Tolv otämjda hästar av Anne Holt

Hanne Wilhelmsens värld rasar fullständig. Hennes fru har lämnat henne och tar dotter Ida med sig och när en av hennes få vänner, polisen Henrik Holme, hittas brutalt mördad måste hon erkänna för sig själv att hon är en väldigt ensam människa. Det enda hon kan i livet är att lösa brott så det halmstrået klamrar hon sig fast vid.

Utredningen av mordet leder henne in i en kuslig verklighet när det också visar sig att ett antal oförklarliga graviditeter är en del av en större, skrämmande helhet.

Tolv otämjda hästar är lite som titeln hintar om den tolfte boken i serien om Hanne Wilhelmsen. Här låter Anne Holt sin huvudkaraktär tryckas ner så långt ner i skiten det går. Allt för att visa vilken eländig människa det finns bakom den där masken hon burit. Från Oslos mest hyllade polis till detta. Ett intressant drag. Sen är inte Hanne Wilhelmsen den hon är om hon inte tar tag i situationen, på sitt kantiga sätt.

Jag gillar kombinationen av trasig introvert och arrogant huvudperson kombinerat med den verklighet som finns i det modena Oslo. Det märks att Anne Holt vet hur en slipsten ska dras. En del i det är de till en början nästan helt olösliga mysterier som förekommer i hennes böcker. I den här är det kvinnor som blivit gravida utan att veta hur.

Som i de flesta av böckerna om Hanne Wilhelmsen är det Magnus Roosmann som står för inläsningen. Ett av de få undantagen från regeln att uppläsarens kön ska vara det samman som huvudpersonens. Jag vet inte om det är en bidragande orsak till att Hanne upplevs som så fyrkantig. Hur som helst så läser Magnus bra.

Anne Holt kör Hanne Willelmsens liv så långt ner i skiten det går i Tolv otämjda hästar. Men trots det är Hannes hjärna lika vass vanligt. Spännande och med gåtor som först ser olösliga ut, det blir en fyra i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Satmarken av Thomas Engström

När de tre ungdomarna skulle spränga en bro mitt i natten i skogen Satmarken utanför Nybro så var det som en manifestation för klimatet men slutade med en katastrof. En katastrof där två skogsvaktare dog och de tre ungdomarna försvann. En av dem är den artonåriga Julia vars far, istället för att gå till polisen anlitar sin barndomsvän Erik Häll.

Erik är advokat från Stockholm som flyttat Nybro för att ta hand om sin avlidne fars hus. Ja nu var det inte någon glänsande karriär han lämnade i Stockholm. Ska vi vara ärliga så är Erik rätt nergången, både ekonomiskt och när det kommer till spriten.

Ännu en ny ort på den svenska deckarkartan prickas av. Thomas Engström byter världsscenen i böckerna om Ludwig Licht mot de småländska skogarna utanför Nybro.

Det här är en lite annorlunda spänningsroman med humor och karaktärer som sticker ut. 

Sen finns det en del delar i handlingen som man kan ha synpunkter på när det kommer till trovärdighet. Ett exempel är den påhittade rättegången. Men charmen i boken ursäktar den typen av saker. 

Det är Stefan Sauk som läser och ger liv till Erik och det andra karaktärerna.

En försupen advokat, två döda skogsarbetare och några klimataktivister, allt i hittar du Satmarken. Thomas Engström bjuder på lite skruvad spänning i de småländska skogarna. Det belönas med en trea från mig.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Sveket av Hanna Lindberg

När Katja kommer tillbaka till tidningen efter en längre sjukskrivning för utbrändhet så har allt förändrats. Hennes mentor och stöttepelare har fått sluta och alla har fokus på klick på hemsidan, i realtid. Så istället för att skriva kriminalartiklar så sätts Katja på att göra ett reportage om en ledare på ett sminkbolag.

