En ung mans färd mot natt av Håkan Nesser

Gymnastikläraren och den före detta tiokamparen Allan Femling har för ovanlighetens skull beställt en pizza. En pizza han dock inte får äta. För när han öppnar dörren blir han skjuten med två skott i bröstet och ett i huvudet. Femling bor av en slump i samma område som kriminalinspektör Borgsen eller Sorgsen som kan kallas på stationen. Om det är den geografiska närheten till offret som gör att han får fallet på sitt bord är oklart. Klart är dock att Sorgsen inte är på topp efter sviterna av covid. Något som gör att han inte riktigt klarar av att leda jakten på gymnastiklärarens mördare. Men Barbarotti och Backman stöttar sin kollega, både på jobbet och privat. När ett andra mord sker nästan direkt under Sorgsens balkong så blir det skarpt läget. Två mord i samma område i Kymlinge hör inte till vardagen.

För oss som lärt känna våra poliser i den fiktiva staden Kymlinge är det här ett kärt återseende. Det strävsamma kollegorna och äkta paret Gunnar Barbarotti och Eva Backman är tillbaka. Den här gången är covid-pandemin över och morden som ska lösas sker i Kymlinge, närmar bestämt i området som i folkmun kallas Pittlösa. Det för att det bor så många frånskild ensamma kvinnor där, som alltså är just Pittlösa. Ett exempel på Nessers underfundiga språk. Ett språk jag älskat i över tjugo år vid det här laget. 

Vad det gäller handlingen så får vi ganska snart reda på vem mördaren är. Men då antalet spår och uppslag är få så tar det tid för Barbarotti och Backman. Tid som får Barbarotti och börja fundera på slutet på sin poliskarriär. Ett slut som skulle bli en början på ett liv på Gotland om han själv får bestämma. Om det är ett sätt att runda av den här serien eller inte vet jag inte, men hoppas inte det. 

Jag saknar fortfarande att Håkan inte läser sina böcker längre men visst funkar det med Reine Brynolfsson också.

Ung mans färd mot natt är den 9:e boken om det strävsamma paret Barbarotti och Backman. Jag älskar Håkan Nessers underfundiga språk samt sätt att bygga upp spänning. Snyggt och väl värd sin fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Den enda överlevaren av Andreas Ek

Det här är den tredje boken om exmilitären Joel Adler.  Parallellerna och liknelsens med Jack Reacher känns det som vi är många som redan dragit. Så de hoppar vi över den här gången. Speciellt när Reacher börjar kännas lite trött och gubbig i de senaste böckerna. Och trött och gubbig är verkligen inte Adler. Jag tänkte den här gången mer på en ung Carl Hamilton, speciellt i början när det är en hel del militära inslag. En början som jag först tyckte var lite väl mycket skjutvapen och militärstrategi. Men lugn, det övergår till ren action efter det.

Det är inte alltid jag gillar den här typen av böcker där man skruvar upp tempot till max. Det är lätt att man inte hänger med i alla svängarna. Men charmen i den lite bistra men ändå varma och rättvisa Adler gör att jag i alla fall jag smälter.  Så fartfylld action i kombination med en stark huvudkaraktär, i dubbel benämning, så har ni dem här boken.

Boken är filmiskt uppbyggd och jag har inga problem att se Joel Adler susa fram på sin motorcykel. Utseendemässigt så är min Joel Adler en blandning mellan författaren Andreas Ek och uppläsaren Björn Bengtsson. Ja om dom byggde ett antal kilo muskler.

Den enda överlevaren är den tredje boken om supermilitären Joel Adler. Som vanligt bjuder Andreas Ek på actionfylld spänning med med värme i botten. Jag delar ut en fyra.

Uppläsare: Björn Bengtsson 

Betyg

0

David Baldacci – Processen

När en svart man blir anklagad för dubbelmord i den amerikanska södern 1968 så ser oddsen att gå fri inte så goda ut. Är sedan det mördade paret rika och väl ansedda i samhället så börjar chansen närma sig noll. Oavsett om mannen är oskyldig. Det är den mannen, Jerome Washington, den vite advokaten Jack Lee tar sig an.

Med tanke på strömningarna i samhället så är det ett självmordsuppdrag för Jack, men det är inte hans liv som ligger i potten utan Jeromes. Det efter att delstaten tagit tillbaks möjligheten att dömma mördare till döden.

