Kategori: True Crime

Melinda Jacobs/Minna Tunberger – Hon hette Esmeralda

Vi följde alla Lilla Hjärtas tragiska historia. Den lilla treåriga flickan som
blev fosterhemsplacerade för att föräldrarna inte kunde/var lämpliga att ta hand om henne, men som sen fick tillbaka vårdnaden. Ett och ett halvt år senare hittades hon död. Den här historien berättas utifrån fostermamman Melindas perspektiv.

Vi får följa hennes sorg, glädje och kamp för att inget barn ska råka ut för det som Esmeralda råkade ut för. Boken berättas med tidshopp ur tre olika tidsperspektiv. När Esmeralda har dött, när Esmeralda kommer till Melindas familj och Melindas egen uppväxt.

Måste erkänna att jag var lite tveksam när jag började lyssna på den här boken. Ännu en snyfthistoria. Den känslan höll i sig en bra bit in i boken. Jag retade mig en del på begrepp som Umgängesstödjare, Biologmamman, Umgänge. Störde mig också lite på att man inte hittade på namn på dom biologiska föräldrarna. Utan kallar dom XX biologmamman och NN biologpappan.
Att inte sätta fiktiva namn på de biologiska föräldrarna kan vara ett sätt att hålla distansen till dom, kom jag på efter ett tag.

Men när jag kommit över dom små irritationsmomenten så är det något
som börjar hända. Det är omöjligt att inte engagera sig. Ett inte ryckas med både i glädje och i sorg, men framförallt bli redigt förbannad på den flatheten som Socialtjänsten visar upp.

Att gömma sig bakom paragrafer när ett barn bokstavligen för framför deras ögon gör mig så förbannad så jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Det här är en form av True-crime bok, även om det känns konstigt att
sätta den etiketten den. Vi vet ju vad som kommer hända i stora drag men
det är ändå spännande när man får veta detaljerna och när luckorna fylls i.

Jag var även lite skeptisk till att man fick följa Melindas uppväxt till en början. Vad hade det med Esmeraldas död att göra? Men den här boken handlar lika mycket om Melindas kamp för barns rättigheter. Och då är hennes bakgrund relevant.

Det är inte så lätt att sätta betyg på en sådan här bok. För det går nästan inte att vara kritisk när ämnet är så viktigt och engagerande. Hon hette Esmeralda är precis som undertiteln beskriver Berättelsen om Lilla Hjärtat. Vi får följa den 3-åriga flickans tragiska öde genom fostermannans Melinda Jacobs ögon nedskrivet av Minna Thunberg. Men blir arg, ledsen, glad men framför allt engagerad, så kan inte bli något annat än en fyra i betyg.
Uppläsare: Philoméne Grundin
Betyg

0

Stefan Di-Omnia – Suicidium

Sexuella övergrepp mot barn är ett av den mest vidriga och tabubelagda ämnen att ta upp i en bok. Samtidigt går det att ta upp den typ av ämnen, om man tar upp det på rätt sätt. Det tycker jag att författaren gör i det här fallet. Man får inga eller väldigt sparsamt med detaljer om själva övergreppen. Istället ligger övergreppen som en dov ton i bakgrunden genom hela boken. För boken handlar om så mycket mer. Det här är en bok om uppväxt och vänskap, om rika och fattiga, om kärlek och hat. Vi får följa dom något omaka vännens Jonathan, Carl-Magnus och Sergio. Det är Jonathan varas pappa tagit livet av sig vi får följa mest. Hur han växer upp och tacklar livets med och motgångar. Att det bygger på verkliga hände ger boken en extra krydda. För i vissa delar överträffar verkligheten dikten, ibland på gott och tyvärr ibland även på ont.

Fredde Granberg gör en riktig bra inläsning av den här boken, så lugn och värdig röst.

