Du kommer aldrig undan av Åsa Norrby

Kerstin vill egentligen inte ut på date men hennes väninna övertalar henne och hon träffar Johan. Till en början är han helt normal men när hon kommer hem med deras gemensamma dotter från BB har Johans mamma flyttat in i deras hus. Om inte förr så då så får hon ett kvitto på att det är något allvarligt fel på deras förhållande. Där och då börjar en psykisk terror mot Kerstin som tillslut får henne att fly. Men det blir ur askan i elden för Kerstin. Det visar sig att Johan är villig att gå långt, mycket långt, för att få tillbaka kontrollen över Kerstin.

Det här är en psykologisk thriller som  bitvis kryper under skinnet på en, speciellt när man vet att det delvis bygger på verkliga händelser. Just av den anledningen kan det vara lite svårt att säga att det finns delar som inte känns helt trovärdiga. Men i slutändan är det ändå en spänningsroman. 

En spänningsroman som utspelar sig på 90-talet som känns det är lite inne att skriva om just nu. Först har vi Engman och Selåker gemensamma serie och nu senast lyssnade jag på Fredrik Lundbergs Tigerns år som också utspelar sig på 90-talet. Man blir ju lite glad att höra om parallellkopplade telefoner. Det pratas det inte mycket om i dagens trådlösa samhälle.

Det var längesedan jag störde mig på en inläsning. Jag vet att det finns dom som inte gillar när uppläsaren gör ”gubbar” och bara vill höra texten rakt upp och ner. Jag brukar vara ganska immun mot både det ena eller andra men här märkte jag att jag tyckte vissa ”gubbar” i den här boken var lite för överdrivna. Kerstins svärmor var en sådan ”gubbe”.

Du kommer aldrig undan följer trenden att förlägga handlingen på 90-talet. Åsa Norrby bjuder på en psykologisk thriller med en desperat mamma, en psykopatisk pappa och en lite flicka mitt emellan. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Elin Kinga

Betyg: 

Levande och döda i Winsford av Håkan Nesser

En kvinna betalar hyran kontant för ett boende utanför Winsford i England. Hon har en hund med sig och påstår sig vara författare. Det boende i den lilla byn har väl ingen anledning att ifrågasätta något av det men i själva fallet är det inget av det som stämmer, möjligtvis med undantag för det med hunden. 

Vi lyssnare få tidigt veta att kvinnan egentligen är på en sorts flykt, en flykt där hennes man är inblandad. Mannen är en högt aktad akademiker och författare som hängts ut i media och kvinnan jobbar inom media, när hon inte är på flykt.

Så mycket mer går inte att säga om handlingen för att inte förstöra några överraskningsmoment. För vi får bit för bit reda på att något hemskt har hänt. Men exakt vad höljs i dunkel väldigt länge.

Jag trodde mig lyssnat på det mesta med Nesser och när den här blev bioaktuell så var jag nästan säker på att jag lyssnat på den, men icke. Så när jag sen fick chansen att gå på filmpremiären så såg jag till att råda bot på det innan. Om jag skulle råka komma i samspråk med Håkan. 

Jag tycker filmen är fantastisk med Mirja Turestedt som Maria. Filmen är boken väldigt trogen när det kommer till känsla, det vilar en Nessersk ande över den. Så med det sagt så betyder det ju också att jag gillar boken. 

Precis som flera av Nessers böcker så får vi inte alla svar i slutet. Jag vet att det är en vattendelare. Vissa tycker att man bryter ett kontrakt med lyssnaren medan jag tror jag är av uppfattningen att regler är till för att brytas. I alla fall om man heter Håkan Nesser.

Det här är något så ovanligt som ett omslag med en uppläsare på. Därför blir man lite förvånad när det inte är hon som läser boken. Blev det rörig. Det är Mirja Turestedt på omslaget, i egenskap av skådespelare, och det är Anna Maria Käll som läser boken så förtjänstfullt.

Filmaktuella Levande och döda i Winsford utspelar sig till stor del på den engelska landsbygden. Annars är en typisk Håkan Nesser bok, så bli inte besvikna om ni inte får alla svaren i slutet. Och från mig får boken en vindpinad fyra.

