
Emma flyttar hem, efter att ha fått ett arv, för att ta hand om farmors trädgård. Huset och trädgården ligger på en liten ö i Vidasjön. Trädgården är unik med samlingen av växter från trakten. Men då det är en hel del jobb att få ordning på trädgården så hon tar hjälp av Anders, sin ungdomskärlek och nu mer goda vän. I samband med det arbetet hittar Emma en koffert i jordkällaren. En koffert som innehåller hemligheter, hemligheter leder 15 år bakåt i tiden.
Det här är den andra delen om Vidstadspolisen och vi har kommit fram till 1970. Så för att polisen ska få vara med i handlingen så behövs det ett brott. I det här fallet så hittas det ett lik i vassen utanför Emmas hus. Så vem är det och hur hamnade det där?
Vi får åter igen möta den reko kriminalkommissarien Hugo Nilsson som vi lärde känna i I skuggan av pilträden. I den första boken var jag imponerad hur författaren kunde skriva en relativt långsam och snäll berättelse och ändå få den spännande och relevant. En intressant kontrast till dagens hårda gängkonflikter. I den här boken tenderar det snälla och långsamma ta över lite för mycket. Det är lite väl mycket trädgårdsskötsel i förhållande till spännande polisarbete för min smak.
Även denna bok läses in av Anna Maria Käll, som är en av våra mest mediterade uppläsare. Vi hittar henne sällan på några topplistor men hon gör ett fantastiskt jobb, i den här boken och i andra böcker.
Död så in i vassen är den andra delen i Barbro Guacceros deckarserie. Det märks att den utspelar sig i början på 70-talet, på gott och ont. Det blir en trea från mig.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Betyg:


