Sophie och Kristoffer bor i gatans flottaste hus i välbärgade Djursholm. För att får familjelivet att gå ihop anlitar det den filippinska au pairen Jody. Nu är hon långt ifrån den första au pairen i det stora huset. Trots den fina fasaden så är den lilla familjen långt ifrån välfungerande. Mamman Sophie är alltid stressad och har ständigt dåligt samvete och det kommer fram att Kristoffer döljer hemligheter. Nu är det inte bara Kristoffer som ruvar på hemligheter, den till en början väna Jody har också sina spöken hon försöker fly ifrån.

Boken är uppdelad i ett antal delar där vi får följa händelserna i det stora huset från olika perspektiv. Lite som En helt vanlig familj är uppbyggd, men inte riktigt lika strikt. Annars är det familjen som står i centrum. Något som gör att tankarna drar iväg till just Mattias Edvardsson men på grund av geografin ser jag även en del likheter med Johan Rundbergs Den som vaktar flocken.

Den här boken har en krypande spänning. En del i det är att man ständigt är lite irriterad på framförallt Sophies dåliga människosyn. Det finns en scen när hon förbjuder Jody att låta barnen spela fotboll med en annan filippinsk au pair och hans barn, bara för att han är homosexuell. Ja, hon skyller på ett fall med en incident med en barnskötare och att hon minsann har vänner som är homosexuella. Lägg till allt överklassskvaller och den där tonen av irritation ligger och distraherar i bakgrunden genom hela boken. Det gör att man inte riktigt är på sin vakt när saker börja vända. För det gör det, mer än en gång. Det här är en riktigt snyggt berättad historia av en romandebutant, något som bådar gott inför framtiden. Jag kommer hålla ett öga på Jina framöver.

Boken är inläst av Julia Dufvenius som har en rätt vän röst som inte så ofta hörs i spänningssammanhang. Jag gillar när inläsare ibland ”byter genre”. Det gör att hon tar med sig den mer traditionella romanen in i spänningsromanen och magi uppstår, tycker jag.

Jina Zachrisson spänningsdebuterar med den psykologiska thrillern Au pair. Den är en cocktail av klassklyftor, moderskap och en ordentlig dos dålig människosyn. Men det är snyggt, spännande och en fyra i betyg.

Uppläsare: Julia Dufvenius