15 år med Ljudboksbloggen – 2019, året då flera nya världar öppnade sig

I min resa genom Ljudboksbloggens första 15 år har vi nu kommit fram till 2019.

När jag tittar tillbaka på det här året inser jag att det var ett år då flera olika världar öppnade sig för mig. Nya författarskap, nya karaktärer och serier som skulle komma att följa mig under många år framåt.

Först måste jag börja med En perfekt storm av Leffe Grimwalker och Dan Buthler.

Det här var mitt första möte med antihjälten Alex Storm. Jag minns fortfarande hur golvad jag blev av det rappa språket, det höga tempot och den där ständiga glimten i ögat som gjorde att boken stack ut från mycket annat jag lyssnade på.

Det roliga är att jag inte förstod då hur stor den här världen skulle bli. Det som började med en enda bok har med åren vuxit till ett helt universum av karaktärer, sidospår och författare. Två av karaktärerna skulle senare utvecklas till Bamse och Ludde, skrivna av min framtida poddkollega Peter Westberg. Men det visste varken jag, Peter eller Leffe 2019.

Delar av Storm-gänget bokmässan 2023. Se hela avsnittet.

Ibland är det först i backspegeln man inser att man bevittnade början på något stort.

2019 var också ett starkt danskt år. Visst fortsatte Jussi Adler-Olsen att leverera böcker om Avdelning Q, men årets största danska upptäckt för mig var Kastanjemannen av Søren Sveistrup.

Det här är en sådan där bok som suger tag i en direkt. Mörk, tät och oerhört välkonstruerad. När Netflix-serien senare kom var det många som upptäckte berättelsen, men som så ofta gäller fortfarande den gamla sanningen:

Jag och Mattias Linderoth på Storytel Award galan 2024.

Boken är bättre. Särskilt när den läses av Mattias Linderoth, som gör ett fantastiskt jobb med att ge berättelsen liv.

Men vi måste också resa över Atlanten. För även om Styrkan av Don Winslow kom ut på svenska året innan så var det först 2019 som jag lyssnade på den.

Historien om den korrupte polisen Denny Malone i New York är rå, mörk och intensiv. Men det som verkligen lyfte upplevelsen för mig var Jonas Malmsjö.

Vissa uppläsare har en förmåga att få miljöerna att leva. När Jonas Malmsjö läser känns det nästan som om New York reser sig framför dig. Gatorna, makten, våldet och sveken blir påtagliga på ett sätt som få uppläsare lyckas med.

När jag ser tillbaka på 2019 så ser jag ett år fyllt av starka världar.

Årets ljudbok 2019

Kastanjemannen av Søren Sveistrup, uppläst av Mattias Lindroth.

Vilken bok minns du starkast från 2019?

Rånarna av Andreas Ek

Caspian och hans närmaste vänner har det gott ställt, men ändå utför de rån. För Caspian är det inte i första hand pengarna som är drivkraften, det är kicken av adrenalin. Men när de rånar en klockbutik i Nacka gör han ett misstag, något som kan få allvarliga konsekvenser framöver. Samma natt som rånet så träffar han Malin på en hemlig fest, en fest full av sex och lust. Det blir ett möte som får komplikationer, och då inte i första hand för att Malin har en man utan för att hon är polis och jobbar med rånet mot klockbutiken. 

Just den klockbutiken hade även Arma Dalmaz och hans gäng tänkt att råna en dag senare så nu har han tagit upp jakten på de som hann före. Men han vet inte vem det är han jagar. 

Det som försvårar de och mycket annat är att Caspian också är polis. Det betyder att det är väldigt mycket som står på spel. För alla inblandade.

Det här den första boken i Andreas Eks nya Lexusserie. Att en polis skriver en bok om en korrupt polis är intressant. Och just att följa en polis som utför rån är spännande. Det gör att huvudpersonen ställs inför många dilemma. Som till exempel, hur mycket våld får man använda vid ett rån? Att Caspian också är attraktiv, stark och smart gör att det inte är så enkelt för oss lyssnare att veta var vi ska har våra sympatier. 

Allt detta parkerat i ett format som får mina tankar att gå till Sammy Jeridis tidiga böcker i Ghettoserien. Det är gott om ord som gola, aina och bre. Språket är lika rappt som själva handlingen.  För här går det undan ibland. Vi får vara med om saker som får pulsen att gå upp som snabba biljakter och sekunderna innan rånarna går in på banken.

