Slaget om Ukraina av Marcus Lindqvist

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 var tanken att Putin skulle ta över Ukraina på någon vecka och införliva det i Ryssland. Nu tre och ett havt år senare vet vi att det inte blev så. Något vi i övriga Europa har det ukrainskas folket att tacka för.

Men vad var det egentligen som hände där i skogarna mellan Belarusiska gränsen och Kiev eller i luftrummet ovanför Kiev? Hur var det nu med köttkvarnen i Bachmut? Den här boken ger svaren på dessa frågor och många fler. Ofta får vi berättelser inifrån en stridsvagn eller en bunker. Vi får vara med där det händer berättad av de som var med.

Samtidig får vi vetenskapliga och historiska resonemang kring hur ryssarna bedriver kriget och hur Ukraina försvarar sig. Jag fastnade för vetskapen om att Ryssarna bara kan strida i närheten av ett järnvägsspår, för det är via järnväg de sköter mesta delen av sina transporter av underhåll. Även att man sneglar en del på Finska vinterkriget för att förstå hur Ryssarna agerar är intressant.

Boken har sitt största fokus på de första dagarna efter invasionen i februari 2022 men sträcker sig sen en bit in i 2025 och Trumps inverkan på kriget.

Jag förstår att man behöver använda facktermer på vapen och fordon. Men ibland blir det en orgie i beteckningar. Här är ett exempel: ”De första BMR-64-minröjningsvagnarna hade levererats från stridsvagnsfabriken i Charkiv 2018. De var ombyggda T-64A-stridsvagnar… ”

Det jag tycker man ska ta med sig från den här boken är hur små marginaler det var att kriget skulle få en annan vändning under de första dagarna. Samt hur viktigt det är att vi som tror på principen om länders självständighet fortsätter att stötta Ukraina med vapen och pengar.

Jonas Kruse har som specialist att läsa in just faktaböcker och det gör han bra. Så check på den.

Känner du att du behöver dig en ordentlig genomgång om kriget i Ukraina så kan Marcus Lindquists bok vara något för dig. Slaget om Ukraina är både viktig och lärorik, sen är det lite väl mycket vapendetaljer enligt min smak. Blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Jonas Kruse

Betyg:

Rampljus av Alexander Karim

Den stora regissören Ragnar Fyr står i startgroparna för sitt drömprojekt och i huvudrollen ska hans vackra och begåvade hustru Stella synas. Ett litet, eller ganska stort, snedsteg i form av en otrohetsaffär av Ragnar sätter igång ett skyttegravskrig mellan makarna. Men även om drömprojektet byts mot en klichéartad deckare i skärgårdsmiljö så är makarna knutna till varandra av ett kontrakt. Det gör att de kan skjuta prick på varandra med de mest hemska elakheter. Vi får bevittna en filminspelning på en liten ö där ingen av de inblandade vill vara. Något som till slut leder till ond bråd död. 

Det här är en roman där sarkasmerna duggar lika tätt som filmreferenserna. Karim svingar mot allt och alla i den här boken inklusive sig själv. Som t.ex. när skådespelerskan Stella blir tröstad av sin strama finska agent med orden att om skådespelarkarriären skulle gå åt skogen kan hon ju alltid skriva en bok. 

Jag har aldrig varit på en filminspelning och tror inte att den är som i den här boken, men tror ändå att det finns många scener som man bara kopierat från verkliga filminspelningar, ja efter att de skruvats till några varv. 

Visst kan storyn vara lite tunn ibland men det hinner man knappt med att reflektera över när replikerna smattrar fram som en kulspruta. Dialogen och alla skruvade karaktärer är bokens storhet. Där den sliskiga intimitetskoordinator och den finska agenten hör till mina favoriter. 

Humor i bokform är inte så lätt tycker jag. Det är så lätt att det blir pajigt. Men här tycker jag Karim verkligen hittar en ton som fungerar. För att lyckas vara rolig så måste man våga. Våga sticka ut och utmana, som att som skådespelare och uppläsare driva med film- och deckarbraschen. Det är modigt, vilket gör den här boken rolig och underhållande. 

