Etikett: Jonas Malmsjö

Leif Appelgren – När ingen ser

Den här boken börjar med en av de mest otäck misshandelsscener jag lyssnat på. Författaren beskriver den så att varje slag och varje glopord gör ont hjärtat på mig. Allt slutar med att Patrik ligger död med en sax i bröstet. Sophia ringer själv 112 och anmäler vad hon gjort.

Sophia är själv svårt misshandlad och hon förs till sjukhus och blir samtidigt misstänkt för dråp på din sambo.

Mats Ljunggren som vi fick lära känna i Ingen ond man får det här fallet på sitt bord. Han, hans erfarna poliser och vi lyssnare får sen följa Sophias liv fram till den ödesdigra kvällen. Ett liv med Patrik som kantats av misshandel, hot och förnedring. Så att hennes skador och det som har hänt tidigare är grund för att hon har agerat i självförsvar är det ingen som tvekar på. Men Mats och hans kollegor misstänker att det inte gått till riktigt som Sophia berättat.

Det är klart att man vill veta sanningen i en spänningsroman som denna och det är det som hela dramaturgin byggs upp kring. Samtidigt är det helt ointressant. Nej inte ur ett juridiskt perspektiv, men ur ett mänskligt.

Det här är verkligen en bok som berör. Jag känner så starkt för Sophia, hennes helvete som hon inte vet hur hon ska ta sig ur. Hur hon anpassar sig och täcker upp, hur hon ljuger och sminkar över. Men jag känner också för hennes bror som inte vill något hellre än att hjälpa henne men når inte fram. Det är med en stor klump i bröstet man lägger ifrån sig den här boken, samtidigt så kommer den finnas kvar. Jag har som människa väldigt svårt att förstå Patriks beteende, men samtidigt förstår jag inte drivkraften hos massmördare jag lyssnar på heller. Skillnaden är att vårt samhälle består av betydligt fler Patrikar än massmördare vilket skrämmer mig.

När ingen ser är en lika hemsk som viktig bok. Leif Appelgren beskriver kvinnomisshandel på ett sätt som skär i hjärtat. Välskrivet och berörande, det blir en stark fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

0

Mattias Edvardsson – Lova mig tystnad

I Trelleborg bor paret Jari och Maria med sina två tonårsdöttrar Isabella och Amanda. Livet är ungefär så bra som det kan i en skånsk stad. På andra sidan stan Sasho och Linda med sonen Niko. Även om framförallt Linda kanske hoppats mer av livet än att jobba på ICA så har den familjen inte heller mycket att klaga på. När Amanda och Niko träffas en sommarkväll uppstår ljuv kärlek. Något som de båda föräldrarparen inte är helt positiva till. Men det är svårt att som tonårsförälder styra över sitt barns val av partner. En mörk natt sker det mest fasansfulla man som förälder kan uppleva.

Det är runt den händelsen hela historien cirkulera. Vi får följa de båda familjerna före och efter händelsen. Först i ganska vida cirklar för att snäva in mer och mer. Det är det smarta sättet att berätta historien som är bokens stora behållning. Författaren släpper fler och fler pusselbitar desto längre in i boken vi kommer. Normalt så brukar man ana pusslets motiv när de flesta bitarna är på plats, men Edvardsson lyckas på ett skickligt sätt hålla på nyckelbitarna så att det först på slutet uppenbarar sig ett motiv. Så imponerande.

I de tre första böckerna har det varit tre olika uppläsare medan i den här så är det bara en. Nu är ju inte det vem som helst utan Jonas Malmsjö som gör det riktigt bra. Samtidigt saknar jag greppet med flera uppläsare.

Jag gillar även skildringarna av svensk mellanstor stad. Hur vissa saker inte går att sudda ut. Har du hamnat i ett visst fack under uppväxten är det svårt att ta sig ur det facket.

Som vanligt är det familjen som står i centrum i Mattias Edvardsson böcker. Lova mig tystnad är lika smart berättad som spännande. Att kunna hålla oss lyssnare på helspänn enda till slutet är helt klart värd en femma i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

0

Pascal Engman, Johannes Selåker – Skammens väg

Vi håller precis på att lämnat det händelserika 1994 när ett brutalt mord sker på en bordell i centrala Stockholm. Det blir start skottet för en mördarjakt som från polisens sida leds av polisen Tomas Wolf och hans kollega Zingo och från den tredje statsmakten av kvällstidningsjournalisten Vera Berg.
Spåren leder till Sveriges och senare Europas sexhandel. Det är säkert ingen vacker syn idag och var det definitivt inte i mitten på 90-talet. Men författarna lyckas även väva in Estoniakatastrofen i historien på ett snyggt sätt vilket precis som i Jakten på en mördare gör att man förflyttas till 90-talet. Tidsskildringen är en viktig del i den här serien. Vi är precis i gränslandet när mobiltelefonen
börjar bli var mans egendom. Gränslandet gäller i lika hög grad internets intåg. Två saker som verkligen förändrat vårt beteende de senaste 25-30 åren. Sen blir man glad när det refereras till hamburgerkedjan Clock och eller läskedrycken Zingo.

