Tove Alsterdal – Blindtunnel

Tove Alsterdals senaste bok står på deckarhyllan. Visst finns det mord, brott och polisutredningar med men de har en underordnad betydelse i den här boken. Istället är relationer och miljöbeskrivningar som står i fokus. Vi får följa Sonja och Daniel som gett upp sitt inrutade liv i Sverige för en nedgången vingård i Böhmen. En något undanskymd del av det centrala Europa. Själv har jag precis förhört sonen på andra världskriget om sudettyskar som har en central del i den här historien.

Men även om boken är annorlunda som deckare och har bra miljöbeskrivningar så tycker jag den saknar i driv. Jo, Sonjas liv är intressant, hon får en tråd som leder tillbaka till före kriget men det är något som saknas tycker jag. Gunilla Leining ska ha eloge för sin uppläsning, hennes lugna röst ger boken en trovärdighet.

Tove Alsterdal får en trea för sina fina miljöbeskrivningar.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Samuel Karlsson – Morden på Mörkö

Polisen Jessica Jackson är flyttade från Mörkö i ungdomen och är nu som vuxen tillbaka. Efter några tuffa fall börjar hon tvivla på om hon ska fortsätta som polis. Men när en död man hittas på ön får hon lov kliva i polisrollen igen. Ännu mer indragen blir hon när en flicka sen försvinner samtidigt som en storm drar in och isolerar ön. Då fler döda kroppar hittas samtidigt som isoleringen består så utvecklas historien till en låsta-rummet-deckare. Vi får se den svenska landsbygden från både sina bästa och sämsta sidor, sammanhållning såväl som främlingsfientlighet. Jag tycker att det här är en relativt naiv deckare. Den har lite Morden i Midsomer över sig. Men det är förlåtet för att den är spännande. När sen upplösningen knyts ihop med händelser från verkligheten får boken ett lyft.

Samuel Karlsson får en trea för sin spännande deckare i skärgårdsmiljö.

Uppläsare: Gunilla Leiding

Betyg:

Harlan Coben – Inte utan dig

Jag är inte bara lite svag för Harlan Cobens vassa och lätt sarkastiska språk. Något som han demonstrerar extra tydligt i serien om sportagenten Myron Bolitar. Bolitar dyker förresten upp i en bisats i den här boken. Ett exempel på hans vassa och lätt sarkastiska språk är tex när ha sitter utanför en och väntar på den manlig strippa med namnet Dick Shaftwood, och kommenterar det med att namnet känns taget. Coben har också en förkärlek för att ge sina huvudpersoner lite udda namn vilket han inte gör oss besvikna med här heller eller vad sägs om Napoleon Dumas, som för enkelhetensskull kallas Nap. Den här bokens handling börjar en sen kväll för 15 år den när Naps bror Leo och dennes flickvän hittas efter att blivit överkörda av tåget. Samma kväll försvinner även Naps flickvän. Det är förstås händelser som förföljt Nap under alla år, så när den försvunna flickvännens fingeravtryck dyker upp på en mordplats tar sökandet efter vad som hände den där kvällen ny fart. Spänningsromaner är vi vana med från Coben men jag tycker den boken skiljer sig lite från hans övriga böcker då han bygger mycket av handlingen federala verksamheter, lite som Baldacci eller Grisham. Det är inget fel med det, speciellt så länge han behåller de vassa och snabba dialogen, vilket han gör. En dialog som ”ska” framföras av Reine Brynolfsson.

Så jag ger Harlan Cobens Inte utan dig en fyra för just den vassa dialogen i kombination med en riktigt spännande handling.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg: img_0862-74

Olle Larsson – Gustav Vasa

 

