En varg bland lejon av Anders Carlén

En fångtransport kapas brutalt och våldsamt på väg mot Kumla. När allt lagt sig kan man konstatera att två interner saknas och en väktare överlever.  Det ses till en början som ett vanligt om än brutalt fritagningsförsök men efterhand skymtar konturerna av en infiltration av ett av världens mest ogenomträngliga terrornätverk. Så fallet hamnar på Ester Ndembes bord. Hon jobbar på Särskilda avdelningen för krigsbrott och är van att handskas med kniviga internationella konflikter. Men det här visar sig vara något utöver det vanliga. Hon ställs inför beslut hon kommer att ångra.

Under det första kapitlet beskrivs mycket brutal krigsscen Balkan i början på 2000-talet. Då kände jag att ska det fortsätta så här så blir det ännu en krigsbok som jag inte är särskilt förtjust i. Men det är bara en förspel för att sätta scenen för boken. 

Det här är en intensiv och actionladdad thriller som tar oss rakt in i en värld av internationell terrorbekämpning, moraliska gråzoner och personligt mod. Författaren är journalist och har bl.a. jobbat som frilansjournalist i bland annat Bosnien, Kosovo och Israel vilket märks när det kommer till miljöbeskrivningar.

I huvudrollerna har vi Esther Ndembe, en utredare vid Särskilda avdelningen för krigsbrott, och Klas Berg, vars öde snabbt flätas samman efter det brutalt fritagningsdrama. Det är två udda själar som sätter färg på historien, båda på sitt sätt.

Det här är det första boken av tre och jag kommer hålla ögonen öppna efter uppföljaren.

Det är Ludvig Josephson som läser boken. Jag kan konstatera att det är min blott femte bok med honom . Det har varit allt från Sölve Dahlgren till Stephen King tidigare. Vet inte om man kan placera i den här mitt emellan dom?

En varg bland lejon är en tät internationell spänningsthriller.  Anders Carlén drar sig inte för att blanda politik och terror sin debut. Lovande in för kommande böcker i serien, det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Ludvig Josephson

Betyg:

Besatt av Erika Svernström

Ett antal yngre kvinnor försvinner i Stockholm med omnejd. Trots att journalisten Thea Bergfalk är satt att skriva om kändisar och heminredning så böjar hon nysta i fallen, allt med målet att få bli kriminalreporter. Men en missad intervju med Tom Cruise när hennes älskade mormor blir sämre på sjukhuset gör att hon både förlorar det jobb hon har, sin lägenhet och senare också sin mormor.

Det är kriminalkommissarie Mikael Hermansson som håller i fallen. Läget i utredningen blir snabbt värre när kvarlevorna från en kvinna hittas på en åker och en av de försvunna kvinnornas pappa tar sitt liv på en direktsänd stream på nätet.

Thea fortsätter skriva på fallen som frilans och får oväntad hjälp från en okänd anonym källa som kallar sig J. 

Mikael och Theas vägar korsars snart och när det visar sig att Thea har kopplingar till fallen så håller tiden på att rinna ut.

Att mycket kretsar kring Thea i den här boken är inte så konstigt. Det mesta i hennes liv går emot henne och hårdast är det att hennes mormor som tagit hand om henne som barn går bort. Även Mikaels liv är som ofrivilligt frånskild motigt. Men det är ändå lite upplyftande med våra två vingklippta hjältar. Speciellt gillar jag när Mikael, som ändå framställs som en reko man, är missunnsam mot sin före detta fru. Gör honom mänsklig.

Kombinationen polis och journalist har vi sett tidigare. Jag kommer att tänka på Engman/Selåkers böcker när jag lyssnar på Besatt. Boken har ett driv och bra personporträtt. Jag kommer definitivt hålla utkik efter uppföljaren i den här serien.

Det är Gunilla Leining som läser boken och det måste vara en trygghet för en debutant. Bra som alltid.

Kombinationen polis och journalist löser brott har vi sett tidigare men lik förbaskat gillar jag det. Så när Erika Svernström debuterar med Besatt så så får vi just det, plus en massa oväntade vändningar. Snyggt så jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Mjölkharen av Tina Norin

Den världsberömda målningen Mjölkharen av Astrid Serner försvinner spårlöst under en konstkupp 1978. När hennes två barnbarn ska städa ur släkthuset hittar de sin mormors dagbok något dom som gör att de lär känna sin mormor bättre.