Men i den här boken tycker jag historien/fallet står i centrum. Mer än i den första boken. Den är smart berättad och jag blir överraskad vi ett flertal gånger under lyssningen. Sättet att knyta ihop det stora och det lilla för mina tankar till Anders Jallais böcker om Anton Modin. En serie jag också är väldigt svag för.

Det är intressant att få lära känna vår både modiga men även rädda polis Tomas Wolf lite mer. En karaktär som verkligen är mänsklig. Det är inte alla hjältar som kissar på sig när dom blir hotade till livet. Sen har vi vår impulsive reporter Vera Berg. För visst vurmar hon för sin son, men samtidigt tar hon en massa inte så smarta beslut som sätter den relationen på spel. Att det sen i slutändan finns en ett gott hjärta bakom den hårda reporterfasaden väger upp.

Att hylla Jonas Malmsjö börjar bli lite uttjatat, även om jag tycker att man alltid ska få beröm när man gör bra insatser. Han vet verkligen när han ska sänka tempot för maximal spänningseffekt. Så snyggt.

Selåker/Engman har gjort det igen. Skammens väg är tidstypisk, spännande och visar upp människohandels vidrigaste baksida. Den här smarta historien får årets andra femma.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

0

Leffe Grimwalker- Fenix

Efter ett antal år i Hongkong är Alex Storm tillbaka i Sverige för att hitta sin dotter. För att ha ett jobb tar han över driften av kasinot. Men han hinner knappt börja sin ”nya tjänst” innan polisen gör en razzia som slutar med att Alex förs åt sidan. Där får han, mot sin vilja, stifta bekantskap med polisen Bella Stasi. Hon gör klart för honom att polisen har så mycket bevis så dom kan sy in honom, Ma och Wong för överskådlig tid, men. För hon presenterar ett an offer you can’t refuse. Nämligen att bli informatör, eller Bellas bitch.

Alex Storm serien har kommit in i andra andningen i och med att den första spinn-off boken, Nemesis, kom ut för någon vecka sedan. Jag är så nyfiken hur det kommer att påverka serien. Men än så länge är det inte någon skillnad. Leffe levererar fart och spänning precis som vanligt. Det finns ett driv i serien som få svenska serier har. Det i kombination med Malmsjös uppläsning gör att det stundtals gnistrar om det.

Innan jag stänger butiken måste jag säga några ord om den nya karaktären Bella. En riktig Amazon som känns som hon äter sådan som Alex till frukost. En kvinna som tar vad hon vill ha. Ännu en stark karaktär i Storms universum. Tur att det stort så att alla får plats.

Alex Storm är tillbaka i Stockholm för att försöka reda upp sitt liv, går så där. Leffe Grimwalker bjuder som vanligt på spänning och fart. Boken Fenix får en återuppväckt fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

0

Jo Nesbø – Blodmåne

Harry Hole är i Los Angels för att bokstavligen supa ihjäl sig. På en bar möter han en vän som har lånat pengar av en knarkkartell. Trots sitt ädla uppdrag försöker han hjälpa sin vän. Allt detta sammanfaller med att en fastighetsmagnat blir anklagad i pressen för att vara inblandad i två unga kvinnors försvinnande i Oslo. Så när Hole får frågan om han kan försöka rentvå fastighetsmagnat och samtidigt kunna hjälpa sin vän tackar han ja. Men knarkkartellen sätter en tidsram på 10 dagar. Det gör att vi får en förutsättning där den legendariske Harry Hole har obegränsat med pengar för att lösa försvinnandet av två unga kvinnor på 10 dagar. Ni hör ju, det blir åka av. Det blir inte sämre för oss som gillar Nesbøs universum när han drar ihop ett riktigt ”rövarband” som sitt team. Taxichauffören Øystein, den avstängda polisen Truls Berntsson och Psykiater Ståle Aune.
Väl igång med arbetet är igång blir det en balansgång. En balansgång med att hjälpa sin uppdragsgivare, hjälpa och få hjälp från polisen och en balansgång med pressen och den intresserade allmänheten. Trots Holes grava alkoholmissbruk har han forfarande en riktig skarp hjärna som både är bra på att ta in information och kunna dra smarta slutsatser. Där har vi enligt mig det som är Holes storhet. Det här är en historia med många vändningar. Så många att det till och med känns som några för många innan Nesbø till slut knyter ihop säcken. Det gör han så bra så att han till och med lyckas krångla in himlakropparnas tillstånd i form av Blodmånen i upplösningen.
Jonas Malmsjö visar varför han är den absolut bästa uppläsaren när han med fast hand tar oss igenom den här i många bitar rätt invecklade historien.
När vi för trettonde gången får möta Harry Hole handlar det om att på tid lösa två kvinnors försvinnande.
Jo Nesbø är en mästare när det kommer till spänning, driv och underhållande berättande, så mästerverket Blodmåne kan bara belönas med en femma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Jens Lapidus – Mr ETT