Jag tror inte det var så långa diskussioner på Riddarholmen om vem som skulle läsa in den här boken. Karim läser in sin egen bok med dialekter och ”gubbar” och framförallt får han all sarkasm att verkligen drypa. Snyggt.

Alexander Karim gör allt han kan för att driva med film- och deckarvärlden i sin nya roman. Rampljus är vass, mörk, satirisk och framförallt riktigt underhållande bok där de snabba replikerna få mig att rista in en fyra på Oscarsstatyettens undersida.

Uppläsare: Alexander Karim 

Betyg

Mina vänner av Fredrik Backman

De flesta ser vattnet, några ser piren men det är inte många som ser de tre gestalterna på piren i en av världens mest kända målning. Den nästa artonåriga vindpinade själen Louisa ser inte bara ser de tre hon drömmer om att vara där på piren med dem. 

Det här är en berättelse om fyra vänner som gör allt för varandra. En av dom är den som målar tavlan och det är på piren de brukade hänga. Att Louisas och den världsberömda konstnärens vägar skulle korsas 25 år efter att tavlan målades är en slump, eller? Det gör att hon kommer att bli en av de fyra vännerna även om alla inte är i livet.

Mina vänner är en historia om vänskap, viljan att vara normal, önskan att vara fri men ändå höra till. Kort sagt en varm historia om livet. Då spelar det inte så stor roll att det inte är så trovärdigt att en tavla väcker så starka känslor för så många eller att boken blir lite seg någonstans efter hälften. För den beskriver hur ungdomarna kan både slåss, älska och sen skratta hejdlöst åt en prutt. 

Det är intressant att Backman valt att förlägga handlingen i ett icke namngett land. Inte ofta man ser det så tydligt så att den ska fungera nästan var som helst. Den enda gången man fick någon hint om den geografiska platsen är att den ligger flera tidszoner från Asien. 

Jag sitter med ett leende på läpparna och en varm känsla i bröstet när jag lyssnar på den här boken vilket är ett bra betyg.

Spännande att det är Philoméne Grandin som läser den här boken. Hon är nog mest känd för att läsa barnböcker. Men just det kan vara bra här, för boken är rätt barnslig. På ett fint sätt. 

Fredrik Backman är tillbaka med en fin roman om vänskap eller om konst eller möjligen bara förmågan om att skratta åt en prutt. Det är inte så lätt att beskriva Mina vänner, men den lämnar en med en varm känsla efter sig och det är inte illa. Jag ger den en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Philoméne Grandin

Betyg 

Jag ser dig av Yrsa Sigurðardóttir

När Karl ger sig av över till sina grannar han inte sett på några dagar så vet han inte vad han kommer mötas av. De bor på avskilt belägna fjorden Hvalfjörður och när Karl kommer fram till huset ser han spår i snön. Han knackar på och när ingen öppnar bryter han sig in. Synen han möts av är fruktansvärd.

Poliserna Týr och Karólína från Reykjavik kallas till platsen tillsammans med rättsmedicinaren Iðunn för att utreda det brott som begåtts mot familjemedlemmarna. Allteftersom utredningen fortskrider avslöjas omskakande hemligheter om familjen, och snart inser Týr, Karó och Iðunn att fallet är lika bedrägligt som svartis – faran syns inte men lurar i det fördolda.

Jag ser dig är den första delen i Yrsa Sigurðardóttirs nya serie Svart is. Det här är en spänningsroman där vi tidigt vet att något gått åt skogen, riktigt ordentligt. Men vi vet inte riktigt vad, inte riktigt hur och framför allt inte av vem. Berättelsen växlar mellan nutid och dåtid, vilket skapar en krypande känsla av obehag. Sigurðardóttir lyckas på det sättet att bygga upp en spänning som verkligen kryper innanför skinnet. Vi möts av familjehemligheter, psykologisk skräck och ren ondska i den här boken.

