Lars Kepler – Spegelmannen

Vi har inte så många megastjärnor på den svenska bokhimlen, dom som får oss läsare/lyssnare att gemensamt stanna till. Men paret Lars Kepler får vi nog räkna dit. Det går också se på med vilken marknadsapparat bokförlaget marknadsför boken. Något jag, till skillnad mot andra i kulturvärden, tycker är både roligt och positivt. Det nya greppet med att låta två populära inläsare båda läsa in boken är ju genialt. Precis som när en stor musikartister eller en storfilm släpps så finns det recensenter som i förväg bestämt sig för att antingen hylla eller såga, och det går ibland prestige i det ena eller det andra. Själv sällar jag mig till hobbyrecensenterna och låter andra ta hand om prestigen.
Jag har som många andra haft Spegelmannen liggande i bokhyllan ett längre tag och kastade mig över den när den kom. Jag tycker Joona Linna fyller alla dom kriterierna för en litterär deckarhjälte. Han är smart men ändå sårbar och han står på sig men är ändå ödmjuk. Det är saker som gör att man tycker om honom och att han känns trovärdig. Just trovärdighet är ofta något som kan få mig att tvivla på en historia. När jag som lyssnare inte tror på historien så tappar jag snabbt intresse för den. Det kan handla om både detaljer och om en helhetsbedömning. Det finns mycket i den här historien som inte är trovärdigt. För mig känns det otroligt att den här historien skulle kunna utspela sig i det svenska samhället. Men på grund av att historien är så väl berättad och spännande så sväljer jag det, med hull och hår. För det här är en spännande bok, från början till slut.
När jag tittar tillbaka så har serien om Joona Linna genomgående fått fyror och femmor i betyg och det här blir inget undantag. Att slå den första Hypnotisören är inte lätt då det var något nytt när den kom, men jag tycker det här är en av de bättre böckerna i serien. Om det beror på att hypnotisören Erik Maria Bark får större plats vet jag inte, jag tror att det är spänningen och historien som gör det.
Paret Lars Keplers sårbara superhjälte Joona Linna är tillbaka och det med besked. Spegelmannen har varit uppskriven och jag tycker att den uppfyller alla mina förväntningar. Spänningen och historien ger den en klar femma i min bok.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Gregg Hurwitz – Mörkret ger vika

Evan Soak, alias Orphen X, är en av dom där näst intill perfekta hjältarna. Smart, vältränad, kan det mesta inom vapen och teknik, gör goda saker och så vidare. Som person känns det som han har allt, sen var det den där detaljen att han sedan 12 årsåldern varit i ett hemligt agentprogram. Nu har han kommit till punkten att ta hämnd på mannen som startade hela Orphen programmet. Problemet är bara att han nu mer är USAs president, världens bäst bevakade person. När någon samtidigt försöker undanröja alla spår av Orphen programmet så blir jägaren också jagad. Då endast en Orphen agent kan fånga en Orphen agent så blir det en dubbeljakt mellan Orphen A, Orphen X och presidenten. Det gör att det blir en riktig spännande jakt, på högsta nivå.
Visst skulle han kunna skippa lite vapendetaljer ibland men å andra sidan kan jag uppskatta alla nördiga detaljer om vodka, så det jämnar nog ut sig. Jag gillar verkligen Hurwitz böcker, helt i klass med Baldacci.
Jonas Malmsjös släpiga röst är som gjord för den här boken.
Evan Smoak alias Orphen X tar sig an att mörda USAs president i Mörket ger vika. Gregg Hurwitz spelar ut hela sitt breda register av action och spänning, kan inte bli annat än en femma.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Buthler & Grimwalker – Kastvindar

Hur gör man när man ska följa upp en succé i högt tempo, tja lägger i en växel till och trycker ner pedalen lite till. Vår ofrivillige hjälte Alex Storm är tillbaka. Han som inte själv valt att vara gangsterledare utan tvingats in i rollen av sin halvbror Peter. En halvbror vi får lära känna mer i den här boken. Han börjar utvecklas som den perfekta ”onda styvsystern”.
Det rappa och humoristisk språket sticker inte ut lika mycket som i Den perfekta stormen, men det beror nog lika mycket på att man börjar vänja dig. Inget fel med det, det gör att handlingen och andra karaktärer får ta lite mer plats. För även om man skulle vilja trycka ner extra-allt i en bok så får allt inte plats om vi som lyssnar ska kunna ta till oss det. Det gäller även när det gäller tempot i en bok, man måstet få lite lugnare partier att hämta andan ibland. Jag tycker att Buthler/Grimwalker lyckats på ett galant sätt balansera tempo, innehåll, karaktärer så att vi som lyssnar inte vill eller kan sluta lyssna innan vi får veta hur det går. Som en parantes berättade jag för min fru om affärsidén kring salong Kli-Kli, att kunna få 30 minuters ryggslutet, och hon undrar när den öppnar i verkligen.
Att höja Jonas Malmsjös uppläsning börjar nästan bli tjatigt, men även dom bästa ska få beröm för sina insatser.
Superduon Buthler/Grimwalker är tillbaka med ännu en bok om Alex Storm. I Kastvindar får vi samma rappa språk, lite högre tempo och minst lika mycket spänning. Det kan bara bli en sprakande femma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Anne Lea Landsted – Golden State Killer

Det här är andra boken om Golden State Killer jag lyssnar på i sommar. Den andra är originalverket i ämnet, Jag försvinner i mörkret, av Michelle McNanara. Så ska man lyssna på en bok i ämnet är det kanske den boken man ska lyssna på. Tyvärr var det ju så tragiskt att McNanara gick bort innan hennes bok blev klar och innan dom tog fast mördare och våldtäktsmannen. Så huvudanledningen till att jag lyssnade på även den här boken är att även få upplösning på jakten, lite det som man blev snuvad på i McNamaras bok. Så då den här boken bygger på hennes bok samt intervjuer med framförallt polisen som leder jakten så blir det en hel del upprepningar, men det är ok. Boken ger en skrämmande insikt i hur man såg på våldtäkter i USA så sent som i slutet på 70-talet. Att polisen och samhället inte tog det på allvar gjorde det inte bättre för de redan hårt utsatta överlevarna. Om McNanara hade fokus på sitt arbete och de som överlevde så är de här boken mer saklig, vad hände och när. Jonas Malmsjös röst är som alltid skönt att lyssna på och den höjer boken. Vill man ha mer om Golden State Killer kan jag också rekommendera HBO serien I’ll be gone in the dark som bygger på McNamaras bok.
I Storytel original serien Golden State Killer av Anne Lea Landsted får vi hela berättelsen om hur man fångade en av USAs värsta brottslingar. Saklig och spännande, trots att man vet hur det går. Så en trea i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Sammy Jeridi – Ghettokungen

Leon är något så ovanligt som en just gangster. Han driver det något ovanliga förtaget Ghettosäljarna. Allt han gör syftar till att göra livet bättre för sin lillebror Emir. Sen har vi kriminalkommissarien Eva Möller, en lite trasig ensamvarg som på olika sett korsar Leons liv. Jag gillar persongalleriet i den här boken. Det finns både onda och goda, men samtidigt är dom goda inte alltid genomgoda och dom onda inte alltid genomonda. Det ger boken en bra dynamik.
När vi kommer till handlingen så är den snabb och ”fräck” och cirkulerar mest kring Leons nuvarande och förflutna liv. Att författaren sen lyckas sätta in Sveriges mest eftersökta vapen i centrum för historien är en extra krydda.
Sist men inte minst så gör Jonas Malmsjö, som vanlig, en riktigt bra inläsning.
Ghettokungen av Sammy Jeridi är snabb, spännande och har ett bra persongalleriet. Den får årets andra femma, lyssna på den!
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Jørn Lier Horst, Thomas Enger – Nollpunkt

Vi har fått lära känna Jørn Lier Horst via kommisarie Wisting och hans journalistdotter Line. I den här boken har han en liknande uppsättning vad det gäller huvudpersoner. Nu är det polisutredare Alexander Blix och journalisten Emma Ramm. De är inte släckt den här gången, men det betyder inte att det inte finns länkar mellan dem. Jag tycker Horst är en mästare att skriva deckare i ett lågt tempo, när han skriver ihop med Thomas Enger så har tempot skruvas upp, rejält. Det här är en mördarjakt i högt tempo. Det svåraste som finns när det det gäller en deckare med flera brott är trovärdigheten. Tror jag på det här? Är frågan jag ställer jag mig varje gång och börjar jag tvivla är det svårt att hämta igen det. I den här boken var jag aldrig nära att tvivla. En riktigt trovärdig, snabb och välskriven bok.
Som vanligt en riktigt bra uppläsning av Jonas Malmsjö. Jag brukar inte recensera bokomslaget, men den här boken har ett ruskigt snyggt omslag som verkligen passar boken.
Nollpunkt av Lier Horst/Enger är årets bästa bok, hittills. Den spännande mördarjakten i högt tempo är värd sin femma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Buthler & Grimwalker – En perfekt storm