Andreas Ek har skrivit böcker i tio år vid det här laget. Själv fick jag upp ögonen för honom efter att han skickat ett mail till mig 2018 där han tipsade om sina första böcker Törst och Raseri. Sedan dess har han släppt 14 eller 15 böcker till vilket ändå är ett imponerande tempo med tanke på att han jobbar som polis på dagarna.

Precis som liknelsen med Ghettoserien tidigare så finns det ytterligare skärningspunkt i Jonas Malmsjö. Den här typen av snabb actionfylld spänningsroman är då Jonas Malmsjös röst gör sig som bäst. 

I Rånarna får vi följa polisen Caspians resa mot vad som kan bli en katastrof. Andeas Ek bjuder på högt tempo, en hel del sex och a llt i en ghettostil som jag belönar med en fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Tills ni begravs i aska av Hamit Aktas

På självaste nationaldagen så sprängs fyra tunnelbanatåg i Stockholm nästan samtidigt. Ett av tågen exploderade på Tranebergsbron med konsekvensen att det spårar ur och störtar ner i vattnet. Det var meningen att tåget skulle sprängas några stationer senare för att orsaka större förstörelse men en av självmordsbomberna, Said Rahimi, fick kalla fötter och ångrade sig. Trots att de flesta på tåget dog när det störtade från bron så överlevde Said. 

Hela terrordådet blir ett fall för John Messmer på SGB, Särskilda sektionen för grova brott och Martin Kempe på säkerhetspolisen. De får relativt snart klart för sig att trots omfattningen av de fyra sprängda tågen så kommer det mer. Det gör att de ställs inför ett dilemma. Var går gränsen för att rädda människoliv. 

Spår leder till Imam Hashem al-Zarqawi och Messmer börjar syna honom i sömmarna. Men då imamen ser ut att hela tiden ligga steget före så börjar Messmer misstänka att det finns en läcka på polisen.

Det här är den tredje boken om den egensinniga polisen John Messmer. En karaktär som det inte är så lätt att få grepp om. En karaktär som tar risker som andra inte skulle tagit och som går efter sin egen moraliska kompass.

I den här boken utsätts Stockholm för sitt 11 September, allt med kopplingar till islamistisk fundamentalism. Ett ämne som inte är lätt att skildra men som ändå känns trovärdigt i den här boken. 

Det som sticker ut i den här boken är tempot, på alla fronter. Tempot i berättelsen och tempot själva polisutbildningen. I det sistnämnda går det säkert att ifrågasätta trovärdigheten hur verkligt det är. Men just trovärdighet övertrumfas alltid om berättelsen har driv och är spännande, som är fallet här.

Hamit Aktas har en förmåga fånga mig på ett vis som förvånar mig. Att lyckas sticka ut i en flodvåg av spänningsromaner är inte lätt. Han har gått från seriemördare, till försvunna barn och vidare till terrordåd i en och samma serie, och det med en sådan självklarhet förundrar mig och gläder mig. Hatten av för det.

Att det sedan är Jonas Malmsjö som läser gör inte historien sämre. Det är just i den här typen av böcker hans inläsningsstil, att dra ut på betoningen av vissa ord i slutet på meningar, gör sig som bäst. Lyfter på hatten ännu en gång.

Ett samordnat terrordåd i Stockholms tunnelbana är inledningen av boken Tills ni begravs i aska. En en gång har Hamit Aktas lagt örat mot rälsen och fångat upp strömningarna i samhälle. Lägg till att det är ruggigt spännande och jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Pauline Dunker och den sista sanningen

I den sjunde delen om Niklas Ragnvik kastas vi rakt in i ett nytt mörkt mysterium. Ragnvik får en lista med kvinnonamn från sin ärkefiende Killroy, en lista han till en början avfärdar. Men snart visar det sig att namnen tillhör kvinnor som dött under mystiska omständigheter. Frågan är om Göteborg står inför ännu en seriemördare. Samtidigt verkar det omöjligt att Killroy själv skulle ligga bakom då han sitter bakom lås och bom.

Parallellt följer vi Ragnviks sambo, privatspanaren Maxine, som får i uppdrag att hitta den försvunna journalisten Pauline Dunker. Uppdraget kommer från Dunkers systerdotter efter att ett av journalistens priser hittats i ett vattendrag. Två till synes separata utredningar tar form, men som så ofta i den här serien anar man tidigt att trådarna kommer att flätas samman.

