Etikett: Alexander Salzberger

Kicktorsken av Alexander Salzberger

Han kom in på scenskolan på första försöket, han har både spelat och satt upp pjäser på Dramaten och i den här världen är han en hyllad inläsare. Men vägen hit är långt från spikrak. Han har vuxit upp med en mamma som är alkolist, judisk styvpappa och en biologisk pappa han inte fick träffa trots att han bara bodde 15 minuter från Alexander under hela hans uppväxt.

Det är inte de bästa förutsättningarna att nå de stora scenerna. Något som gjorde att Alexander utvecklade ett eget beroende. Ett beroende av det mesta som gav kickar. Vi får följa en pojke och en man som gör allt för att passa in, fly bort eller ibland bara vara. Något som kan vara väldigt självdestruktivitet och ledde in i drogernas värld. Saltzberger lyckas förmedla den paradoxala dragningen till drogerna – både förödande och lockande på samma gång. Han är öppen med sina misslyckanden och återfall, vilket gör berättelsen trovärdig och samtidigt hoppfull.

Boken är full av historier. Som är långt ifrån tillrättalagda eller nedtecknade för att ställa författaren i ett gott ljus. Som den om när ett gäng högstadieelever åker hem på lunchen för att titta på porrfilm och det visar sig vara porrversionen av Hamlet. Det är inte den typen av historier vi normalt får höra i självbiografier. Att kunskapen om Hamlet skulle komma till användning senare i livet är en annan historia.

Det här är en både underhållande och djärvt berättelse med lika mycket humor som djup. Sen tycker jag ofta det är svårt, och nästan orättvist att betygsätta en självbiografi.

Alexander Salzberger är en av våra bästa uppläsare om du frågar mig. I den här boken som han har skrivit själv och även spelat som pjäs får han fullt svängrum i inlädningsbåset. Så bara inläsningen är värd hela entrépengen här, fantastiskt.

En uppväxt blev en pjäs som blev en bok. Alexander Saltzberger berättar naket och utlämnade om sin väg genom livet. Kicktorsken beskriver hur svårt det kan vara att passa in. Gripande och ibland våldsamt och en trea i betyg.

Uppläsare: Alexander Salzberger

Betyg:

0

Kaninens år av Fredrik Lundberg

Den grävande journalisten Lars Ferm får ett tips om oegentligheter på Systembolaget. Ett tips som till en början inte låter så intressant men efter förra årets stora gräv i Kongo har det varit stiltje så varför inte. Stiltje är något som är jobbigt för en journalist med så stort bekräftelsebehov som Ferm har. Så med en källa på insidan, ett antal butikschefer som berättar och en vinprovning med experter får Ferm ihop ett riktigt bra program tycker både han och övriga på TVSverige. 

Med med en smart och skicklig manöver lyckades Systembolagets ledning flytta fokus från programmets avslöjande och där skulle allt kunna tagit slut. 

Då hittar Ferm ledtrådarna som leder till en exklusiv vingård i Sydafrika via svenska JAS plan och så tar storyn fart igen. Men det är inte ofarligt, människors liv står på spel.

Det här är den andra boken om den skickliga och självcentrerade journalisten Lars Ferm. Precis som i den första boken Tigerns år så bygger den här delvis på verkliga händelser. Vi känner igen den svenska regeringens misslyckande charmoffensiv i Sydafrika som toppades med en konsert i Soweto på ett stadion för 80 000 och antalet betalande gäster stannade vid ensiffrigt. Kanske inte så förvånande när ambassadör Nils von Otter är med och bokar artister som Dr Alban, förlåt Dr Lagos. Det är kul att min favorit, den överarroganta von Otter är med även i den här boken. Att han sent i boken visar lite mänskliga känslor är en liten besvikelse, men det kanske fördjupar karaktären på längre sikt.

Jag gillar verkligen Lundbergs sätt att kombinera verkliga händelser som vi känner igen med en stor dos humor och glimten i ögat. Dialogen är rapp och med tanke på författarens bakgrund så tror jag på vart enda ord vad det gäller delarna på TV redaktionen. Han har en egen stil som sattes i Tigern och har slipats i den här boken. 

Jag har pekat ut Alexander Saltzberger som vår nästa stora stjärna på ljudbokshimlen och med den här inläsningen så stiger den stjärnan ytterligare. Med ett otal antal ”gubbar” gestaltar han alla karaktärerna i den här boken. Han lyckas pricka så väl de ironiska delarna som de seriösa och spännande delarna. Hatten av.

