Lokaljournalisten Erik Larsson har en näsa för nyheter. Det är han som skriver om mannen som blir påkörd en sen kväll i Landskrona. En tid senare blir han kontaktad av ett okänt vittne som sett olyckan och helt plötsligt gå det från en lokal smitningsolycka till något där den militära underrättelsetjänsten är inblandad. Jakten på vad som har hänt går vidare och mot Stockholm och bland annat till Bromma flygplats och en i efterhand uppmärksammad utvisning.
Det har är en snyggt berättad samhällsthriller som kretsar kring delvis verkliga händelser. Just denna koppling kittlar mig lite extra. För även om mycket kretsar kring journalisten Erik så kopplas så betydlig starkare krafter både inom och utom Sveriges gränser in. Men det är framför allt spänningen som genomsyrar boken. Vem kan man lite på?
Jag tycker mig kunna hitta en och annan likhet med David Baldacci när det kommer till val av ämne och sätt att skriva. Vilket gör det naturlig att det då är Reine Brynolfsson som läser boken. Ännu en sak jag gillar.
I Den tredje passageraren blandas journalistik, politik och maktspel på ett mycket tilltalande sätt. Tony Johansson får mig att tror att jag är med i handlingen, spännande och snyggt. En stark fyra i betyg
Hugo Lind är änkeman, historielärare och pappa till två vuxna tvillingar. Han bestämmer sig, efter att ha läst ett brev som hans avlidne fru skrivit till honom att åka på en mat-och kulturresa till Capri. Med på resan är det en blandad grupp människor från Sverige. Väl på plats blir det omhändertagna av Laura på Belmonte Travels. En italienska som kan svenska. Stämningen i gruppen är hög trots ett par som incidenter som en strejk och en trasig kylare, något som med godo vägs upp av god mat, goda viner och en fantastisk miljö. Fram till att en kropp hittas nedanför den beryktade Salto Tiberio-klippan. Vem är den döde? Varför har han en Belmonte Travels broschyr i fickan och har någon i den lilla svenskgruppen något med den döde att göra?
Det här är framförallt en fantastik beskrivning av Capri och kusten utanför Neapel. Jag vill genast resa dit och insupa atmosfären, se solnedgången och framför allt njuta av den goda maten. Allt detta beskrivs med en inlevelse som får det att vattnas i mungiporna. Det måste varit en fröjd att få göra research till den här boken.
Ja just jag, så var det där med den döda kroppen också. Visst är det en mysdeckare där vi får lära känna de inblandade och likt sällskapsspelet Cluedo sedan försöker lösa ett mysterium. Allt med vår historielärare och reseledare i spetsen. Men det får nästan en underordnad betydelse bland allt gott och vackert i den här boken.
Det är Gunilla Leining som är vår guide på den här resan. Även här måste det svårt att inte slicka sig om munnen när allt gott beskrivs.
På sättet som Anders och Anette De la Motte beskriver miljöer så vill jag sätta mig på första plan till Italien. Ett fall på Capri är en riktig mysdeckare med fokus på mat, vin och kultur. Det blir en trea i betyg.
Billie Karlsson driver true-crime podden Sanningen. För att komman närmare just sanningen så bestämmer hon sig för att gå under cover. Hon väljer den gymnasieskola där den mördade och torterade sjuttonåriga Leo gått. I samband med att polisen ska göra ett rutintillslag så mördas en polis. Något som får stora konsekvenser för Billies kompis och tillika polis Klara.
Den nittonåriga Denise är en rätt skötsam tonåring som drömmer om att slå igenom i Hela Sverige bakar. Men hon drömmar även om ett lyxigt storstadsliv, något som leder in henne på kriminella vägar. Trots att Billie är långt ifrån säker på att hon ska få ihop material till sin podd så vävs till slut ett antal livsöden samman till något som börjar närma sig sanningen.
