Patrik Ekwall – Kattfisken

Att blåsa den ökända krogägaren Sonny Musa Jalonen, alias Hövdingen är ingen bra idé. Men när Frankie Larsson kommit på att det är han som ligger bakom att hans guddotter blivit föräldrarlös och att det sen ligger 12,4 miljoner i potten så gör han just det. Kuppen gör dock att han måste fly för att överleva. En flykt som tar honom över världen.

Den totalt självupptagna programledaren Annelie Anckargren har programmet It’s me Annelie på TV4. Efter ett program får hon en fråga om hur hennes förhållande till Hövding ser ut av skvallerjournalisten Malte Klarström. När samme Malte hittas mördad några timmar senare skakas först Annelie om för att sen gasa på och utnyttja situationen.

Den framgångsrika influencern Julia Proper har flyttat till Marbella för att börja en ny karriär. En karriär som går ut på att lura kärlekskranka, eller kåta, människor världen över. En verksamhet som är både framgångsrik och lukrativ. När hon får Hövding på en av sina utslängda krokar får Frankie reda på det.

Det här är Ekwalls romandebut efter framgångarna med boken En dag dog Hannah, alla andra dagar levde hon om sin frus kamp mot bröstcancer.

Han har hittat ett ämne, catfishing, där man med falska identiteter på nätet lurar andra människor som jag inte mött svensk bokform.

Det är fart och fläkt, en hel del sex och framförallt en massa sportreferenser. Något jag gillar.

Jag förstår att man gärna spänner bågen i sin debutroman, men tycker att boken är lite i längsta laget.

Att få Jonas Malmsjö som uppläsare är en jackpot och han passar väldigt bra att läsa in den här boken…också.

I Kattfisken får vi en inblick i hur människor blir lurade på nätet. Patrik Ekwall bjuder oss på spänning och en hel del sportreferenser i en bok som är lite i längsta laget. Men värd sin fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Peter Westberg – Slaktaren från Sevilla

Samira Falkegrens liv har vänds upp och ner och den vendetta hon startat har ballat ur. Något som gör att människor i hennes närhet kommer i kläm. En av dom är Conny Erixson. Så tillsammans med Jack sätter hon ihop ett team för att rädda Conny innan det är försent.

Stjärnkocken Daniel Ponti har alltid drömt om att slå stort världen. Men den storslagna drömmen har ersatts av önskan att överleva. Att överleva Carlos Chavez.

Det här en direkt uppföljare till Gourmand som kom för något år sedan. I den förälskade i alla fall jag i den gammalmodiga Conny Erixson och den vidriga Carlos. Det som byggde dom karaktärerna var språket som beskrev deras egenheter och levene. Ett språk med många underfundiga formuleringar och roliga referenser. Ett språk som förstärktes av Fredde Granbergs uppläsning. Hans sätt att gestalta Carlos gör att man får rysningar. Allt detta känner vi igen och kärleken består.

Även om historien den här gången utspelar sig på en ganska begränsad tid så tycker jag jag storyn var tydligare i Gourmand. Men smaken är ju som baken, även om den är styckad och serveras på en talrik.

I Slaktaren från Sevilla är Carlos och Conny Erixson tillbaka. Jag tycker det är Peter Westbergs underfundiga språk som är behållningen. Tja, inte lika bra som Gormand men en fyra.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Leffe Grimwalker & Alex Storm – Kingpin

I den tionde boken om Alex Storm får han skaka galler på Kumla. Men även om han gjort sig skyldig för både det ena och det andra så sitter han där för att han är placerade där. Placerad där av Bella Stadsi med ett uppdrag att ta reda på information.

Just Bella Stassi har verkligen Alex kulor i ett järngrepp. Så när det sen sker ett bombdåd i Stockholm så anser Bella att han behövs på utsidan, då är det bara att lyda.

Bella har fler problem än terrorister som spränger och mördar. Hon har börjat inse att det finns en hel del hemligheter i gruppen där hon jobbar. Hemligheter som hon kan vara farliga.

För att krydda upp Stormgrytan ytterligare så dyker det upp två tjocka homosexuella yrkesmördare från vänster. Måste vara dom första i litteraturhistorien. På deras mördarlista hamnar naturligtvis Alex. Hur vida dom lyckas med sitt uppdrag kan jag inte avslöja.

Efter att Leffe lagt ut flera av sina karaktärer på entreprenad så begränsas den här historien till att inte innehålla hela persongalleriet. Något som just i den här boken gör historien mer tight och mer spännande. Lägg till Leffes rappa och underhållande språk och jag tycker att Kingpin är den bästa boken sen seriens första böcker.