Man kan lite slarvigt kalla Gustav Vasa för Sveriges första riktiga kung. En kung som inte var född till kung men som såg till att bli det. Väl där såg han både till att sitta kvar och säkra så att hans söner per automatik fick ärva tronen. Så vem var den man som lyckades med allt det, tja för det första så får vi lära oss att det där med Vasa kom till 200 år efter hans död, han hette och lyssnade till namnet Gustav Eriksson. Författaren Olle Larsson drar många intressanta paralleller mellan Gustav Vasa och den Fursten som Machiavelli beskrev i sin bok med samman namn. Den som blev en smått bisarr instruktionsbok för kungar och andra under 1500-talet. Vi får inblick i hur Gustav kunde använda både list och grymhet för att behålla kronan på sitt huvud. Vi får också en bra inblick hur Sverige och Europa såg ut och fungerade på den här tiden. Allt från kyrkans makt till att får veta att det inte bodde mer än ca 6-7 000 personer i Stockholm på den här tiden. Det här är långt ifrån en hyllning till Gustav Vasa, tvärt om Larsson är väldigt källkritisk och påpekar gång på gång att ta Peder Svarts krönika som mången historiker hämtat information ut med en stor ”nypa salt”. Det för att det med stor sannolikhet är Gustav själv som har dikterat vad som skulle bli hans eftermäle. Något han ändå lyckats väldigt bra med.

Så för den historiesuktande som vill få en inblick i 1500-talets Sverige och hur Gustav Vasa blev den han blev kan jag varmt rekommendera den här ljudboken i två delar. Det blir lite extra tyngd i det när en så välmeriterad uppläsare som Magnus Rosmann tar sig an en historiebok. Så Olle Larssons Gustav Vasa får en stark tre för att det känns som man lärt sig en massa när man lyssnat klart på den, och det är ju alltid en skön känsla.

Uppläsare: Magnus Rosmann

Betyg:

img_0862-74

Anna Kindberg Batra – Inifrån

Anna Kinberg Batra börjar den här boken med att pointera att det här inte är en självbiografi, vilket är alldeles riktigt. Det här är en bok om dom ca 2,5 år som hon var partiledare för Moderaterna. Visst blir det några tillbakablickar för att få ett sammanhang men inga långa passager från barndomen, vilket är skönt.

Vi får följa händelseförloppet inifrån, precis som bokens titel lovar. Visst finns hon utelämnat händelser och personer för att inte skada dem, men hon är ändå förvånansvärt öppen i sin kritik. Att Moderaterna i Stockholm där hon själv varit verksam var drivande i hennes avgång svider lyser igenom. Men det långt ifrån en bitter Kindberg Batra som berättar sin historia. Det är en saklig och reflekterande historia. För visst fanns det en rad händelser som påverkade vårt samhälle under den tiden hon var partiledare som flyktingkrisen, Berxit, Trump mm. Att sen en moderat fd finansminister hade det dåliga omdömet att bokstavligen dra ner byxorna när det stormade som värst gjorde ju inte saken lättare.
Hon har ju alltid framstått som en allt för stel och lite tråkig person trots att alla säger att hon är så mycket roligare privat. I den här boken berättar hon varför hon medvetet inte släppte loss så mycket samtidigt som man då och då skymtar den där lite roligare privatpersonen.
Jag blev berörd av den här boken, både för att jag lider att hon inte nådde sitt mål att bli Sveriges första kvinnliga stadsminister och av insikten vilket tungt jobb det är att vara en partiledare i dagens Sverige. Som jag alltid tycker så är det bra när författaren själv läser in sen egen bok. Extra bra blir det när historien handlar om författaren själv. I slutet av boken klipper hon in sitt tal som hon håller när hon meddelar sin avgång, det är ett riktigt bra uppbyggt tal som framförs med riktig inlevelse. Anna Kindberg Batra får en fyra för sin ärliga, roliga och insiktsfulla beskrivning av sina år som partiledare.

Uppläsare: Anna Kindberg Batra

Betyg:

img_0862-73

Markus Lutteman – Floden

Markus Lutteman har gjort sig känd för verklighetsbaserade böcker med samhällsengagemang, som El Choco och Patrik Sjöberg uppmärksammade självbiografi. Samhällsengagemanget finns kvar men verkligheten har bytts mot ett fantasiland i den här boken. Det tar ett tag att komma in i det men väl där är det både spännande och intressant. Vi får följa Jonatan, en helt vanlig revisor i Mellansverige som en dag blir in vinkad av polisen. Via polisbussen hamnar han på en flotte på Floden. Bit för bit får vi veta mer om Jonatans och hans medresenärers liv…..och död. Då det oförutsägbara är en stor del av spänningen så går det inte att säga så mycket mer om handlingen. Men rädsla, förståelse och viljan att inte bli som sin far är viktiga komponenter i den här ganska mörka boken. Jag tycker oftast att det är ett plus att författaren läser din egen bok och det här är inget undantag. Och då Markus och jag vuxit upp i samma lilla stad vore det förmätet att klanka ner på dialekten då jag låter lika dant.