I samma veva blir hon kontaktad av en känd artist och tillika reklampelare till nämnda sminkbolag som vill tala ut om något. När hon sedan kommer hem till honom hittar hon honom mördad i badkaret. 

Boken tar upp teman som jakten på framgång och den mörka sidorna av sociala medier och maktspel. 

Det är svårt att inte dra paralleller till böckerna om Annika Bengtzon efter som vi har en kvällstidningsjournalistik som är med och löser brott. Samtidig så märks det så tydligt att det gått 20-25 år sen Bengtzons tid. En tid som fullständigt vänt upp och ner på kvällstidningsbranschen och där just sociala medier är en stor pusselbit i den förändringen. Den förändring skildrar Lindberg väldigt bra i den här boken.

Sveket är en tempofylld och engagerande historia med komplexa karaktärer och oväntade vändningar. En spänningsroman i takt med tiden.

Att sen Mirja Turestedt ger boken en extra dimension gör ju inte saken sämre. Hon är briljant som alltid.

Hanna Lindberg har skapat en modern version av Annika Bengtzon. I Sveket blandas smink, journalistik och spänning så snyggt att jag delar ut en glittrande fyra i betyg.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

Gräshoppans år av Terry Hayes

CIA-agenten Kane skickas till gränsområdet mellan Iran, Afghanistan och Pakistan för att samla hemlig information om ett planerat terrordåd som hotar västvärlden. Uppdraget visar sig vara extremt farligt och komplicerat, och Kane måste navigera genom en labyrint av faror och förräderi för att lyckas. 

Under sitt uppdrag möter Kane en av världens farligaste män, som har planer på att utföra ett terrordåd som är ännu mer förödande än attackerna den 11 september. 

Äntligen kommer en ny bok av journalisten och manusförfattaren Terry Hayes. Alla vi som älskade Jag är pilgrim har väntat i åtta år på den här boken. 

Vi måste börja med elefanten i rummet när det kommer till den här boken nämligen dess längd. Jag är pilgrim är nästan 26 timmar, vilket är långt. Den här boken är 39 timmar och 21 minuter lång! Det är nästan i klass med Shantaran som är på 42 timmar. Ska man ge sig på så långa böcker så måsta man ha en känsla för att man gillar dom, för det är väldigt långt. Men alla dom tre böckerna jag nämnt här är bra, riktigt bra. Något som gör att de inte känns riktigt så långa. 

Ska man våga ge sig på och tycka om den här boken så bör man gilla agentromaner av typen Le Carré eller Baldacci, något jag gör. För jag tycker det är riktigt spännande och tempot är högt. Vi får följa Kane när han med rutin och intelligens tar sig an de mest svårlösta situationer. Samtidig så finns det delar med etiska dilemma Kane måste hantera. 

Boken en vändning i slutet som är en riktig vattendelare. Jag är lite lätt tveksam till slutet men kommer inte nämna mer om det för att inte förstöra något för dig som tänker lyssna på boken.

Att det är spionthrillernas konung i uppläsarbåset Magnus Roosmann som läser är en fröjd. 

När Terry Hayes följer upp tungviktaren Jag är Pilgrim så gör han det med en ännu tyngre spionthriller. Gräshoppans år än nästan en arbetsvecka lång fylld med spänning och en twist på slutet som går att diskuteras.

Jag delar ut årets tyngsta fyra.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Du kommer aldrig undan av Åsa Norrby

Kerstin vill egentligen inte ut på date men hennes väninna övertalar henne och hon träffar Johan. Till en början är han helt normal men när hon kommer hem med deras gemensamma dotter från BB har Johans mamma flyttat in i deras hus. Om inte förr så då så får hon ett kvitto på att det är något allvarligt fel på deras förhållande. Där och då börjar en psykisk terror mot Kerstin som tillslut får henne att fly. Men det blir ur askan i elden för Kerstin. Det visar sig att Johan är villig att gå långt, mycket långt, för att få tillbaka kontrollen över Kerstin.