Den berömda konstnären Astrid Sterners tavla Mjölkharen försvinner spårlöst från Göteborgs konstmuseum under en märklig konstkupp 1978. När hennes barnbarn städar ur släkthuset fyrtio år senare hittar de brev och en gammal dagbok och ett antal brev som ger en helt ny bild av deras omtalade mormor.

Astrid och hennes väninna Viola reser på 1910-talets till Paris för att studera konst för Henri Matisse. Ett ovanlig men lärorikt äventyr för det två kvinnorna på den tiden. Konststudier varvat med Paris nöjesliv kan vara utmanande. Så drömmen om att leva av och för konsten visar sig få katastrofala följder.

Vendela har flyttat hem efter en skilsmässa och Johan drömmer om att skriva en bok. Via dagboken och breven gräver de båda barnbarnen i mormor Astrids liv, ett liv kantat av kantat av lögner, svek och konst.

Det här är en historisk roman som hoppar mellan tre tidsperioder. 1910-talet, 1970-talet och nutid där nutiden där nutiden är den del som håller ihop historien.

Den här boken klassad som deckare vilket jag i efterhand kan höja lite på ögonbrynen över. Ja, visst kretsar mycket runt en stulen tavla men det brottet är preskriberat och fokus ligger mer på familjehemligheter och historiska tillbakablickar. Efter ett tag så är jag mer fångad av den unge Astrids liv i Paris är att får reda på vad som hänt med den försvunna tavlan.

Jag gillar personportätten av Astrid och Vendela. Två kvinnor med en genereation emellan. De har båda ett driv som tar sig uttryck på olika vis. Jag uppskattar även hur författaren vi personerna knyter samman de olika tidsperioderna.

Det är den trygga rösten från Anna-Maria Käll som guidar och runt på de franska barerna, konstskolan och i släkthuset utanför Göteborg.

Tina Norin debuterar med en historisk spänningsroman. Mjölkharen är en mix av familjehemligheter, konsthistoria, vänskap och svek. Lite mer historia än spänning gör att jag delar ut en trea i betyg. 

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg:

Kannibalen av Alexandra-Therese Keining

Carl Bengtson sitter sedan över 4o år tvångsisolerad på S:t Clemens psykiatriska klinik efter att har mördat sin flickvän i slutet på 70-talet. Ett mord som beskrivs som något av det mest bestialiska som skådats. Så det är många som blir förvånade när Carl ska börjar slussas ut i samhället.

Den som får uppdraget att bistå Carl när han har sina permissioner är den nittonåriga Bruno. En lite småkriminell själ som döms till samhällstjänst och vars uppdrag blir att eskortera den till synes ofarlig gammal mannen.

Samtidig hittas en vårdare på S:t Clemens dö och kriminalinspektör Miriam Alba är den som får det på sitt bord. Trots att hennes överordnade vill avskriva fallet så kan Miriam inte släppa sin oro över att det är något som inte står rätt

Så vem är då Carl Bengtson egentligen och vad gjorde han sig skyldig till för över 40 år sedan? Och framför allt, är det verkligen säkert att börja slussa ut honom i samhället.

Det här är en historia där vi bit för bit får reda på vad som hände där på 70-talet samtidigt som det som utspelar sig i nutid blir mer och mer spännande i ett allt högre tempo. Min tankar drogs snabbt till paret Keplers böcker om Jona Linna. Även om vi inte har en lika tydlig polishjälte i den här boken. Men stämningen och Carl Bengtson skulle lätt kunna passa in. Med tanke på bokens titel så poppar även det gamla När lammen tystnar citatet ”I’m having an old friend for dinner” upp i huvudet.

Enligt baksidestexten så bygger den här historien på verkliga händelser. Bara där börjar jag blir rädd. Jag tycker inte att jag är särskilt lättskrämd men det här är otäckt. Både krypande läskigt och en hel del makabra detaljer.

Det är Jonas Malmsjö som läser boken och även där så far tankarna iväg och man väntar sig att Jorek Walter ska dyka upp. Malmsjö bidrar i allra högsta grad i det läskiga.