Uppläsare: Anna Maria Käll 

Betyg:

Den högra handen av Mohlin och Nyström

En kvinna utsätts för en våldtäkt men försvinner spårlöst under polisförhöret. På hennes hotellrum hittar polisen ett par handskar som efter en undersökning visar sig ha fingeravtryck av den ökande Ulvsbymördaren. En man som lyckats hålla sig undan rättvisan i åtta år.

När länskriminalen i Karlstad med John Adderley i spetsen börjar nysta i fallen så leder spåren till ett fastighetsbolag. Ett bolag med ekonomiska problem som leder till fler brott. 

Nu börjar vi lära känna vår före detta FBI agent med hans styrkor och svaga punkter. Den svagaste av dessa punkter är hans brorsdotter som han tar hand om. Med det alltid överhängande hotet att maffian i USA ska hitta honom så lever John under en ständig press. Något som genomsyrar hela den här serien och gör att man som lyssnare håller sig på tå. 

Det här är en bok där lojalitet står i centrum. Både mellan John och hans nya partner, på jobbet och de utpekade. För hur långt är man beredd att gå för att backa upp en kollega? Jag tycker om personskildringen av Martin i boken. Den vice VDn som jobbat sig upp och vill göra rätt. Men att göra rätt är inte alltid så lätt.

När det kommer till själva historien så kan jag tycka att det blev lite väl många som blev inblandade när det väl drog ihop sig på slutet. Men det kan handla om min okoncentration. Samtidig så glöms det bort då det är så spännande och välskrivet. Det är inte den bästa boken i serien men just för att det är så välskrivet så vill man bara ha mer.

Reine Brynolfsson känns nu mer som ett måste för denna serie. Bra som alltid.

Karlstadbaserade FBI agenten John Adderley är tillbaka för fjärde gången i Den högra handen. Petrarna Mohlin och Nyström bjuder som vanligt på spänning med många vändningar. Blir en fyra från mig det.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

Juloffer av Susanne Schemper

Anna jobbar i kyrkan och det är första advent. En tid och en plats som borde handla om lugn och frid. Men för Anna är det tvärtom. Hennes granne och enda vän här i livet har gått bort. Nu är det inte det som tynger henne mest, det är att hans son och svägerska kommer hem till Solinge. Den återvändande mannen är orsaken till Annas mer än tjugoåriga lidande och ensamhet. Men den här julen är det dags att ändra på saker och ting. Hon har varit hans offer, nu ska han bli hennes.

Vi är tillbaka i den fiktiva byn Solinge utanför Halmstad. Till skillnad från de andra böckerna jag lyssnat på som utspelat sig där så är det vinter. Något som bara det gör att stämningen är en annan. I den här relativt korta spänningsromanen då kretsar det mesta runt hämnd. Hämnd i en miljö som borde präglas av förlåtelse. Men förlåtelse fungera bara om man inte sopar problemen under mattan och hoppas att ingen ska lyfta på den. Vi får steg för steg lära känna den ensamma och trasiga Anna och via tillbakablickar får vi reda på varför. Så den stora frågan är när, var och hur ska Anna ta ut sin hämnd.

Jag tycker om den här boken. Trots början på namnet så är det kanske inte julstämning som är den kvarvarande känslan efteråt. Något som jag gillar nu när affärer svämmar över av glitter och Last Christmas.

En höjdpunkt är att jag fått stifta bekantskap men den ny röst, Jennie Silfverhjelm. Susanne Schemper sålde in henne som en ny Sofia Berntson och det ligger något i det. Det finns en lite raspighet i rösten som jag gillar. Så henne hoppas jag få lära känna mer framöver.

Susanne Schemper tar oss med tillbaka till Solinge, den här gången är det vinter. Juloffer utspelare sig i kyrkans miljö och är en historia om hämnd, hopp och besvikelser. Jag tänder upp 3 betygsljus för denna bok.

Uppläsare: Jennie Silfverhjelm

Betyg:

Älskarinnan av E.P. Uggla

Ester är övertygad att hennes man Vidar har en älskarinna. Hon har redan sett dom tillsammans en gång. Nu är det några dagar till jul. Så när Vidar säger att det är något de behöver prata om så är Ester säker på att det är nu han ska berätta, berätta att han ska lämna henne och barnen. Men ett telefonsamtal avbryter den förmodade bekännelsen. Vin och sömntabletter gör att Ester somnar och sover hela natten och när hon vaknar är familjen borta, liksom deras kläder. Så Vidar har alltså stuckit med barnen. Men var är han? Hos älskarinnan?