Det här är alltså den sjunde boken i serien om Niklas Ragnvik, och jag har lyssnat på samtliga. Jag tror att den som följt serien från början har extra stor behållning här. Författaren väver skickligt in trådar från tidigare delar som Killroys historia, Maxines komplicerade relation till sin far och Ragnviks egen relation till sin dotter. Allt detta bidrar till ett rikt och levande persongalleri där det förflutna hela tiden gör sig påmint.

Tempot är högt och händelserna många. Fischer sparar verkligen inte på krutet, och boken är full av vändningar. Ett effektivt grepp är de många cliffhangers som avslutar kapitlen. Precis när en viktig ledtråd ska avslöjas bryts berättelsen och perspektivet skiftar, vilket gör det nästintill omöjligt att sluta lyssna. Trots sina cirka 17 timmar känns ljudboken aldrig lång.

En av seriens stora styrkor är dynamiken mellan huvudpersonerna. Niklas Ragnvik är genomgående den reko och moraliskt stadiga person han alltid varit, utan att för den skull bli mesig eller tråkig. Maxine är hans raka motsats. Hon har inte samma höga moraliska ribba och tvekar inte att ta genvägar som Ragnvik varken kan eller vill ta, trots att de arbetar med liknande uppdrag. Den kontrasten ger berättelsen en nerv och en dynamik som är minst lika underhållande som själva kriminalgåtan.

Som i tidigare delar är det Jonas Malmsjö som står för inläsningen och ja, det behöver egentligen inte sägas så mycket mer. Malmsjö är en avgörande del av Ragnvikbygget. Hans röst, tempo och personporträtt gör att berättelsen lyfter ytterligare och känns självklar i ljudboksformatet.

Pauline Dunker och den sista sanningen är den sjunde boken om poliskommissarie Niklas Ragnvik. Tony Fischier har den här gången fått en deckare som innehåller allt. Killroy, spänning och en klurig intrig gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.  

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Dödsmärkt av Sammy Jeridi

Ibbe Seger är en ensam man som bor enkelt i Hagalund i Solna. Bilen är hans ögonsten och hans levebröd. Som taxichaufför träffar han alla typer av människor och behandlar alla med bästa service och högsta respekt. En dag när han hämtar upp en av sina stamkunder börjar sprickor i hans fasad synas. Stamkunden är i upplösningstillstånd och hävdar att han kommer att bli anklagad för mord på en kvinna, trots att han själv säger att han är oskyldig. Sprickorna i Ibbes fasad handlar om hans förflutna. Ett förflutet som inte bara handlar om att köra taxi.

Det här är den första delen i Sammy Jeridis nya Storytel original serie om taxichauffören Ibbe. Det är en form av spinnoff och utspelar sig i samma universum som Kaoseffekten som kom i höstas. Och precis som Ghettoserien så är Sammys barndoms Solna centrum för den här nya serien.

För oss som följt Sammy sedan Ghettokungen 2020 så känner vi igen oss i den har boken. För även om Ghettosäljarna inte är med här så är språket och drivet det samma. Det har möjligen blivit lite tuffare, kanske på bekostnad av humor och värme. Samtidigt så är styrkan i den här boken just att det finns ett driv. Ett driv som jag gillar. Något annan jag gillar är huvudpersonen Ibbe Seger. Jag attraheras av goda människor som inte är mesiga, och det stämmer verkligen på Ibbe. Som jag antyder i beskrivningen av handlingen så får vi veta mer om hans tidigare liv, innan han kom till Sverige, vilket ger ytterligera dimensioner till hans personlighet. Ska jag ha några synpunkter så är det att storyn inte är den starkast. Något som ändå räddas av att Ibbe trycker ner gaspedalen lite till. Men är du ute efter högklassig spänning i toppfart så är det här något för dig.

Jag vet att det kommer fler böcker i serien om Ibbe så det blir till att spänna fast säkerhetsbältet i den svarta bilen fler gånger.

Om Solna är platsen i Sammys böcker så är Jonas Malmsjö rösten. Den passar perfekt till den snabba och tuffa dialogen i den här boken.

Dödsmärkt är den första delen i Sammy Jeridis nya serie om taxichauffören Ibbe Seger.