Innan rättegången startar får den sargade försvarssidan oväntad hjälp av den svarta advokaten Desiree DeBose kommer och erbjuder sina tjänster. DeBose har erfarenheter av rättegångar där hudfärg varit av betydelse tidigare. Till en början lite motvilligt, men efter hand mer energiskt börjar försvarsparet Jack och Desiree ta sig an fallet.

Det här är ett rättegångsdrama som med alla sina lager får mig att sitta som på nålar. Den här typen av rättegångsböcker förknippar vi kanske mest med John Grisham men här visar även en av de andra giganterna att han också behärskar genren. Efter att läst på lite så visar det sig att Baldacci är jurist och från södern samt skriver fantastisk så jag borde inte vara förvånad.

Förutom att det handlar om en rättegång så är det en historisk berättelse om rasismen i den amerikanska södern. En rasism som tyvärr finns kvar och under Trump även fått en ny legitimitet. Det finns en scen i den här boken när 4-5 män tränger sig in på Jacks kontor för att få honom att avsäga sig fallet. För enligt dom så borde ju inte en svart man få någon juridisk hjälp och definitivt inte från en vit man. Då tar Jack upp sin pistol och skjuter av över delen av den ena mannens öra. Nu är förvisso den här boken skriven långt innan attentatet på Trump, men säg inte att det inte finns kopplingar till dagens USA.

Som vanligt är det samhällsfrågorna som engagerar mig mer är själva rättegången, men så som den beskrivs blir den drivet i historien.

Tillsammans med Dennis Lehane och Michael Connelly är Baldacci en av de amerikanska spänningsförfattare jag uppskattar mest. Därför är det spännande när han kliver ur sin agent-med-koppling-till-makten roll och tar sig an en historisk skildring av samhället. Och som han gör det.

Som oftast är det Reine Brynolfsson som läser Baldaccis böcker och som vanligt håller uppläsningen samma höga kvalitet som innehållet.

David Baldacci visar upp den råa rasismen i slutet på 60-talets i amerikanska södern. Tyvärr är nog de historiska beskrivningarna i Processen aktuella även idag. Så välskrivet och gripande att jag tar till lagens högsta betyg, en femma.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

0

Kramen från helvetet av Victor de Almeida

Victor de Almeida föddes på Kap Verde och fick tidigt lära sig att livet kan vara tufft. För redan som lite blev han sexuellt utnyttjad. Något som upphörde när han som liten flyttade till Nacka utanför Stockholm. Barndomen i Nacka var ändå rätt trygg men redan i tonåren började

saker gå utför. Till en början kunde det klassas som bussteck men med tiden övergick busen i brottslighet och brottligheter till droger. Till en början bara sporadiskt och hela tiden med övertygelsen att han kunde sluta när han ville. Men en dag gjorde herr Heroin entré och Victor fick en kram, En kram från helvetet. 

Den kramen är nästan omöjlig att ta sig ur. Statistiken säger att endast 2 av 10 klarar det. Med tanke på att det är Victor som skrivit och läser boken(tillsammans med Antonio Antoniadis) så är det inte att spoila något med att berätta att han är en av de få. Men precis som i deckare där man får reda på vem som är mördaren redan på första sidan så kan det vara spännande ändå och det vägen som är det intressanta. Eller vet inte om ordet intressant är rätt i sammanhanget. Kampen är både skitig, krokig och innehåller lika många bakslag som Pippis fräknar. Som lyssnare så får man en sympati för den här struliga mannen, vilket gör att varje bakslag känns, även hos mig.

Den här boken beskriver viken makt droger har över de som använder dom. Vi får se den skitiga baksidan och vad som krävs för att få fram pengar för den korta stunden av lugn drogerna ger. Men vi får också

följa försöken att upprätthålla en vardag och ett familjeliv. Han överlever ett antal överdoser och tillslut börjar resan tillbaka.

Jag själv har aldrig varit i närheten av den världen dom Victor beskriver. Något jag efter att ha lyssnat klart på den här boken är väldigt glad över.

En extra krydda till boken är att Victor själv läser den. Nej det är ingen Malmsjö-klass på inläsningen. Samtidigt skulle jag inte velat ha någon annan än människan som gått igenom allt detta som berättaren här.

Victor de Almeida delar med sig av nåder glädje och sorg i sin självbiografi. Kramen från helvetet beskriver ett drogberoende från

insidan som i alla fall får mig att hålla mig så lång från droger det går att

komma. Det blir en stark trea.

