Etikett: Betyg 4

Torpedflickan av Peter Westberg

Bamse och Ludde lever, i alla fall på ytan, ett svenssonliv. Köpt ett hus i Upplands Väsby norr om Stockholm och precis adopterat den femtonåriga Linda. Svensson så det förslår om det inte var för hur de har försörjt sig under åren, nämligen som torpeder. Men när en rastlös Linda stöter på en plågoande från förr går saker snett och trots att Bamse och Ludde lovat varandra att lägga torpedandet på hyllan så måste de stå upp för sin dotter.

Nu visar det att denna plågoande inte är vem som helst utan Henning Neuwelts son. En rik man som inte bara är fascist utan också drömmer om att ta vid där Hitler slutade och bygga ett nytt, fjärde rike. Det Linda gjort mot Henning son gör att han och hans fru sätter in alla resurser för att hitta och döda Linda. I begreppet alla resurser menas här en mindre armé. Så hon och sina adoptivpappor får lämna svenssonvillan och fly. Allt utvecklas till en jakt genom Sverige. En jakt där flera spöken från det förflutna dyker upp efter vägen.

Det här är den 18 boken i Alex Storm serien och den första spinoffen om torpedbögarna Bamse och Ludde. Hade det inte redan suttit ett Storm-märke på boken så skulle det varit på sin plats med en varningstext om att boken innehåller stora mängder våld och sex. För oss som kan vår Alex Storm så vet vi att böckerna innehåller just det, i ett rasande tempo.

Det som har adderats till Alex Storm serien i och med den här boken är Peter Westbergs humor och underfundiga referenser. Mer om det nedan.

Jag vet att BTJ fick byta recensent för att den första var omnämnd i boken. Tyvärr har Ljudboksbloggen riktigt samma budget så jag får skriva den här recensionen trots att jag ”tror” jag förekommer minst två gånger. Först som patetisk gråhårig poddare och sen som dansbandskung. Nu vet jag inte om det påverkar mitt omdöme, uppåt, nedåt eller så är jag samma stenhårda recensent som jag alltid varit. 😀

Som poddkollega till författaren så är det ett potpurri av referenser jag känner igen. Men lugn, även om man inte känner Peter personligen så duggar referenserna lika tätt som regndropparna i Edinburgh. Normalt brukar jag skriva upp bra referenser medan jag lyssnar men här var det omöjligt. Men ska jag bjuda på en så får det bli ”Tjock, Gilbert Grape style”. När vi ändå är inne på liknelser och referenser så får jag lite Marvel-känsla över hur slutstriden utformas. Ja nu är det ju svårt att likna våra tjocka bögar med superhjältar men jag tror ni kommer förstå vad jag menar när ni lyssnar.

Det är Fredde Granberg som läser den här boken. Jag bjuder den som kan komma på en bättre uppläsare till den här boken på en mazarin. Bara hans inläsning av boken är värt hela entrépengen. 

Jag sympatiserar med Torpedflickan. Det kan inte vara lätt att ha de två tjocka torpedbögar Bamse och Ludde som pappor, eller så är det det. Peter Westberg håller inte igen på sex, våld, spänning och humor när han tar klivet in i Alex Storm-universumet. En fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

0

Nätter utan gryning av Ninni Schulman

Brevbäraren Herman Ångström har lovat att bjuda sin pappa på kondis när han fyller år men dyker inte upp. Något som oroar pappan så mycket att han kontaktat Hennings sambo och polisen. Sambon säger att han är på facklig kurs i Borlänge och polisen säger att man inte letar efter en frisk vuxen efter mindre än ett dygn. Men Henning skulle aldrig missa ett inbokat möte på det sättet så pappa Gösta kontaktar Siljans Spaningsbyrå. Det gör att detta blir ett fall för Ingrid som snart kan konstatera att Henning är inringd sjuk till jobbet och att det inte förekommer någon facklig kurs. Så något stämmer inte och någon ljuger.

Samtidig så sitter Ingrids före detta man häktad i Mora efter överfallet på henne. Skulle han släppas betyder det att hon återigen måste fly. Något som skulle försvåra kontakten med hennes dotter som är det som får henne att hålla livsgnistan vid liv. 