Ja, vi känner igen ghettospråket och ghettodrivet även om det är lite tuffare än vanligt, kanske lite på bekostnad av värmen och humorn. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Förädarens hjärta av Olle Lönnaeus

Samtidigt som ryska stridsvagnar rullar in i Ukraina hittas en kvinna död på Grand hotell i Lund. Det enda namnet polisen kan hitta kring henne är Johan Bonde som kontaktas. Johan är idag författare och journalist men träffade den döda kvinnan, Vera, på hotellet första gången som 15 åring på ett fredsläger i DDR. Han blev blixtförälskad i den mystiska ryska flickan då. När han sedan som ung journalist träffar henne igen dagarna innan muren faller i Berlin 1989 så blossar förälskelsen upp igen, i alla fall från Johns sidan. Han kommer att träffa henne en sista gång i Kaliningrad 1994 också. Så fick Vera Kulitjenko att ta sig till Johans Lund? Det är något Johan tar sig an att ta reda på. Något som visar sig svårare och farligare än han kan tänka sig.

Det är inte bara Johan som tvivlar på att Veras död är ett självmord. Kriminalinspektör Amina Jankovic är trött på sina inkompetente kollegor som alldeles för lättvindigt avskriver dödsfallet som självmord. Så Amina och Johan börjar rota i Veras död och snubblar dö över spioner, en svenska högerextremist och en rysk lönnmördare. Något som gör det minst sagt farlig för inte bara dem utan även personer i deras närhet. När de sen kommer en mullvad inom SÄPO på spåren blir de riktigt hett under fötterna.

Det här är den första boken i en ny serie om journalisten och författaren Johan Bonde hemmahörande i Lund. Jag vet inte hur mycket likhet det finns mellan Johan och författaren och journalisten Olle Lönnaeus, hemmahörande i Lund. Men bara tankar på likheter kittlar tycker jag.

Det här är en skickligt berättad historia där vi smidigt förflyttas mellan fredsläger i DDR, murens fall och det pågående kriget i Ukraina. Allt detta är en fin kuliss till den här kombinerade spionthrillern och spänningsromanen som är själva historien. Det är en kombination som jag personligen gillar. Just att vi till stora dela av historien utspelar sig utanför Skåne skiljer ju den här boken från Lönnaeus tidigare böcker.

Våra två huvudpersoner, Johan och Amina, är lagom kantstötta för att kännas verkliga. Så jag ser framemot att träffa dom igen.

Det är Jonas Malmsjö som läser boken, något han som han som vanligt gör väldigt bra. Inte mycket mer att kommentera på den fronten.

Olle Lönnaeus har börjat på en ny serie med en författare och journalist i huvudrollen. Förrädarens hjärna är en spionthriller som knyter ihop murens fall, kriget i Ukraina med vad som ser ut att vara ett mord i Lund. Riktigt snygg, börjar året med en stark fyra. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Onskan söker sorgen av Leif Applegren

Bara några månader efter att Greta blivit änka så får hon besöka av en man som utger sig för att vara en vän till hennes framlidne make. Mannen presenterar sig som Franko och har med sig både blommor, mat i form av rostbiff och potatissallad och till och med en box rosévin. Han uppträder mycket hövligt och beklagar att han var bortrest under makens begravning. Så trots att Greta känner oro så släpper hon in honom.

Greta är inte den första som får besök av mannen som kallar sig Franko. Ett rovdjur som ger sig på nyblivna änkor genom att läsa på om dem och sen via telefon eller besök vid graven kontakta dem med önskan att få besöka dem i deras hem. Väl där slutar det med att deras liv återigen slås i spillror.

Då Franko härjar i västerort utanför Stockholm så hamnar brotten hos Västerortspolisen och senare på åklagare Mats Ljunggrens bord. Det som först ser ut som enskilda brott blir när de läggs samman ett mönster. Ett mönster som också visar på att de grova rånen blir grövre och grövre. De inblandade inser att Frankos framfart måste stoppas. Så steg för steg tar det sig närmare honom.

Det här är den tredje boken om åklagare Mats Ljunggren. Varje bok har ett tema och den här gången har vi kommit fram till grova rån mot äldre. Ett ämne som engagerar och upprör, precis som våld mot kvinnor som var temat i boken innan. Just förmågan att engagera tycker jag är en av Appelgrens främst egenskaper. För visst blir man upprörd när någon ger sig på gamla människor när de är som mest sårbara. En grupp som oftast har som grundinställning att lita på andra människor. Vilket är en väldigt fin egenskap.

