Robert Karjel – Ut ur Kabul : Den svenska evakueringen från Afghanistan

Vi minns alla de fasansfulla scenerna när människor klamrar sig fast på flygplan för att desperat fly från Afghanistan. I augusti 2021 faller Kabul i talibanernas händer och det går fort. Sverige, precis som de flesta västländer beslutar att stänga och evakuera sin ambassader. Något som går relativt smidig. Alla svenskar som jobbat på ambassaden flygs hem. Men kvar blir alla lokalanställda afghaner. Och att ha arbetat på en svensk ambassad ses inte med blida ögon av talibanerna. Så hur ska Sverige agera?

Frågan blir både politiskt, moralisk och praktisk. Hur får man ut hundratals personer ur ett stängt land? Vad ska hända med de om de kommer till Sverige? Det är den här räddningssituationen vi får följa timme för timme på ett sätt som gör att det ibland känns som man är vid muren runt flygplatsen i Kabul, eller ombord på Herkulesplanet på väg mot Islamabad.

Det många inte vet är att det var ett svenskt säkerhetsföretag, Vesper, som stod för säkerheten på den svenska ambassaden.

Det är också Vesper med VD Erik Lewin, japp Tiotusen tårar-Lewin, som är dom som ligger på mest för att få hem lokalanställda från Kabul. Dom beslutar sig till och med att gå in själva om regeringen inte skulle göra något.  

Det här är en väldigt intressant berättelse där vi får följa människors öden, från högsta ledning ner till enstaka lokalanställda i Kabul. Robert Karjel har gjort ett digert researcharbete och sen satt sin kloka och intressanta berättarvinkel på det. Det finns en hel del paralleller med tidigare nämnda Erik Lewins bok Tiotusen tårar, även om den utspelar sig på en annan kontinent och är påhittad. Just Lewins insats tycker jag är lite extra intressant att följa, inte bara för att jag intervju honom nyligen utan för att se hur ett säkerhetsbolag arbetar under så svåra förhållanden.

Det är lite oväntat att det är Anders Ekborg som läser boken. Jag har bara lyssnat på tre andra böcker med honom. Samtidigt gör han det riktigt bra

I augusti 2021 fallet Kabul i talibanernas händer. Sverige beslutar sig som många andra länder att stänga sin ambassad. I Ut ur Kabul berättar Robert Karjel om med och motgångar under det arbetet. Det är så intressant att få en inblick så jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Anders Ekborg

Betyg:

Peter Westberg – Edda Headshot

Edda har precis blivit änka och livet är väl inte toppen. Vardagen sniglar sig fram och spenderas mest i sällskap med pudeln Hendrix. Barnbarnet Isak är lagkapten för det framgångsrika e-sportlaget Fragrz. När han mot sin vilja får en vakans i sitt lag föds den tokiga idén att låta mormor Edda fylla den. Efter att ha provspelat använder hon en del av arvet efter sin make att köpa en gameingdator. När hon sen visar sig vara en naturbegåvning vad det gäller gaming så blir hon mot alla odds en del av laget.

Allt detta sammanfaller med att IOK tar beslutet att låta e-sport bli en del av OS. Så Fragrz tar sikte på att kvala in som Sveriges deltagare.

Så rent dramaturgiskt så är det här en klassisk idrottsbok där allt byggs upp mot den stora finalen.

Men den här historien innehåller så mycket mycket mer. Den innehåller kärlek, vänskap, svek och framförallt humor och feelgood.

Boken innehåller flera starka karaktärer med Edda i spetsen. Själv gillar jag även den unge kloka barnbarnet Isak.

Humor är bland det svåraste som finns tycker jag. Gränsen mellan asgarv och pajigt är hårfin. Jag tycker den här boken har en hel del Ove, Benny och Stay Metal över sig. Humor med värme. Något jag gillar.

