kärnan i boken och som ger boken ett djup.

Uppläsaren Malin Persson är en ny bekantskap för mig. Hon gör ett gediget jobb.

När Christina Wahldén ska förlägga handlingen i den här deckaren så blir det på andra sidan jorden, in norra Australien. Nämn inte de döda blandar ursprungsbefolkning med en svensk bagpacker så skickligt att jag delar ut en fin fin trea i betyg

Uppläsare: Malin Persson

Betyg:

0

Denise Rudberg – Dancing Queen

Dancing Queen är den deckare som utspelar sig i en helt annan tid än vi är vana vid. En tid som inte känns så längesen när man säger det högt och samtidigt en tid som lika gärna kunde varit medeltiden när man tittar på människosyn och annat. Året är 1976 och det står ett kungabröllop för dörren. Vi får följa två kvinnliga poliser, Karin ”Kaiser” Johansson och Agneta Thorén. Två kvinnor inom polisen som kämpar mot den mansdominerade världen, var och en för sig. Karin på våldsroteln och Agneta med skrivbordstjänst på registercentralen. Karin lyckligt gift med utflugna barn och Agneta ensamstående mor inflyttad från landet. Så olika och så mycket lika i jakten efter korrupta höjdare i samhällets topp.

Det som verkligen sticker ut i den här boken är beskrivningen av tidsandan. Det genomsyrar hela boken i allt från kläder, mat, musik och tv program, allt. I vissa lägen tycker jag det överskuggar själva historien, tyvärr.

Vad det gäller persongalleriet så sticker varken Karin eller Agneta ut i sina personligheter. När man till och med hajar till på en polis med ett sunt och kärleksfullt äktenskap så förstår ni hur lite dom sticker ut. Vilket jag tycker är bra.

Själva historien kretsar kring den stora prostitutionshärvan som hade sina trådar ända upp i regeringen. Även om namn och uttryck är påhittade.

Marie Richardson läser inte in så många böcker nu för tiden, vilket är synd. Jag var tvungen att bläddra tillbaka till 2017 när jag senast lyssnade på något med henne.

Denise Rudberg tar oss med plankstekens och Gula Blends 70-tal. Dancing Queen är en deckare full av tidsmarkörer som jag belönar med en trea i betyg.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg

1

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