Alexandra-Therese Keining debuterar med en Keplerlik spänningroman som får det att gå kalla korar på ryggen. Kannibalen beskriver ett mörker som är på gränsen på vad jag klarar av. Det blir en trea i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Rovdrift av Elsa och Cornelia Swärd

En kväll tittas en huvudlös kropp i Frihamnen i Stockholm. Det är kriminalkommissarie Maggan Kipowski som håller i utredningen. Pressens jakt på information leds av hennes flickvän Vera Bonde. Fallet växer snabbt med den ena detaljen mer makaber än den andra. Vissa av upptäckarna sätter skräck i Sverige som land. Snabbt görs en koppling till ett tidigare mord och lika snabbt hamnar fallet på högsta politiska nivå. Så det är inte bara Maggan och hennes kollegor som är pressade, Sveriges regering ska stå värd för ett globalt klimatmöte och klockan tickar.

Det här är en spänningsroman med många trådar, lager och vändningar. För att vara en debut är den väldigt mogen. Här är det kvinnor som står i centrum och det är framför allt relationen mellan kvinnorna som är det intressanta. För hur håller man vattentäta skott mellan sitt jobb och sitt privatliv?

Utan att avslöja för mycket så står kampen för att rädda klimatet i fokus i den här boken. Precis som i Erik Lewins Arvet efter oss så tar sig kampen mer eller mindre våldsamma uttryck.

En liten udda detalj är att historien utspelar sig åtta år framåt i tiden, år 2033. Jag har inte förstått riktigt varför då det inte märks. Men men det är inte heller något som stör. Jag gillar drivet i boken och att den hoppar mellan det personliga och en internationell vinkel.

Det är Gunilla Leining som håller oss i handen genom denna ibland rätt våldsamma historia. Något som känns tryggt.

Elsa och Cornelia Swärd debuterar med en ambitiös spänningsroman. Rovdrift sätter tänderna i klimatfrågan från ett politiskt, journalistiskt och polisiärt perspektiv. Ja så är det spännande också, blir en fyra i betyg. 

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Det andra livet av Daniel Alfredson

1981 gick U137 på grund utanför Karlskrona. Året efter jagades Sovjetiska ubåtar med ljus och lykta, eller rättare sagt med spaning och sjunkbomber, i Stockholms skärgård. Av misstag akterseglas fyra sovjetiska attackdykare som nu måste hålla sig gömda mitt i fiendeland.

Hur osannolikt det än låter så är det en bibliotekarie från Norra Ängby som blir deras räddning. Under en skolresa till DDR i början på 70-talet blev Helena värvad som spion och fick kodnamnet Vanja. Efter några aktiva år så tog det abrupt slut efter en personlig tragedi. Det är ett liv hon lämnat bakom sig. Nu är hon gift, har två barn och lever ett lugnt liv i sin villa i Bromma.

Efter att telefonen ringt tre gånger utan att någon svarat så vet hon att Vanja måste aktiveras igen. Hennes uppdrag är att hänga upp en röd julstjärna i sin framlidne pappas stuga i skärgården. Det blir en ledstjärna för att de fyra attackdykarna ska hitta till sitt tillfälliga gömställe. Efter tio dagar så är det inte tillfälligt längre. Det är då hon förstår att hennes DDR-kontakt vänt henne ryggen. Så trots att hon ljugit för sin arbetsgivare, grannar och framför allt sin man så inser hon att hon måste lösa situationen själv.

Jag är ruskigt svag för nutidshistoria och när det dramatiseras i romanform viket är det som sker här brukar det bli riktigt bra. Har också alltid varit intresserad av ubåtsjakterna som skedde i Sverige i början på 80-talet. När det begav sig så tog det sig uttryck i att jag byggde ubåtar i lego. Jag är fortfarande intresserad även om legot är utbytt mot ljudböcker och poddar.

De stora penseldragen i den här boken utgörs av de ubåtsjakterna som skedde i Hårsfjärden 1982. För att ge historien trovärdighet får vi citat från DN och nyheter på TV och i radio. Det är öst mot väst, kalla kriget och kulturattachéer på Stockholms ambassader. Den mindre och mer personliga dragen kretsar kring en på ytan vanlig tvåbarnsmamma i Bromma utanför Stockholm. Jag gillar hur Alfredson väver ihop dessa två väldigt olika vinklar till en. Hur Helena med en blandning av rädsla och mod gör det hon tror är rätt. Trots att hon sätter allt på spel, både i det stora och lilla perspektivet.

Boken är inläst av Annika Hallin. En ny uppläsare för mig och när jag kollar upp henne så har hon bara läst in ett fåtal böcker. Om vi nu kallar Daniel Alfredson debutant, vilket han är, så är det modigt att kombinera honom med en så okänd uppläsare. En modig satsning som verkligen gick hem.