Det här är en psykologisk thriller som  bitvis kryper under skinnet på en, speciellt när man vet att det delvis bygger på verkliga händelser. Just av den anledningen kan det vara lite svårt att säga att det finns delar som inte känns helt trovärdiga. Men i slutändan är det ändå en spänningsroman. 

En spänningsroman som utspelar sig på 90-talet som känns det är lite inne att skriva om just nu. Först har vi Engman och Selåker gemensamma serie och nu senast lyssnade jag på Fredrik Lundbergs Tigerns år som också utspelar sig på 90-talet. Man blir ju lite glad att höra om parallellkopplade telefoner. Det pratas det inte mycket om i dagens trådlösa samhälle.

Det var längesedan jag störde mig på en inläsning. Jag vet att det finns dom som inte gillar när uppläsaren gör ”gubbar” och bara vill höra texten rakt upp och ner. Jag brukar vara ganska immun mot både det ena eller andra men här märkte jag att jag tyckte vissa ”gubbar” i den här boken var lite för överdrivna. Kerstins svärmor var en sådan ”gubbe”.

Du kommer aldrig undan följer trenden att förlägga handlingen på 90-talet. Åsa Norrby bjuder på en psykologisk thriller med en desperat mamma, en psykopatisk pappa och en lite flicka mitt emellan. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Elin Kinga

Betyg: 

Levande och döda i Winsford av Håkan Nesser

En kvinna betalar hyran kontant för ett boende utanför Winsford i England. Hon har en hund med sig och påstår sig vara författare. Det boende i den lilla byn har väl ingen anledning att ifrågasätta något av det men i själva fallet är det inget av det som stämmer, möjligtvis med undantag för det med hunden. 

Vi lyssnare få tidigt veta att kvinnan egentligen är på en sorts flykt, en flykt där hennes man är inblandad. Mannen är en högt aktad akademiker och författare som hängts ut i media och kvinnan jobbar inom media, när hon inte är på flykt.

Så mycket mer går inte att säga om handlingen för att inte förstöra några överraskningsmoment. För vi får bit för bit reda på att något hemskt har hänt. Men exakt vad höljs i dunkel väldigt länge.

Jag trodde mig lyssnat på det mesta med Nesser och när den här blev bioaktuell så var jag nästan säker på att jag lyssnat på den, men icke. Så när jag sen fick chansen att gå på filmpremiären så såg jag till att råda bot på det innan. Om jag skulle råka komma i samspråk med Håkan. 

Jag tycker filmen är fantastisk med Mirja Turestedt som Maria. Filmen är boken väldigt trogen när det kommer till känsla, det vilar en Nessersk ande över den. Så med det sagt så betyder det ju också att jag gillar boken. 

Precis som flera av Nessers böcker så får vi inte alla svar i slutet. Jag vet att det är en vattendelare. Vissa tycker att man bryter ett kontrakt med lyssnaren medan jag tror jag är av uppfattningen att regler är till för att brytas. I alla fall om man heter Håkan Nesser.

Det här är något så ovanligt som ett omslag med en uppläsare på. Därför blir man lite förvånad när det inte är hon som läser boken. Blev det rörig. Det är Mirja Turestedt på omslaget, i egenskap av skådespelare, och det är Anna Maria Käll som läser boken så förtjänstfullt.

Filmaktuella Levande och döda i Winsford utspelar sig till stor del på den engelska landsbygden. Annars är en typisk Håkan Nesser bok, så bli inte besvikna om ni inte får alla svaren i slutet. Och från mig får boken en vindpinad fyra.

Uppläsare: Anna Maria Käll 

Betyg:

Den högra handen av Mohlin och Nyström

En kvinna utsätts för en våldtäkt men försvinner spårlöst under polisförhöret. På hennes hotellrum hittar polisen ett par handskar som efter en undersökning visar sig ha fingeravtryck av den ökande Ulvsbymördaren. En man som lyckats hålla sig undan rättvisan i åtta år.