Allt ramas in Islands karga och sagolika landskap, som inte gör boken mindre spännande. Precis som i böckerna om Huldar och Freyja spelar, i alla fall för en svensk, miljön och det isländska landskapet en viktig roll i boken. Det karga och gråa förstärker den krypande spänningen.

Det är också intressant att vi har en huvudperson med svenskkoppling. Trots namnet så har Týr precis flyttat, eller flytt, till Island från Sverige. Trots hans perfekta isländska så möts han ändå av skepsis av vissa.

Boken suger verkligen tag i mig i början. Sen tycker jag den tappar farten något i andra halvlek, innan upplösningen kommer.

Det är Angela Kovács som ger röst åt den ibland läskiga boken. En bok full med isländska namn, av naturliga orsaker. Något som jag gissar är en utmaning, men som jag tycker hon gör bra. Att jag sen har lite svårt att hålla isär de isländska namnen är inte Angelas fel.

Jag ser dig är den första boken i Yrsa Sigurðardóttir första bok i den ny serie som känns lovande. Kombinationen av nordisk noir, psykologisk spänning och riktigt mörka hemligheter gör att jag förärar boken med en fyra i betyg.

Uppläsare: Angela Kovács

Det sista skottet av Karlsson och Haag

En kvinna blir brutalt knivmördat på en fotbollsläktare inför ögonen på poliserna Wollter och Bergström som dagen till ära arbetar med spaning på Tele2 arena. Mordet sänder en chockvåg genom hela fotbollssverige och framför allt de tre Stockholmsklubbarna. För den maskerade mördaren kom från AIK sektionen och den mördade kvinnan var klädd i Hammarbys grönvita färger. Media spekulerar i om det var så enkelt att mordet var en uppgörelse mellan fotbollssupportrar något som Stockholmsklubbarna kraftigt tar avstånd från.

Trots att Wollter och Bergström bokstavligen satt på första parkett så bir de tidigt fråntagna fallet till förmån för mer äregiriga polischefer högre upp i organisationen. Men som tidigare så håller de sig kvar tillsammans med åklagaren Ditte.

Spåren som Wollter och Bergström följer leder via utsatta människor mot den undre världen.

Det här är den fjärde delen i serien Stockholm Nu. Serien där poliserna Wollter och Bergström bevisar att det finns moral, värme och mänsklighet i den svenska poliskåren. För att understryka det lite extra så framställs polischeferna som inkompetenta och maktgalna.

Det är inte så ofta fotboll får en plats en deckare. Senast jag kommer ihåg var Pascal Engmans X. Den handlade om betting inom fotboll medan här är det mera supporterkulturen som skildras. Jag tycker det är fint att man lyfter upp fina delarna av den kulturen också, och inte som de inkompetenta polischeferna bara spinner på myten att fotbollssupportrar är likställda med huliganer. Även här visas mänskligheten och värmen upp.

Ja vi lever i en mörk och våldsam tid, något patrullerande polis möter varje dag. Men det är då samhället behöver några fler Wollter och Bergström som brys sig om de människor det möter och sprider lite ljus och hopp.

Jag gillar den här serien.

Det här är en serie där Fredde Granberg är i högform. Och den här boken är inget undantag.

Det sista skottet tar upp ämnen våld, droger, social utsatthet och fotboll. Karlsson och Haag visar ännu en gång att det går att kombinera spännande polisarbete med mänsklighet och värme och göra det både realistisk och samhällsengagerad. Det gillar jag och hänger upp en fyra på resultattavlan.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Mordet på Adriana, Storytel Original

Den 2 augusti 2020 är tre vänner, två pojkar och en flicka, vid McDonald’s i Vårby utanför Stockholm när en vit Audi rullar förbi. När bilen kör där ifrån har en ett större antal skott avlossats och flickan har dött. Flickan hette Adriana och blev bara 12 år. 

