Etikett: Betyg 4

Haag och Karlsson – Det uppenbara

En morgon skjuts Sollentunas kommunalråd med fyra skott inför ögonen på sina barn. Kort därefter publiceras ett klipp på Instagram där allt pekar på att det där allt pekar på att det är familjen som styr Sollentunanätverket som ligger bakom mordet.

Samhället och pressen skriker på att mördaren grips och politikerna i regeringen lovar. Samtidigt som allt detta gör det orolig på Malmvögen, vilket tillslut leder kravaller och upplopp.

Zarin Kadri, den ensamkommande flyktingpojken vi fick lära känna i första boken får kontakt med en okänd farbror och flyttar till just Sollentuna.

När våra poliser Wolter och Bergström kopplas in i samband med kravallerna så får dom en känsla att det är någon som inte stämmer med polisledningens teori om kommunalrådets mördare. Tillsammans med vännen och åklagaren Dorte Jacobsen börjar dom nysta i en del nya trådar.

Upplägget att Wolter, Bergström och Dorte känner vi igen från Det som inte syns. Liksom ”tugget”, värmen och klarsyntheten mellan de tre. Sen är miljön och handlingen naturligtvis något helt nytt. Vi får en insikt i hur ett förortsgäng ”jobbar” och med tanke på Lennart Karlssons erfarenhet så är jag övertygad att det inte är så långt från verkligheten.

Det finns några scener där jag tycker några politiker agerar lite väl okunnig och uppskruvat. Något som senare får en delförklaring. Annars är det mesta i boken väldig trovärdig, speciellt när man bor nära händelsernas centrum i den här boken.

Även om ordet trovärdighet har används en del så tycker jag inte man får glömma bort värmen och medmänskligheten som också genomsyrar boken. Utan den skulle boken blivit både mindre underhållande och platt.

Sen kommer vi till Mistro Granberg. Som jag skrev när jag recenserade den första boken, Fredde är det tredje benet i duon Haag och Karlsson.

I Det uppenbara blir Sollentunas kommunalråd skjuten och det mesta vändas upp och mer. I andra delen av Stockholm Nu fortsätter Haag&Karlsson att skildra dagens Sverige med lika delar rå verklighet som humor och värme, något jag gillar och delar ute en välförtjänt fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

0

Gabriel Odenhammar – Det här ska han få faan för

Han slog igenom redan som 7 åring genom att spela Håkan Bråkan i julkalendern om Sune. Några år senare blev han Max med hela svenska folket genom succén Svensson Svensson. Med dom två produktionerna så var han i rutan och på vita duken under hela 90 talet. Han är Gabriel Odenhammar. Eller är det verkligen det, för gränserna mellan Gabriel, Håkan och Max är inte så tydliga. Men inga träd växer till himlen och liten blir stor. I det här fallet så blev vår huvudperson kanske stor lite för tidigt. För trots sin trygga familj och ett väldigt omhändertagande team runt alla produktioner så hamnade Gabriel på ett sluttande plan och alkohol kom tidigt in i bilden. Det samtidigt som den lille söta och rappa pojken växte upp vilket gjorde att skådespelarjobben började sina. Något som egentligen inte borde spela någon roll då han egentligen inte hade någon stark dröm att bli en ”riktig” skådis. Åren gick och han varvade att jobba som brandman och dubba filmer och alkoholen ett starkare grepp om Gabriel.

Det är svårt att recensera biografier efter som det inte går att ha någon åsikt om själva handlingen. Den är som den är. Det här är en varmt och öppenhjärtigt berättad historia om en vanlig pojke med en ovanlig uppväxt. En uppväxt som gav honom en massa fördelar i livet som han varken bett om eller strävat efter. Men alla mynt har en baksida och här handlade det om ett missbruk av alkohol. Gabriel söker varken medömkan eller försöker skylla på någon. Jag kan tycka att han handlar lite naivt ibland, men då är vi tillbaka till det här med svårigheten att recensera det som hänt. Men jag måste ändå skänka en tanke till Gabriels fru som måste ha ett tålamod av guld. Hatten av för henne.

Idag jobbar Gabriel som flygledare och har tre barn så det visar på att även om man börjar livet på topp, blir nedslagen så går det att resa sig och nå himlen, och till och med styra över den(i alla fall flygplanen i den).

Att Gabriel läser boken själv är lika självklart som att titeln är hämtad från en av hans karaktärer.

Är du nyfiken på Håkan-bråkans, Max Svenssons eller Gabriel Odenhammars uppväxt. Det här ska han få faan för är en öppenhjärtig, rolig och varm självbiografi. Den går in fin fyra av mig.