Stefan Di-Omnia är tillbaka med en ny true crime berättelse. Suicidium tar upp lika hemska som fina ämne i en lika spännande som välberättad historia. Blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

1

Peter Englund – Söndagsvägen

I Söndagsvägen möter True Crime Svenska Akademin. Peter Englund är känd för sina historiska romaner. Man tänker inte på att historia även kan vara i närtid och att True Crime är just historia. Så därför är det inte så konstigt som det låter att Peter Englund ger sig in i denna trendande gener. En sommarkväll 1965 hittas en ung kvinna död i sitt radhus, på Söndagsvägen i en förort söder om Stockholm. Upplägget är det vanliga i True Crime litteraturen. Vi får brottet beskrivet och får sen följa polisutredningen. Det är hygiennivån för den här typen av böcker men för att det ska bli intressant krävs något mer. I den här boken är det beskrivningen av tidsandan som är detta, något mer. Det här är en tid jag inte själv upplevt men samtidigt känns den väldigt bekant. Det känns som att vi blir förflyttade tillbaka 55 år i tiden med allt vad det innebär. En tv-kanal som slutade sända kl 22, unga kvinnor drömde om att bli sekreterare och telefonen hade sladd. Jag tycker det funkar väldigt bra.
Peter Englund förflyttar oss tillbaka till 1965 i True Crime boken Söndagsvägen. Intressant historia och en fin tidsskildring ger boken en stark trea i betyg.
Uppläsare: Christoffer Svensson
Betyg:

0

Åsne Seierstad – En av oss: en berättelse om Norge

I Sverige har vi morden på Palme och Anna Lind och massakern på Drottninggatan. Vi vet alla var vi var och gjorde när vi fick reda på vad som hänt. I Norge är den motsvarande händelsen 22 juli 2011.
Vi får möta en man som försöker passa in, men inte riktigt lyckas. En man med klara drag av Aspbergers då han ”snöar” in på en sak i taget. Graffitti, lokal politik, affärer, dataspel och slutligen hat mot muslimer. Det sist nämnda med fasansfulla konsekvenser. Vi får också möta en man med bristande förmåga att känna empati, som när han beklagar sig över ett 5 mm stort sår på sin hand efter att skjutit ihjäl 69 personer. Författaren tecknar en väldigt bra bild av en väldigt ensidig man. Även porträttet som tecknas av Brejviks mor är intressant. Hur hon putsar på ytan trots att innehållet krakelerar. Även porträtten av de offer som ritas upp är intressanta även om dom ibland känns som på gränsen till helgon. Men lika mycket som det här handlar om människorna så handlar det om Norge som land. Mycket är likt Sverige men inte allt.
Det mäsks i berättartekniken att Åsne Seierstad är van att intervjua människor och få ihop en historia av det. Det mäsks att hon har lagt ner mycket tid på den här boken. Den är lika detaljrik som spännande trots att vi alla vet hur det går.
Åsne Seierstad berättar vad som hände på Utøya före, under och efter den 22 juli 2011. En av oss är en välskriven, intressant och lärorik bok om en mördare, offer och ett land. Klar fyra i betyg.
Uppläsare: Angela Kovács
Betyg:

0

Anne Lea Landsted – Golden State Killer

Det här är andra boken om Golden State Killer jag lyssnar på i sommar. Den andra är originalverket i ämnet, Jag försvinner i mörkret, av Michelle McNanara. Så ska man lyssna på en bok i ämnet är det kanske den boken man ska lyssna på. Tyvärr var det ju så tragiskt att McNanara gick bort innan hennes bok blev klar och innan dom tog fast mördare och våldtäktsmannen. Så huvudanledningen till att jag lyssnade på även den här boken är att även få upplösning på jakten, lite det som man blev snuvad på i McNamaras bok. Så då den här boken bygger på hennes bok samt intervjuer med framförallt polisen som leder jakten så blir det en hel del upprepningar, men det är ok. Boken ger en skrämmande insikt i hur man såg på våldtäkter i USA så sent som i slutet på 70-talet. Att polisen och samhället inte tog det på allvar gjorde det inte bättre för de redan hårt utsatta överlevarna. Om McNanara hade fokus på sitt arbete och de som överlevde så är de här boken mer saklig, vad hände och när. Jonas Malmsjös röst är som alltid skönt att lyssna på och den höjer boken. Vill man ha mer om Golden State Killer kan jag också rekommendera HBO serien I’ll be gone in the dark som bygger på McNamaras bok.
I Storytel original serien Golden State Killer av Anne Lea Landsted får vi hela berättelsen om hur man fångade en av USAs värsta brottslingar. Saklig och spännande, trots att man vet hur det går. Så en trea i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Gery L Stewart, Susan Mustafa – Det farligaste djuret av alla