Ja, sen hjäper Jonas Malmsjö till att elda på ytterligare under grytan. Suverän som alltid.

Vem är Kingpin? Det är frågan Leffe Grimwalker stöter och blöter i den tionde boken om Alex Storm. Som vanligt rappt språk och den bästa sen dom första böckerna tycker jag. En stark fyra.

Uppläsare Jonas Malmsjö

Betyg

Tony Fischier – Ett stråk av karma

I ett stråk av karma är det Markus Hauer som är huvudpersonen. Efter att ett lik hittats i Trädgårdsföreningen blir Hauer inkallad. Men det visar sig snabbt att det var länge sen det fanns några heta ledtrådar i det här fallet. Polisen behöver nysta bak till 80-talet för att hitta något av värde.

Ragnviks sambo Maxine får besked från sina släktingar som gör att hon måste bege sig till Namibia.

Parallellt med detta sker ett antal mord utförda av en prickskytt som till råga på allt även skickar meddelanden till de jagande poliserna. Något som ger den tillfälliga chefen Niklas Ragnvik gråa hår.

Jag tillhör den stora och växande skaran Ragnvik fans. Det jag gillar med serien är att den är relativt lågmäld. Den ”skriker” inte lika högt som t.ex. Kepler. Samtidigt som den är tät och smart berättad. Med det sagt så måste jag säga att det här inte är den bästa boken i serien enligt mig. Kanske för att vissa av morden är lite väl spektakulära. Men då seriens höjd är så hög så är en luftgrop inte mycket att hänga upp sig på.

Vår nya huvudperson Markus Hauer är en lagom komplex människa, om man nu kan vara det. Har sitt bagage med en längre sjukskrivning efter en dödsskjutning med sig samtidigt som han har sin vardag att tackla. Det börjar bli ett digert persongalleri nu.

Jonas Malmsjös fantastiska röst är en trygg ledsagare genom dom 18 timmarna.

I den fjärde boken i Ragnvikserien så sätter Tony Fischier ljuset på en annan polis. Men det betyder inte att vi inte känner igen oss i Ett stråk av karma. Välskrivet och spännande och en stabil fyra i betyg .

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Cecilie Östby – Det tredje ögat

Ester har ingen god relation med sin världsberömda far Filip Morgan, trots att dom båda jobbar i samma bransch. När fadern hittas död på vardagsrumsgolvet behöver hon närma sig fadern och hans liv. I ett första läge så ser det ut att vara ett självmord, men är det verkligen det?

Det finns en hel del frågor att få svar på efter faderns död. Varför har några av hans patienter nyckel till hans lägenhet? Varför är det sån oreda i redovisningen kring hans forskningsprojekt? Vem är den mystiska Diana och vilken relation hade hon till Filip?

Jag måste erkänna att jag har lite svårt när det blir övernaturligt och det här är en bok som hela tiden ligger på gränsen. Men för att en bok ska vara utmanande så måste man våga utmana gränser. Sen har ju vi som alla lyssnar olika gränser, så det är inte lätt att vara författare. Men vem har sagt att det ska vara lätt.

Det här är en psykologisk thriller där vi bit för bit får reda på mer så att vi tillslut får en så stor och klar bil att vi ser vad som har hänt. Sen finns det säkert en del hemligheter kvar, men det här är ju den första delen i en serie så några trådar måste finnas för att knyta ihop framtida delar. Jag ser fram emot del två.

När jag hörde att Julia Dufvenius skulle läsa boken så trodde jag att hennes röst skulle bli för skör för boken. Men ack så jag bedrog mig. Julia gör ett kanonjobb.

I Det tredje ögat rör vi oss i gränslandet mellan vetenskapen och och det övernaturliga. Cecilie Östby bjuder på en spännande psykologisk thriller om en psykolog, det gillar man ju och delar ut en fyra.

Uppläsare: Julia Dufvenius

Betyg:

Glasmannen – Anders De la Motte

Kriminalinspektör Leo Asker har en komplicerad relation till sin pappa som lever som en enstöring. När en kropp hittas på hans mark vill polisen plocka in honom och vill ha Leos hjälp. Pappan hävdar ett han är oskyldig. Samtidig får Martin Hill frågan att skriva en biografi över den kända företagsledaren Gunnar Irving. Hans mytomspunna karriär samt möjligheten att komma ut till hans privata ö med det övergivna stjärnobservatoriet gör att han tacka ja. I samband med arbetet flyttar Hill in på Irvings ägor vilket gör att han hittar allt från mystiska ljussken till illa tilltygade kroppar.