Uppläsare: Gabriel Odenhammar

Betyg

0

Anders Jallai – Grupp 61

Det har gått två år sen Anton Modin förlorade hela sin familj i Estoniakatastrofen. Han är fortfarande anställd på SSI men har den senaste åren inte jobbat så mycket. Tiden har fyllts med en hel del alkohol och annat. Som en väg tillbaka erbjuds Anton att göra ett enkelt jobb där han ska konfrontera en vakt på Sagerska palatset som misstänkts ha kopplingar till nazister. Men uppdraget slutar i en katastrof och Anton blir en jagad man och måste lämna landet.

Flykten går till USA och där kommer han i kontakt med Grupp 61, en hemlig grupp med pensionerade CIA agenter. Deras självpåta uppgift är att utreda fall som det vanliga CIA inte kan eller vill utreda. Anton får i utbyte mot jobb en massa uppgifter, speciellt från 70-talet med kopplingar till Sverige.

Serien om Anton Modin är lite speciell då böckerna inte kommer i tidsordning. Den här boken utspelar sig 1996 men med många tillbakablickar på vad som hände i USA och Sverige på 70-talet. Det är en riktigt internationellt gångbar spiondeckare.

Vi känner igen hur Anders Jallai kopplar Modins äventyr till verkliga händelser. Något som gör det hela väldigt trovärdigt. För att ytterligare öka trovärdigheten använder han sig likt Pascal Engman av insprängda faktarutor.

Det här är helt i min smak. Att blanda fiktion och verklighet är det bästa av två världar. Sen är det upp till lyssnaren att reda ut vad som är vad.

Efter att Reine Brynolfsson läst de böcker i serien så har nu Stefan Sauk hoppat in. Det funkar även om jag föredrar Brynolfsson här.

Den fjortonde boken om Anton Modin är han i USA och via händelser på 70-talet och Grupp 61 får vi bl.a. svaret på Palmemordet. Som vanligt blandar Anders Jallai fakta och fiktion så smart att jag plockar från fyran ur betygslådan.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg

0

Patrik Ekwall – Kattfisken

Att blåsa den ökända krogägaren Sonny Musa Jalonen, alias Hövdingen är ingen bra idé. Men när Frankie Larsson kommit på att det är han som ligger bakom att hans guddotter blivit föräldrarlös och att det sen ligger 12,4 miljoner i potten så gör han just det. Kuppen gör dock att han måste fly för att överleva. En flykt som tar honom över världen.

Den totalt självupptagna programledaren Annelie Anckargren har programmet It’s me Annelie på TV4. Efter ett program får hon en fråga om hur hennes förhållande till Hövding ser ut av skvallerjournalisten Malte Klarström. När samme Malte hittas mördad några timmar senare skakas först Annelie om för att sen gasa på och utnyttja situationen.

Den framgångsrika influencern Julia Proper har flyttat till Marbella för att börja en ny karriär. En karriär som går ut på att lura kärlekskranka, eller kåta, människor världen över. En verksamhet som är både framgångsrik och lukrativ. När hon får Hövding på en av sina utslängda krokar får Frankie reda på det.

Det här är Ekwalls romandebut efter framgångarna med boken En dag dog Hannah, alla andra dagar levde hon om sin frus kamp mot bröstcancer.

Han har hittat ett ämne, catfishing, där man med falska identiteter på nätet lurar andra människor som jag inte mött svensk bokform.

Det är fart och fläkt, en hel del sex och framförallt en massa sportreferenser. Något jag gillar.

Jag förstår att man gärna spänner bågen i sin debutroman, men tycker att boken är lite i längsta laget.

Att få Jonas Malmsjö som uppläsare är en jackpot och han passar väldigt bra att läsa in den här boken…också.

I Kattfisken får vi en inblick i hur människor blir lurade på nätet. Patrik Ekwall bjuder oss på spänning och en hel del sportreferenser i en bok som är lite i längsta laget. Men värd sin fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

0

Peter Westberg – Slaktaren från Sevilla

Samira Falkegrens liv har vänds upp och ner och den vendetta hon startat har ballat ur. Något som gör att människor i hennes närhet kommer i kläm. En av dom är Conny Erixson. Så tillsammans med Jack sätter hon ihop ett team för att rädda Conny innan det är försent.

Stjärnkocken Daniel Ponti har alltid drömt om att slå stort världen. Men den storslagna drömmen har ersatts av önskan att överleva. Att överleva Carlos Chavez.

Det här en direkt uppföljare till Gourmand som kom för något år sedan. I den förälskade i alla fall jag i den gammalmodiga Conny Erixson och den vidriga Carlos. Det som byggde dom karaktärerna var språket som beskrev deras egenheter och levene. Ett språk med många underfundiga formuleringar och roliga referenser. Ett språk som förstärktes av Fredde Granbergs uppläsning. Hans sätt att gestalta Carlos gör att man får rysningar. Allt detta känner vi igen och kärleken består.

Även om historien den här gången utspelar sig på en ganska begränsad tid så tycker jag jag storyn var tydligare i Gourmand. Men smaken är ju som baken, även om den är styckad och serveras på en talrik.

I Slaktaren från Sevilla är Carlos och Conny Erixson tillbaka. Jag tycker det är Peter Westbergs underfundiga språk som är behållningen. Tja, inte lika bra som Gormand men en fyra.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

0

Leffe Grimwalker & Alex Storm – Kingpin

I den tionde boken om Alex Storm får han skaka galler på Kumla. Men även om han gjort sig skyldig för både det ena och det andra så sitter han där för att han är placerade där. Placerad där av Bella Stadsi med ett uppdrag att ta reda på information.

Just Bella Stassi har verkligen Alex kulor i ett järngrepp. Så när det sen sker ett bombdåd i Stockholm så anser Bella att han behövs på utsidan, då är det bara att lyda.

Bella har fler problem än terrorister som spränger och mördar. Hon har börjat inse att det finns en hel del hemligheter i gruppen där hon jobbar. Hemligheter som hon kan vara farliga.

För att krydda upp Stormgrytan ytterligare så dyker det upp två tjocka homosexuella yrkesmördare från vänster. Måste vara dom första i litteraturhistorien. På deras mördarlista hamnar naturligtvis Alex. Hur vida dom lyckas med sitt uppdrag kan jag inte avslöja.

Efter att Leffe lagt ut flera av sina karaktärer på entreprenad så begränsas den här historien till att inte innehålla hela persongalleriet. Något som just i den här boken gör historien mer tight och mer spännande. Lägg till Leffes rappa och underhållande språk och jag tycker att Kingpin är den bästa boken sen seriens första böcker.

Ja, sen hjäper Jonas Malmsjö till att elda på ytterligare under grytan. Suverän som alltid.

Vem är Kingpin? Det är frågan Leffe Grimwalker stöter och blöter i den tionde boken om Alex Storm. Som vanligt rappt språk och den bästa sen dom första böckerna tycker jag. En stark fyra.

Uppläsare Jonas Malmsjö

Betyg

0

Tony Fischier – Ett stråk av karma

I ett stråk av karma är det Markus Hauer som är huvudpersonen. Efter att ett lik hittats i Trädgårdsföreningen blir Hauer inkallad. Men det visar sig snabbt att det var länge sen det fanns några heta ledtrådar i det här fallet. Polisen behöver nysta bak till 80-talet för att hitta något av värde.

Ragnviks sambo Maxine får besked från sina släktingar som gör att hon måste bege sig till Namibia.

Parallellt med detta sker ett antal mord utförda av en prickskytt som till råga på allt även skickar meddelanden till de jagande poliserna. Något som ger den tillfälliga chefen Niklas Ragnvik gråa hår.

Jag tillhör den stora och växande skaran Ragnvik fans. Det jag gillar med serien är att den är relativt lågmäld. Den ”skriker” inte lika högt som t.ex. Kepler. Samtidigt som den är tät och smart berättad. Med det sagt så måste jag säga att det här inte är den bästa boken i serien enligt mig. Kanske för att vissa av morden är lite väl spektakulära. Men då seriens höjd är så hög så är en luftgrop inte mycket att hänga upp sig på.

Vår nya huvudperson Markus Hauer är en lagom komplex människa, om man nu kan vara det. Har sitt bagage med en längre sjukskrivning efter en dödsskjutning med sig samtidigt som han har sin vardag att tackla. Det börjar bli ett digert persongalleri nu.

Jonas Malmsjös fantastiska röst är en trygg ledsagare genom dom 18 timmarna.

I den fjärde boken i Ragnvikserien så sätter Tony Fischier ljuset på en annan polis. Men det betyder inte att vi inte känner igen oss i Ett stråk av karma. Välskrivet och spännande och en stabil fyra i betyg .

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

0

Cecilie Östby – Det tredje ögat

Ester har ingen god relation med sin världsberömda far Filip Morgan, trots att dom båda jobbar i samma bransch. När fadern hittas död på vardagsrumsgolvet behöver hon närma sig fadern och hans liv. I ett första läge så ser det ut att vara ett självmord, men är det verkligen det?

Det finns en hel del frågor att få svar på efter faderns död. Varför har några av hans patienter nyckel till hans lägenhet? Varför är det sån oreda i redovisningen kring hans forskningsprojekt? Vem är den mystiska Diana och vilken relation hade hon till Filip?

Jag måste erkänna att jag har lite svårt när det blir övernaturligt och det här är en bok som hela tiden ligger på gränsen. Men för att en bok ska vara utmanande så måste man våga utmana gränser. Sen har ju vi som alla lyssnar olika gränser, så det är inte lätt att vara författare. Men vem har sagt att det ska vara lätt.

Det här är en psykologisk thriller där vi bit för bit får reda på mer så att vi tillslut får en så stor och klar bil att vi ser vad som har hänt. Sen finns det säkert en del hemligheter kvar, men det här är ju den första delen i en serie så några trådar måste finnas för att knyta ihop framtida delar. Jag ser fram emot del två.

När jag hörde att Julia Dufvenius skulle läsa boken så trodde jag att hennes röst skulle bli för skör för boken. Men ack så jag bedrog mig. Julia gör ett kanonjobb.

I Det tredje ögat rör vi oss i gränslandet mellan vetenskapen och och det övernaturliga. Cecilie Östby bjuder på en spännande psykologisk thriller om en psykolog, det gillar man ju och delar ut en fyra.

Uppläsare: Julia Dufvenius

Betyg:

0

Glasmannen – Anders De la Motte

Kriminalinspektör Leo Asker har en komplicerad relation till sin pappa som lever som en enstöring. När en kropp hittas på hans mark vill polisen plocka in honom och vill ha Leos hjälp. Pappan hävdar ett han är oskyldig. Samtidig får Martin Hill frågan att skriva en biografi över den kända företagsledaren Gunnar Irving. Hans mytomspunna karriär samt möjligheten att komma ut till hans privata ö med det övergivna stjärnobservatoriet gör att han tacka ja. I samband med arbetet flyttar Hill in på Irvings ägor vilket gör att han hittar allt från mystiska ljussken till illa tilltygade kroppar.

Glasmannen är den andra delen i Asker serien. Det är svårt att inte dra paralleller med Män som hatar kvinnor med tanke på att det ska skrivas en bok om en känd företagsfamilj och ett antal lik ramlar ut ur garderoben. Jag tror att jag även tog upp likheterna med Jussi Adler Olsens böcker om avdelning Q med tanke på att Asker leder en avdelning i källaren när jag recenserade Bortbytaren.

Det är bra driv i den här boken, precis som i den första. Jag gillar hur De la Motte bygger upp sina historier och lyckas hålla spänningen genom hela boken. Jag gillar också Leo Asker som karaktär. Hon sticker inte ut speciellt mycket men det är kanske det som gör henne trovärdig.

I Glasmannen får vi återigen får möta Leo Asker. Anders De la Motte bjuder som vanlig på en välskriven bok med driv och spänning. Så bra så jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare Gunilla Leining

Betyg

0

Andrev Walden – Jävla karlar

Anderv växer upp med sin bohemiska mamma. Pappor är det inte ont om, dom kommer och går. Men det är Andervs ”riktiga” pappa han längtar mest efter. Efter ett stort bråk julen 1983 i Norrköping får han ändå veta lite om honom. Hans mamma berättar att han bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna, precis som en indian. Det är ju fantastiskt att ha en pappa som är indian, även om han inte bor hos Andrev. För där bor ju en massa andra pappor, som Växtmagiken till exempel. Sen är det inte så svår att lista ut när det är dags att byta pappa. Då samlas mamma och hennes väninnor i köket. Mellan rödvinsglas och cigarettrök hörs med jämna mellanrum hur dom säger, jävla karlar. Då vet man att det snart kommer en ny pappa, förhoppningsvis en med 500 lappar och en häftig bil.

Språket i den här 80-tals skildringen är fantastiskt. Det är flera gånger man får trycka på paus och spola tillbaka för att få med alla klurigheter och underbar liknelser. Som när det är svårt att skilja vilka som är kusiner och vilka som är dagbarn, tills Andrev kommer på att kusinerna är dom som moster kallar ungjävlar. Dom andra är bara dagbarn.

Det är gott om 80-tals nostalgi i den här boken, och det gillar man ju om man är uppvuxen under det årtiondet. Nu ter ju min uppväxt som Bullerbyn jämfört med Andervs men filmerna, musikern och mordet på Palme är ändå det samma.

Jag ser även många paralleller till Torbjörn Flygts Underdog. Tidsandan är den samma och det lite knapra livet. De har jag också Augustprisnomineringen som en gemensam faktor.

Det här är andra boken i år som Gerhard Hoberstofer läser in. Det första är Diamant Salihus När ingen lyssnar. Det är två väldigt olika böcker som har just Hoberstofers fina inläsning gemensamt.

I Jävla karlar då vi följa den unge Andrevs kringflackande liv med sin 68-övervintrade mamma. Anderv Walden bjuder på en nypa humor och ett mått 80-tals nostalgi, allt sammanblandat med ett underfundigt språk. Den anrättning ger jag en fyra i betyg.

Uppläsare: Gerhard Hoberstofer

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