Sofia Berntson gör en suverän inläsning av den här lite udda boken. Då persongalleri spänner från 80-åriga Edda till unge Isak och många dialoger så får hon verkligen jobba och som hon gör det. Jag tycker hon verkligen lyckas betona fantastisk speciellt när Edda är skeptisk eller medvetet säger ironiskt fel. På det sättet förstärker hon humorn i boken.

När en Edda 80 år börjar spela dataspel uppstår magi och hon blir Edda Headshot. Peter Westberg har med humor, alvar och några hembakta mazariner skapat genren Gamingfeelgood, något som definitivt är värd en pricksäker fyra i betyg.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Leif Appelgren – När ingen ser

Den här boken börjar med en av de mest otäck misshandelsscener jag lyssnat på. Författaren beskriver den så att varje slag och varje glopord gör ont hjärtat på mig. Allt slutar med att Patrik ligger död med en sax i bröstet. Sophia ringer själv 112 och anmäler vad hon gjort.

Sophia är själv svårt misshandlad och hon förs till sjukhus och blir samtidigt misstänkt för dråp på din sambo.

Mats Ljunggren som vi fick lära känna i Ingen ond man får det här fallet på sitt bord. Han, hans erfarna poliser och vi lyssnare får sen följa Sophias liv fram till den ödesdigra kvällen. Ett liv med Patrik som kantats av misshandel, hot och förnedring. Så att hennes skador och det som har hänt tidigare är grund för att hon har agerat i självförsvar är det ingen som tvekar på. Men Mats och hans kollegor misstänker att det inte gått till riktigt som Sophia berättat.

Det är klart att man vill veta sanningen i en spänningsroman som denna och det är det som hela dramaturgin byggs upp kring. Samtidigt är det helt ointressant. Nej inte ur ett juridiskt perspektiv, men ur ett mänskligt.

Det här är verkligen en bok som berör. Jag känner så starkt för Sophia, hennes helvete som hon inte vet hur hon ska ta sig ur. Hur hon anpassar sig och täcker upp, hur hon ljuger och sminkar över. Men jag känner också för hennes bror som inte vill något hellre än att hjälpa henne men når inte fram. Det är med en stor klump i bröstet man lägger ifrån sig den här boken, samtidigt så kommer den finnas kvar. Jag har som människa väldigt svårt att förstå Patriks beteende, men samtidigt förstår jag inte drivkraften hos massmördare jag lyssnar på heller. Skillnaden är att vårt samhälle består av betydligt fler Patrikar än massmördare vilket skrämmer mig.

När ingen ser är en lika hemsk som viktig bok. Leif Appelgren beskriver kvinnomisshandel på ett sätt som skär i hjärtat. Välskrivet och berörande, det blir en stark fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Hans-Olov Öberg, Viktor Adolphson – Götgatsbacken

En bomb detonerar på en känd krog mitt i Götgatsbacken. När röken har lagt sig visar det sig att en person har dött i explosionen. Den erfarne polisen i yttre tjänst, Jon Smed, är först på plats. Trots att det är en utredning för Stockholmspolisens specialutredare så blir Jon och hans yngre och handlingskraftiga kollega Emma Modig inblandade. Genom att känna till Söder och de som bor och verkar där så lägger dom bit för bit i pusslet kring sprängningen på Götgatsbacken.

I den här boken får vi följa polisens arbete från ett annat perspektiv än vi är vana vid, nämligen polis i yttre tjänst. Det går att dra många paralleller till SVTs Den tunna blå linjen som också har fokus på den delen av polisarbetet.

Nä, det är inte dom som ska lösa mord och utreda sprängningar i restauranger. Samtidigt så lyckas författarparet på ett snyggt sätt krångla sig förbi det dilemmat. En anledning är på det trovärdiga sättet arbetet skildras. Det känns som om man får åka med i polisbilen när den susar fram på Söders gator. Allt från anrop i radion till jargong och interna skämt.

Annars är det skurkarna som står för det mesta av humorn i boken. En humor som ibland är lite gubbig, men på ett charmigt sätt. Till persongalleriet på skurksidan har vi bl.a. hedersskummisen Risto och den lite lika sympatiska Dramatenskådisen Sverker.