Glasmannen är den andra delen i Asker serien. Det är svårt att inte dra paralleller med Män som hatar kvinnor med tanke på att det ska skrivas en bok om en känd företagsfamilj och ett antal lik ramlar ut ur garderoben. Jag tror att jag även tog upp likheterna med Jussi Adler Olsens böcker om avdelning Q med tanke på att Asker leder en avdelning i källaren när jag recenserade Bortbytaren.

Det är bra driv i den här boken, precis som i den första. Jag gillar hur De la Motte bygger upp sina historier och lyckas hålla spänningen genom hela boken. Jag gillar också Leo Asker som karaktär. Hon sticker inte ut speciellt mycket men det är kanske det som gör henne trovärdig.

I Glasmannen får vi återigen får möta Leo Asker. Anders De la Motte bjuder som vanlig på en välskriven bok med driv och spänning. Så bra så jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare Gunilla Leining

Betyg

Andrev Walden – Jävla karlar

Anderv växer upp med sin bohemiska mamma. Pappor är det inte ont om, dom kommer och går. Men det är Andervs ”riktiga” pappa han längtar mest efter. Efter ett stort bråk julen 1983 i Norrköping får han ändå veta lite om honom. Hans mamma berättar att han bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna, precis som en indian. Det är ju fantastiskt att ha en pappa som är indian, även om han inte bor hos Andrev. För där bor ju en massa andra pappor, som Växtmagiken till exempel. Sen är det inte så svår att lista ut när det är dags att byta pappa. Då samlas mamma och hennes väninnor i köket. Mellan rödvinsglas och cigarettrök hörs med jämna mellanrum hur dom säger, jävla karlar. Då vet man att det snart kommer en ny pappa, förhoppningsvis en med 500 lappar och en häftig bil.

Språket i den här 80-tals skildringen är fantastiskt. Det är flera gånger man får trycka på paus och spola tillbaka för att få med alla klurigheter och underbar liknelser. Som när det är svårt att skilja vilka som är kusiner och vilka som är dagbarn, tills Andrev kommer på att kusinerna är dom som moster kallar ungjävlar. Dom andra är bara dagbarn.

Det är gott om 80-tals nostalgi i den här boken, och det gillar man ju om man är uppvuxen under det årtiondet. Nu ter ju min uppväxt som Bullerbyn jämfört med Andervs men filmerna, musikern och mordet på Palme är ändå det samma.

Jag ser även många paralleller till Torbjörn Flygts Underdog. Tidsandan är den samma och det lite knapra livet. De har jag också Augustprisnomineringen som en gemensam faktor.

Det här är andra boken i år som Gerhard Hoberstofer läser in. Det första är Diamant Salihus När ingen lyssnar. Det är två väldigt olika böcker som har just Hoberstofers fina inläsning gemensamt.

I Jävla karlar då vi följa den unge Andrevs kringflackande liv med sin 68-övervintrade mamma. Anderv Walden bjuder på en nypa humor och ett mått 80-tals nostalgi, allt sammanblandat med ett underfundigt språk. Den anrättning ger jag en fyra i betyg.

Uppläsare: Gerhard Hoberstofer

Betyg:

Jens Lapidus – Död man walking

Teddys familj samlas på kyrkogården för att minnas hans mamma som gick bort för mer än tjugofem år sedan. Förutom Teddy själv är det hans far och hans syster och Emelie. Hon är med trots att de inte är ett par längre. Emilie börjar kort därefter det forska i vad som egentligen hände när Teddys mamma dog. Spåren leder till ett förflutet som ingen visste fanns, och snart är Emelie indragen i ett dubbelspel som är farligare än hon någonsin kunnat ana.

Teddy däremot är inte intresserad av sin mors förflutna. Han har fullt upp med balansgången mellan möjligheten att träffa sin son och sitt kriminella liv. Det sistnämnda för honom, ibland ofrivilligt, djupt in i Stockholms undre värld och dess brutala konflikter. Så en dag rymmer Max från ungdomsvårdsanstalten, och Teddy måste välja vad han ska göra med pojken som dödade hans älskade systerson. Hämnas eller ej, det är frågan.

Det här är den femte delen i Top Dog serien. Det är ett ganska komplext universum med många sidospår. Ett universum med centrum i Stockholm, men som spänner över alla samhällsklasser från de rikast till de som knappt har pengar till mat. Det skulle kunna uppfattas som spretigt men det finns tyvärr en sak som gör att dessa världar lever närmare varande än man kan tro, nämligen narkotika. Där har vi en av seriens storheter, nämligen närheten till samhället idag.