Filmregissören Daniel Alfredson debuterar med en historisk spionthriller. I Det andra livet knyts världspolitik ihop med en bibliotekarie i Bromma. Lika snyggt som spännande vilket gör att jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Annika Hallin

Allt är prefekt av Tina Trender

Linn har ett bra jobb som barnmorska, ett tryggt förhållande, ska flytta in i ett hus och har ett efterlängtat barn påväg. Allt är perfekt, till den dag hon får en vänförfrågan på Facebook. Något hon först försöker ignorera men sakta sakta kryper skuggor från det förflutna ifatt henne.

Vänförfrågan kommer från Eivi som var hennes bästa kompis under uppväxten. Så när Eivi dyker upp i Linns liv tar hom med sig minnen från en natt i en husbåt som för länge sedan skulle vara glömda och begravda. Så att hålla upp den där perfekta fasaden blir svårare och svårare. Hur långt är Linn beredd att gå för att skydda sin fasad? Och vad händer när sanningen kommer fram?

I den tuffa andra boken har Tina Trender gjort som Emmy Walt, nämligen förlagt handlingen på hemmaplan i Östersund. För att följa upp en debut som vunnit Crimetime award är inte lätt. Men precis som i En bra man så är det våra känslor och vår sympati för huvudpersonen hon spelar med. För precis som Thomas så står det snabbt klart att Linn inte har rent mjöl i påsen men ändå så har man sympati för henne.

Det här här en relativt kort bok, bara fem och en halv timme lång. Jag lägger inga värderingar i det men jag blev lite nervös när timmarna tickade på och man inte såg lösningen eller förklaringen komma. Men lugn den kommer. 

Jag tyckte jag blev mer mindfuckad av En bra man än den här. Sitter nu efteråt och funderar om det berodde på att det var en manlig huvudperson i den och en kvinnlig i den här. Jag får återkomma med svar på det. Men det är intressant att Linn är barnmorska. Ett yrke som verkligen förknippas med godhet och omhändertagande.

Apropå manligt och kvinnligt då är det Jennie Silfverhjelm som läser. Jag känner bara henne från Susanne Schempers böcker men måsta säga att hennes röst passar böcker med en krypande känsla om att något är fel, obs det är en komplimang. 

Än en gång lyckas Tina Trender få oss att tvivla på det vi känner. I Allt är perfekt staplas hemligheter och skuld på varandra och frågan är hela tiden när tornet ska falla. Det blir en fyra i betyg.

Uppläsare: Jennie Silfverhjelm

Betyg:

I vinet ingen sanning av Andreas Grube

Vinjournalisten Ramona Charles har näsa för två saker i livet, nyheter och vin. Nu har hon börjat följt upp rykten om att något inte står rätt till i vinbranschen. Någon tjänar stora pengar på att detta och alla trådar leder till en och samma person. Tyvärr får Ramona inte tag på honom, det är precis som om han gått i rök. Tills den dag han plötsligt dyker upp i hennes lägenhet, död, naken och med utskuren tunga.

Över en natt går hon från upphöjd journalist med ena handen på Stora journalistpriset till avstängd, jagad och utan någonstans att bo. Även om det tar emot så söker hon sig till sitt ex, fotografen Filip Mårelöw som hon både svikit och bedragit. Tillsammans fortsätter de att nysta i härvan.

Det här är vinjournalisten Andreas Grubes debut och första delen i vad man skulle kunna kalla en vindeckareserie. Känns nytt och fräscht, lite som en Pino noir. Inte nog med att brottet sker i vinbranschen så är boken full av vin referenser. Ett nytt och kul drag.

Just det lekfulla gillar jag med den här boken. Det finns flera flirtar med både litteratur och populärkultur. Vad sägs om att Ramona har en poliskälla som heter Evert och deras mötesplats är kafé Ritorno i Vasastan. Nu heter polisen har inte Truut utan Olsson. Tittar man på omslaget så har det färg och formmässigt drag från Tarantino klassiken Pulp Fiction. Det finns fler, men dom får ni hitta själva.

Vår huvudperson Ramona Charles är en rätt hård person. Går inte och grämer sig över saker i onödan, är sällan rädd och har en moral högre än Kaknästornet. Som karaktär liknar hon Liza Marklunds Annika Bengtsson, två kvinnor som bokstavligen kan går över lik för en bra nyhet.

