Slaget om Ukraina av Marcus Lindqvist

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 var tanken att Putin skulle ta över Ukraina på någon vecka och införliva det i Ryssland. Nu tre och ett havt år senare vet vi att det inte blev så. Något vi i övriga Europa har det ukrainskas folket att tacka för.

Men vad var det egentligen som hände där i skogarna mellan Belarusiska gränsen och Kiev eller i luftrummet ovanför Kiev? Hur var det nu med köttkvarnen i Bachmut? Den här boken ger svaren på dessa frågor och många fler. Ofta får vi berättelser inifrån en stridsvagn eller en bunker. Vi får vara med där det händer berättad av de som var med.

Samtidig får vi vetenskapliga och historiska resonemang kring hur ryssarna bedriver kriget och hur Ukraina försvarar sig. Jag fastnade för vetskapen om att Ryssarna bara kan strida i närheten av ett järnvägsspår, för det är via järnväg de sköter mesta delen av sina transporter av underhåll. Även att man sneglar en del på Finska vinterkriget för att förstå hur Ryssarna agerar är intressant.

Boken har sitt största fokus på de första dagarna efter invasionen i februari 2022 men sträcker sig sen en bit in i 2025 och Trumps inverkan på kriget.

Jag förstår att man behöver använda facktermer på vapen och fordon. Men ibland blir det en orgie i beteckningar. Här är ett exempel: ”De första BMR-64-minröjningsvagnarna hade levererats från stridsvagnsfabriken i Charkiv 2018. De var ombyggda T-64A-stridsvagnar… ”

Det jag tycker man ska ta med sig från den här boken är hur små marginaler det var att kriget skulle få en annan vändning under de första dagarna. Samt hur viktigt det är att vi som tror på principen om länders självständighet fortsätter att stötta Ukraina med vapen och pengar.

Jonas Kruse har som specialist att läsa in just faktaböcker och det gör han bra. Så check på den.

Känner du att du behöver dig en ordentlig genomgång om kriget i Ukraina så kan Marcus Lindquists bok vara något för dig. Slaget om Ukraina är både viktig och lärorik, sen är det lite väl mycket vapendetaljer enligt min smak. Blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Jonas Kruse

Betyg:

Den sista boken om mordet på Olof Palme av Jon Jordås

När Palmegruppen presenterade, vad dom ansåg, var lösningen på mordet på Olof Palme år 2020 så började Jon Jordås gräva i detta hav av dokument som släpptes. I det började det utkristalliseras en ny misstänkt mördare. En man som bodde ett stenkast från biografen Grand och som 1996 ägde en Magnumrevolver. En man som förhörts och glömts bort. 

Det här är ännu en bok om mordet på Olof Palme. Jag måste erkänna att jag är fascinerad av Palmemordet. Om jag skulle gissa så har jag nog lyssnat på mellan 10-15 böcker i ämnet under åren. Precis som de flesta svenskar över 50 så vet jag naturligtvis var jag var när jag fick reda på att stadsministern skjutits. I mitt fall på väg hem från sportlov i Härjedalen. Något som gjorde att jag inte kan räkna antalet gånger jag hört radiointervjun med taxichauffören. Vilket gör att händelseförloppet som gås igenom i boken inte är speciellt okänt, samtidigt är det bra kuliss till historien. 

När det kommer till författarens teori om vem som är mördaren så låter det trovärdigt. Samtidig tyckte jag det om Thomas Petterssons Den osannolika mördaren också.

Titeln Den sista boken om mordet på Olof Palme säger väldigt mycket om den här boken. Jon Jordås ger en ordentlig genomgång och presenterar sin mördare. Det blir en trea i betyg. 

Uppläsare: Jonas Kruse

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