Så mycket mer går inte att berätta om handlingen. För det här boken bygger på just vändningar och överraskningar och det bjuds det på. Både för oss som lyssnar och för Ester. Hon är en kvinna som ibland drar en del snabba slutsatser utifrån sin magkänsla. En mage som ibland pekar henne åt fel håll. Jag förstår att det finns omständigheter som gör att hon drar de slutsatser hon gör men det är ändå något som irriterar mig lite. Den i persongalleriet som jag fångas av är polisen Maja som vi även träffade på i Bortförda. En orädd polis med lite udda musiksmak som gärna går sin egen väg. Trots egna problem så tvekar hon inte att ta i när det krävs. 

Den här boken är den andra boken i en serie där Bortförda var den första. Böckerna är väldigt fristående även om det finns några små kopplingar mellan böckerna. Trots den hör bokens alla vändningar och lucköppningar så tycker jag inte den kommer upp i samma klass som Bortförda. Nu ska sägas att det är en bok jag är väldigt svag för, trots dess många hemskheter. Så för er som inte lyssnar på Bortförda så rekommenderar jag den först och för er som lyssnat på den bör ni definitivt fortsätta med denna.

EP Uggla fortsätter leverera krypande psykologiska thrillers. I Älskarinnan blandas ovisshet, vändningar och hemligheter. Jag delar ut en nervkittlande trea i betyg.

Uppläsare: Anja Lundquist 

Betyg

Fristaden av Mikkelsen och Sundström

En av Malmös stora profiler Rebecca Rönn hittas mördad. Polisen tror att det är ett rånmord då hennes handväska saknas. De får vatten på sin när det visar sig att det är två unga killar som lagt vantarna på den. Men reportern Sven är inte lika övertygad. Han blev kontaktad av Rebecca innan mordet med budskapet att hon hade information som kunde skaka om näringslivets toppar.

Utrikeskorrespondenten Anne har precis köpt ett fallfärdigt hus i Malmö efter att hennes liv kraschat. Snart femtio, mannen har lämnat henne och hennes dotter vill inte ha kontakt och livet som utrikeskorre har gått i stå så är livet inte på topp. Av en slup stöter hon på Sven, som inte bra är reporter utan också hennes stora ungdomskärlek som hon inte sett på 25 år. Ett möte som gör att också hon blir involverad i jakten på sanningen kring Rebecca Rönns död. En jakt som leder så högt upp som till Turning Torsos festvåning.

Med tanke på författarnas yrken så är det inte konstig att det är kring journalistik den här historien byggs upp. Viljan att hitta sanningen, oavsett åt vilket håll vägen går. I det här fallet uppåt. De väver ihop människoöden från samhällets alla delar. De gör det med värme och utan att det känns påklistrat vilket jag tycker jag är snyggt. Speciellt det två flyktingkillarna som hittar väskan. Kommer från så olika uppväxter men i Sverige blir det hopklumpade till flyktingar, eller bara utlänningar.

Jag brukar sällan kommentera bokomslaget. Det är lite ovanligt att se författarna på det, men jag tycker det är fint. Det borde fler ha.

Det är Sofia Berntson som får går röst åt såväl flyktingpojkarna som de inte lika sympatiska näringslivstopparna. Något hon gör med glans, som alltid.

När journalisterna Mikkelsen och Sundström slår sina påsar ihop skapas spänning på hög nivå. I Fristaden blandas journalistik, papperslösa flktingar och smutsiga affärer i näringslivets topp. Det blir en fyra i min bok det.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Spänningsroman i 90-talets TV-värld, Tigerns år av Fredrik Lundberg

Två svenska kvinnor har åka till Kongo för att se gorillor. Trots varningar om oroligt läge så ger det sig ut i djungeln med en grupp och allt slutar med att gruppen blir kidnappade av rebeller.

Hemma i Stockholm jobbar journalisten Lars Ferm på med sina samhällsprogram på den kommersiella kanal TVSverige. Han är en ambitiös och driven reporter som vet med sig att han inte är så lätt att ha att göra med, varken på jobbet eller i privatlivet. När hans före detta fru ber honom kolla upp vad som hänt med de två försvunna svenskorna så der han en chans att gottgör samtidig som det kittlar i hans journalistiska nerv.

Situation med de kidnappade kommer snart upp på UDs bord samtidig som Lars Ferm blir mer och mer inblandad.