När länskriminalen i Karlstad med John Adderley i spetsen börjar nysta i fallen så leder spåren till ett fastighetsbolag. Ett bolag med ekonomiska problem som leder till fler brott. 

Nu börjar vi lära känna vår före detta FBI agent med hans styrkor och svaga punkter. Den svagaste av dessa punkter är hans brorsdotter som han tar hand om. Med det alltid överhängande hotet att maffian i USA ska hitta honom så lever John under en ständig press. Något som genomsyrar hela den här serien och gör att man som lyssnare håller sig på tå. 

Det här är en bok där lojalitet står i centrum. Både mellan John och hans nya partner, på jobbet och de utpekade. För hur långt är man beredd att gå för att backa upp en kollega? Jag tycker om personskildringen av Martin i boken. Den vice VDn som jobbat sig upp och vill göra rätt. Men att göra rätt är inte alltid så lätt.

När det kommer till själva historien så kan jag tycka att det blev lite väl många som blev inblandade när det väl drog ihop sig på slutet. Men det kan handla om min okoncentration. Samtidig så glöms det bort då det är så spännande och välskrivet. Det är inte den bästa boken i serien men just för att det är så välskrivet så vill man bara ha mer.

Reine Brynolfsson känns nu mer som ett måste för denna serie. Bra som alltid.

Karlstadbaserade FBI agenten John Adderley är tillbaka för fjärde gången i Den högra handen. Petrarna Mohlin och Nyström bjuder som vanligt på spänning med många vändningar. Blir en fyra från mig det.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

Juloffer av Susanne Schemper

Anna jobbar i kyrkan och det är första advent. En tid och en plats som borde handla om lugn och frid. Men för Anna är det tvärtom. Hennes granne och enda vän här i livet har gått bort. Nu är det inte det som tynger henne mest, det är att hans son och svägerska kommer hem till Solinge. Den återvändande mannen är orsaken till Annas mer än tjugoåriga lidande och ensamhet. Men den här julen är det dags att ändra på saker och ting. Hon har varit hans offer, nu ska han bli hennes.

Vi är tillbaka i den fiktiva byn Solinge utanför Halmstad. Till skillnad från de andra böckerna jag lyssnat på som utspelat sig där så är det vinter. Något som bara det gör att stämningen är en annan. I den här relativt korta spänningsromanen då kretsar det mesta runt hämnd. Hämnd i en miljö som borde präglas av förlåtelse. Men förlåtelse fungera bara om man inte sopar problemen under mattan och hoppas att ingen ska lyfta på den. Vi får steg för steg lära känna den ensamma och trasiga Anna och via tillbakablickar får vi reda på varför. Så den stora frågan är när, var och hur ska Anna ta ut sin hämnd.

Jag tycker om den här boken. Trots början på namnet så är det kanske inte julstämning som är den kvarvarande känslan efteråt. Något som jag gillar nu när affärer svämmar över av glitter och Last Christmas.

En höjdpunkt är att jag fått stifta bekantskap men den ny röst, Jennie Silfverhjelm. Susanne Schemper sålde in henne som en ny Sofia Berntson och det ligger något i det. Det finns en lite raspighet i rösten som jag gillar. Så henne hoppas jag få lära känna mer framöver.

Susanne Schemper tar oss med tillbaka till Solinge, den här gången är det vinter. Juloffer utspelare sig i kyrkans miljö och är en historia om hämnd, hopp och besvikelser. Jag tänder upp 3 betygsljus för denna bok.