Jag gillar den här blandning av både det ena och det andra. Humor, verklighet och spänning. Det är en bok som sticker ut i en annars hyfsat homogen genre.

Så vem är då bättre att hålla ihop en dalapolis, en göteborgska och en storvuxen finsk gangster, japp Fredde Granberg.

I Götgatsbacken utförs riktigt polisarbete, i uniform. Så när polisen Viktor Adolphson och förläggaren Hans-Olov Öberg slår sina påsar ihop så blir det således en riktig deckare. Spännande, roligt och trovärdigt gör att jag sätter upp en fyra på betygstavlan.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Anton Marklund – Under falkens vingar

Tidigt en morgon klackar polisen på Ramonas dörr. Det för att maken Peter har känner till det mesta om trakten där dom bor. Polisen vill att dom följer med ner till sjön men utan att säga vad det rör sig om. Men Ramona vet redan. Hon ser redan när hon kliver in i bilen hur kvinnan ligger död i båten.

Det är en förmåga hon inte skyltar med men som polisen fångar upp och ser till att använda sig av under jakten på den dom har mördat kvinnan i båten. Ramonas förmåga som hon har både nytta av i sitt jobb som socialsekreterare men som också kan vara en förbannelse.

För er som läst mina recensioner här vet att jag brukar dra öronen åt mig när vi börjar närma oss det övernaturliga och lite ockulta. Jag är nog alldeles för mycket naturvetenskaplig för att gå igång på det. Med det sagt så tycker jag Anton Marklund lyckas väldigt bra med att berätta om hennes förmåga att se vad som har hänt i människors liv, hur hemliga dom än är.

Sen har vi ytterligare en i raden av deckare där huvudpersonen inte är en polis. Har man väl köpt in på det att polisen ber om hjälp och hon får ledigt från jobbet så fungerar det alldeles utmärkt.

Allt utspelar sig långt uppe i norr, med mina mått mätt, närmare bestämt utanför Skellefteå. Även om Sofia Berntson inte läser det på norrländska så passar hennes lite hesa och ras perfekt för den här boken.

Under falkens vingar är en debut som sticker ut. Även om jag inte alltid går igång på det övernaturliga så lyckas Anton Marklund väva in det så snygg så jag måste dela ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Peter Nyström och Peter Mohlin – Den tysta fågeln

När en benbit som tros komma från en människa tar skvallret fart i den lilla bruksorten i Värmland. kan den komma från de två tvillingpojkarna som försvann för tretio år sen. Ett sår som forfarande inte läkt på den gata där pojkarna bodde. Ärendet hamnar på den fd FBI agenten John Adderley som jobbar på länskrim i Karlstad. Att han är fd FBI agent är det inte många som vet, då han är på flykt. Men det är varken flykten eller utredningen som oroar honom mest. Utan att se till att hans nioåriga brorsdotter ska ha det bra. Det är ingen optimal situation att hon bor hos en hårt arbetande polis.

Det är relationen till brorsdottern som ger den här boken hjärta och puls. Visst är det en spännande utredning med vändningar och kast men det är det i dom flesta deckare nu för tiden. Så för att sticka ut så måste man ha något mer vilket är denna flicka tycker jag.

Karlstad var en ny spelplats vad det gäller deckare för mig. En stad jag gillar så varför inte lite mördarjakt där.

Jag har inte lyssnat på något av Peter gånger två, Mohlin och Nyström. Men det här kommer inte vara den sista boken var så säker. Tyvärr gjorde jag något jag sällan gör, nämligen började med bok tre. Men gjort är gjort, jag kommer att backa tillbaka till bok ett, jag lovar.

Reine Brynolfsson gör som vanligt en bra insats. Hans röst passade perfekt för den här boken.