Det här är den andra boken om Billie Karlsson men den första jag lyssnar på. Så jag visste inte vad jag skulle mötas av. Min första tanke var att det är ännu en bok om det svenska gängvåldet. Men sakta men säkert började något annat växa fram. Ja, visst har vi narkotikahandel och våld, men här får vi möte människorna bakom. Både som vill vara med, inte vill vara med, vill stoppa det och de som bara vill förstå vad som händer.
Förutom att det är intressant och spännande att följa karaktärerna i den här boken så för vi också se att handlingar får konsekvenser. Det gäller för i princip alla inblandade. Det finns också ett antal fina kompisrelationer i den här boken. Jag gillar speciellt relationen mellan Billie och hennes vän Klara.
Det är Gunilla Leining som läser boken. Henne lugna och trygga röst kan behövas när världen är som mörkast.
Axelsson och Bonelli beskriver en träffsäkert en verklighet som skrämmer mig. Helga alla medel har en fin blandning av trovärdiga karaktärer. Ja så är den spännande också, det blir en fyra från mig.
Maja har inte varit eller bott i sitt barndomshem på länge. Men när livet trasslar till sig så vänder hon hem till sin far. Något pappan Ruben borde blivit glad över men känslan är en annan. Nästgårds bodde farmor, den stora matriarken Gerda, som var en viktig person i Majas liv. Det är i hennes hus Maja tänk att flytta in, som ska ju nämligen ärva hela gården. Det var ett mantra farmor alltid trummat in hos Maja. Men det är något som inte stämmer på gården. Huset är igenbommat och övergivet.
Den relativt nyinflyttad grannen Inger har hört ryktena om grannen Ruben men ändå går hennes promenader , mot hennes mans vilja, förbi det övergivna huset. Men när Maja söker upp Inger dras Inger in i familjehemligheterna.
Det är svårt att beskriva handlingen mer än så. Men att det är något som inte stämmer på gården är uppenbart. Och inte bara på gården, även med vissa relationer. Det är just ett hus och relationer som står i centrum.
Det finns en kittling i trassliga familjeband och gamla hus som författaren väver samman på en snyggt sätt. Ibland så snyggt så att hon nästan tappar mig.
Men då har vi Katarina Ewerlöfs fasta hand, ja eller röst, som leder mig rätt.
Fostrad är den tredje fristående boken om arv. Malin Sanglert bjuder på en smart berättad historia om en dysfunktionell familj med många hemligheter. Jag delar ut en fin trea.
En våreftermiddag 1989 försvinner åttaåriga Robin när han leker kurragömma med två kompisar. Det två kompisarna som också är bröder blir under utredningens gång misstänkta att ligga bakom försvinnandet. Mycket tack vare expertpsykologen som kallats in. Något den unge polisassistent Gunni Hilding inte är så säker på.
Fem år senare, mitt under pågående fotbolls-VM i USA försvinner ytterligare en ung pojke bortrövad från en kapning, inte långt från den plats där Robin försvann. Trots att pojkens styvfar snabbt blir misstänkt ser Gunni likheter med Robinfallet.
Efter fyra böcker med Lundasviten börjar Mattias Edvardsson nu på ny kula. Han håller sig naturligtvis kvar i Skåne men däremot förflyttar vi oss i tiden. Till en tid utan mobiltelefoner och under halva boken till den mycket populära sommaren 1994. Förutom de uppenbara referenserna till VM matcher så är det gott om paralleller ett andra händelser från 90-talet. Att misstänkliggöra det två bröderna från Robinfallet har många likheter med Fallet Kevin från 1998. Jag tycker mig också kunna skymta liknelser till de psykologer som användes när Thomas Quick erkände sina mord under 90-talet, även om den parallellen inte är lika uppenbar.
Jag tycker Edvardsson är en av Sveriges bästa spänningsförfattare och efter att den senaste Lova mig tystnad kom ut så har vi också sett hans verk som Netflixserie. Så mina förväntningar på den här boken var skyhöga när jag tryckte på play. Uppfylldes min förväntningar? Ja och nej. Det här är en både spännande och välskriven bok, som alla Edvardssons tidigare böcker. Så på den punkten kom mina förväntningar inte på skam. Samtidigt så är en av de saker jag uppskatt mest med de fyra första böckerna att de överraskat mig, alla på lite olika sätt. På den punkten känns den här boken inte lika unik som de tidigare böckerna. Ja, jag vet att det är väldigt mycket att be om men jag nämnde att mina förväntningar var skyhöga.
Det är den erfarna Anna Maria Käll som läser den här boken och de gör hon bra. Samtidigt sitter jag och saknar att den inte löses på skånska när man hör uttryck som fubbik och liknande.
Försvunna pojkar, naturligtvis i Skåne, står i centrum i Mattias Edvardsson nya Gravglänta. Med kopplingar till fall som Kevin och Qvick bjuds vi på spänning och driv. Jag delar ut en fyra i betyg.
I februari och mars 2019 sände Uppdrag Granskning fyra avsnitt där man avslöjade hur pengar tvättades i Swedbanks baltiska verksamheter. Ett avslöjanden som fick långtgående konsekvenser för inte bara banken utan även för Sverige som land. Den historien skulle man kunna återberättat ungefär med det innehållet som fanns i TV programmen men lite mer utbroderande. Det gör man till mångt och mycket i den här boken för att vi ska få sammanhanget, men tyvärr var inte historien slut där. Ungefär ett år efter Uppdrag gransknings program fick redaktionen uppgifter från en hemlig källa att rysk underrättelsetjänst kartlagt stora delar av Swedbanks ledning. Något som började med att en högt uppsatt chef köpte sex av en lyxprostituerad i Moskva. Så om penningtvätten var allvarligt så når vi nu en helt ny nivå här.
Den här utökade historien är som en spionthriller av John le Carré med den lilla lilla skillnaden att det här är på riktigt.
Det som kommer fram här får mig att tappa hakan. Hur rysk underrättelsetjänst med en blandning av gammeldagsa spionmetoder och ny teknik och taktik tar dig in i den ursvenska Sparbanken. Något som i förlängningen gör det möjligt för Putin att finansiera kriget mot Ukraina. Jag tror inte gemene man förstår hur illa det här är för välden och för Sverige. Det är inte heller ont om syndabockar och brott i den här historien. Allt från prostitution, mörkläggningar till ”bara” dåligt ledarskap.
Jag vet att man ska vara källkritisk och inte svälja allt när det kommer till den här typen av avslöjanden. Det är lätt att vinkla så att den som avslöjar uppfyller ett visst syfte. Samtidigt är det farligt att tappa tron på den riktiga och viktiga journalistiken. Här är det public service som avslöjar något där Putin är inblandade, en kombination som brukar få SD-svansen att se rött. Så låt oss andra slå ett slag för den oberoende journalistiken.
Honungsfällan är en extended version av Uppdrag gransknings program om penningtvätten på Swedbank. Lars Berge och Axel Grodh Humlesjö berättar en historia som får mig att baxna, grävande journalistikberättande när det är som bäst. Det blir en penningtvättad femma i betyg.
Gymnastikläraren och den före detta tiokamparen Allan Femling har för ovanlighetens skull beställt en pizza. En pizza han dock inte får äta. För när han öppnar dörren blir han skjuten med två skott i bröstet och ett i huvudet. Femling bor av en slump i samma område som kriminalinspektör Borgsen eller Sorgsen som kan kallas på stationen. Om det är den geografiska närheten till offret som gör att han får fallet på sitt bord är oklart. Klart är dock att Sorgsen inte är på topp efter sviterna av covid. Något som gör att han inte riktigt klarar av att leda jakten på gymnastiklärarens mördare. Men Barbarotti och Backman stöttar sin kollega, både på jobbet och privat. När ett andra mord sker nästan direkt under Sorgsens balkong så blir det skarpt läget. Två mord i samma område i Kymlinge hör inte till vardagen.