Jag är svag när man kommer med något nytt. Visst har vi fått Snabba Cash från Lapidus och Geim från De La Motte och den här är i samma anda, rent språkmässigt. För det är språket som jag fastnar för först och främst. Buthler och Grimwalker har verkligen vägt varje mening på guldvåg. Jag har försökt kommit ihåg någon mening och en av de dom fastnat är ”Tårarna armbågar sig ut”. Författarna har i den här boken skapat en riktigt verklig huvudperson. Alex Storm är godhjärtad, snygg, inte alltid så smart men oftast med hjärtar på rätt stället. Som bekant får hjälten inte får vara för perfekt. Den balansgången lyckas författarna utan problem klara.
Efter att ha hyllat språket och huvudpersonen har jag kommit till den spännande historian. Det är en handling i ett tempo i Speed tempo. Bara att spänna fast sig och åka med.
Leffe Grimwalker lärde jag uppskatta genom Tick Tack. Första säsongen var en av de bästa Storytel original serier jag lyssnat på. Dan Buthler träffade jag personligen i slutet på 90-talet. Då var jag en ung projektledare på ett it bolag och han min motpart på DN där vi skulle sätta upp en hemsida. Jag kunde inte då ana att han skulle vara med och leverera Sifverbielke till oss. En nästan vanlig man ligger på min all-time-top-5 böcker av de 1200 böcker jag lyssnat på de senaste 20 åren.
Vem som läser in en bok kan gör olika stort avtryck. I det här fallet kan jag bara tänka mig tre inläsare, Oskar Skagerberg, Mattias Linderoth och just Jonas Malmsjö. Intressant nog är att det här är min femte femma i år och de Linderoth och Malmsjö har läst in två av dessa. Kanske säger mycket om mig och min smak. Att det kommer en uppföljare på den här boken tar jag för givet och ser redan fram emot den.
Buthler & Grimwalker har i En perfekt storm brutit gränser för hur man med liknelser behandlar språket på ett riktigt bra sätt. Betyget kan bara bli en femma då boken också är spännandet i ett Speed tempo.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Betyg  5

Stephen King – Institutet

Med sina 24 timmar är det här en lång och riktigt spännande bok. Vi får bekanta oss med Luke Ellis, på ytan en helt vanlig kille som gillar att spela basket och vara med kompisar. Men Luke är långt ifrån vanlig på ”insidan”. Först är han ruskigt begåvad och sedan har han fِörmågan att påverka/flytta föremål med tankens kraft. Den sistnämnda förmågan kommer att få stor betydelse fِr den unge Luke. Det är anledningen till att han blir kidnappad och förd till Institutet.

Jag brukar ta mig an Stephen King med skräckblandad förtjusning, inte för han att han brukar skriva läskiga romaner utan för hans inslag av övernaturliga saker han brukar ha med. Efter Mr Mercedes tycker jag inte det varit så mycket av den varan men det finns där under ytan hela tiden. I den här boken kretsar det övernaturliga runt telepati och telekenisi. Huruvida det är övernaturligt eller inte går säkert att diskutera.

Stephen Kings Institutet känns som en blandning av en riktigt bra Baldacci roman med små stänk av Dan Brown. En klar fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Peter Stjernström – Station K

Petra jobbar som kommunikationschef på ett läkemedelsbolag. I samband med att hon blir gravid börjar livet krångla till sig. Både med graviditeten och på jobbet. Det framgår att finns en koppling till hennes mamma som också jobbade på läkemedelsbolaget och som lämnade jobb och man för ett antal år sen under mystiska omständigheter. Det här är en spänningsroman som bygger på påhittad vetenskap, ungefär som flera av Dan Browns böcker. För att dom ska funka måste jag som läsares tro på det. I det här fallet började jag tvivla på det efter ungefär halva boken. Då blir det väldigt svårt att hämta tillbaka trovärdigheten. Lägg sedan till att det handlar väldigt mycket om katter. Det är till och med så att ett av berättarperspektiven är utifrån en katt. Om man då som jag inte är så förtjust i katter så kan jag konstatera att det inte är en bok för mig. Med det sagt så kan den säkert passa andra. För boken är stundtals riktigt spännande och det är ju Jonas Malmsjö som läser. Peter Stjernström får tyvärr bara en trea för sin bok Station K. Jag tyckte den tappade i trovärdighet och så var det lite för mycket katter för min smak.Uppläsare: Jonas Malmsjö Betyg:

Don Winslow – Styrkan

Inspektör Dennis Malone är kungen av Manhattan North. Han och hans team, Styrkan, jobbar dygnet runt för att hålla Harlem med omnejd fritt från knark, vapen och prostitution. Trots att det är en ojämn kamp är Malone framgångsrik. Han är en riktig polishjälte. Men det är inte hela sanningen, han är också en korrumperad snut. Han har avtal med flera av de stora familjerna och kartellerna Och drar sig inte för att förser sig rikligt vid de olika tillslagen.

Det här är en hårdkokt polisroman, med snabba sarkastiska dialoger som vi känner igen från amerikanska tv serier. Men det är lika mycket en berättelse om lojalitet, vånda, tillit. För bakom den tuffa fasaden av en korrumperad snut finns det en människa också. Så lika verkligt som det känns att få följa med in i en nedpissad hiss i Harlem vid ett tillslag lika verkligt känns Dennys lojalitet till sitt team. Det här är en skildring av New York som är både vacker och ful. En extra krydda ger min favorituppläsare Jonas Malmsjö. Ska du få trovärdighet i en berättelse från och om norra Manhattan så måste platser och gatunamn uttalas på engelska och gärna med en amerikansk accent, något Malmsjö gör riktigt bra.

Don Winslows Styrkan är en hårdkokt polisroman när det är som bäst. Den får en femma för sina skildringar av korrumperade poliser i New York, men också lojalitet och vånda. Jonas Malmsjö gör en riktigt bra inläsning.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Betyg 5

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