Jag gav allt jag hade av Johan Mjällby

Sverige lärde känna honom den 5 september 1998 när han vinner en nickduell mot målvakten David Seaman och trycker in 2-1 mot England i EM kvalet på Råsunda. Det är ett mål som på så många vis representerar fotbollsspelaren Johan Mjällby. Först för att det görs på hans Råsunda sen att det görs med mer vilja än finess och det viktigaste, det leder till en seger. Som fotbollssupporter stod jag, eller rättare sagt ramlade jag ner för norra stås läktare på Råsunda när det målet gjordes. Det var i den vevan jag började följa det svenska landslaget i fotboll vilket betyder att jag har sett merparten av Mjällbys framträdande i den gula landslagströjan, iallafall på hemmaplan. Något som gör att jag följer Johans karriär med stort intresse. Från valet att satsa på fotboll istället för tennis, via spel i AIK, Celtic och landslaget till en kortare karriär som tränare. Genom allt detta finns en röd tråd, viljan att vinna. En vilja som sätter allt annat åt sidan och framförallt den egna hälsan. En vilja som gjort honom respekterad både hos supportrar med och motspelare.

Jag kan förstå att personen som inte har ett fotbollsintresse hoppar över den här boken då det mesta handlar om fotboll. Samtidigt är det alltid intressant att få en inblick i människors liv. Johan har skrivit boken tillsammans med sportjournalisten Mathias Lühr, eller om det är Mathias som skrivit boken tillsammans med Johan. Det låter jag vara osagt och i min värld spelar det ingen roll. Här är det historierna och inblickarna i spelargångar, omklädningsrum och livet på träningsplaner som ska stå i centrum.

Det är Johan själv som läser boken. Ja visst finns det en del att anmärka på som inläsning, men här väljer jag ändå Mjällby före Malmsjö alla dagar i veckan.

Det är få svenska fotbollsspelare som representerar en riktig vinnarskalle mer än Johan Mjällby. I boken Jag gav allt jag hade får vi följa hans karriär med ett enda mål, att vinna. Jag som stått på läktaren och tittat på delar ut en vinnande trea i betyg.

Uppläsare: Johan Mjällby

Betyg:

12 april, 2026 0

Den sista lägerelden av Olof Lundh

Fotbolls VM 1958 brukar räknas som det första tv-sända mästerskapet i Sverige. Sedan dess har det varit en huggsexa om rättigheter på sport. En huggsexa som accelererat de senaste åren då antalet kanaler som kan och vill sända sport har ökat.

För mig har sport i TV alltid varit det jag sett fram emot mest. På 70 och 80-talet var utbudet begränsat och sport var lika ovanligt som tecknad film i svensk TV. I slutet på 80 talet startade TV3 sända och när dom köpte rättigheterna till Hockey VM i Globen 1989 så slog det ner som en bom. Det var den första gången vi fick känna på vad som komma skulle. För samtidigt som utbudet ökade så var och är det ändå de ändå de stora mästerskapen som är det vi är mest intresserade av.

I den här boken får följa spelet bakom kulisserna när de stora TV kontrakten ska skrivas. Ett spel som inte alltid tål dagens ljus. Bara det som Svenska fotbollsförbundet sysslat med sedan 90-talet skulle kräva en egen bok.

Man behöver inte vara sportnörd som mig för att uppskatta den här boken. Men intresse för media och samhällets drivkrafter underlättar. För även om det är idrott som står i centrum så är det här en beskrivning av hur TV utvecklats sedan slutet på 80-talet och hur idrotten blivit rika(eller varit giriga) under samma tid. För det är få evenemang/ligor som människor är villiga att lägga så mycket pengar på idag som TV sänd idrott.

Olof läser boken själv vilket som alltid ger ytterligare tyngd till orden.

Fotbollsjournalisten Olof Lundh visar åter igen att sport är så mycket mer än det som sker på en arena. I Den sista lägerelden så får vi reda på allt fult, och lite fint, spel bakom TV-bolags kamp om rätt att sända sport på TV. Som sportnörd delar jag ut en fyra.

Uppläsare: Olof Lundh

Betyg:

15 december, 2025 0

Sölve Dahlgren – Frisparkad

Gerry var en riktigt lovande fotspelare i början på 80-talet. Vägen mot allsvenskan och landslaget låg öppen. En olycklig omständighet satte tyvärr stopp för karriären men nu fyrtio år senare så är han ändå fortfarande kvar på fotbollsplanen. Nu som ansvarig för att klippa gräset. Men han har inte släppt fotbollen helt, under åren som gått har han slagit över hundra frisparkar varje dag. Något som gjort att han kan sätta bollen i mål från de flesta ställen inom rimligt avstånd på en fotbollsplan.

