Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser

Gunnar Barbarotti och Eva Backman håller på att runda av sina arbetsliv i polisens tjänst och ska dra sig tillbaka till sitt hus på Gotland. En ö dit redan deras gamla kommissarie Asunander redan flyttat till. Vid ett möte så presenterar Asunander ett fall han inte kunnat släppa, trots att det gått 30 år och som han vill ha Barbarottis hjälp att titta på.

En man kontaktar polisen i Kymlinge och säger att han har mördat sin fru. När polisen kommer hem till paret där kvinnan skulle ligga mördad är det tomt. Så frågan är om det är ett mord eller ett försvinnande?  Spåren leder vidare via kapade lillfingrar och guldfynd på Gotland.

Det här är den tionde och sista boken i serien om Barbarotti. Serien är en fortsättning på serien om kommissarie Van Veeteren som startade med boken Det grovmaskiga nätet 1993. Så rent titelmässigt så knyter Nesser ihop säcken riktigt snyggt.

För mig som älskat serien om Barbarotti, som under åren blivit serien om Barbarotti och Backman, så känns det som att ta på sig ett par väl ingådda tofflor när man börjar med boken. Nej, tofflorna är inte av senaste snittet men dom är riktigt bekväma. Man känner sig hemma i Gunnar och Evas kärleksfulla gnabbande. Formuleringarna känns så naturliga trots att de ibland är lite bakvända.

Jag skrev att det var de tionde boken om Barbarotti, något det också står på bokens framsida. Ska man räkna noga, varför man nu ska göra det, så finns det elva böcker där Barbarotti är med. De vänsterhäntas förening är boken där Barbarotti och Van Veeteren träffas som första och enda gången. Det är också första boken som Reine Brynolfsson läser. De tidigare har Nesser själv läst in, något jag saknar. Nu gör Reine det bra men med all sin skådespelarerfarenhet så får han ändå inte riktigt till de mustiga svordomarna som Nesser levererar så bra på sin närkingska.

Trots att det här är finalen av en, eller två, serier så är blir det inte något storslaget fyrverkeri som vi bjuds på. Men det känns ändå hedersamt på något vis och jag har en känsla att varken Barbarotti eller Backman är så mycket för storslagna fyrverkerier. Ett klurigt fall som hittar sin lösning, det är mer värdigt.

Det finmaskiga nätet blir den sista gången vi får träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman. Som vanligt presenteras Håkan Nesser ett till synes olösligt problem som han sakta men säkert nystar upp för oss. Jag delar ut en fin final fyra i betyg här. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Tre flickor av Per Hellgren

Sommaren 1959 försvinner postkassörskan Vanda Eriksson i ett sörmländskt brukssamhälle. Vintern 1961 försvinner kontoristen Ebba Julin efter en kväll på danspalatset Lorry i Sundbyberg. Och på hösten 1965 går gymnasisten Anita Möller upp i rök efter att ha deltagit i en Vietnamdemonstration i Stockholm. Tre försvunna flickor, tre fall i tre olika tider.

Det här är Per Hellgrens uppföljare till En instängd man som var nominerad till Crimetime Awards årets deckardebut 2023 och var en bok jag verkligen uppskattade. Precis som den så känns det som att det är back-to-basic när det kommer till svenska deckare. Liknelsen med Sjöwall-Wahlöö har gjort ett flertal gånger och är relevant varje gång.

Den här boken är väldigt detaljrik när det kommer till miljöbeskrivningar. Nu kan jag inte tillräckligt mycket om hur det såg ut i Sundbyberg i början på 60-talet men efter den här boken så har jag inga problem att bilda mig en uppfattning om hur det såg ut i kvarteren som bara ligger ett stenkast från där jag jobbar idag. Bara det att Statspolisen som på den tiden satt i Kristineberg suckade när de var tvungna att ta sig ut till landet, till Sundbyberg alltså. Det säger en hel del. Måste också få föra till protokollet att jag också varit på Lorry som är det sista stället som Ebba Julin ses på, en så där 30 år senare.

Vad det gäller själva historien så är den snyggt berättad för att sträcka sig över så många år. Men bit för bit kommer vi närmare gåtans lösning.

Jag kan inte komma på någon bättre än Reine Brynolfsson som kan läsa in den här boken. Han gör den med lika delar pondus som glimten i ögat.