I Kaninens år jagar Lars Ferm sanningen kring Systembolagets inköpsrutiner. Kanske inte låter så spännande men när Fredrik Lundberg tar sig än ämnet bli det just det. Det här är underhållning med glimten i ögat och det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Alexander Saltzberger 

Betyg: 

0

Spänningsroman i 90-talets TV-värld, Tigerns år av Fredrik Lundberg

Två svenska kvinnor har åka till Kongo för att se gorillor. Trots varningar om oroligt läge så ger det sig ut i djungeln med en grupp och allt slutar med att gruppen blir kidnappade av rebeller.

Hemma i Stockholm jobbar journalisten Lars Ferm på med sina samhällsprogram på den kommersiella kanal TVSverige. Han är en ambitiös och driven reporter som vet med sig att han inte är så lätt att ha att göra med, varken på jobbet eller i privatlivet. När hans före detta fru ber honom kolla upp vad som hänt med de två försvunna svenskorna så der han en chans att gottgör samtidig som det kittlar i hans journalistiska nerv.

Situation med de kidnappade kommer snart upp på UDs bord samtidig som Lars Ferm blir mer och mer inblandad.

Den här historien utspelar sig sensommaren 1998 vilket illustreras med att nyheterna domineras av Lewinsky affären och Kevin fallet i Arvika. Det får mina tankar att dra paralleller till Engman och Selåkers Tomas Wolf och Vera Berg. Även kopplingen till journalistiken och drivet i berättelsen har sina likheter. När vi sen förflyttar oss till Afrika och beskrivningen av barnsoldater så kommer jag att tänka på Erik Lewins Tiotusen tårar.

Jag gillar också språket i den här boken. Jargongen som beskrivs både på TV redaktionen och på UD. Jag vet inte om det var så då, men jag tror på det och det känns om man är med i TV korridorerna eller i Arvfurstens palats.

Blandningen av 90-tals nostalgi, nyhetspuls och den internationella utblicken gör den här boken till en riktigt intressant debut. En bok helt i min smak.

Det är Alexander Saltzberger som läser den här boken och han seglar mer och mer upp som en av mina favoriter. Riktigt bra här.

Tigens år är en spänningsroman som utspelar sig i TV världen i slut på 90-talet. Språket är lika rappt som handlingen i Fredrik Lundbergs debutroman och värd en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Alexander Saltzberger

Betyg

2

Ulf Kvensler – Brandmannen

Isak har växt upp i en liten småländsk ort hos sina morföräldrar eftersom han mamma dog i en brand när han var liten och hans pappa inte ville veta av honom. Nu är Isak vuxen och jobbar inom hemtjänsten och är tillsamman med Madde som flyttat ner till honom från Stockholm. Livet är kanske inte på topp men Isak är ändå nöjd med tillvaron.

En dag hör hans pappa av sig och vill träffas. Det visar sig att han har obotlig cancer och förutom att han vill försonas så lockar han också med att testamentera sin förmögenhet till Isak för att få honom att åka till Gotland. Isak är mycket motvillig, men när till och med hans stöttepelare i livet, morfar tycker att han ska åka så tar han och Madde färjan till Gotland. Något dom inte skulle ha gjort.

Det här är en psykologisk thriller som likt Sarek så vet vi tidig att det här kommer sluta illa. Frågan är bara hur illa och varför. Vi får följa hur Isak steg för steg korsar den ena moraliska gränsen efter den andra. Ibland medvetet ibland omedvetet.

Det är ibland så spännande så att det gör ont i magen. En spänning som kryper fram över stenar och vindpinade träd på Fårö. Vi pendlar mellan den stora glassiga världen där pappan levt sitt liv och den till en början i alla fall rotade Isak. Allt varvat med tillbakablickar. Jag tycker att Kvenslers böcker sticker ut från den idag stora spänningsfloran just för att det finns en krypande spänning. Jag vet inte hur många jag ville skrika till Isak, ”Men för i helvete, gör det inte”. Samtidig så skulle boken inte bli långt ifrån lika spännande om Ulf eller Isak skulle lyssnat på mig.

Jag har inte lyssnat på så många böcker med Alexander Salzberger men vet att jag varje gång tänkt att han borde läsa in fler böcker.