Uppläsare: Jennie Silfverhjelm

Betyg:

Älskarinnan av E.P. Uggla

Ester är övertygad att hennes man Vidar har en älskarinna. Hon har redan sett dom tillsammans en gång. Nu är det några dagar till jul. Så när Vidar säger att det är något de behöver prata om så är Ester säker på att det är nu han ska berätta, berätta att han ska lämna henne och barnen. Men ett telefonsamtal avbryter den förmodade bekännelsen. Vin och sömntabletter gör att Ester somnar och sover hela natten och när hon vaknar är familjen borta, liksom deras kläder. Så Vidar har alltså stuckit med barnen. Men var är han? Hos älskarinnan?

Så mycket mer går inte att berätta om handlingen. För det här boken bygger på just vändningar och överraskningar och det bjuds det på. Både för oss som lyssnar och för Ester. Hon är en kvinna som ibland drar en del snabba slutsatser utifrån sin magkänsla. En mage som ibland pekar henne åt fel håll. Jag förstår att det finns omständigheter som gör att hon drar de slutsatser hon gör men det är ändå något som irriterar mig lite. Den i persongalleriet som jag fångas av är polisen Maja som vi även träffade på i Bortförda. En orädd polis med lite udda musiksmak som gärna går sin egen väg. Trots egna problem så tvekar hon inte att ta i när det krävs. 

Den här boken är den andra boken i en serie där Bortförda var den första. Böckerna är väldigt fristående även om det finns några små kopplingar mellan böckerna. Trots den hör bokens alla vändningar och lucköppningar så tycker jag inte den kommer upp i samma klass som Bortförda. Nu ska sägas att det är en bok jag är väldigt svag för, trots dess många hemskheter. Så för er som inte lyssnar på Bortförda så rekommenderar jag den först och för er som lyssnat på den bör ni definitivt fortsätta med denna.

EP Uggla fortsätter leverera krypande psykologiska thrillers. I Älskarinnan blandas ovisshet, vändningar och hemligheter. Jag delar ut en nervkittlande trea i betyg.

Uppläsare: Anja Lundquist 

Betyg

Fristaden av Mikkelsen och Sundström

En av Malmös stora profiler Rebecca Rönn hittas mördad. Polisen tror att det är ett rånmord då hennes handväska saknas. De får vatten på sin när det visar sig att det är två unga killar som lagt vantarna på den. Men reportern Sven är inte lika övertygad. Han blev kontaktad av Rebecca innan mordet med budskapet att hon hade information som kunde skaka om näringslivets toppar.

Utrikeskorrespondenten Anne har precis köpt ett fallfärdigt hus i Malmö efter att hennes liv kraschat. Snart femtio, mannen har lämnat henne och hennes dotter vill inte ha kontakt och livet som utrikeskorre har gått i stå så är livet inte på topp. Av en slup stöter hon på Sven, som inte bra är reporter utan också hennes stora ungdomskärlek som hon inte sett på 25 år. Ett möte som gör att också hon blir involverad i jakten på sanningen kring Rebecca Rönns död. En jakt som leder så högt upp som till Turning Torsos festvåning.

Med tanke på författarnas yrken så är det inte konstig att det är kring journalistik den här historien byggs upp. Viljan att hitta sanningen, oavsett åt vilket håll vägen går. I det här fallet uppåt. De väver ihop människoöden från samhällets alla delar. De gör det med värme och utan att det känns påklistrat vilket jag tycker jag är snyggt. Speciellt det två flyktingkillarna som hittar väskan. Kommer från så olika uppväxter men i Sverige blir det hopklumpade till flyktingar, eller bara utlänningar.

Jag brukar sällan kommentera bokomslaget. Det är lite ovanligt att se författarna på det, men jag tycker det är fint. Det borde fler ha.

Det är Sofia Berntson som får går röst åt såväl flyktingpojkarna som de inte lika sympatiska näringslivstopparna. Något hon gör med glans, som alltid.

När journalisterna Mikkelsen och Sundström slår sina påsar ihop skapas spänning på hög nivå. I Fristaden blandas journalistik, papperslösa flktingar och smutsiga affärer i näringslivets topp. Det blir en fyra i min bok det.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