För oss som lärt känna våra poliser i den fiktiva staden Kymlinge är det här ett kärt återseende. Det strävsamma kollegorna och äkta paret Gunnar Barbarotti och Eva Backman är tillbaka. Den här gången är covid-pandemin över och morden som ska lösas sker i Kymlinge, närmar bestämt i området som i folkmun kallas Pittlösa. Det för att det bor så många frånskild ensamma kvinnor där, som alltså är just Pittlösa. Ett exempel på Nessers underfundiga språk. Ett språk jag älskat i över tjugo år vid det här laget.
Vad det gäller handlingen så får vi ganska snart reda på vem mördaren är. Men då antalet spår och uppslag är få så tar det tid för Barbarotti och Backman. Tid som får Barbarotti och börja fundera på slutet på sin poliskarriär. Ett slut som skulle bli en början på ett liv på Gotland om han själv får bestämma. Om det är ett sätt att runda av den här serien eller inte vet jag inte, men hoppas inte det.
Jag saknar fortfarande att Håkan inte läser sina böcker längre men visst funkar det med Reine Brynolfsson också.
Ung mans färd mot natt är den 9:e boken om det strävsamma paret Barbarotti och Backman. Jag älskar Håkan Nessers underfundiga språk samt sätt att bygga upp spänning. Snyggt och väl värd sin fyra.
Det här är den tredje boken om exmilitären Joel Adler. Parallellerna och liknelsens med Jack Reacher känns det som vi är många som redan dragit. Så de hoppar vi över den här gången. Speciellt när Reacher börjar kännas lite trött och gubbig i de senaste böckerna. Och trött och gubbig är verkligen inte Adler. Jag tänkte den här gången mer på en ung Carl Hamilton, speciellt i början när det är en hel del militära inslag. En början som jag först tyckte var lite väl mycket skjutvapen och militärstrategi. Men lugn, det övergår till ren action efter det.
Det är inte alltid jag gillar den här typen av böcker där man skruvar upp tempot till max. Det är lätt att man inte hänger med i alla svängarna. Men charmen i den lite bistra men ändå varma och rättvisa Adler gör att jag i alla fall jag smälter. Så fartfylld action i kombination med en stark huvudkaraktär, i dubbel benämning, så har ni dem här boken.
Boken är filmiskt uppbyggd och jag har inga problem att se Joel Adler susa fram på sin motorcykel. Utseendemässigt så är min Joel Adler en blandning mellan författaren Andreas Ek och uppläsaren Björn Bengtsson. Ja om dom byggde ett antal kilo muskler.
Den enda överlevaren är den tredje boken om supermilitären Joel Adler. Som vanligt bjuder Andreas Ek på actionfylld spänning med med värme i botten. Jag delar ut en fyra.
När en svart man blir anklagad för dubbelmord i den amerikanska södern 1968 så ser oddsen att gå fri inte så goda ut. Är sedan det mördade paret rika och väl ansedda i samhället så börjar chansen närma sig noll. Oavsett om mannen är oskyldig. Det är den mannen, Jerome Washington, den vite advokaten Jack Lee tar sig an.
Med tanke på strömningarna i samhället så är det ett självmordsuppdrag för Jack, men det är inte hans liv som ligger i potten utan Jeromes. Det efter att delstaten tagit tillbaks möjligheten att dömma mördare till döden.
Innan rättegången startar får den sargade försvarssidan oväntad hjälp av den svarta advokaten Desiree DeBose kommer och erbjuder sina tjänster. DeBose har erfarenheter av rättegångar där hudfärg varit av betydelse tidigare. Till en början lite motvilligt, men efter hand mer energiskt börjar försvarsparet Jack och Desiree ta sig an fallet.