Den här historien utspelar sig sensommaren 1998 vilket illustreras med att nyheterna domineras av Lewinsky affären och Kevin fallet i Arvika. Det får mina tankar att dra paralleller till Engman och Selåkers Tomas Wolf och Vera Berg. Även kopplingen till journalistiken och drivet i berättelsen har sina likheter. När vi sen förflyttar oss till Afrika och beskrivningen av barnsoldater så kommer jag att tänka på Erik Lewins Tiotusen tårar.

Jag gillar också språket i den här boken. Jargongen som beskrivs både på TV redaktionen och på UD. Jag vet inte om det var så då, men jag tror på det och det känns om man är med i TV korridorerna eller i Arvfurstens palats.

Blandningen av 90-tals nostalgi, nyhetspuls och den internationella utblicken gör den här boken till en riktigt intressant debut. En bok helt i min smak.

Det är Alexander Saltzberger som läser den här boken och han seglar mer och mer upp som en av mina favoriter. Riktigt bra här.

Tigens år är en spänningsroman som utspelar sig i TV världen i slut på 90-talet. Språket är lika rappt som handlingen i Fredrik Lundbergs debutroman och värd en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Alexander Saltzberger

Betyg

Rostskogen av Anders de la Motte

Leo Asker och hennes avdelning för förlorade själar är tillbaka. Det har börjat viskas i korridorerna att Asker ska befodras, något hennes kombattant Jonas Hellman har svårt att ta. Så när ett tio år gammalt mord, som borde gå till Kalla fall kommer upp ser Hellman till att det hamnar hos Asker. Ett fall som ser ut att vara omöjligt att lösa.

Det rör sig om ett tio år gammalt mord på en kvinna i en övergiven torvlada, med ett tillvägagångssätt som uppvisar mystiska likheter med ett mosslik begravt i samma skog för tvåtusen år sedan. Fallet aktualiseras då en förvirrad ung kvinna överrumplar några urban explorers på brottsplatsen med det avhuggna fingret från offret.

Att det sen är Askers mamma som är mer angelägen om befodram är Leo själv är en annan sak. Finns det ett fall att lösa så löser men det och gärna tillsammans med Martin Hill. Så det får bege sig in i Rostskogen där kopplingar ända bak till järnåldern ruvar på svar.

Det här är den tredje delen i serien om den smarta men egensinniga kriminalinspektören Leo Asker. En karaktär jag är mycket svag för just på grund av hennes smartnes och viljan att gå sin egen väg.

När det kommer till själva historien så tycker jag personligen att det blir lite väl mycket av det okulta och
Jag är medveten om att man behöver hitta nya infallsvinklar för spänningsromaner men jag tycker att det ibland blir att man krånglar till det. Det finns vissa delar kring det mystiska med Rostskogen som inte tilltalar mig. Samtidig tycker jag så mycket om Leo Asker, Martin Hill och de övriga delar i historien så att jag ser mallan fingrana med det. Med det sagt så är det här en spännand bok man inte bör missa.

Precis som de två tidiga böckerna så är det Gunilla Leining som är Leo Asker, eller i alla fall läser böckerna, och det gör hon med en ära.

Leo Asker tampas med mosslik i Rostskogen. Anders de la Motte fortsätter att leverera spänning, även om jag kan tycka han krånglar till det lite ibland. Men en fyra är det ändå.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Den tysta glöden av Jan-Erik Ullström

Ett mycket märkligt dubbelmord sker i ett ödehus vid Billingens fot. Märkligt för att det ena offret var klädd i tomtedräkt och den andre i joggingkläder. Märkligt för att det påträffas en kolbit vid det ena offret och de är ristade i ansiktet.  Och vid en första anblick ser offren inte ut att ha något gemensamt. Det är ett dubbelmord som skakar om bygden där Birger och Sophia bor och verkar.

Snart är det inkopplade på fallet. Ett fall som är mycket mer komplicerat än de tidigare fall de hjälpt polisen med. För precis när de trodde sig veta tar fallet en ny vändning och det visar sig inte vara de sista som mördas och där kolbitar hittas vid offren. Och hinner de lösa fallet innan Birgers gravida dotter kommer hem till jul?