Jag gillar Lapidus typiska språk med sina fantastiska liknelser. Sen kan jag tycka att det är lit svårt att hänga med då persongalleriet är väldigt stort och sidospåren är många.

Död man walking är den femte delen i Jens Lapidus Top Dog serie. Vi känner igen Lapiduska prosan, tempot och spänningen. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Katarina Wennstam – Döda kvinnor förlåter inte

En blodig ung kvinna hittas död på gården till ett hus på Södermalm år 1895. Det visar sig att kvinnan har försökt att göra abort, eller illegal fosterfördrivning, något som enligt det gamla namnet var förbjudet på den tiden. Kvinnans död gör att kvinnor från olika samhällsklasser i börjar knyta band med varandra.

Det är Hildur, dotter till portvakten, som hittar den döda kvinnan. Samma dag kommer Fredrika Nilsdotter till huset för att bli sällskapsdam i sin farbrors hem. I huset bor också änkan Olga Laurell och hennes tjänsteflicka som heter Edit Tapper. Tjänsteflickan är tystlåten och vi kan snart ana att hon bär på den stor hemlighet.

Då den döda kvinnan tillhörde de lägre samhällsklassen och det faktum att hon var kvinna lägger inte polisen två fingrar i kors för att ta reda på vad som hänt. Det är då de fyra kvinnorna i huset börjar samarbeta för att hitta sanningen. En hjälp är att Olga Laurells man var polis när han levde något som gör att hon har god insyn i polisarbete.

Vi som följt Katarina Wennstams genom Justitiaserie känner igen det stora samhällsengagemanget med fokus på kvinnors utsatthet. En utsatthet som verkligen inte var bättre för 125 år sen. Hade man inte vetat att boken bygger på tung research så skulle man kunna skrattat åt liknelsen mellan prostituerade och kloaksystemet, nämligen att båda fyller en viktig samhällsfunktion men bör synas så lite som möjligt. Men det är den typen av unken människosyn som sticker upp sitt fula tryne i den här boken när Wennstam sätter sökarljuset på det.

Men det här är inte bara en bok om kvinnor i slutet på artonhundratalet, det är först och främst en deckare och en förbaskat spännande deckare. Just att det inte är en polis, eftersom kvinnor inte fick jobba som polis på den tiden, gör historien intressant. Det blir också en polishistorisk lektion då till exempel fingeravtryck var något nytt.

Jag gillar den här boken och ser fram emot nästa i serien. Sen måste jag erkänna att jag tycker att det är lite väl ingående beskrivningar av kläder ibland, men vet att många gillar det.

Döda kvinnor förlåter inte är en historisk deckare. Men oavsett om hennes böcker utspelar sig i nutid eller vid förra millennieskiftet så känner vi igen Katarina Wennstams djupa kvinno- och samhällsengagemang. Jag tackar för spänning och ger boken en fyra

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

Magnus Ranstorp – Från terrorns frontlinjer

När Hamas angrep Israel den 7 oktober 2023 sattes åter igen sökarljuset på Mellanöstern och dess mångårig konflikter. Få människor har sådan djup inblick i de som terrorforskare Magnus Ranstorp. I den här boken får vi följa hans över 30 år vid terrorns frontlinje. Ibland som forskare, ibland som expert och ibland som hemligt sändebud. Men alltid i händelsernas centrum.

Att välja vägen som terrorforskare var långt ifrån självklart, då titeln knappt fanns när han började. Men med sina många år på anrika St Andrews universitet i Skottland räknas Ranstorp till en av de främsta i sitt gebit.

Han har många gånger blivit kallad som expertvittne i rättegångar runt om i världen. Bl.a. vitnade han i 11 september utredningen.

Den här boken är lärorik samtidigt som den är spännande. Vi får både grundkursen och påbyggnadskursen på Israel/Palestina konflikten. Vi får vinklar från så många av de stora terrordåden från 80-talet och fram till idag. Det är imponerande att höra att Ranstorp direkt efter att det första planet flög in i World Trade Center pekade ut Al-Quida. Samtidigt är det lika intressant när han berättar om hur han var med och kommenterade sprängningen i Oslo och senare Utøya i ett tidigt skede och hade helt fel.

Ranstorp läser upp boken själv. Innan jag började lyssna måste jag erkänna att jag var lite skeptisk. Men eftersom man känner igen hans röst från tv så ger det en dimension till även om han inte är en proffsinläsare.

Från terrorns frontlinjer kan inte vara så mycket mer aktuell just nu. Magnus Ranstorp delar med sig av hela sitt väldigt händelserika yrkesliv som terrorforskare. Jag måste dela ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Magnus Ranstorp

Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