Tre flickor är en bok om tre mord under tre olika år på 50 och 60-talet. Per Hellgren kommer ännu en gång med är är en riktig kriminalroman som är lika snygg som spännande. Jag gillar det här och delar ut en klassisk fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

.

David Lagercrantz – Post Mortem

I slutet av åttiotalet åker två unga män på en roadtrip i södra Europa. De åker från stad till stad och spenderar merparten av tiden på att festa och diskutera kultur. I en liten stad i södra Spanien får resan ett abrupt slut.

Så där tjugo år senare börjar professor Hans Rekke rota i ett oupplöst mord på en ung kvinna från Baskien. Hennes kropp har utsatts för brutalt våld som efterlämnat underliga märken på kroppen. När hans inneboende och parhäst, polisassistent Micaela Vargas, kopplas in på fallet så upptäcker de att kroppar med liknande märken har upptäckts i Danmark och Finland under åren. Även där är fallen ouppklarade. Kan de vara en seriemördare på spåren.

Sandra Ramirez, den ung baskiska kvinnan som mördades efterlämnade en novell om en spansk vildhund. Novellen finns in några olika versioner och de blir en viktig pusselbit för att komma vidare i fallet.

Det här är den tredje boken om det udda paret Hans Rekke och Micaela Vargas. Precis som i de tidigare böckerna så är det fall med kopplingar bakåt i tiden som står i centrum. Den här gången så får vi både följa paret när det löser fallet i nutid och sen får vi följa de två unga männen som är på roadtrip i Spanien i slutet på åttiotalet. Så det är två parallella historier som berättas parallellt.

Om jag ska tro det jag läst så är Lagercrantz den ena av det två unga männen på roadtrippen och den andra en person som jobbar inom den litterära världen idag. Den vetskapen gjorde att jag under bokens gång försökte lista ut vad som är verkligt och vad dom är fiktion. Något som rörde till det något för mig. Så tips till dig som ska lyssna på boken, släpp de tankarna och ta till dig historien i stället.

Jag väldigt fascinerad över karaktärer med Rekkes förmåga, den att ”se runt hörn”. Att utifrån rörelser eller gester räkna ut vem en person är eller gör på fritiden. Lägg sen till Vargas och alla hennes förmågor och att jag tycker David Lagercrantz är en riktigt duktig författar så borde det här vara en av mina favoritserier. Men det är något som gör att jag inte riktigt fångas av serien, något som nästan gör mig förbannad.

Det borde skrivas in i någon grundlag att när en svensk spänningsförfattare har en äldre huvudkaraktär så ska det vara Reine Brynolfsson som läster boken. Han gör det bra som alltid.

I den tredje boken om det udda paret Rekke och Vargas blandar David Lagercrantz enligt ryktena in en del verkliga personer. Post mortem är två historier i en, snyggt men lite rörigt. Det blir en trea från mig.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Källa X av Tony Johansson

En död man hittas i en hyrd stuga på ön Ven utanför Landskrona och i ett självmordsbrev säger han sig ha mördat en kvinna på ön. Problemet är att den namngivna kvinnan inte finns att hitta.

Det här blir ett ärende som hamnar på My Englunds bord och ser till en början ut som ett rutinärende. Men snart visar det sig att den döde mannen och försvunna kvinnan är två kända journalister och att fallet inte alls är så enkelt som det först verkat. Det visar sig ha arbetat på något stort.

Erik Larsson på Sydsvenskan var vän och kollega med det båda journalisterna och börjar gräva i vad de arbetat med. I det arbetet hittar han en referens till ”Källa X”.

Det här är Tony Johansson är den tredje boken i serien om journalisten Erik Larsson och polisen My Englund. Boken utspelar sig i till största delen i Landskrona och på Ven. Men historien tar oss även långt utanför Sveriges gränser.

Som vanlig varvar Johansson verkliga händelser med fiktion, allt för att vi lyssnare ska känna en koppling till verkligheten. När man är som mest inne i boken så väntar man sig nästan att Rapport ska ta upp något om händelserna i boken.

Vi har två starka huvudkaraktärer i den här serien. Gemensamt för dem är att de är väldig duktiga och passionerade för sina jobb. I den här boken så brottas My också på det personliga planet med hur vida hon vill, kan och vågar visa kärleken till sin partner öppet eller inte. Något som blir en bihistoria i historien.