Kulorna var inte avsedda för henne men resultatet är det samma, Adriana fick aldrig fylla 13 år.

Det visar sig att det är en konflikt mellan två barndomsvänner som ligger bakom skjutningen vid McDonald’s. 

I den här Storytel Original produkten får vi vet mer vad som hände och varför det hände. Vi får höra alltifrån Adrianas mamma till fritidsledare som kände de två barndomsvännerna. Även journalisten Karl Enn som skrivit Den sista sommaren medverkar och ger bakgrunden till konflikten som leder till Adrianas död. 

Man skulle kunna säga att det här är kortversionen av Den sista sommaren. Samtidigt får vi höra historien direkt från några av de inblandade vilket gör det starkt. När du sedan vill veta mer kan jag varmt rekommendera Karl Enns bok. 

Jag gillar det här formatet som går att likna vid P3 Dokumentär. På två timmar får vi en gripande historia. Snyggt.

Mordet på Adriana är en True Crime versionen av Karl Enns Den sista sommaren. Gripande historia i ett snyggt paketerat format gör att jag delar ut en fyra i betyg.

Betyg:

14 år av ljudboksrecensioner

Kan ni tänka er, det är 14 år sen jag startade den här bloggen. 14 år!!!! Det har hänt en hel del med ljudboken under den tiden. För 14 år sen lånade jag böckerna på i CD format på biblioteket. För att slippa bära runt på CD boxen och CD-spelaren så konverterade jag skivornas innehåll till mp3 filer, döpte om dom så de kom i rätt ordning och flyttade de till min mp3-spelare. En process som tog en mellan halvtimme och en timme, per bok. Låter jag som en stenåldersgubbe, ja förmodligen men vad gjorde man inte för att få lyssna på ljudböcker.

Att som idag, med ett knapptryck, kunna börja lyssna på vilken bok man vill var en utopi som jag bara kunde drömma om då för 14 år sen.

Så jag skulle vilja kalla det som streamingtjänsterna gjort för ljudboken för en kulturrevolution. Jag har inga siffror på hur många som har hittat fram till boken via dessa tjänster men har många i min bekantskapskrets som aldrig eller sällan var i närheten av en bok när jag startade min blogg men nu gärna diskuterar böcker när vi ses. Något som borde få kulturredaktioner och kulturinrättningar runt om i landet att jubla. Men så ser det inte riktigt ut. Det är tyvärr rätt ofta man fortfarande möts av en skepsis när man ”bara” lyssnar på böcker. Det är inte riktigt lika fint som att läsa.

Själv kommer jag fortsätta att slåss för ljudboken på alla fronter jag kan. Oavsett om det är via min blogg, i podden Ljudboksklubben, från en scen på Bokmässan eller varhelst jag kan.

Om vi återgår till den här bloggen så startade den med målet att dela med sig av boktips och på den punkten har ingenting hänt. Jag vill fortfarande hjälpa människor att hitta rätt i den flodvåg med böcker som väller över oss. Förhoppningsvis har jag blivit bättre på att sätta fingret på vad jag tycker om böckerna jag lyssnar på nu efter nästan 1000 recensioner. Den skrivna recensionen är fortfarande det centrala i det jag gör, men för ca sju år sen så började jag även spela in kortare videoklipp med en kortversion på recensionen. Något som har blivit lite av en konstform i sig. Att kunna sammanfatta vad man tycker om en bok på under 30 sekunder är inte alltid så lätt. Men detta har lett till att bloggen också har en YouTube kanal med nästan 400 korta recensioner.

Men det som har betytt allra mest för mig personligen är möjligheten att starta podden Ljudboksklubben tillsammans med författaren Peter Westberg. En videopodcast där vi har intervjuat författare, uppläsare och andra i ljudboksvärlden. Något som har gett mig många nya vänner, gjort att jag fått äran att dela ut pris till bästa spänningsroman på Storytel Award galan, att jag fått vara med och utse årets deckardebut i Crimetime Award och fått intervjua författare och uppläsare på scener på Bokmässan. Upplevelser som berikat mitt liv i massor. Upplever som blev möjliga på grund av att jag startade den här anspråkslösa bloggen för 14 år sen.