Det här är ett rättegångsdrama som med alla sina lager får mig att sitta som på nålar. Den här typen av rättegångsböcker förknippar vi kanske mest med John Grisham men här visar även en av de andra giganterna att han också behärskar genren. Efter att läst på lite så visar det sig att Baldacci är jurist och från södern samt skriver fantastisk så jag borde inte vara förvånad.
Förutom att det handlar om en rättegång så är det en historisk berättelse om rasismen i den amerikanska södern. En rasism som tyvärr finns kvar och under Trump även fått en ny legitimitet. Det finns en scen i den här boken när 4-5 män tränger sig in på Jacks kontor för att få honom att avsäga sig fallet. För enligt dom så borde ju inte en svart man få någon juridisk hjälp och definitivt inte från en vit man. Då tar Jack upp sin pistol och skjuter av över delen av den ena mannens öra. Nu är förvisso den här boken skriven långt innan attentatet på Trump, men säg inte att det inte finns kopplingar till dagens USA.
Som vanligt är det samhällsfrågorna som engagerar mig mer är själva rättegången, men så som den beskrivs blir den drivet i historien.
Tillsammans med Dennis Lehane och Michael Connelly är Baldacci en av de amerikanska spänningsförfattare jag uppskattar mest. Därför är det spännande när han kliver ur sin agent-med-koppling-till-makten roll och tar sig an en historisk skildring av samhället. Och som han gör det.
Som oftast är det Reine Brynolfsson som läser Baldaccis böcker och som vanligt håller uppläsningen samma höga kvalitet som innehållet.
David Baldacci visar upp den råa rasismen i slutet på 60-talets i amerikanska södern. Tyvärr är nog de historiska beskrivningarna i Processen aktuella även idag. Så välskrivet och gripande att jag tar till lagens högsta betyg, en femma.
Victor de Almeida föddes på Kap Verde och fick tidigt lära sig att livet kan vara tufft. För redan som lite blev han sexuellt utnyttjad. Något som upphörde när han som liten flyttade till Nacka utanför Stockholm. Barndomen i Nacka var ändå rätt trygg men redan i tonåren började
saker gå utför. Till en början kunde det klassas som bussteck men med tiden övergick busen i brottslighet och brottligheter till droger. Till en början bara sporadiskt och hela tiden med övertygelsen att han kunde sluta när han ville. Men en dag gjorde herr Heroin entré och Victor fick en kram, En kram från helvetet.
Den kramen är nästan omöjlig att ta sig ur. Statistiken säger att endast 2 av 10 klarar det. Med tanke på att det är Victor som skrivit och läser boken(tillsammans med Antonio Antoniadis) så är det inte att spoila något med att berätta att han är en av de få. Men precis som i deckare där man får reda på vem som är mördaren redan på första sidan så kan det vara spännande ändå och det vägen som är det intressanta. Eller vet inte om ordet intressant är rätt i sammanhanget. Kampen är både skitig, krokig och innehåller lika många bakslag som Pippis fräknar. Som lyssnare så får man en sympati för den här struliga mannen, vilket gör att varje bakslag känns, även hos mig.
Den här boken beskriver viken makt droger har över de som använder dom. Vi får se den skitiga baksidan och vad som krävs för att få fram pengar för den korta stunden av lugn drogerna ger. Men vi får också
följa försöken att upprätthålla en vardag och ett familjeliv. Han överlever ett antal överdoser och tillslut börjar resan tillbaka.
Jag själv har aldrig varit i närheten av den världen dom Victor beskriver. Något jag efter att ha lyssnat klart på den här boken är väldigt glad över.
En extra krydda till boken är att Victor själv läser den. Nej det är ingen Malmsjö-klass på inläsningen. Samtidigt skulle jag inte velat ha någon annan än människan som gått igenom allt detta som berättaren här.
Victor de Almeida delar med sig av nåder glädje och sorg i sin självbiografi. Kramen från helvetet beskriver ett drogberoende från
insidan som i alla fall får mig att hålla mig så lång från droger det går att
ljudboksbloggen.com 