Så det Appelgren gör är att han förvandlar ganska enahanda polis och åklagar jobb till spänning på riktigt med en hög grad av engagemang. För här vill man verkligen att skurken ska åka dit, ordentligt. Och i centrum står åklagaren Mats Ljunggren. En riktig hedersknyffel. Det är så skönt att ha en riktigt reko huvudperson som ändå tar tuffa beslut och inte är mesig. Ljunggren har varit huvudpersonen även i de två tidigare böckerna. Nu är det två respektive fyra år sen de kom ut, men jag kommer inte ihåg att han hade en lika framstående roll i de böckerna.

Appelgren får mig engagerad och får mig att vara på tå genom hela boken. Något som är viktigt att vara, till sista ”sidan”.

Precis som de två tidigare böckerna så är det Jonas Malmsjö som läser. Tja vad kan man säga, en trygg och säker Malmsjö-inläsning.

En man sätter i system att råna äldre kvinnor i deras hem i Onskan söker sorgen. Shit va jag gillar Leif Appelgrens förmåga att få mig engagerad i en historia.  Jag delar ut en fin fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Kaoseffekten av Sammy Jeridi

En svensk specialstyrka, under ledning av Adam Sassi, sätts in för att rädda diplomater från Boko Haram i Nigeria. Det blir till stor del ett misslyckande då den svenske ambassadören hittas död. Men det är inte det enda som hittades. Styrkan kommer också över en Stockholmkarta – ett tecken på ett planerat terrordåd. Adam Sassi, som helst vill hoppa av, dras in i en mörk konspiration som sträcker sig från Afrikas öken till Sveriges hjärta.

Samtidigt i Stockholm kämpar den unga fotbollstalangen Abbe för sin framtid. En skada och ett gänguppdrag förändrar allt. I kulisserna rör sig Chimera – ett globalt nätverk som rekryterar barn till sin blodiga agenda. Agenten Patricia Raz är den som leder jakten på sanningen. Men ju närmare hon kommer, desto mer inser hon att fienden är närmare än hon trott – och att Sverige står inför ett hot som kan förändra allt.

Efter sex böcker om Leon och hans Ghettosäljare så startar Sammy Jeridi upp en ny serien. Det här är en explosiv serie om radikalisering, underrättelsearbete och människans kamp mot kaos. Men även om vi får lära känna nya karaktärer som utsätts för nya prövningar så är väldig mycket sig likt. Språket som till stor del har sin grund i förorten med många liknelser och fullt med referenser till film och populärkultur är intakt. Precis som drivet i historien och de miljöer historien utspelar sig i. Ibland är det så likt så att man förväntar sig att Sarmed, Leon eller Jambolo ska dyka upp. Och visst finns det väldigt stora likheter mellan Leons bror Emir och fotbollstalangen Abbe. Huruvida alla likheter är bra väntar jag med att ha en åsikt om innan vi kommer längre in i serien. För det kommer mer och det ser jag fram emot.

Det är inte ofta jag reflekterar över namnval. Men den här boken har två manliga huvudkaraktärer som båda har namn börjar på A och och båda innehåller fyra bokstäver, Adam och Abbe. Något som troligtvis funkar bättre i skrift än i ljud.

Söker du den bok med högt tempo som ändå reflekterar om vår samtid så har du hittat rätt. Sammy har byggt upp ett nytt universum som ska bli intressant att utforska. Så fäll ner visiret och spänner fast dig för här blir det åka av.

Det är som som en naturlag att det ska vara Jonas Malmsjö som läser Jeridis böcker. Vi känner även här igen varenda inandning från Ghettoserien.

Sammy Jeridi går från ghetto till kaos när han börjar på en ny serie. Samtidig känner vi igen oss i ny Kaoseffekten när det kommer till språket, miljöerna och drivet. Snyggt, det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Antagonisten av Antonio Tublén

Sonja sover på en en begagnad madrass bakom sin mammas soffa och jobbar som städerska på ett hotell i Malmö. Lägg till att hon förlorat vårdnaden om sin dotter och det går att konstatera att livet inte är på topp efter att hon muckat från ett fängelsestraff. 

När hon inte trodde det kunde bli värre så rycker hon in och räddat livet på den berömda författaren Bo Erik Samuelsson när han blir utsatt för ett mordförsök och får sparken som städerska på köpet.