Uppläsare: Victor de Almeida 

Betyg

Följ gärna Victor på hans youtube-kanal diaLogiskt https://youtube.com/@dialogiskt3042?si=HUC56Nx1Y9dqFocP

0

Där ingenting någonsin händer: Spännande deckare med kidnappningsmysterium

I ett villaområde där lugnet råder ska en åttaårig flicka gå med sin sexåriga bror till sin mormor och morfar. En promenad syskonen gjort flera gånger. Den här promenaden skiljer sig från de övriga, för de kommer aldrig fram. En förälders värsta mardröm blir en vecka senare ännu värre när flickan hittas strypt. Pojken är däremot spårlöst borta. Ett nästan hopplöst fall för poliserna Alina Rosander och Hreinn Sigururson.

Parallellt får vi träffa Julia, en 17 år ung kvinna på glid. Har ingen relation med sin mamma och är fast i missbruk driver hon omkring. När hon var i nioårsåldern blev hon och sin lillebror utsatta för ett liknande kidnappningsförsök som barnen i det lugna villaorådet, Med den skillnaden att Julia lyckades fly och medan lillebror aldrig återfanns.

John Messmer har slutat som polis efter sitt avtjänade fängelsestraff. Nu för tiden försöker han spendera tiden med sin familj. Men när polisen ser kopplingar mellan barnen i villaområdet och Julia och hennes bror övertalar polischefen Brandeby efter många om och men Messmer att komma in som utredande konsult.   

Jag hade möjlighet att få förhandlyssna på Hamits debut, Med mörkret som vittne, för ungefär ett år sen. Jag gillade den skarpt och den lilla kritik jag hade var att jag hade lite svårt med franska namn och att han ville lite för mycket på slutet. I den här boken håller han sig på hemmaplan och boken är lite mer återhållsam, ja ur ett Hamit-perspektiv.

Böcker med försvunna barn är alltid svåra. Man kommer ju att tänka på E.P. Ugglas Bortförda. Ett av dom svåraste brotten då man som förälder självklart får en klump i magen. Samtidig så gäller det att ur ett litterärt perspektiv hantera det med extra mycket respekt, något jag tycker Aktas verkligen gör.

Jag är väldigt svag för karaktärer som är betydlig smartare är oss vanliga dödliga. Smarta på det sättet att karaktären kan se detaljer och samband som andra inte ser. I litteraturen har vi exempel som Sherlock Holmes och Harry Hole.

Som i alla stora berättelser ska det finnas ett stort arsel, i den här heter han Ralf. Det är både roligt och intressant när han jävlas med sina kollegor och en ren njutning när han får ett knä i skrevet.

Det var Jonas Malmsö som läste den först boken i serien och det är han som läste den här boken. I den första tror jag att Hamit hade väldig stor draghjälp av Malmsjö, den här gången står historien mer på egna ben. Ja, Malmsjö är naturligtvis bra igen.

När två barn försvinner kallas Sveriges Harry Hole, John Messmer in. Hamit Aktas får mig att vara på tårna genom hela Där ingenting någonsin händer. Klart det blir en fyra.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

0

Syndavargen av Jan-Erik Ullström

Ett par med får på västgötaslätten blir av med först ett och kort därefter ytterligare ett får. De och andra runtomkring är säkra på att vargen som varit framme. Något som gör att den stora vargdebatten drar igång. En fråga det känns som alla har en åsikt om.

När man inte trodde att debattens vågor kunde bli högre hittas en man död i skogen i närheten av parets gård. Kroppen är svårt sargad och experterna säger att vargen har varit framme här också.

Den före detta polisen Birger och hans praktikant Sophia blir återigen involverad i polisutredningen. För det finns detaljer kring mannens död som inte stämmer.

Det här är den andra delen i serien om det charmiga och omaka paret Sophia och Birger. De är så befriande med ett par med en äldre man och en yngre kvinna där båda har en ömsesidig respekt för varandra och kärleken mellan dom inte har något som helst med sex att göra. Det är tråkigt att behöva ta upp det, men det hör tyvärr till vår värld idag.

Jag förstår viljan att hitta huvudpersoner som inte är poliser, men jag har lite problem med trovärdigheten att Sophia och Birger så lätt blir involverade i den här rätt komplicerade polisutredningen. Det trots att Birger har varit polis och vi befinner oss ute på landet.

Men när man kommit över det så är boken både spännande och underhållande och med ett riktigt Hercule Poirot slut.

Jag tycker Ullström har hittat en egen nisch någonstans mellan mysdeckare och de traditionella polis-i-småstad deckare. Spännande och charmigt utan att vara mesigt.

Att det ska vara Fredde Granberg ska läsa den här boken är lika självklart som att björnen, eller vargen, bajsar i skogen.