Vykort från en mördare av Mattias Edvardsson

En man på Söderslätt får ett vykort förställande en kyrka. Texten på baksidan består endast av ett datum, som visar sig vara ett dödsdatum.

Efter sommaren 1994 har Gunni Hilding återgått till sin vanliga tjänst på ordningspolisen efter att varit utlånad till brottsroteln. Hennes lillasyster Gerd är spårlöst försvunnen men Gunni är övertygad att någon där ute vet vad som hänt systern.

När fallet med vykortsmördaren växer så för Gunni åter frågan från brottsrotelns chef Valter Roos om hon kan hjälpa till. Men vill hon det? Pressen ökar när det kommer ytterligare ett vykort.

Det här är den andra delen i serien som utspelar sig på Söderslätt utanför Trelleborg. Det följer den stora trenden att utspela sig på 90-talet. Precis som Engman/Selåkers böcker, Tigens år av Fredrik Lundberg osv. En tid som inte känns så länge sedan men ändå en tid då man skickade vykort och ringde varandra via telefoner med sladd. Även titeln Vykort från en mördare för tankarna till Engman/Selåkers första bok Till minne av en mördare. Nog med liknelser nu.

Det är miljöbeskrivningarna som är bokens storhet tycker jag. Även om jag inte är speciellt bevandrad på slätterna norr om Trelleborg så har jag inga problem att både se hur det ser ut och även luktar när jag lyssnar på boken.

För oss som följt Lundasviten där det är familjen som står i centrum så är den här serien är mer en klassisk svensk deckare. Själv tycker jag att Lundasviten är vassare. Samtidig är både Gravglänta och den här boken så välskrivna så att trots att de ligger mer i spänningslitteraturens mittenfåra sticker de ut.

Precis som Gravglänta så är det Anna Maria Käll som läser. Hon är en av våra mest erfarna inläsare. Med en stil som inte gör några större utsvävningar. Hon läser det som står i boken på ”rikssvenska” oavsett om karaktärerna i boken pratar den bredaste skånska.  

Vykort från en mördare är andra gången vi besöker Söderslätt. Mattias Edvardsson följer upp Gravglänta med en stämningsfull kriminalroman där spänningen gradvis byggs upp. Snyggt som alltid, det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg

Vitnatten av Gaberiella Ullberg Westin

Fyra kroppar hittas en sommarmorgon i närheten av gruvberget Luossavaara. Fjällräddaren Mira Salo är först på plats och kan konstatera att de inte bara är döda utan också brända. Det visar sig att de även hittar en levande femte person vars kropp också är svårt bränd. I Miras ögon påminner det här om ett annat makabert fynd hon gjorde bara sex månader tidigare då hon hittade en död liten pojke.

Mira tycker sig se ett samband mellan de brända kropparna och den döda pojken, något polisen med Miras svägerska Boel i spetsen avfärdar som fantasier. Men Mira kan inte släppa sambandet och mot allt förnuft fortsätter hon gräva i det. Mitt i allt detta dyker Miras syster Hilda upp efter att ha bott Stockholm några år. De båda systrarnas förhållande är lite kantstött efter en tuff uppväxt. Läget blir inte bättre när Mira får en känsla att systern är på flykt från något.

Så med ett litet barn, en lite opålitlig syster och en oro efter upptäckten av kropparna försöker Mira balansera livet i en stad under omvandling.

Det här är en spänningsroman i en karg miljö, oavsett om det är till fjälls eller inne i Kiruna. Att riva en stad för att sedan bygga upp en ny sätter sina spår i människorna som bor där. Men jag tycker att kärnan i den här boken är relationen mellan människorna. I centrum Mira som är en komplex själ. Tuff uppväxt, ansvarsfullt jobb och en kärlek till sin man och lilla dotter. Stenen i skon är relationen till sin syster. Hon vill både hjälpa och lita på henne, men verkligheten ser annorlunda ut.