Nyström och Mohlin får det att kännas helt naturligt att en fd FBI agent jobbar i Karlstad och tar sig an ett trettioårigt försvinnande. I Den tysta fågeln får vi följa John Adderlay kamp mot lösningen, klockan och sitt eget samvete. Deckare med det lilla extra, stark fyra från mig.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Leif Selander – Flykten

Den unge Harald skadas svårt på slagfältet och tvingas lämna sin döde halvbror. Det blir startskottet på en flykt österut. Året är 1030 och Harald flyr. Att nordmän var framgångsrika i österled har vi fått lära oss på historielektionerna i skolan. Harald är ett exempel på det. Men det är inte bara med styrka och mod han är framgångsrik. Taktik och framförallt list är något som utmärker Harald och hans närmaste. Jag fascineras av den unge mannen och hans sätt att tänka. Det finns en gnutta superhjälte över honom. Att kunna se, dra slutsatser och agera. Ja lite superhjälte.

Visst är det en hel del strid och vapen vilket kan skrämma vissa från att lyssna på den här typen av böcker. Men förutom det är det en historisk berättelse om människor som levde för tusen år sen. Med all vad det innebär.

Lars Winclairs uppläsning behöver och lyftas fram. Med lugn röst styr han den här historien som om inte stormar och spöregn fanns.

Vem har sagt att det inte fanns superhjältar på vikingatiden. I Leif Selanders Flykten får vi lära känna Harald. Han har inte kryptonit i fickan eller kan flyga men leda män i strid är betydligt viktigare. Spänning, historia och hjärta gör att jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Lars Winclair

Betyg

Martin Ezpeleta – Försvinnanden, del 1-3

Vi har många regler och ritualer kring hur vi ska bete oss när någon dör. Men när en anhörig försvinner, hur ska vi göra då? Hur länge kan man hoppas att personen lever? Hur sörjer man? När inser man att personen är död?

Martin Ezpeleta, med sina rötter i Sydamerika, där försvinnanden är betydligt vanligare än här i Sverige. I den här Storytel original serien går han igenom tre fall av försvinnanden. Vi får bakgrund och händelseförlopp parallellt med att få höra anhörigas tankar och känslor. Allt summeras sen med en väldigt sympatisk psykolog i slutet på varje del.

I den första delen får vi följa turnéledaren Lelle Hildebrand försvann spårlöst i Sölvesborg 1999. Efter att ha hittat en del av Lelles tillhörigheter misstänkte polisen att han blivit mördad, men någon kropp hittades aldrig. En splittrade familj, fortsätter dock att leta efter honom.

I den andra delen går vi följa dottern Johannas jakt på sin pappa som försvann när hon var bara fem år genom att lämna en lapp på köksbordet:

”Jag heter inte Peter. Jag är inte den jag utgett mig för att vara. Det är bättre att jag försvinner.”

Johanna ägnar sedan 40 år av sitt liv åt att leta efter honom. Så gjorde hon ett DNA-test och plötsligt hade hon en avgörande pusselbit.

I det sista fallet. Som är det enda jag hade hört talas om tidigare, får vi följa Carlos Pizarro var 22 år gammal när han 2004 försvann i Strömsund. I nästan 20 år har polisen famlat i mörkret. Men hans mamma Estrella är övertygad om att Carlos blev utsatt för ett rasistiskt hatbrott. Något som gör att hon bär på skuldkänslor och ilska.

Jag gillar det något anordna upplägget av den här serien. Har inga problem att förstå om någon inte vill kalla det för böcker då den bygger mycket på intervjuer med de anhöriga och det skulle säkert inte bli det samma om man tryckte det i en fysisk bok. Men nu tror jag inte det ska göras, så jag tycker vi skippar den diskussionen. Det är spännande och intressant, räcker för mig.

Hur beter man sig, hur sörjer man och hur överlever man när någon i ens närhet försvinner. Martin Ezpeleta intervjuar och berättar om tre fall i sin Storytel original serie Försvinnanden. Tänkvärd, välgjord och spännande. En fyra från mig.

