En pojke från norr av Julius Hjort

En pojke blir skjuten till döds på sin högstadieskola söder om Stockholm. I en tid av gängskjutningar så faller händelsen tyvärr snart i glömska. Hur tragisk händelsen än är. Men pojkens lärare, Reidar Lindström, kan inte släppa det hela. Han börjar rota i vad som har hänt och märker snart att det är något som inte stämmer. Han köper inte det det där med gängkoppling men vem vill då mörda en pojke på en skola?

Hans efterforskningar leder in på stigar dom gör tillvaron farlig. För honom själv och för andra. 

Det här är Julius debut att stå på egna ben efter två böcker med vapendragaren Olof Jung. 

Precis som deras första bok, Skipar min egen rättvisa, så är startsträckan ganska lång innan det börjar hända något i den här boken. Vi får lära känna vår cyklande SO-lärare som har ett stort rättspatos. Då för guds skull ge inte upp trots den relativt långa startsträckan. 

Tempot är inte så högt i resterande delar av boken heller. Jag uppskatta när författar vågar att inte skruva upp tempot till max. För det kan vara spännande ändå. Själv har jag legat vaken två nätter då jag inte kunnat stänga av för att det varit så spännande.

Jag gillar också att ha en reko högstadielärare med cykelhjälm i huvudrollen. Och just för att vi fick lära känna honom så väl innan själva brottet skedde så funkar det trovärdigts mässigt. 

Jag tycker att man har fått till en småstadskänsla genom hela boken trots att merparten utspelar sig bara kilometer utanför tullarna i Stockholm. 

Det är Magnus Roosmann som läser boken och han bidrar till den suggestiva känslan som genomsyrar boken. Han bidrar till att vår blott 37 åriga lärare känns äldre, något som passar bra in på hans personlighet.

En pojke från norr är en lika välskriven som spännande bok där 

Julius Hjort skapar en stämning som gör att man rycks med. Trots, eller just på grund av det låga tempot skapas magin. Jag är mäkta imponerad och delar ut en riktigt stark fyra. 

Uppläsare: Magnus Roosmann 

Betyg

Julius Hjort/Olof Jung – Skipar min egen rättvisa

Maria är en ung juriststuderande som har sina problem med ångest. Men när hon börjar få det under kontroll det händer det värsta. Efter en utekväll med vänner blir hon våldtagen av taxichauffören som ska köra henne hem. Det ställer hennes och hennes nyblivna sambos liv på ända. Sambon Samuel gör allt vad han kan för att ta hand om Maria, samtidigt som han inte tycker att polisen gör sitt jobb. Något som gör att han tillslut bestämmer sig för att skipa sin egen rättvisa.

Vi får parallellt lära känna polisen Peter Johansson. En tuff polis som under 80-talet åker med den ökända Batongligan där resultatet sattes före lagar och regler. Något som Peter ogillade och fick lida för under större delen av sin poliskarriär.

Det tar ganska lång tid att komma in i den här historien. Vi får lära känna Maria, Samuel och Peter väldigt ingående innan själva historien tar fart. Det är lite ovanligt idag då det helst ska ske ett brott på första sidan. Men det är skönt att låta karaktärerna växa fram vilket ökar trovärdigheten för de beslut och handlingar karaktärerna gör senare i boken. Det är just detta som är bokens storhet. Att vi får huvudpersonernas inre tankar, våndor och funderingar. Vad är värt att stå upp för och varför är frågor som återkommer.

Sen får vi en väldigt bra 80-tals skildring under en period i boken. En tid som inte känns så avlägsen men samtidigt var ett helt annat Sverige än det är idag.

Julius Hjort och Olof Jung är nya bekantskaper för mig. Men även om det här är deras debutroman så känns den väldigt mogen.

Någon som inte är en ny bekantskap är Fredde Granberg som verkligen gör den här historien rättvis. Ett kanonjobb.

Julius Hjort och Olof Jung berättar om lika mänskliga som omänskliga handlingar i sin debut Skipar min egen rättvisa. Den är spännande och välberättad gör att jag sätter en riktigt stark fyra här.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