Det omaka deckarparet Birger och Sophia fortsätter lösa fall i Syndavargen. Jan-Erik Ullström blandar spänning med charm så bra att jag delar ut en fin trea i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

0

Den vänstra vägen av Olof Spaak

Som manusförfattare till en TV-serier så gäller det att veta vad man skriver om. För att ta reda på det behöver man göra research. Så om serien man ska skriva om handlar om hemliga sällskap, ja då får man väl se till att gå med i just ett hemligt sällskap. Men även researcharbete har en gräns. Den kanske har passerats när man får ett paket med ett avhugget gethuvud skickat till sig?

Vår manusförfattare försöker både renovera ett gammalt hus, sätta en son till välden och få sitt stora genombrott i TV välden. Samtidigt har vi känslan att hans researcharbetet övergått till något annat.

För att vara transparenta här så har jag själv en skeptisk inställning till hemliga sällskap och det övernaturliga. Så för mig är den här typen av böcker som ett minfält som det gäller att ta sig över. Samtidigt så är det klart det finns något kittlande här. Det är ju inte för inte som vi fångas av Da vinci-koden och liknande böcker.

Det här boken har två parallella historier. Där den ena är själva serien Inferno som växer fram. Där kommer Olofs egna kunskaper om arbete med film och TV. Delar av handlingen är skriven i vad jag uppfattar som manusformat. Det ger hela boken trovärdighet då det känns som vi får vara med bakom kulisserna. Något som verkligen behövs när vi sen kommer in på själva det hemliga och ibland okulta sällskapen som förekommer. Vi får vara med på möten och vara med om ond bråd död. Både verklig och symbolisk.

Summa sumarum tycker jag att Olof lyckas lotsa i alla fall mig genom minfält utan att mista några vitala kroppsdelar samtidigt som jag både fick insikter och blev underhållen.

Sist kommer vi till uppläsaren Måns Westling som gör ett bra jobb. Jag trodde det var den första boken jag lyssnade på med honom. Men det visade sig att jag lyssnat på en bok med honom för 20 år sen. Det var Jerker Virdborgs Svart krabba som senare blev film. Ska föras till protokollet att jag inte gillade boken som fick en av få ettor jag delat ut.

Den vänstra vägen är en bok om okulta sekter och manusarbete. Olof Spaak balanserar skickligt på gränsen till det overkliga. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Måns Westling

Betyg

1

Små eldar överallt av Celeste Ng

Familjen Richardson tillhör de privilegierade i den lilla staden Shaker Hights. De är den perfekta familjen med välartade barn, möjligtvis med undantag för dottern Izzy, men annars är fasaden upputsad till max. Mrs Richardson är hon som är med och styr varhelst hon kommer åt. Men sen börjar fasaden krackelera. Om det är när det lilla asiatiska barnet hittas övergivet vid stadens brandstation eller när konstnären Mia Warren med dotter flyttar till staden vet ingen.

Det här är en roman där det mesta kretsar kring just familjen Richardson och mor och dotter Warren. Det kanske inte låter så imponerad, men banden mellan dessa två väldigt olika familjer är fler än man tror. Genom tillbakablickar får vi lära känna de inblandade. Något som ger oss en och annan pusselbit till varför det gör som de gör ibland.

Jag lyssnar mest på deckare och spänningsromaner men känner nästan varje gång jag lyssnat på en roman att det är upplyftande och den här är inget undantag.

Annars tycker jag att vi får en väldigt intressant inblick i livet i en amerikansk småstad. En småstad med hierarkier som är inristade i berggrunden. Det är till mångt och mycket dessa hierarkier som ger upphov till spänningarna i boken. Vissa passar in och andra gör det inte.

Som någon form av hobbyfotograf skulle jag gärna gå på en utställning med Mias foton. Bara utifrån hur de beskrivs i boken.

Det är fint att Gunilla Leining läser den här boken. Det krävs pondus för att bära upp den här boken och då är det svårt att hitta någon bättre än Gunilla.

Celeste Ng har skrivit är en prisbelönad roman om svårigheten att passar in i det amerikanska samhället, för vissa. Små eldar överallt är en historia om kärlek, rasism och privilegier bland helt vanliga människor. Så bra så jag skriver ner en fyra i betygskolumnen.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg

0

Den sista sommaren av Karl Enn

En augustinatt 2020 händer det som många fruktat en tid. Att en oskyldig kommer i vägen för gängens kulor. Det blir den 12-åriga Adriana och ett helt land är i chock.