Som vanlig och som det ska så är det Reine Brynolfsson som står för uppläsningen.

My Englund och Erik Larsson fortsätter att lösa mysterier i Källa X. Som vanligt tar Tony Johansson avstamp i verkligheten och så skapar han en spännande uppdiktad historia. Det belönar jag med en fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Den högra handen av Mohlin och Nyström

En kvinna utsätts för en våldtäkt men försvinner spårlöst under polisförhöret. På hennes hotellrum hittar polisen ett par handskar som efter en undersökning visar sig ha fingeravtryck av den ökande Ulvsbymördaren. En man som lyckats hålla sig undan rättvisan i åtta år.

När länskriminalen i Karlstad med John Adderley i spetsen börjar nysta i fallen så leder spåren till ett fastighetsbolag. Ett bolag med ekonomiska problem som leder till fler brott. 

Nu börjar vi lära känna vår före detta FBI agent med hans styrkor och svaga punkter. Den svagaste av dessa punkter är hans brorsdotter som han tar hand om. Med det alltid överhängande hotet att maffian i USA ska hitta honom så lever John under en ständig press. Något som genomsyrar hela den här serien och gör att man som lyssnare håller sig på tå. 

Det här är en bok där lojalitet står i centrum. Både mellan John och hans nya partner, på jobbet och de utpekade. För hur långt är man beredd att gå för att backa upp en kollega? Jag tycker om personskildringen av Martin i boken. Den vice VDn som jobbat sig upp och vill göra rätt. Men att göra rätt är inte alltid så lätt.

När det kommer till själva historien så kan jag tycka att det blev lite väl många som blev inblandade när det väl drog ihop sig på slutet. Men det kan handla om min okoncentration. Samtidig så glöms det bort då det är så spännande och välskrivet. Det är inte den bästa boken i serien men just för att det är så välskrivet så vill man bara ha mer.

Reine Brynolfsson känns nu mer som ett måste för denna serie. Bra som alltid.

Karlstadbaserade FBI agenten John Adderley är tillbaka för fjärde gången i Den högra handen. Petrarna Mohlin och Nyström bjuder som vanligt på spänning med många vändningar. Blir en fyra från mig det.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

Olle Lönnaeus – Dick Svenzons ärliga gröna ögon

Dick Svenzon är vad man skulle kunna kalla en riktig lirare. Allt som kommer ur hans mun är inte sant samtidigt finns det ändå ett gott hjärta innerst inne. Men även för en lirare kan det bli för mycket. Han har blivit avslöjad som en fejkskribent, blåst en gangster på en halv miljon och för dagen sänkt en flaska whisky. Så nu sitter han ute i sin båt med intentionen att avsluta sitt liv när mobilen ringer. 

”Hej det är Alice, vi har en son” 

Åtta ord som förändrar allt. Nu ramlar Dick ändå över bord och sjunker mot botten. Genom ett mirakel räddas han och telefonsamtalet gör att han har en mening med sitt annars miserabla liv. Att hitta sin vuxna son. Sökandet tar honom tillbaka till den barndoms gator han lämnat bakom sig.

Det här är en roman om denne rätt tragiska man. En man som hamnat där han via otur och framförallt via sina egna handlingar hamnat där han har. Vi får följa jakten på hans försvunna son. En jakt som går via vargar, rasister och barndomsvänner. Precis som alla Lönnaeus böcker så utspelar den i Skåne. 

Jag tycket om den här typen av böcker om gubbar, oavsett om dom heter Jonny , Dick eller Mike. För det är inte den första gubben Lönnaeus skriver om, för vem kan glömma Mike Larssons rymliga hjärta.

Ibland kan historien kanske dra iväg, likt hundraåringen, och bli lite för otrolig. Men det får man ta.

Om man nu inte kunde få den uppläst på skånska, som jag hade föredragit, så är Reine ett bra val. Han gestaltar Dick bra.