Först måste man ta sig över trovärdighetströskeln med att två lantbrukare hjälper polisen med svåra och alvarliga brott. Men det gjorde jag redan i den först boken om Birger och Sophia. När det väl är avklarat är det bara att njuta av underhållningen. I jämförelse men Kepler och Nesbø så är det här en snäll deckare, men den är absolut inte en mysdeckar typ Morden i Midsomer. Det som sker känns som det är på riktig och livet vid sidan av lantbruks- och detektivarbetet är på riktig. Lägg till att kombinationen före detta polis, före detta alkoholist och nuvarande lantbrukare i par med en smart ung kvinna med trassliga hemförhållanden är briljant.

Jag gillar verkligen Birger och Sophias hjärtliga och respektfulla gnabbande. Det känns så äkta och jag blir beröd. Det finns scen när Birger pratar med sin dotter Anna och uppväxten som gör att jag får en tår i ögat.

Som de tidigare två böckerna är det Fredde Granberg som läser in. Då en liten del av handlingen utspelar sig i Luleå så får han plocka fram sin norrlänska som vi känner igen från Arvidsträsk-serien.

Det udda och härliga deckarparet Birger och Sophia fortsätter att lösa mord i Den tysta glöden. Jan-Erik Ullström lyckas med konststycket att skriva en snäll deckare som inte är mesig. Ja så är den spännande så det blir en fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Sömngångaren av Lars Kepler

Polisen får ett larm om ett inbrott i en husvagn på en vinterstängd camping utanför Stockholm. Ett rutinärende för patrullen som svarar på anropet. Väl där är det långt från rutin. Scenen polisen möts av liknar ett slakthus. Det är blod överallt och mitt i ligger en människa som bokstavligen blivit slaktad. En syn som inte ens de mest hårdnackade polisen kan ta.

I ett angränsande rum hittas en ung man sovande på golvet med en avhuggen arm som huvudkudde. Mannen grips och förs till Kronobergshäktet, identifieras som Hugo Sand, sjutton år gammal, son till en känd författare.

Den unge mannen säger sig inte minnas hur han kommit till husvagnen och än mindre vad som hänt. Det visar sig att han lider av en ovanlig sömnsjukdom som gör att han ofta går i sömnen.

När Joona Linna kopplas in på fallet så läser han på om sjukdomen och får klart för sig att det går med hjälp av hypnos återkalla minnen som Hugo inte kommer ihåg. Det gör att hans vän Erik Maria Bark kopplas in och team Linna & Bark börjar nysta i något som visar sig vara större än mordet i husvagnen.

Det här är de tionde boken om Joona Linna. En serie som startade för femton år sen med boken Hypnotisören. Att kombinera hypnos med actionfyllt polisarbete, allt under pseudonym, kändes då lite nyskapande. Boken blev film, pseudonymen avslöjades och paret Ahndoril blev drivande inom den svenska spänningsgenren. Om man lägger den här tionde boken bredvid den först i serien finns många likheter. Persongalleriet, användandet av hypnos och jakten på en seriemördare. Samtidig är det lätt att konstarterna att tempot är betydlig högre. Vi pratar om seriemördarjakt i realtid. Morden är också betydlig grövre och blodigare, med en seriemördare med yxa blir det lätt så. Det kan hända att det krävs högre tempo och blodigare mord för att sticka ut idag men det lär finnas en gräns hur mycket det går att skruva upp det hela. Men med det sagt så är det väldigt spännande. Det finns delar av boken då man verkligen inte kan sluta lyssna när man sitter upprätt med blicken på dörren och fönstret så man är beredd när mördaren kommer. Något som verkligen är ett bra tecken för en spänningsroman.

Tio böcker är en rätt lång serie, något jag brukar vara lite allergisk mot, men jag är ganska säker att jag kommer att lyssna även på en elfte bok om det kommer en sådan.

Precis som alla de tidigare böckerna i serien med undantag för de första som Peter Andersson läste in så är den Jonas Malmsjö som sitter bakom mikrofonen. Ja, så har vi också experimentet med Spegelmannen som lästes in av både Jonas Malmsjö och Gunilla Leining och så fick lyssnarna själv välja. Var också tvungen att kolla upp, Paganinikontraktet som var den första som Malmsjö läste in i serien var den femte boken jag lyssnade på med honom. Så han var en rätt ny där 2010. Både han och paret Kepler har utvecklats en hel del sedan dess.

Det är blodigt i Sömngångaren som är den tionde boken om Jona Linna. Paret Kepler fortsätter att skruva upp tempot i på gott och ont. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