Brandmannen är har en krypande spänning som gör det svårt att sluta lyssna. Ännu en gång låter Ulf Kvensler oss veta att det kommer att gå åt helvete men inte hur. Klart värst en fyra i betyg.

Uppläsare: Alexander Salzberger

Betyg:

1

Alexandra Pascalidou – Var är papporna?

“Var är papporna?” är en bok av Alexandra Pascalidou som kastar ljus på faderskapets många dimensioner och dess roll i dagens samhälle. Genom personliga berättelser, intervjuer och analyser granskar Pascalidou olika aspekter av faderskap, från traditionella förväntningar till moderna utmaningar och förändringar. Boken utforskar hur faderskapet påverkas av kulturella normer, ekonomiska faktorer, politik och samhällsförändringar. Genom att belysa pappors erfarenheter och utmaningar strävar Pascalidou efter att öppna upp en dialog och främja förståelse för faderskapets komplexitet och betydelse i dagens samhälle.

Just för att boken består av så många olika berättelser så blir det lätt lite spretigt. För om den röda tråden ska vara variationer av faderskap så tar de olika papporna upp lite det dom vill. Den med kriminell bakgrund pratar om det, den övertygade kommunisten om klass, klass, klass och så vidare.

Även om jag uppfattar att boken ska visa på mångfald så känner jag inte igen mig i någon av historierna. Nu är vi vita medelålders män representerade på väldigt många andra ställen, men just här lyser vi med sin frånvaro.

Jag har under mina snart 25 år som ljudbokslyssnare aldrig lyssnat på en bok med så många uppläsare. Tio stycken inklusive författaren själv. Men precis som de olika historierna så skiftar kvalitén på uppläsarna. Det märks att flera av uppläsarna inte är så vana att läsa.

Men med tanke på de läser sina egna historier, något som gör att inlevelsen är viktigare än lästekniken.

Att recensera böcker där människor berättar sina historier är inte så lätt. Jag kan ha synpunkter på hur historien berättas och vad man tar med men inte innehållet.

Var är papporna? En helt relevant fråga när Alexandra Pascal intervjuar män om deras roll som fäder, män och människor. Lite skiftande kvalitet på historierna gör att jag ger den en trea.

Uppläsare: Alexander Salzberger, Alexandra Pascalidou, Mustafa Almash, Mihalis Koutsogiannakis, Jombo Bojang, David Nzinga, Pablo Leiva Wenger, Michael Alonzo, Nurbo Bozan, Douglas Leon

Betyg:

0

Jens Lapidus – Paradis City

I Paradis City har vi förflyttas oss in i en nära framtid. En framtid där Alex Schulman är ständig sekreterare och Kalifornien har brutit sig ut och bildat ett eget land. Men framför allt har vi i Sverige byggt murar så kallade No-go-zoner för att skydda övriga innevånare från de som bor där. Ett av de områdena är Järva utanför Stockholm där invånarna kontrolleras med särområdeslagar. Det är till Järva Sveriges inrikesminister beger sig på nationaldagen för att hålla ett tal. Allt som kan gå fel går fel, kravallstaket rivs, det blir upplopp och polisens prickskyttar skjuter civila. Mitt i det kaoset kidnappas ministern. Det blir en jakt på ministern ledd av den livvakten som ”tappade” henne. Men det är så mycket mer än bara en polisjakt. Vi får följa människor på båda sidan av muren. Det är en dystopisk framtid Lapidus visar upp i den här boken som just nu i coronatider tyvärr inte känns helt orealistiskt. I grunden handlar boken om segregation, att bygga fysiska och mentala murar, vi och dom. Det är sen dom små detaljerna i berättelsen som ökar trovärdigheten och klumpen i magen, som tex att butiksdöden har brett ut sig så man bygger ålderdomshem i det som var Kista galleria. Vi känner också igen språket från Snabba cash, det rappa med inslag av förortsslag, även det passar väl in i historien. Språket ställer också extra krav på uppläsaren Alexander Salzberger, en ny bekantskap för mig som jag tycker gör det riktigt bra.
Jens Lapidus är tillbaka med en dystopisk framtidsroman. I Paradis City har Sverige blivit ännu mer segregerat än idag, ett scenario som är lika skrämmande som boken är spännande. Det blir en mycket stark fyra för Lapidus.
Uppläsare: Alexander Salzberger
Betyg:

1

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