För tredje gången får vi förflytta oss till trakten kring Mora i början på 80-talet. Platsen och tiden där Ingrid för tillfället lever sitt liv. Ett liv där mycket går ut på att överleva. Överleva ekonomiskt, överleva rädslan för sin ex-man och framförallt överleva saknaden efter sin dotter. För även om varje bok i serien har ett ”fall” så kretsar mycket kring Ingrids överlevnad. 

Tempot i boken är inte alltid så högt. Om det beror att det ska spegla tidsandan i Dalarna på 80-talet låter jag vara osagt. Men jag gillar det och tycker det passar bra in den här boken. Just skildringen av 80-talet uppskattar jag också. Då det var mina ungdomsår. Som gammal syntare så blir man ju lite extra glad med dubbla referenser till det årets Depeche Mode-album. Förutom referenser till annan musik, TV program som Razzel och boken Ronja Rövardotter skulle jag vilja lyfta hur bokens titel visas med den för tiden typiska dymo remsan. Fantastiskt. 

Jag gillar den här serien. Den visar på att det går att skriva spännande utan att tempot är allt för högt och brotten inte allt för grova. Ex-mannens totala känslokyla hjälper till att få in den krypande psykologiska spänningen som gör att man inte kan eller vågar slappna av.

Precis som de övriga böckerna i serien så är det Mirja Turestedt som är Ingrid Wolf. Hennes lugna sätt att läsa passar boken. Här behövs inga stora utsvävningar då historien står på egna ben.

I Nätter utan gryning, den tredje boken i Siljansserien letar Ingrid efter en försvunnen brevbärare. Ninni Schulman blandar spänning, vardag och 80-talsnostalgi på ett sätt som gör att man inte kan sluta lyssna. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg 

0

Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser

Gunnar Barbarotti och Eva Backman håller på att runda av sina arbetsliv i polisens tjänst och ska dra sig tillbaka till sitt hus på Gotland. En ö dit redan deras gamla kommissarie Asunander redan flyttat till. Vid ett möte så presenterar Asunander ett fall han inte kunnat släppa, trots att det gått 30 år och som han vill ha Barbarottis hjälp att titta på.

En man kontaktar polisen i Kymlinge och säger att han har mördat sin fru. När polisen kommer hem till paret där kvinnan skulle ligga mördad är det tomt. Så frågan är om det är ett mord eller ett försvinnande?  Spåren leder vidare via kapade lillfingrar och guldfynd på Gotland.

Det här är den tionde och sista boken i serien om Barbarotti. Serien är en fortsättning på serien om kommissarie Van Veeteren som startade med boken Det grovmaskiga nätet 1993. Så rent titelmässigt så knyter Nesser ihop säcken riktigt snyggt.

För mig som älskat serien om Barbarotti, som under åren blivit serien om Barbarotti och Backman, så känns det som att ta på sig ett par väl ingådda tofflor när man börjar med boken. Nej, tofflorna är inte av senaste snittet men dom är riktigt bekväma. Man känner sig hemma i Gunnar och Evas kärleksfulla gnabbande. Formuleringarna känns så naturliga trots att de ibland är lite bakvända.

Jag skrev att det var de tionde boken om Barbarotti, något det också står på bokens framsida. Ska man räkna noga, varför man nu ska göra det, så finns det elva böcker där Barbarotti är med. De vänsterhäntas förening är boken där Barbarotti och Van Veeteren träffas som första och enda gången. Det är också första boken som Reine Brynolfsson läser. De tidigare har Nesser själv läst in, något jag saknar. Nu gör Reine det bra men med all sin skådespelarerfarenhet så får han ändå inte riktigt till de mustiga svordomarna som Nesser levererar så bra på sin närkingska.

Trots att det här är finalen av en, eller två, serier så är blir det inte något storslaget fyrverkeri som vi bjuds på. Men det känns ändå hedersamt på något vis och jag har en känsla att varken Barbarotti eller Backman är så mycket för storslagna fyrverkerier. Ett klurigt fall som hittar sin lösning, det är mer värdigt.