Dagen efter blir hon övertalad att bli bjuden på middag av Bo som tack för att hon räddade hans liv. Middagen slutar med att Bo anställer Sonja på sitt gods Grevehult. 

Frågan är om det här är början på vägen tillbaka till ett liv med sin dotter för Sonja eller en väg som leder ännu längre ner i mörkret?

Antagonisten är en lite ovanlig och lite bakvänd spänningsroman. Det normala är att ett brott, en hemlighet eller någon annan krok presenteras i början på boken för att hänga upp historien på och sen har vi lyssnare något vi vill få reda på, någon typ av sanning att hitta. Det sker inte här, inte en krok så långt ögat ser. Nu ska man ju komma igång att jag gillar när författare och speciellt debutanter vågar slänga deckarmall 1A i soptunnan och pröva något nytt. 

Vi får lära känna en streetsmart kvinna som efter att ha lärt sig en läxa med sitt fängelsestraff ändå vågar ha ryggrad att säga ifrån. Att få följa hennes tankar, planer och handlingar är en fröjd. Hon har ett skönt språk i kombination att hon är orädd. Det gör att livet på Grevehult utvecklas till en katt och råtta-lek där vi har den på pappret välbeställda författaren med skrivkramp i den andra ringhörnan. Släng in en stenhård kvinna som går under namnet Järnladyn eller Thatcher och Sonjas opålitliga före före detta kille och rollbesättningen är rätt imponerande.

Dialogen är rapp och underhållande och historien är, som jag sagt lite bakvänd. Utan att avslöja för mycket.

Att som debutant få Jonas Malmsjö är redan där som att vinna på Lotto. Här får han visa några av hans lite humoristiska sidor också vilket är intressant. 

Antagonisten är en lite bakvänd spänningsroman med glimten i ögat. Debutanten Antonio Tublén visar mod när han tar med oss på en katt och råtta-lek på ett skånskt gods. Det blir en underhållande fyra i betyg från mig. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg 

Sardonicus fyra visioner av Tony Fischier

En bilist ser en man hoppa från Älvsborgsbron och ringer skärrad till polisen som genast rycker ut. Att räddningstjänsten skulle hitta ett lik var de inställda på men kroppen de hittar saknar huvud och är inte samma man som hoppade. Det visar sig vara en av Sveriges rikaste män, den tillbakadragne oljemagnaten Jens Thymata. 

Dödsfallet och det förmodade mordet hamnar på Niklas Ragnviks bord. När han och hans grupp börjar gräva i Thymata bakgrund så kommer det upp att han varit utsatt för hot från miljöaktivister pga hans arbete. Men det som genererar mer intresse hos gruppen är ett köp av serieförlag som Thymata höll på att slutföra.

Ragnviks sambo, privatdetektiven Maxine Adlercrantz, hamnar genom sitt jobba i klassiskt triangeldrama när hon utreder en misstänkt otrohetsaffär. Något som gör att hon återigen hamnar i fara.

När flera mord som kan kopplas till Thymata så skruvas pressen på Ragnvik  och hans tema upp. Vi får följa mördarjakten genom Göteborg och seriernas värld.

Tro det eller ej är vi redan framme vi den sjätte boken i serien om Niklas Ragnvik. Redan i den första boken, Mannen som försvann, introducerades Ragnviks nemisis Kilroy som sticker upp sitt fula tryne i varje bok och den här är inget undantag? Ett inslag som ger böckerna en extra krydda och gör att böckerna hänger ihop.

Något som gör att i alla fall jag tycker så mycket om böckerna i den här serien är värmen och den mänskliga inställningen i polisarbetet som visas upp. För trots huvudlösa lik och andra hemskheter så sätter Ragnvik och andra en heder att behandla de misstänkta med värdighet. Något som gäller även för Ragnviks mer burdusa kollegor. Jag skulle inte kalla boken rolig men det finns fler avsnitt som är riktigt underhållande. Ett exempel är när poliserna Kask och Frid som ska stoppa en Tesla som kör mot enkelriktat. Även här visar poliserna empati mot pajsaren som kör den stulna bilen.

Precis som de andra böckerna i serien så är det Jonas Malmsjö som läser. Tror inte jag behöver säga så mycket mer, världklass.

Sardonicus fyra visioner är en lite krånglig titel på riktigt en spännande bok. Med den seglar Tony Fischier av de största när det kommer till moderna deckare med intelligenta historier och bra driv. Det blir en stark fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