Det är fem år sen senaste boken i Top Dog serien. Det är ett oändligt uppehåll i en bokserie nu för tiden. Ett uppehåll som gör det svårt att hålla ordning på det stora persongalleriet som Lapidus håller sig med. Jag kommer på mig själv att inte hålla ordning på alla in i bokens sista timme.
Det finns en sanning när det kommer till grovt kriminella, det finns bara två sätt att sluta. Inspärrad eller död. Men gangsterbossen Isak, Mr ETT, tar sikte på en tredje utväg. Att bli vit. Men när hans son försvinner grusas hans planer.
Det här är en bok i Snabba cach anda. Det var en bok som öppnade upp för en helt ny genre när den kom 2006. Jag skulle vilja säga att Lapidus nu är omsprungen av andra författare som Sammy Jeridi och Leffe Grimwalker som har tagit genren vidare sen dess. Ja, språket är bra. Liknelser som ”Tystnaden är tung som en medicinboll” när dom är i ett gym är ju fantastiska.
Efter ett långt uppehåll är Jens Lapidus tillbaka med den fjärde boken i Top Dog serien. Mr ETT är bra, men hans böcker är inte lika normbytande längre. Så en fyra blir det iallafall.
Uppläsare: Jonas Malmsjö

0

Olle Lönnseus – Vakthundarna

I den andra delen av serien om elitsoldaten Simon Olsson blir han indragen i ett mord på en journalist. Det är inte vilken journalist som helst, utan en som stått Simon nära. För efter att ha slutat som soldat har han gjort allt han kan för att han hålla sig undan, men det går så där. Speciellt när trådarna leder till en patriotisk grupp. Den här boken innehåller egentligen att jag gillar. Jag gillar Lönnseus sätt att skriva, mord, spänning, politik….. men. För det finns ett eller flera men. Boken fångar mig inte som jag trodde. Jag kommer flera gånger på att jag tappat tråden, vilket inte är något bra tecken. Jag märker också att jag saknar Lönnseus grå-bruna Skånebeskrivningar. För trots att superuppläsaren Malmsjö gör ett kanonjobb så saknar jag Christian Fex skånska i Lönnseus böcker.
Nu har har jag klagat nog. Det här var den svåra andra boken i en serie. Den första Gamen var riktigt bra och jag är övertygad att nästa bok i serien kommer hålla den klassen.
När Olle Lönnseus fortsätter serien om den fd elitsoldaten Simon är det något som saknas. Ja Vakthundarna är spännande, tempot är högt men det är något som gör att jag inte rycks med, så den här gången stannar betyget på en trea.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Lars Kepler – Spindeln

Det har gått två år sen vi senast mötte Joona Linna och Saga Bauer. Nu är det åter dags för dem att ge sig ut på seriemördarjakt. När det kommer till spänningsromaner av den här sorten är det lätt att författaren gasar på lite för mycket. Att pusslet blir för oroligt och morden blir för spektakulära. När det sker tappar i alla fall jag intresset. När det gäller Kepler så gäller visst inte den regeln. För ja pusslet och ledtrådarna är otroliga och morden minst sagt spektakulära. Lägg sen till att den här mördarjakten sker i realtid. Och jag är helt fängslad.Lite intressant är att det finns flera detaljer där den här boken liknar Anders De La Mottes Bortbytaren.I den förra boken Spegelmannen så gjorde förlaget ett experiment genom att låta både Gunilla Leining och Jonas Malmsjö läsa in boken. Nu har man återgått till att låta Jonas Malmsjö läsa boken. Något han gör med fröjd.
Lars Kepler bjuder på seriemördarjakt i realtid och det i ett högt tempo. Boken Spindeln är spännande som attans och väl värd sin femma i betyg.Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Leffe Grimwalker – Blodregn