Intressanta dilemman ur verkligheten i en spännande fantasivärld gör att jag ger Markus Luttemans Floden får en suggestiv 4:a.

Uppläsare: Markus Lutteman

Betyg:

Christian Catomeris – Efter attentaten

Christian Catomeris känner vi igen från tv-nyheterna så fort det ska rapporterasfä från Paris. Då står han där med sin halsduk och sitt perfekta franska uttal och rapporterar om gott och ont från franska huvudstaden. Den här boken tar sin början kvällen den 13 november 2015. Allt börjar med en kraftig sprängladdning utanför fotbollsarenan Stad de France norr om Paris. Men exakt när historien egentligen börjar är svårt att veta. Det vi vet är att tidningsredaktionen för Charlie Hebdo attackerades 10 månader tidigare. Så boken handlar om tiden efter dessa attentaten mot Paris och Parisarna. Via intervjuer har Catomeris fått information som gör att han kan berätta historier på ett väldigt nära och personligt sätt. Dessa historier blandas sedan upp med nyhetsfakta om hur det franska samhället ändras efter attentaten. Ett sådant exempel är debatten om burkinin på franska stränder under 2016. Hur världens kanske mest modeintresserade land kan rasa så över ett badplagg är vid första anblicken skrattretande men vid eftertanke skrämmande. Att en (manlig) borgmästare kan kommendera polisen att gå ut på stranden och avvisa kvinnor som inte vill bada i tillräckligt små badkläder är mycket oroande tycker jag. Vi får också följa på hur attentaten påverkade det senaste franska presidentvalet. En extra krydda är att författaren själv läser boken. Trots att jag inte kan tala franska gillar jag hans franska uttal av namn och platser i boken.

Uppläsare: Christian Catomeris

Betyg:

David Baldacci – Lång väg till rättvisa

David Baldacci är en av de författare jag lyssnat mest på och det finns ju en anledning till det. Han är en mästare på att skriva spänningsromaner med koppling till amerikansk politik. En anledning till att Baldacci håller kan vara att han inte sliter ut sina karaktärer. Nu börjar han åter igen på en ny serie. Den här gången med den kvinnliga FBI agenten Atlee Pine. Som fd tyngdlyftare på nästan OS nivå har hon fysiken och i boken visar hon också upp att hon har intellektet. Men minst lika intressant är hennes assistent på lokalkontoret i Arizona, sexbarns mamman Carol. Så dessa två kvinnor tar sig an utmaningar som räddar världen. I bakgrunden finns hela tiden Atlees försvunna tvillingsyster Mercy. Bokens engelska titel Long road to Mercy speglar det lite bättre än den lite konstiga svenska titeln Lång väg till rättvisa. En spännande bok med driv som Reine Brynolfsson berättar för oss gör att Baldaccis nya får en stark fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Tom Clancy – Makt utan gräns

Tom Clancy är ju en författare som alla känner för sina politiska och militära böcker. Flera av som har blivit filmer med stor publik. Då Clancy gick bort 2013 så är jag inte säker på att han haft något med den här boken att göra, men då den bygger på hans karaktärer så får den ändå bära hans namn. Med tanke på att böckerna är så politiska blir jag lite förvånad när jag går igenom min lista så visar det sig att det här är min första Tom Clancy bok.

Det här är en bok som greppar över väldigt mycket. Vi får följa med bokens karaktärer över hela världen. Dallas, Washington DC, Argentina, Japan och Kina. De olika handlingarna är lika spridda, kidnappning, sexslavar, spioneri, skeppsbrott mm. För att göra det lite lättare att hålla ordning på alla karaktärerna så börjar boken med en genomgång av dem i början. Det är ett grepp som funkar betydligt bättre i en pappersbok där du på en sekund kan slå upp ett namn, betydlig krångligare i en ljudbok. Som ni kanske anar tycker jag boken är lite rörig. Det är svårt att hålla isär alla bokens delar. Men med det sagt så är det en spännande historia. En konflikt mellan USA och Kina känns också politiskt aktuell. Med det vill jag absolut inte dra några paralleller mellan Trump och Jack Ryan. Det blir också lite väl mycket ”vapenporr” för min smak.

Uppläsare: Christoffer Svensson

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