Olle Lönnaeus har hittat ännu en udda och lite tragisk man att bygga en historia på. Dick Svenzons ärliga gröna ögon är roman om liv, död, vargar och viljan att ha ett sammanhang. Det blir en trea i betyg.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg

Nationens fiende av Tony Johansson

En kropp fastnar i en trål i vattnet utanför Landskrona. Men det är något som inte stämmer med liket. Förutom att dykardräkten är ovanlig så visar det sig att liket dödförklarats  och begravds redan för ett halvår sedan. Innan polisen fått klarhet i vad som hänt stjäls liket efter en skottlossning. My Englund tar hjälp av journalisten Erik Larsson för att ta reda på vad som hänt. Snabbt kommer de underfund med att allt är större än dom tror.

Jag gillar verkligen när men blandar verkliga hädelser med rena fantasier. Men med tanke på hur upp och nervänd vår värld ser ut idag så känns det nästan som att dikten ibland är mer verklig än verkligheten själv. Så med tanke på det så ligger den här boken rätt i tiden. Två  verkliga händelser som tas upp i den här boken är Sveriges NATO ansökan och sprängningen av North streem. Sen om och hur dessa händelser hänger ihop i dikten och i verkligheten vet vi inte, men det är heller inte intressant för boken.

Redan titeln är en blinkning till Gullious Hamilton serie vilket är snyggt. Nu tycker jag att det finns mer en blinkning som liknar varandra mellan Johanssons och Guillous bokserier. Alla böcker i Johnssons  serie bygger precis som Hamiltonböckerna på verkliga händelser. Det var därför jag och många andra har älskat Hamiltonböckerna i 35 år. Jag tycker att Johansson tagit upp Guillous mantel här, men inte bara tagit upp den, han har utvecklat genren. 

Då delar av boken kretsar kring dykning så går det även att hitta likheter med Anders Jallais Anton Modin serie. Även den liknelsen tycker jag är en fjäder i hatten.

Så med en kombination av djup research och varma karaktärer så har Tony Johansson skapat en serie som verkligen flyger.

Det är Reine Brynolfsson som läser även den här boken i serien. Hans mogna röst passar perfekt till den här boken. 

Nationens fiende är en politiskt thriller i Hamiltonklass. Tony Johansson varvar verklighet och dikt så snyggt att jag sätter upp en fyra på betygstavlan.

Betyg: Reine Brynolfsson

Betyg:

Den tredje passageraren – samhällsthriller av Tony Johansson

Lokaljournalisten Erik Larsson har en näsa för nyheter. Det är han som skriver om mannen som blir påkörd en sen kväll i Landskrona. En tid senare blir han kontaktad av ett okänt vittne som sett olyckan och helt plötsligt gå det från en lokal smitningsolycka till något där den militära underrättelsetjänsten är inblandad. Jakten på vad som har hänt går vidare och mot Stockholm och bland annat till Bromma flygplats och en i efterhand uppmärksammad utvisning.

Det har är en snyggt berättad samhällsthriller som kretsar kring delvis verkliga händelser. Just denna koppling kittlar mig lite extra. För även om mycket kretsar kring journalisten Erik så kopplas så betydlig starkare krafter både inom och utom Sveriges gränser in. Men det är framför allt spänningen som genomsyrar boken. Vem kan man lite på?

Jag tycker mig kunna hitta en och annan likhet med David Baldacci när det kommer till val av ämne och sätt att skriva. Vilket gör det naturlig att det då är Reine Brynolfsson som läser boken. Ännu en sak jag gillar.

I Den tredje passageraren blandas journalistik, politik och maktspel på ett mycket tilltalande sätt. Tony Johansson får mig att tror att jag är med i handlingen, spännande och snyggt. En stark fyra i betyg

Uppläsare: Reine Brynolfsson

En ung mans färd mot natt av Håkan Nesser

Gymnastikläraren och den före detta tiokamparen Allan Femling har för ovanlighetens skull beställt en pizza. En pizza han dock inte får äta. För när han öppnar dörren blir han skjuten med två skott i bröstet och ett i huvudet. Femling bor av en slump i samma område som kriminalinspektör Borgsen eller Sorgsen som kan kallas på stationen. Om det är den geografiska närheten till offret som gör att han får fallet på sitt bord är oklart. Klart är dock att Sorgsen inte är på topp efter sviterna av covid. Något som gör att han inte riktigt klarar av att leda jakten på gymnastiklärarens mördare. Men Barbarotti och Backman stöttar sin kollega, både på jobbet och privat. När ett andra mord sker nästan direkt under Sorgsens balkong så blir det skarpt läget. Två mord i samma område i Kymlinge hör inte till vardagen.

