Invasionen av Björn Renberg

Sverige befinner sig mitt i ett krig och Stockholm har fallit under amerikansk ockupation. Efter månader av hårda strider återstår bara spillror av det svenska försvaret. I södra Stockholm följer vi de två spaningssoldaterna Peter och Alexander. Det är utmattade, hungriga och törstiga, men ändå beslutsamma att slutföra sina uppdrag. Deras nya mål är att ta sig in till centrala Stockholm och lokalisera fiendens bas innan solen går ner. Motvilligt får de sällskap av en tredje soldat, vilket förändrar dynamiken och ökar pressen när tiden tickar obönhörligt mot deadline.

Enligt deras uppgifter ska Södermalm vara folktomt, men kan de verkligen lita på den informationen? Och kanske ännu viktigare, kan de lita på varandra, eller ens på sig själva när stressen når kokpunkten? Den psykologiska pressen och misstänksamheten mellan karaktärerna ger berättelsen ytterligare ett lager av spänning.

Boken är svår att placera i en specifik genre, men rör sig skickligt mellan militär thriller, spänning, science fiction och dystopi och med inslag av technothriller enligt baksidestexten. Spänningen är lågmäld men konstant närvarande och det är omöjligt att inte dras med i soldaternas kamp mot både fienden och klockan. Jag kommer osökt att tänka på Andreas Eks Raseriserie, även om den är mer zombiebetonad. Men likheterna i stämning och intensitet är ändå slående.

Likt många andra krigsskildringar är det gott om tekniska detaljer om vapen, kommunikation, fordon och drönare. Detaljerna bidrar till trovärdigheten, även om de ibland kan kännas lite överväldigande. Däremot är miljöbeskrivningarna en ren fröjd. Det är lätt för oss lyssnare att se framför sig hur de tre rör sig från Hammarby Sjöstad och vidare norrut genom tunnlar och övergivna byggnader.

Bokens verkliga styrka ligger dock i samspelet, eller ibland bristen på samspel, mellan huvudpersonerna. Hur förändras gruppdynamiken när man går från två till tre? Hur prövas förtroendet under extrem stress? Det psykologiska spelet gör lyssningen extra engagerande.

Att boken skrevs för tio år sedan men släpptes strax efter Rysslands invasion av Ukraina, och nu känns aktuell i en orolig värld, förstärker läsupplevelsen. Just att Trumps USA just nu bombar Iran känns ruskigt obehagligt då det är just USA som är fienden den här berättelsen.

Det är en av mina favorituppläsare, Alexander Salzberger, som tar oss genom den här boken. Han gör det på ett väldig lågmält och nästen tillbakadraget vis. Trots att bomber faller och klockan tickar.

Björn Renbergs debut är något så ovanligt som en lågintensivt spännande militärbok. Invasionen utmålar ett dystopisk Stockholm som intagits av USA. Skrämmande aktuell och det blir en trea från mig.

Uppläsare: Alexander Salzberger

Betyg:

Laksonen av Ressem och Renberg

När Säpos kontraterrorenhet samlats för att fira av en medarbetare detonerar en bomb och samtidigt mördas medarbetare från enheten ute i landet. De betyder att Sverige står utan förmåga att försvara sig på området och risken att det här är ett första steg i en större attack på Sverige är uppenbar. Det gör att statsministern är villig att ta till extraordinära metoder för att hitta vem eller vilka som ligger bakom detta.

Uppdraget går efter en del övertalning till den enda som uppfyller kravbilden att kunna inhämta känslig information och leverera resultat snabbt, en viss Kari Laksonen. Så med obegränsade ekonomiska resurser tar han sig an uppdraget. Hans erfarenhet och kunskap gör att han relativt snabbt når visst resultat innan kaos bryter ut.

Det här är en spinnoff på Mikael Ressems böcker om Sjukvårdens nationella insatsgrupp (SNG) där vi först träffade på Laksonen. I den här serien har Ressem hittat en ny parhäst i Björn Renberg.

Den här boken börjar med riktig rivstart. Att slå ut en hel enhet på en underrättelsetjänst är storslaget, i alla fall som inledning i en spänningsroman. Mina tankar går till storheter som David Baldacci, Lee Child och Robert Ludlum eller på den tiden när Jan Guillou skrev om Hamilton. För visst kittlar kombinationen av spänning, underrättelsetjänst, politik och hjälten som ensam löser allt och lite till.

Jag gillar det här, trots att, eller kanske på grund av att det är en spinnoff på en etablerad och omtyckt serie. Ett fenomen som sprider sig som en löpeld i förlagsvärlden. Bara för att vi känner igen karaktärer och miljöer så behöver det inte betyda succé. Det kan få oss att bli nyfikna men sen gäller det att spinnoffen står på egna ben, något jag verkligen tycker den här boken gör. Finns det något att anmärka på så är det möjligen att det blir lite mycket vapenporr emellanåt.

I min bok finns det två svenska inläsare som kan ge den här typen av historia riktig tyngd, det är Brynolfsson och Roosmann. Därför blir man glad att det är just Magnus Roosmann som med sin pondus tar oss igenom historien. Roosman, Ressem och Renberg känns som en stabil trio som levererar spänning på hög nivå.

Laksonen är den första boken i serien med samma namn av det nya författarparet Ressem och Renberg. När Säpos kontratrrrorenhet slås ut kallas Coq rouge, förlåt Kari Laksonen, in. Full fart, riktigt spännande och en fin fyra i från mig. 

Uppläsare: Magnus Roosmann

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