Det visar sig att allt går tillbaka till en konflikt mellan två före detta vänner tio år tidigare. Men hur kunde vi hamna här? Det är vad hela boken handlar om. Vi får lära känna de inblandade och får om inte alla svar så väldigt många.

För så där 15 år sen så plöjde jag Lasse Wierups Svensk maffia och liknande böcker. Då var det Bandidos, Hells Angels och Original Gangsters som gällde. Det som slår mig är vilken stor skillnad det är. I dom gängen var det vuxna män, efter som det alltid är män, som oftast själva valde att gå med. Nu för tiden är det barn som rekryteras. Barn som inte förstår vad de rekryteras till och när de sen är inne så är det så gott som omöjligt att ta sig ut.

Den här boken har gett mig en bättre insikt hur de här nya typen av gäng jobbar och vad som driver dem. Precis som när jag lyssnade på Svensk maffia och de andra böckerna så är den här världen inte större än att samma personer dyker upp på flera ställen. I den här historien dyker till exempel rapparna Einar och Yasmin upp i utkanten.

Det är väldigt många namn som tas upp i den här boken. Naturligtvis för att det är många inblandade. Vissa under sina egna namn, andra under fingerade namn och vissa under förkortning. Det är i de här situationerna som vi ser ljudbokens, eller mina egna, bister. Jag tycker det är svårare att hålla koll på många personer när jag lyssnar än när jag läser.

Det är Carl Jacobson som läser den här boken. En uppläsare uppläsare som jag bara lyssnat på när det handlar om mer fakta baserade böcker, gärna med någon form av samhällskoppling. Den senaste var Hotet från Ryssland. Så det är bara att konstatera att hans röst passar för den här typen av böcker.

Varför sköt 12-åriga Adriana en augustinatt 2020? Det försöker journalisten Karl Enn reda ut i Den sista sommaren. Väldigt intressant, och väldigt många namn. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg

1

Skaparen av Jonas Moström och Arne Dahl

Succéförfattaren Tom Berg har skrivkramp. Efter hans senaste kioskvältare har det tagit stopp. Med endast ett tunt synopsis ger han sig ut i verkligheten för att göra research men blir då vittne till ett mord och inte bara det, någon försöker sätta dit honom för det. Konstigt nog sätter mordet fart på hans skrivande. Då mordet liknar det som stod i hans synopsis så börjar hans gräns mellan verkligheten och fiktionen suddas ut.

Det blir polisen Olivia Woolf som får ta sig an mordet Tom bevittnat. Hon är en polis som ogärna lägger fingrarna emellan. Som MMA figher tvekar hon inte att slå först om hon anser det nödvändigt. Så det är denna kvinna som jagar Tom.

Det här är den första boken i serien True Fiction som succéförfattarna Jonas Moström och Arne Dahl skriver tillsammans. De har tillsamman tagit fram en svensk version av The Game. Mina tankar går också till Anders de la Motts debut Geim där handling som styrs av någon annan.

Jag har vid något tillfälle sagt att jag tycker det är lite navelskåderi när författare skriver in en författare som huvudperson. Det tycker jag fortfarande men den här boken är också undantaget från den uppfattningen. Genom att väva ihop den fiktiva historien med verkligheten så uppstår en märklig spänning. Det gör också att författarna ”kommer undan” med det som förefaller som overkligt och som jag i andra historier skulle ha svårt att svälja.

Det finns en annan aktuell bokserie från författarparet Jesper och Patrick Ersgård som också har en författare i huvudrollen. Men till skillnad från deras Sam Milton är Tom Berg inte i närheten av att vara lika tafflig. Trots att han ”bara” är författare så tar han sig ut kviga situationer som en Bond eller Jason Bourne.

Annars är det det höga tempot som är utmärkande för boken. Det är inte många sekunder som den jagade Tom kan eller får hämta andan.

Blanda in lite klimatengagemang , en rullstolsburen akademiledamot, lite oväntade möten och ni har boken. Jag gillar upplägget och tempot och ser framemot en fortsättning.

Det här är tredje boken på någon månad där man skrivit in uppläsaren i boken. I den här boken är det akademiledamoten och jämtlänningen Lennart som ser upp till president Eva Röse. Hon gör för övrigt ett bra jobb för att hålla tempot uppe i boken.

När deckarförfattarna Arne Dahl och Jonas Moström slår sina påsar ihop slår det gnistor. Skaparen som är en verkligt overkliga spänningsroman där tempot är högt. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Eva Röse

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