För oss som lärt känna våra poliser i den fiktiva staden Kymlinge är det här ett kärt återseende. Det strävsamma kollegorna och äkta paret Gunnar Barbarotti och Eva Backman är tillbaka. Den här gången är covid-pandemin över och morden som ska lösas sker i Kymlinge, närmar bestämt i området som i folkmun kallas Pittlösa. Det för att det bor så många frånskild ensamma kvinnor där, som alltså är just Pittlösa. Ett exempel på Nessers underfundiga språk. Ett språk jag älskat i över tjugo år vid det här laget. 

Vad det gäller handlingen så får vi ganska snart reda på vem mördaren är. Men då antalet spår och uppslag är få så tar det tid för Barbarotti och Backman. Tid som får Barbarotti och börja fundera på slutet på sin poliskarriär. Ett slut som skulle bli en början på ett liv på Gotland om han själv får bestämma. Om det är ett sätt att runda av den här serien eller inte vet jag inte, men hoppas inte det. 

Jag saknar fortfarande att Håkan inte läser sina böcker längre men visst funkar det med Reine Brynolfsson också.

Ung mans färd mot natt är den 9:e boken om det strävsamma paret Barbarotti och Backman. Jag älskar Håkan Nessers underfundiga språk samt sätt att bygga upp spänning. Snyggt och väl värd sin fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

David Baldacci – Processen

När en svart man blir anklagad för dubbelmord i den amerikanska södern 1968 så ser oddsen att gå fri inte så goda ut. Är sedan det mördade paret rika och väl ansedda i samhället så börjar chansen närma sig noll. Oavsett om mannen är oskyldig. Det är den mannen, Jerome Washington, den vite advokaten Jack Lee tar sig an.

Med tanke på strömningarna i samhället så är det ett självmordsuppdrag för Jack, men det är inte hans liv som ligger i potten utan Jeromes. Det efter att delstaten tagit tillbaks möjligheten att dömma mördare till döden.

Innan rättegången startar får den sargade försvarssidan oväntad hjälp av den svarta advokaten Desiree DeBose kommer och erbjuder sina tjänster. DeBose har erfarenheter av rättegångar där hudfärg varit av betydelse tidigare. Till en början lite motvilligt, men efter hand mer energiskt börjar försvarsparet Jack och Desiree ta sig an fallet.

Det här är ett rättegångsdrama som med alla sina lager får mig att sitta som på nålar. Den här typen av rättegångsböcker förknippar vi kanske mest med John Grisham men här visar även en av de andra giganterna att han också behärskar genren. Efter att läst på lite så visar det sig att Baldacci är jurist och från södern samt skriver fantastisk så jag borde inte vara förvånad.

Förutom att det handlar om en rättegång så är det en historisk berättelse om rasismen i den amerikanska södern. En rasism som tyvärr finns kvar och under Trump även fått en ny legitimitet. Det finns en scen i den här boken när 4-5 män tränger sig in på Jacks kontor för att få honom att avsäga sig fallet. För enligt dom så borde ju inte en svart man få någon juridisk hjälp och definitivt inte från en vit man. Då tar Jack upp sin pistol och skjuter av över delen av den ena mannens öra. Nu är förvisso den här boken skriven långt innan attentatet på Trump, men säg inte att det inte finns kopplingar till dagens USA.

Som vanligt är det samhällsfrågorna som engagerar mig mer är själva rättegången, men så som den beskrivs blir den drivet i historien.

Tillsammans med Dennis Lehane och Michael Connelly är Baldacci en av de amerikanska spänningsförfattare jag uppskattar mest. Därför är det spännande när han kliver ur sin agent-med-koppling-till-makten roll och tar sig an en historisk skildring av samhället. Och som han gör det.

Som oftast är det Reine Brynolfsson som läser Baldaccis böcker och som vanligt håller uppläsningen samma höga kvalitet som innehållet.

David Baldacci visar upp den råa rasismen i slutet på 60-talets i amerikanska södern. Tyvärr är nog de historiska beskrivningarna i Processen aktuella även idag. Så välskrivet och gripande att jag tar till lagens högsta betyg, en femma.

Uppläsare: Reine Brynolfsson 

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