För att knyta ihop det lekfulla och glimten i ögat så är det Hanna Dorsin som läser boken. Det är min första bok med henne. Precis som när jag lyssnade på det första böckerna med Fredde Granberg så tog det några kapitel att tänka bort Ronny och Ragge. Här var det karaktärer från Grotesco som låg och skvalpade i början. Men så fort man kom över det så var det bara att njuta av en bra inläsning.

I vinet ingen sanning är något så ovanligt som en vindeckare. Andreas Grube har blandat en väl avvägd cocktail på lika delar spänning, journalistik och sin egen vinkunskap. Allt toppat med en gnutta glimten i ögat. Skål, jag delar ut en välsmakande fyra i betyg. 

Uppläsare: Hanna Dorsin

Betyg:

Huset vid Pärlälvens slut av William Älgebrink

I dom mörkaste skogarna i Norrlands inland bor och lever busschauffören Dylan i ett hus vid Pärlälven. Hans uppväxt var långt ifrån harmonisk och den blev inte bättre när hans storasyster Ella-Kajsa flyttade, eller flydde, till Uppsala för att studera. Han hoppas att hon en dag ska återvända. Saknaden och livet i stort gör att hans hjärta krymper och han är övertygad att det krävs att ha dricker blod för att bota det. Först räcker det med ekorrar och andra smådjur men senare inser han att han behöver människoblod.

Det finns en liten pojke som åker med Dylans buss till och från skolan. Han kallar Dylan för Bussis och en dag följer pojken med sin mamma till affären och det slutar med att Bussis tar hand om honom. Eller tar hand om är inte rätt uttryck. Dylan måste rädda sitt hjärta och pojken sitt liv.

Det här är en väldigt mörk och suggestiv berättelse långt från pastellfärger och glädje. Det är också en historia som inte är helt enkel att följa med i då den hoppar i tiden och du hela tiden måste vara fokuserad på vem som är vem. Den är i mörkaste laget för min smak och grejen att dricka blod är också något som inte brukar ligga på min topplista. Samtidig är boken välskriven, språket fint och miljöbeskrivningarna av dom inte lika fina platserna bra.

Just den här boken tror jag fungerar bättre att läsa än att lyssna på. Det trots att det är den fantastiska Lennart Jähkel som läser den. Något som ger den ytterligare ett magiskt skimmer till ljudboken.

William Älgebrink debuterar med en riktig mörk berättelse om det mörkaste av Norrlands innland. Huset vid Pärlälvens slut en läslig, komplicerad och välskriven historia. Jag delar ut en trea i betyg.

Uppläsare: Lennart Jähkel

Tula hem av Malin Norrback

Elin är sjukskriven efter att förlorat ett barn precis innan förlossningen. Något som tagit hårt på henne och hennes man Dan. Elin bestämmer sig för att ett miljöombyte till parets torp iallafall inte kan skada. Så hon flyttar in på Björktorp, en liten stuga utan varken el eller vatten. Dagarna spenderar hon genom att hugga ved och ta långa promenader. Av en slump hamnar hon hemma hos Eivor, en äldre ensam kvinna i grannskapet. Tycke uppstår och en varm vänskap utvecklas. Mötena sker alltid hemma hos Eivor och när Elin vill bjuda sin nya vän till Björktorp uppstår en konstig stämning. Eivor vägrar och det kommer snart fram att något hemskt har skett på torpet.

En dag kommer någon till Elin torp, något som förändrar allt.

Det är inte så ofta jag funderar över vilken genre en bok tillhör. Men varför den här boken står under Spänningsroman förstår jag inte. Nej det behöver inte vara biljakter eller revolverdueller för att det ska vara en spänningsroman, men lite spänning tycker jag man kan önska. Det här är en bok om en kvinna som inte mår bra efter att ha förlorat ett barn. Jag skulle nog hellre ta bort spänning och bara kalla den roman. 

När man inte riktig vad som är dröm och vad som är verklighet så kan jag konstatera att det här inte var en bok i min smak. Så kan det vara ibland men jag är i slutändan endast en hobbytyckare.

Bokens stora behållning är att det är Lo Kauppi som läser boken. 

Tula hem är Malin Norrback debut om en kvinna i sorg. Hennes liv i torpet grep tyvärr aldrig grep tag i mig. Det blir en tvåa i betyg. 

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg: 

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