Det känns smått overkligt att det är sex böcker sen vi fick lära känna Alex Storm. När allt började hade han en bilfirma utanför Stockholm och var tillsammans med Jessica. Nu är han triadledare i Hongkong, något han försöker han vända ryggen genom att åka hem till Sverige igen. Något jag tycker är bra då det ibland kan bli för mycket av det goda(onda) i Hongkong. Så medan Lily Rose åker för att leta upp sin biologiska mor så åker Alex till Sverige för att hitta sin dotter. Då det visar sig att hans bror Peter Bao skonat en av de fyra döttrarna. Det blir en jakt som startar uppe i norra Sverige. Allt i högt tempo och med mycket blod.
Jag tycker storheten med Alex Storm serien är just tempot och den rappa dialogen. Jag kommer på mig själv att sitta och le för mig själv när jag lyssnar. Det är ett gott betyg. Persongalleri är också något som har vuxit under seriens gång. Det är en brokig skara människor där Alex framstår som rätt normalt i sammanhanget.
Det börjar bli lite tjatigt, men Jonas Malmsjö är en fantastisk uppläsare. Han lyfter en kanonbok till himmelska höjder även denna gång.
Alex Storm är tillbaka i Sverige igen och precis vanligt bjuder Leffe Grimwalke oss på rapp dialog, högt tempo och blod blod blod. Så jag ger Blodregn en stormande fyra i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

20 bästa uppläsarna

Näst efter frågorna om jordens uppkomst och huruvida gud finns tror jag frågan om vem som är den bästa uppläsaren av ljudböcker kommer.
Jag gjorde en sammanställning av de 15 bästa uppläsarna för 4 år sen så jag tyckte det var dags att göra en ny lista. För att kunna jämföra så har jag gått tillväga på samma sätt. Jag har lyssnat och betygsatt nästan 1400 böcker dom senaste 20 år sen. Så för att få ihop listan nere så har jag räknat ut ett medelvärde på betygen 1-5 för varje uppläsare.
För att det ska bli någorlunda rättvist så har jag dragit gränsen vid att jag måste lyssnat på minst tre böcker. I listan nedan ser ni placering, uppläsare, medelbetyg samt hur många böcker jag lyssnat på. Klicka på länken. Om du vill du se recensionerna till respektive uppläsare
Det ger följande lista.

1 Jonas Malmsjö 4,35 (46)
2 Viktor Åkerblom 4,33 (3)
3 Thomas Hanzon 4,30 (43)
4 Björn Bengtsson 4,11 (9)
5 Peder Falk 4,11 (9)
6 Peter Andersson 4,10 (21)
7 Stefan Sauk 4,05 (64)
8 Niklas Falk 4,00 (8)
9 Björn Granath 4,00 (6)
10 Jacob Nordenson 4,00 (3)
11 Maria Samuelsson 4,00 (3)
12 Ola Rapace 4,00 (3)
13 Shanti Roney 4,00 (3)
14 Christian Fex 3,89 (9)
15 Jan Waldekranz 3,88 (8)
16 Lo Kauppi 3,86 (14)
17 Tomas Bolme 3,84 (58)
18 Karin Alvtegen 3,83 (6)
19 Mattias Linderoth 3,82 (22)
20 Alexandra Rapaport 3,80 (10)

Om jag själv ska analysera listan så är jag inte särskilt förvånad att den även denna gång toppas av Jonas Malmsjö. Det, och listan i sig, speglar vilken typ av böcker jag lyssnar på och det är ju ingen hemlighet att Jonas Malmsjö ofta får dom mest populära böckerna att läsa.
Lite mer förvånad är jag över att Viktor Åkerblom ligger på en andra plats. Men om man tänker tillbaka på hans uppläsning av Shuggie Bain så fattar man det. Att Thomas Hanzon ligger på pallen beror till stor del på att jag är svag för böckerna om Evert Greens som han läser så bra.
Den observanta ser att listan endast innehåller fyra kvinnor. Det är inte bra men betydligt bättre än senaste listan då det bara var en. Det här är en fråga jag börjat tänka på de senaste åren och gör jag en ny lista om några år så hoppas och tror jag att fördelningen är jämnare.
Det här är kanske inte så vetenskapligt som det ser ut. Mina betyg bygger på en helhetsupplevelse av boken och uppläsaren så det gör ju att uppläsare som läser in ”bra” böcker gynnas på listan. Precis som uppläsare som inte läst in så många böcker. Så jag passade på att sammanställa en lista med de uppläsare som jag lyssnat mest på också.

1 Magnus Roosmann (88)
2 Reine Brynolfsson (82)
3 Torsten Wahlund (78)
4 Katarina Ewerlöf (73)
5 Stefan Sauk (64)
6 Tomas Bolme (58)
7 Jonas Malmsjö (46)
8 Anna Maria Käll (23)
9 Mattias Linderoth (22)
10 Peter Andersson (21)

Så dela gärna med dig av din lista eller varför inte skjuta ner min.

4

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