I själva fallet, att ta reda på vad som hänt de döda och brända kropparna, leder bevisen mot miljöforskning. Något som gör att boken känns i takt med tiden. Samtidigt som man även kopplar rymdbasen Esrange till historien. På det sättet greppar man över midnattssol, storslagen natur, flytt av staden och rymdbasen. Allt som jag som utomstående förknippar med Kiruna. Spänning i en spännande miljö.

Boken är inläst av Gunilla Leining. Hon är en inläsare som inte gör så mycket väsen om sig. Hon försöker sig inte på någon norrländsk dialekt även om det förekommer osv. Hon läser boken och det gör hon bra.

aa

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Torpedflickan av Peter Westberg

Bamse och Ludde lever, i alla fall på ytan, ett svenssonliv. Köpt ett hus i Upplands Väsby norr om Stockholm och precis adopterat den femtonåriga Linda. Svensson så det förslår om det inte var för hur de har försörjt sig under åren, nämligen som torpeder. Men när en rastlös Linda stöter på en plågoande från förr går saker snett och trots att Bamse och Ludde lovat varandra att lägga torpedandet på hyllan så måste de stå upp för sin dotter.

Nu visar det att denna plågoande inte är vem som helst utan Henning Neuwelts son. En rik man som inte bara är fascist utan också drömmer om att ta vid där Hitler slutade och bygga ett nytt, fjärde rike. Det Linda gjort mot Henning son gör att han och hans fru sätter in alla resurser för att hitta och döda Linda. I begreppet alla resurser menas här en mindre armé. Så hon och sina adoptivpappor får lämna svenssonvillan och fly. Allt utvecklas till en jakt genom Sverige. En jakt där flera spöken från det förflutna dyker upp efter vägen.

Det här är den 18 boken i Alex Storm serien och den första spinoffen om torpedbögarna Bamse och Ludde. Hade det inte redan suttit ett Storm-märke på boken så skulle det varit på sin plats med en varningstext om att boken innehåller stora mängder våld och sex. För oss som kan vår Alex Storm så vet vi att böckerna innehåller just det, i ett rasande tempo.

Det som har adderats till Alex Storm serien i och med den här boken är Peter Westbergs humor och underfundiga referenser. Mer om det nedan.

Jag vet att BTJ fick byta recensent för att den första var omnämnd i boken. Tyvärr har Ljudboksbloggen riktigt samma budget så jag får skriva den här recensionen trots att jag ”tror” jag förekommer minst två gånger. Först som patetisk gråhårig poddare och sen som dansbandskung. Nu vet jag inte om det påverkar mitt omdöme, uppåt, nedåt eller så är jag samma stenhårda recensent som jag alltid varit. 😀

Som poddkollega till författaren så är det ett potpurri av referenser jag känner igen. Men lugn, även om man inte känner Peter personligen så duggar referenserna lika tätt som regndropparna i Edinburgh. Normalt brukar jag skriva upp bra referenser medan jag lyssnar men här var det omöjligt. Men ska jag bjuda på en så får det bli ”Tjock, Gilbert Grape style”. När vi ändå är inne på liknelser och referenser så får jag lite Marvel-känsla över hur slutstriden utformas. Ja nu är det ju svårt att likna våra tjocka bögar med superhjältar men jag tror ni kommer förstå vad jag menar när ni lyssnar.

Det är Fredde Granberg som läser den här boken. Jag bjuder den som kan komma på en bättre uppläsare till den här boken på en mazarin. Bara hans inläsning av boken är värt hela entrépengen. 

Jag sympatiserar med Torpedflickan. Det kan inte vara lätt att ha de två tjocka torpedbögar Bamse och Ludde som pappor, eller så är det det. Peter Westberg håller inte igen på sex, våld, spänning och humor när han tar klivet in i Alex Storm-universumet. En fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