När kommunen beslutar sig för att ersätta Gerry med robotgräsklippare lackar han ur, något som blir startskotten för ett nytt kapitel som 62 åring.

Det här är en bok om fotboll, men lika mycket om sorg och saknad. Det går att dra många paralleller med En man som heter Ove. Framförallt för den ödmjukhet som Gerry tar sig an livet.

Som fotbollsälskare kan jag dock ha en del invändningar till trovärdigheten i flera av Gerrys äventyr. Jag vill inte ge några konkreta exempel här för att inte spoila något. Men ni som lyssnar förstår vad jag menar. Samtidig så kanske man ibland måste lägga trovärdigheten lite åt sidan när berättelsen är så fin.

Frisparkad är något så ovanligt som en fotbollsfeelgood. Sölve Dahlgren gör en Ove när han blandar drömmar, saknad och perfekt frisparkar. Det blir en trea från mig.

Uppläsare: Ludvig Josephson

Betyg

20 september, 2023 0

Olof Lundh – Templet i öknen

När jag skriver den här recensionen börjar VM i Qatar. Det är 12 år sen Fifas dåvarande ordförande öppnade och läste upp att VM i fotboll 2022 skulle spelas i Qatar. Jag minns hur förvånad jag var. Att det på något sätt var köpt tror jag dom flesta förstod redan då. Men det skulle dröja ett antal år innan det började komma bevis för det.
VM i Qatar är det största sport washing projektet som någonsin satts i sjön och även lyckats. Men det finns fler. VM i Ryssland, PSG, Manchester City osv. Den här boken handlar om VM i Qatar men för att förstå mekanismerna bakom går författaren igenom ett antal andra exempel.
Olof är en av dom få granskande sportjournalister vi har i Sverige och summerar i den här boken vad som hände ur ett svenskt perspektiv. Det har gjorts ett otal dokumentärer i ämnet de senare åren men att få det med Sveriges och svenska landslagets perspektiv gör det än mer intressant. Har man följt rapporteringen kring detta de senaste åren så kommer det inte fram något nytt i boken men allt är intressant och pedagogisk berättat vilket jag uppskattar. Det är också ett plus att Olof läser boken själv. Det ger historien trovärdighet.
Jag tror och hoppas att Rysslands invasion av Ukraina har gjort det svårare att få igenom den här typen av sport washing projekt i framtiden.

Templet i öknen är en intressant genomgång hur Qatar lyckades köpa världens största idrottsevenemang. Olof Lundh går igenom och sätter in det som hände och forfarande händer i ett sammanhang vilket belönas med en träffsäker trea i betyg.
Uppläsare: Olof Lundh
Betyg:

20 november, 2022 1

Olof Lundh – Landslaget enlig Lundh

Olof Lundh är en av dom få grävande fotobollsjournalister vi har i det här landet. Som fotbollsfans så håller man inte alltid med om det som skrivs, men det är så det ska vara. Olof Lundh har varit journalist under hela den tiden jag har följt landslaget. Jag var inte på hans första jobb Skottland på Ullevi men skulle gissa att jag har sett ca 80% av landslagets hemmalandskaper och ett antal borta sedan dess. Det gör ju den här boken som en odyssé för mig. Det är intressant att få se och höra det man själv upplevt inifrån eller från ett journalist perspektiv. Boken har fått en hel del uppmärksamhet dagarna efter den släpptes, speciellt kring hur Zlatan har behandlats eller behandlat andra. Har man följt svensk fotboll de senaste 20 åren är det inte mycket till nyheter. Det nya är möjligtvis att det finns spelare och ledaren som pratar om det, om än anonymt. Att Zlatan är vår genom tiderna största är det ingen som ifrågasätter, men jag tycker det är bedrövligt hur förbundet särbehandlat honom och låtit honom styra och ställa. Historien om när han, genom förbundet, försökte stoppa Ljungbergs hederspris säger ju de mesta. Annars hade jag stor behållning av kapitlet om hur man pusslade ihop startelvor samt när man skulle få fram Hamréns efterträdare. Även en fjäder i hatten att Olof själv läser boken.
För oss som följt svenska landslaget de senaste 20 åren är Landslaget enligt Lundh ett måste. Olof Lundh bjuder på underhållande och intressanta berättelser om svensk fotboll. En stark 3:a i betyg.
Uppläsare: Olof Lundh
Betyg:

27 september, 2020 0