Uppläsare: Martin Ezpeleta mfl.

Betyg:

Anton Berg – Den sista akten

Vår hjälte Alex Sköld har via en hemlig källa fått nys om att Sverige under kalla kriget haft ett eget kärnvapenprogram. Helt sensationella uppgifter, i stil med svaret vem som mördade Palme, om de är sant. För oss som Alex, kollegan Stina Forss och professor Vilhelm Skrak är vi inte förvånade att spåren leder mot det hemliga sällskapet De Arderton. Vi rycks in i en jakt på sanningen som kantas av farliga politiska kopplingar.

Vi har kommit fram till den sista boken i trilogin om De aderton. Det hemliga sällskapet som i hemlighet har styrt Sverige sedan 1700-talet, eller? För det är just det med den här serien. Anton Berg väver ihop nutidshistoria med ”gammalhistoria” på ett riktigt underhållande sätt. För det ska ju egentligen inte vara möjlig att dra en röd linje mellan modet på Gustav III, mordet på Olof Palme och existensen av svenska kärnvapen, men Berg lyckas.

Persongalleriet i nutid rör vi oss från Sveriges stadsmister, via historieprofessorer till den underbara pojken David med sina utmaningar. Även det borde vara omöjlig, men Berg lyckas.

Så vad är det som gör att han lyckas. En sak är att han läser böckerna själv, det skulle kunna vara ett avsnitt av Spår eller P3 dokumentär. Ett annan att han sätter radio- och poddjournalister som han själv i centrum. Och det sista jag kan komma på är att böckerna är välskrivna och underhållande. För nej, logiken håller inte för ett granskande öga. Men det här är fiktion och det är bra.

Jag gillar att boken börjar med en kort resumé över de två tidigare böckerna i serien. Det gör att en som mig som hunnit lyssna på rätt många böcker sen den förra boken snabbare kommer in i den. Så borde fler författare göra, hör ni det!

Anton Berg har kommit fram till sista delen i trilogin om De aderton. I Den sista akten får vi följa med på sanningsjakten som likt de andra böckerna i serien går via Gustav III, Palme och svenska kärnvapen. Låter det skruvat? Japp, men är både underhållande och konstigt nog trovärdig vilket gör att den får en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Anton Berg

Betyg:

Michael Connally – Ökenstjärna

Efter ett år utan polisbricka är René Ballard tillbaka som polis. Hon får uppdraget att leda kalla fallguppen och vill då ta in Bosch. Harry har under flera år försökt lösa ett fall som legat och gnagt hans samvete. En hel familj som blev mördade på ett extra ordinärt sätt i öknen. Så när Ballard ger Bosch möjlighet att komma tillbaka till LAPD som volontär tackar han ja.

Det blir en jakt i sann Harry Bosch-stil. En jakt som inte alltid håller sig inom alla lagars gränser. Visst är Harrys mål alltid att lagföra bovarna och med all sin erfarenhet så vet han vad som måste till. Samtidigt vet han också hur han ska ”gina i kurvorna” för att snabbare ta sig framåt. Bosch och Ballard lyckas rätt bra med just det.

Det här är den 26:e boken om Harry Bosch, smått unikt att klara hålla en och samman huvudperson på i stort sätt samma plats vid liv så länge. Ja, visst har Connally utvidgat sitt universum med halvbrodern Mickey Haller och Renée Ballard men det är ändå Harry som är den mest lysande stjärna i solsystemet. Jag tycker också att Connally låter Harry åldras med värdighet, utan att bli gubbig. Det är inte det lättast.

Så Roosmann, ingen Harry utan Magnus Roosmans röst.

I den 26:e boken om Harry Bosch tar René Ballard tillbaka honom till Kalla fallgruppen. I Ökenstjärna får han chansen att rota i ett fall han inte kan släppa. Michael Connellys böcker känns som ett par riktigt sköna ingångna skor som trots sin ålder forfarande känns moderna. En riktigt fin fyra från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