Floran av True Crime böcker är större än någonsin. Det är fler än jag som är intresserad att veta mer om seriemördare och andra hemskheter. Ofta är det en journalist eller författare som sammanfattar ett fall genom att läsa vad som skrivits i tidningar om det och sen kompletterar med lite egen research. Sen har vi dom där det finns en twist på detta, som i den här boken då författaren upptäcker att han är de bortadopterade sonen till den kända, ej gripna seriemördaren Zodiak. Det gör att vi får två historier i en, både jakten på seriemördaren och på pappan. Det här är en väldigt amerikansk bok, på flera sett. Ett av dom är inställningen till religion.Jag vet att religionen har en annan plats i samhället i USA än i Sverige. Men när man skriver en bok om en av USAs värsta seriemördare så blir det lite märkligt att blanda in gud kan jag tycka.
Gery L Stewart och Susan Mustafa berättar historien om att upptäcka att ens pappa är Zodiak mördaren. Det farligaste djuret av alla är en helt ok True Crime berättelse som får en trea i betyg.

Uppläsare:Christoffer Svensson

Betyg:

0

Stefan Di-Omnia – Kattstryparen Rum 419

Det är ofta man använder det slitna uttrycket Verkligheten överträffar dikten, men här är det verkligen så. Stefan Di-Omnia har tagit tag i en snörstump och nystat upp en helt otrolig historia. Litteraturen är full av psykopater som skrämmer och fascinerar oss. Spontant kommer jag att tänka på Silfverbielke, skillnaden är att det är uppdiktade historier som vi kan lägga ifrån oss och gå vidare i våra liv. Här möter vi en flicka, i början 12-13 år som med sina handlingar skrämmer skiten ur mig. Med intelligens, list och total avsaknad av empati manipulerar hon alla i sin närhet. Och i begreppet alla räknar vi in en av Sveriges kanske mest ökända och hårdaste brottslingar Daniel Fitzpatrick.
I definitionen av en psykopat så finns det med att man inte kan sätta sig in eller bry dig om andras känslor. Något som verkligen stämmer på huvudpersonen Helen. Hennes förmåga att stänga av sina känslor använder hon till max när hon begår sina brott, mestadels bedrägerier men även hot och våld.
Det här är en dramatiserad beskrivning av Helens uppväxt och liv som mynnar ut i hur hon mördar sin sambo på Stadshotellet i Västerås. Helt sann om vi får tro författaren, som jag gör. Vi får även följa rädslan och förtvivlan i många av dom offer som Helen lämnar efter sig i sin framfart. Jag är väldigt fascinerad av dramatiserade True Crime historier och den här håller minst lika hög klass som Ebervall/Samulsons som jag rankar högst. Stefan Sauks röst gör sig mycket bra för just den här boken.
Stefan Di-Omnia skrämmer skiten ur mig med sin dramatiserade True Crime historia om psykopaten Helen. Kattstryparen Rum 419 är en läskig, spännande och välberättad historia som är årets bästa bok hittills, klar femma.
Uppläsare: Stefan Sauk
Betyg:

1

Michelle McNamara – Jag försvinner i mörkret

Det finns olika typer av True Crime böcker. En variant är att berätta historien dramatiserat och den andra att berätta om själva utredningsarbetet. Den här boken är mer av det sistnämnda varianten. Man kan också dela in True Crime i att skildra lösta och olösta brott. Även i det fallet är det det senare som gäller här. Därför är det imponerande att som författare ta sig an ett så stort jobb som man inte vet hur och om det ska sluta. Så när McNamara ta sig an historien vet hon att gärningsmannen är via DNA är knuten till 12 mord och 50 våldtäkter. Med sitt ihärdiga arbete kartlägger hon samtliga brotten och via sin blogg får hon kontakt med andra likasinnade och med före detta utredare. Känslan är att vi bit för bit tar oss närmare gärningsmannen. Hennes vilja att skildra offren gör att det inte bara blir än skildring av hemska händelser. I förordet, av Gillian Flynn, får vi reda på att författaren hastigt dör innan boken är helt färdigställd. Ytterligare en obehaglig twist på den här ruskiga historien. Så gillar du amerikansk true crime och vill ha en djupdykning och ett komplement till HBO serien som släpps nu så skulle jag verkligen rekommendera den här boken.
Michelle McNamaras ruskiga, varma, spännande true crime berättelse om Golden State Killer lämnar inte mig oberörd. Boken Jag försvinner i mörkret är ett bra komplement till HBO serien och får en fin fyra i betyg.
Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar
Betyg:

1

Patrick Radden Keefe – Säg inget

Att människor kidnappats, försvunner och torterats i länder som Rwanda, Chile och Syrien har vi ”vant” oss vid. Men att ett land som Storbritannien som vi tycker liknar Sverige i närtid har haft ett inbördeskrig med precis samma inslag är svårare att greppa.
I den här boken får vi en skrämmande och blodig inblick i konflikt “The Troubles” på Nordirland. Där slåss protestanter och katoliker mot varandra. Två kristna grenar som gemene man i Sverige knappt kan förklara skillnaden mellan dessa. Boken är en blandning av fakta, dramadokumentär och true crime och ger oss lyssnare en ordentlig historielektion. Den kryper in och berättar om människorna som levde mitt i konflikten, på båda sidor. Det är ett imponerande arbete författaren, som själv är amerikan, lagt ner. För i slutet på boken löser han ett av Nordirlands stora mysterier.
Patrick Radden Keefe berättar på ett spännande sätt om den blodiga och fasansfulla konflikten på Nordirland. Säg inget är både lärorikt, läskig och underhållande och förtjänar verkligen sin fyra i betyg.
Uppläsare: Mattias Linderoth
Betyg:

0

Daniel Ezpeleta – Var är Olle?

Jag är en stor förespråkare av att bryta normer. Vem har sagt att en bok måste följa ett visst mönster. Vid en första anblick så ser den här boken ut som en podcast inom true crime, men det är inte hela sanningen. Skillnaden mellan den här boken och podcast som P3 dokumentär och Spår är att Daniel Ezpeleta har med sin bandspelare dokumenterat allt och använder det i den färdiga boken. Vi får vara med när han öppnar brev från tingsrätten eller när han åker till sjukhuset och besöker Olles pappa. Och bara för att man som journalist/författare får en tråd att följa krävs ett manus för att det ska bli spännande att ta del av för oss som lyssnar. Något jag tycker Ezpeleta lyckats riktigt bra med. Sedan finns det några men. Jag tycker inte historien är riktigt så spännande som man hoppas på, det är forfarande lite för många frågetecken kvar och jag blir illa berörd av hur historien tärt på Olles pappa och syster. Jag har inga problem att sätta mig in i deras ovisshet och vilja att få veta vad som hänt, men att det ska genomsyra större delen av deras liv är tragiskt. Gränsen mellan viljan att veta och besatthet är hårfin och jag tycker tyvärr att dom går över den flera gånger och då finns det en risk att det blir lyteskomik.
Daniel Ezpeleta lyckas skapa ett helt nytt ”bokformat” med sin Var är Olle? Sen tycker jag inte historien och människorna håller för mer än en fyra i betyg.
Uppläsare: Daniel Ezpeleta och Björn Andersson
Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