Det finmaskiga nätet blir den sista gången vi får träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman. Som vanligt presenteras Håkan Nesser ett till synes olösligt problem som han sakta men säkert nystar upp för oss. Jag delar ut en fin final fyra i betyg här. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Det svinperfekta mordet av Hjalmar Åsbrink

Ellen Appelgren är nästan fyrtio år och har svart bälte i dåliga beslut. Arbetslös, hemlös och hennes så kallade pojkvän är inte mycket att hänga i julgranen. Mitt under ett rätt dåligt ligg med honom kläcker hon idén att starta en True Crime podcast. Det är ju bara att hitta ett mord som ingen snokat i och sen börja gräva. Trots den så kallade pojkväns brister så kommer han ändå med uppslaget att hans morbror Jonte sitter i fängelse för ett mord, det kanske kunde vara något?

Under en väldigt blöt kväll börjar hon och hennes bästa vän göra research i fallet. Det resulterar i ett antal nedkladdade servetter som tyvärr ingen av vännerna kan tyda så mycket av dagen efter. Det blir ändå startskottet på Ellens sökande. Exakt vad hon söker efter vet hon inte själv men sökandet leder snart till Hudiksvall där själva mordet hände.

I princip alla hon kontaktar, inklusive morddömde Jonte, avråder henne att fortsätta sitt arbete med sin podcast. Men en person som Ellen lyssnar inte på det örat. Något som gör att hon hamnar i farliga situationer. 

Det här är en underhållande historia som blandar mörker med humor. Att få följa med i Ellens ADHD hjärna är som att åka berg-och-dalbana. Hennes tvärsäkra analyser ändras lika ofta som hon måste byta sovplats. Och även om vi som lyssnar hela tiden ställer oss frågan vem man kan lita på så är det inte något Ellen lägger allt för mycket tankekraft på. Ellen är en riktig antihjälte som mot alla odds snubblar sig fram genom livet.  Nu är de flesta personerna i boken lite kantstötta. Alla på sitt sätt och alla på grund av sin egen anledning. Något som ger boken karaktär.

Lägg till att dialogen är rapp och rolig vilket gör att man ofta sitter och ler när man lyssnar. Alltså väl värd att lyssna på.

Ellen Jelinek läser oftast feelgood och romaner. Därför är det spännande att höra henne läsa den här boken med spänning och humor. Kanon tycker jag.

Det svinperfekta mordet är ett svinperfekt namn på den här boken. Hjalmar Åsbrink debuterar med lika skruvad som underhållande historia om skapande av en True Crime podd. I like och delar ut en fyra.

Uppläsare: Ellen Jelinek 

Betyg 

0

Pojken på utsidan av Jeanine Cummins

Christy är en pojke vars högsta önskan är att ta nattvarden. Han och hans pappa är resande och efter att hans älskade farfar dör så får han chansen att både gå i skolan och ta nattvarden. Det för att hans pappa bestämmer att stanna de ska i en mindre stad under en tid. Med en ledtråd från sin farfar och med lite hjälp från stadens bokhandlarfru så börjar Christy under den här tiden nysta i vem han egentligen är och vad som hände med hans mamma.

Vi få följa en pojke på Irland i slutet på 50-talet som inget hellre vill än att passa in men som av andra ändå blir hela tiden blir betraktad som Pojken på utsidan. 

Vi lärde känna Jeanine Cummins i den fantastiska Amerikansk jord där mor och son flyr från Mexiko till USA. Det här är en helt annan bok där tempot är lugnare. Sen finns det beröringspunkter mellan det två böckerna. Det finns en värme, det finns hopp och vi rör oss i samhällets utkanter trots att det skiljer decennier i tid och ett världshav mellan de två böckerna.

Det går verkligen att känna unge Christys vilja att passa in. Som när han för första gången i sitt liv är på födelsedagskalas hos den populäraste flickan i klassen och han inte vet att man skulle ha med sig en present. Själv vet han inte ens när han har födelsedag, och har än mindre fått några födelsedagspresenter.

Vi får lära oss en hel del om resandes traditioner och levande i en brytningstid. En tid där häst och vagn håller på att bytas mot bil och plåthinkar blir utkonkurrerade av plasthinkar i onaturliga färgen. 

Det finns en sak som stör mig i boken. Det blir konstant fel på han och honom. Ibland kan det vara något skrivtekniskt grepp, men jag kan inte se det.

Precis som Amerikansk jord så är det Mirja Turestedt som läser. Bra som alltid. Sen är det lite ovanligt med en kvinnlig uppläsare när det är en manlig, eller i det här fallet en pojke, i huvudrollen. Men inga regler som inte har undantag, något jag är glad för i det här fallet.

Jeanine Cummins tar oss från Amerikansk jord till Irländsk och från flyktingar till resande. Pojken på utsidan är en historisk roman om en pojkes vilja att passa in och veta sanningen om sig själv. En fin historia som jag delar ut en fin fyra till. 

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg 

0

They Thought I Was Dead by Peter James

En svensk version nedan.

Already in Peter James’ first book about Roy Grace, Dead Simple, we learned that his wife Sandy had disappeared under unclear circumstances. An event that has affected Roy both as a person and as a police officer throughout the series. He has used all his contacts within the police, in the community, and even reached out to mediums to find out what happened to Sandy. Deep down, he has never been able to let go of the hope that she is still alive. Over the course of the series, there have occasionally been signs that she might be. But we never get the full story.

In this book, we finally find out what really happened to Sandy. Where did she go? Why was her car found at Gatwick Airport? And most importantly—why did she disappear?

I listened to Dead Simple in 2007 and thought at the time that it was one of the best books I had ever listened to. I was captivated by the story, by Roy Grace, and by Peter James’ way of storytelling. Sandy’s disappearance wasn’t the main focus back then, but over the years and through the other books, the mystery of Sandy has grown—even if it rarely takes center stage. Most of all, the ghost of Sandy has been a barrier in Roy’s relationship with Cleo, who now becomes his second wife.

It’s hard to go into too much detail about the plot of this book without spoiling anything. But just like in the hunt for a killer in any of the other Roy Grace thrillers, I at least had to change my mind about what I thought had happened and why.

Because we get to know Sandy as a person, her actions become more believable. Over time, Roy has placed her on a higher and higher pedestal—something that might not be entirely true.

Most of the Roy Grace books have been read by Daniel Weyman, but since this book has a female main character, it was read by Gemma Whelan. She managed to speak with both French and German accents, which brings the book to life.

Finally Peter James reveals what happened to Roy Grace’s wife Sandy. In They though I was dead we who have wondered for almost 20 years all get answers, and they may not be the ones we expected. Well written as always and the book gets a rating of four out of five from me. 

Reader: Gemma Whelan

Rating:

Redan i Peter James första bok om Roy Grace Levande begravd fick vi reda på att hans fru Sandy hade försvunnit under oklara omständigheter. En händelse som har påverkat Roy både som människa och som polis genom hela serien. Han har använt alla sina kontakter inom polisen, i samhället och till och med tagit kontakt med medium för att få reda på vad som har hänt Sandy. För innerst inne har han inte kunnat släppa hoppet om att hon lever. Under seriens gång har det då och då kommit tecken på att hon lever. Men vi har inte fått hela historien.

I den här boken får vi reda vad som verkligen hände Sandy. Vart tog hon vägen? Varför hittades hennes bil på flygplatsen Gatwick? Och framförallt varför försvann hon?

Jag lyssnade på Levande begravd 2007 och tyckte då att det var en av de bästa böcker jag lyssnat på. Jag fängslades av historien, av Roy Grace och av Peter James sätt att berätta. Det var inte Sandys försvinnande som stod i centrum då men under åren och genom de övriga böckerna har mysteriet Sandy vuxit, även om det sällan tar så stor plats i böckerna. Framförallt har spöket Sandy varit ett hinder i Roys relation med Cleo som till slut blir hans andra fru.

Det går inte att gå in så mycket om handlingen i den här boken för att inte spoila något. Men precis som i jakten på en mördare i någon av de andra Roy Grace deckarna då fick iallafall jag ändra åsikt om vad jag trodde hade hänt och varför.

Just för att vi får lära känna människan Sandy så blir hennes handlingar mer trovärdiga. Roy har ju mer tiden gått satt henne på en högre och högre piedestal. Något som kanske inte är sant.

Det är flesta av Roy Grace böckerna har lästs in av Daniel Weyman men då den här boken har en kvinnlig huvudperson så lästes den av Gemma Whelan. Hon lyckades både bryta på franska och tyska vilket ger boken liv.

Äntligen avslöjar Peter James vad som hände med Roy Grace fru Sandy. I They though I was dead får vi som undrat i nästa 20 år alla svaren, och det är kanske inte dom vi trodde. Välskrivet som alltid och jag delade ut en fyra.

Uppläsare: Gemma Whelan

Betyg:

0

Antagonisten av Antonio Tublén

Sonja sover på en en begagnad madrass bakom sin mammas soffa och jobbar som städerska på ett hotell i Malmö. Lägg till att hon förlorat vårdnaden om sin dotter och det går att konstatera att livet inte är på topp efter att hon muckat från ett fängelsestraff. 

När hon inte trodde det kunde bli värre så rycker hon in och räddat livet på den berömda författaren Bo Erik Samuelsson när han blir utsatt för ett mordförsök och får sparken som städerska på köpet.

Dagen efter blir hon övertalad att bli bjuden på middag av Bo som tack för att hon räddade hans liv. Middagen slutar med att Bo anställer Sonja på sitt gods Grevehult. 

Frågan är om det här är början på vägen tillbaka till ett liv med sin dotter för Sonja eller en väg som leder ännu längre ner i mörkret?

Antagonisten är en lite ovanlig och lite bakvänd spänningsroman. Det normala är att ett brott, en hemlighet eller någon annan krok presenteras i början på boken för att hänga upp historien på och sen har vi lyssnare något vi vill få reda på, någon typ av sanning att hitta. Det sker inte här, inte en krok så långt ögat ser. Nu ska man ju komma igång att jag gillar när författare och speciellt debutanter vågar slänga deckarmall 1A i soptunnan och pröva något nytt. 

Vi får lära känna en streetsmart kvinna som efter att ha lärt sig en läxa med sitt fängelsestraff ändå vågar ha ryggrad att säga ifrån. Att få följa hennes tankar, planer och handlingar är en fröjd. Hon har ett skönt språk i kombination att hon är orädd. Det gör att livet på Grevehult utvecklas till en katt och råtta-lek där vi har den på pappret välbeställda författaren med skrivkramp i den andra ringhörnan. Släng in en stenhård kvinna som går under namnet Järnladyn eller Thatcher och Sonjas opålitliga före före detta kille och rollbesättningen är rätt imponerande.

Dialogen är rapp och underhållande och historien är, som jag sagt lite bakvänd. Utan att avslöja för mycket.

Att som debutant få Jonas Malmsjö är redan där som att vinna på Lotto. Här får han visa några av hans lite humoristiska sidor också vilket är intressant. 

Antagonisten är en lite bakvänd spänningsroman med glimten i ögat. Debutanten Antonio Tublén visar mod när han tar med oss på en katt och råtta-lek på ett skånskt gods. Det blir en underhållande fyra i betyg från mig. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg 

0

Skugglik av Jeanette Bergenstav

Plötsligt byts kvällstidnings webbplats mot en livestream där tittarna får se ett sovande barn och i bakgrunden hörs den välkända barnpsalmen Tryggare kan ingen vara. Jennifer Sundin som var online när streamen började visas kan snart konstateras att det finns en maskerad person och barnets mamma och efter viss efterforskning kan det konstateras att de är i ett hus långt från närmsta bebyggelse.

När proceduren med att kapa kvällstidningens webbplatsens ett för ett direktsänt våldsbrott med tillhörande bakgrundsmusik upprepas döps gärningsmannen till Vaggvisemördaren i pressen.

Jennifer håller på att bygga upp sitt liv efter skilsmässan och när hon får vara med i en specialgrupp som både bevakar och jagar mördaren ser hon sin chans till revansch.

Det här är den fjärde boken om den orädde och drivne journalisten Jennifer Sundin. Efter en avstickare ut i havsbandet i förra boken är hon nu tillbaka inne i Göteborg i sitt rätta element, som grävande journalist. 

Det här är en bok där det händer saker hela tiden. Just för att tempot är så högt och man som lyssnare hela tiden vill veta mer så kommer historien undan med att det inte alltid är så trovärdigt med en så driven seriebrottsling som vi har att göra med här. Även om specialgruppen Jennifer är med i leds av en avstängd polis så känns det som de alltid ligger steget före polisen. Även här kan man fundera lite på trovärdigheten.

Jeanette är tidigare kvällstidningsjournalist och det märks och även om det är ett yrke som vänds upp och ner på de senaste åren så märks det att hon vet vad hon pratar om.

I den förra boken delade Sofia Berntson uppläsaruppdraget med Jonas Malmsjö. Den här gången kör hon själv 

I den fjärde boken om Jennifer Sundin är hon tillbaka inne i Göteborg igen. Jeanette Bergenstav sparar inte på spänningenskrutet i Skugglik. Ja, det kan gränsa till det otänkbara ibland men det sväljer man när man sitter där på nålar. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson 

Betyg:

0

En pojke från norr av Julius Hjort

En pojke blir skjuten till döds på sin högstadieskola söder om Stockholm. I en tid av gängskjutningar så faller händelsen tyvärr snart i glömska. Hur tragisk händelsen än är. Men pojkens lärare, Reidar Lindström, kan inte släppa det hela. Han börjar rota i vad som har hänt och märker snart att det är något som inte stämmer. Han köper inte det det där med gängkoppling men vem vill då mörda en pojke på en skola?

Hans efterforskningar leder in på stigar dom gör tillvaron farlig. För honom själv och för andra. 

Det här är Julius debut att stå på egna ben efter två böcker med vapendragaren Olof Jung. 

Precis som deras första bok, Skipar min egen rättvisa, så är startsträckan ganska lång innan det börjar hända något i den här boken. Vi får lära känna vår cyklande SO-lärare som har ett stort rättspatos. Då för guds skull ge inte upp trots den relativt långa startsträckan. 

Tempot är inte så högt i resterande delar av boken heller. Jag uppskatta när författar vågar att inte skruva upp tempot till max. För det kan vara spännande ändå. Själv har jag legat vaken två nätter då jag inte kunnat stänga av för att det varit så spännande.

Jag gillar också att ha en reko högstadielärare med cykelhjälm i huvudrollen. Och just för att vi fick lära känna honom så väl innan själva brottet skedde så funkar det trovärdigts mässigt. 

Jag tycker att man har fått till en småstadskänsla genom hela boken trots att merparten utspelar sig bara kilometer utanför tullarna i Stockholm. 

Det är Magnus Roosmann som läser boken och han bidrar till den suggestiva känslan som genomsyrar boken. Han bidrar till att vår blott 37 åriga lärare känns äldre, något som passar bra in på hans personlighet.

En pojke från norr är en lika välskriven som spännande bok där 

Julius Hjort skapar en stämning som gör att man rycks med. Trots, eller just på grund av det låga tempot skapas magin. Jag är mäkta imponerad och delar ut en riktigt stark fyra. 

Uppläsare: Magnus Roosmann 

Betyg

0

Efterspelet av Yrsa Sigurðardóttir

En bebis försvinner från sin barnvagn i Reykjavik, och kort därefter spolas barnets filt upp och modern hittas död. Elva år senare återförenas barnpsykologen Freyja och kriminalpolisen Huldar i ett nytt fall där en kvinnas kropp hittas i en övergiven bil. Spåren leder tillbaka till det gamla fallet, och snart nystas en väv av hemligheter upp som binder samman tre olika familjer.

Freyja är mån om att hålla isär det privata och det professionella. Något som gör hennes relation till Huldar svår och näst intill omöjlig när de jobbar tillsammans. När sen Freyja anklagas för dataintrång så är det frågan om Huldar kommer kunna hjälpa henne.

Det här är den sjätte och sista delen i serien om Freyja och Huldur. Då det här är den första boken jag lyssna på med Yrsa så man kan väl säga att jag kommer in på sluttampen. Men trots att det är en relativt komplex historia så funkar den att börja lyssna på. Även om det tog ett tag att komma in i historien. Men det berodde mer på att det läggs ut ett antal olika spår som i bokens andra hälft börjar stråla samman. 

Skulle det göras film av den här boken blir det att använda den mörka och gråa färgskalan. Den isländska kylan och det karga landskapet förstärker den mörka stämningen och ger boken en unik atmosfär. Det kanske inte främjar turismen till Island, men nu åker man nog inte dit och förväntar sig strand och palmer.

Den här boken kombinerar klassisk nordisk noir med psykologisk spänning. Lägg till starka karaktärer.

Det är Callin Öhrvall Delmar som tar sig an den här mörka och komplexa historien. Något hon gör med pondus.

Efterspelet är den sjätte och avslutande delen i populära isländska kriminalserie. Med försvunna barn och mördade kvinnor visar Yrsa Sigurðardóttir upp ett mörkt Island. Komplex intrig och bra miljöbeskrivningar gör att jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar

Betyg: 

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