15 år med Ljudboksbloggen – 2024, året då rösterna gjorde skillnaden

I min resa genom Ljudboksbloggens första 15 år har vi nu kommit fram till 2024.

När jag tittar tillbaka på året inser jag att det framför allt var ett år som påminde mig om varför jag älskar ljudböcker. För en ljudbok är som allra bäst när en bra berättelse möter rätt röst. När uppläsaren inte bara läser boken, utan tillför någonting extra.

Ett av de bästa exemplen på det under 2024 var Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén.

Historien om Bo och hans hund Sixten är en berättelse fylld av värme, kärlek, sorg och vänskap. En sådan där bok som smyger sig in under skinnet utan att man riktigt märker det. Men det som gjorde den till en riktigt stor ljudboksupplevelse för mig var Lennart Jähkel.

Hans röst passade berättelsen perfekt. Det är svårt att tänka sig någon annan läsa den. Han lyckades ge Bo både värdighet, humor och sårbarhet på samma gång.

Det är ljudbok när den är som bäst.

2024 blev också ett speciellt år för mig personligen.

Jag hade den stora äran att sitta i juryn för Crimetime Award och vara med och utse årets deckardebut.

Det innebar att jag fick lyssna på samtliga deckardebuter som kom ut det året, och till slut var jag med och utsåg En bra man av Tina Trender till vinnare.

Det jag minns allra starkast är dock inte själva juryarbetet.

Det är ögonblicket när vinnaren avslöjades. Jag stod bredvid Tina när motiveringen lästes upp. Jag visste redan att hon skulle vinna. Hon visste det inte.

Att få se glädjen i hennes ansikte när hon förstod att det var hennes namn som skulle läsas upp är ett av de där ögonblicken som stannar kvar. Sådant går inte att planera. Det bara händer. Och sedan stannar det kvar som ett fint minne.

2024 vill jag också lyfta fram en person som gör väldigt mycket för ljudboksvärlden, nämligen Samuel Karlsson.

Många pratar varmt om ljudböcker, men Samuel gör ett konkret arbete varje dag genom Facebookgruppen Vi som älskar ljudböcker. Att hålla en god ton och skapa en trivsam mötesplats för tiotusentals ljudboksälskare är inte alltid enkelt, men han gör det med stort engagemang.

Samtidigt är han förstås också författare.

Under året kom Ljus och skugga, där vi får möta journalisten Tasha Tikkanen, som slits mellan landsbygd och storstad. En både fin och spännande berättelse som dessutom läses in av Mirja Turestedt.

Och som ni kanske förstått vid det här laget så är jag alltid lite extra svag för böcker där Mirja står bakom mikrofonen.

När jag ser tillbaka på 2024 tänker jag på röster.

Lennart Jähkel som gav liv åt Bo och Sixten.

Mirja Turestedt som tog oss med in i Tasha Tikkanens värld.

Och glädjeropet från Tina Trender när hon insåg att hon hade vunnit Crimetime Award.

Det är sådana saker som påminner mig om att ljudböcker inte bara handlar om berättelser.

De handlar också om människorna bakom dem.

Årets ljudbok 2024

När jag summerade ljudboksåret 2024 hamnade faktiskt en bok som jag inte nämnt ovan högst upp på min lista:

Honungsfällan av Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö, uppläst av Lars Berge.

En dokumentär berättelse om penningtvätt, makt och Swedbanks största skandal. Kanske ett oväntat val, men också ett bevis på hur bred ljudboksvärlden faktiskt är.

Vilken bok minns du starkast från 2024?

6 september, 2026 0

Pizzeria Roma av Elin Persson

Ryggen på Magnus börjar ge sig, han orkar inte med det tunga jobbet som svetsare på samma sätt längre. Men han är inte ensam. Männen runt honom börjar falla ifrån, en efter en. Är det inte ryggen så är det knän, lungor eller något annat. Den centrala punkten för dem är Pizzeria Roma, en restaurang som är lika sliten som dess gäster. Det är där Magnus träffar Bosse, Kenneth och Roger Landgren.

Det här är en roman om livet i en by som sakta håller på att utarmas. De unga och kvinnorna flyttar där ifrån och kvar blir männen. De som hellre cyklar till Nordpolen än åker till Stockholm, de som dricker Trocadero till pizzan och som använder Text-tv för att få de senaste nyheterna. Men det skildras inte med en bitterhet, det är mer konstaterande över livets gång.

Den som söker en actionfylld berättelse kan sluta läsa här, för det händer inte så mycket i den lilla byn. Vi får vara med när Magnus går upp på viden och hämtar ner en elektrisk värmefilt och funderar vilken av sina fyra timers han kan använda när han ska använda den. Det är just den typen av träffsäkerhet när det kommer till detaljer som är en av bokens storheter.

Den andra storheten är vänskapen och respekten mellan dessa män och då framför allt Magnus och Kenneth. Två män som känt varandra genom hela livet. Att visa vänskap och respekt handlar lika mycket om att vara tyst, hjälpa till att skjutsa till sjukhuset och se till att det finns ved inburet som att via ändlösa samtal vända ut och in på sitt liv och sina känslor.

Magnus är en väldig omtänksam man, på sitt sätt. Han vet inte vad det är hans dotter pluggar i Stockholm men han är väldig mån om att hon helförsäkrar sin bil. Med risk för att hänga ut mig själv så känner jag igen mig i Magnus. Kärlek och omtanke behöver inte följa en feelgood norm för att räknas.

Det är svårt att inte dra paralleller till Lisa Ridzéns Tranorna flyger söderut. Ung kvinna skriver om äldre män på den norrländska landsbygden. Det finns många likheter, speciellt värmen med hur dessa män gestaltas. En sak de också har är att när det blir lite högtidligt så äts det mazariner.

En annan sak böckerna har gemensamt är att det är Lennart Jähkel som läser. Något som gör det hela till en riktigt vacker upplevelse. Han gör det med sådan värme så att man ryser. Bara uppläsningen är värd hela entrépengen.

Pizzeria Roma är en stark roman om manlig vänskap. Elin Persson lyckas på ett finstämt sätt baka in småstad, åldrande och Trocadero i den här historien. Med stor igenkänning, trots att jag inte är där….än delar jag ut en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Lennart Jähkel

Betyg:

3 juni, 2025 1

Huset vid Pärlälvens slut av William Älgebrink

I dom mörkaste skogarna i Norrlands inland bor och lever busschauffören Dylan i ett hus vid Pärlälven. Hans uppväxt var långt ifrån harmonisk och den blev inte bättre när hans storasyster Ella-Kajsa flyttade, eller flydde, till Uppsala för att studera. Han hoppas att hon en dag ska återvända. Saknaden och livet i stort gör att hans hjärta krymper och han är övertygad att det krävs att ha dricker blod för att bota det. Först räcker det med ekorrar och andra smådjur men senare inser han att han behöver människoblod.

Det finns en liten pojke som åker med Dylans buss till och från skolan. Han kallar Dylan för Bussis och en dag följer pojken med sin mamma till affären och det slutar med att Bussis tar hand om honom. Eller tar hand om är inte rätt uttryck. Dylan måste rädda sitt hjärta och pojken sitt liv.

Det här är en väldigt mörk och suggestiv berättelse långt från pastellfärger och glädje. Det är också en historia som inte är helt enkel att följa med i då den hoppar i tiden och du hela tiden måste vara fokuserad på vem som är vem. Den är i mörkaste laget för min smak och grejen att dricka blod är också något som inte brukar ligga på min topplista. Samtidig är boken välskriven, språket fint och miljöbeskrivningarna av dom inte lika fina platserna bra.

Just den här boken tror jag fungerar bättre att läsa än att lyssna på. Det trots att det är den fantastiska Lennart Jähkel som läser den. Något som ger den ytterligare ett magiskt skimmer till ljudboken.

William Älgebrink debuterar med en riktig mörk berättelse om det mörkaste av Norrlands innland. Huset vid Pärlälvens slut en läslig, komplicerad och välskriven historia. Jag delar ut en trea i betyg.

Uppläsare: Lennart Jähkel

7 maj, 2025 1

Tranorna flyger söderut: En gripande berättelse om livskamp och kärlek

Bo bor tillsammans med sin hund Sixten i ett hus i Jämtland. Förutom besök från sin son och från hemtjänsten så är det sällan någon som besöker honom. Dagarna går mest åt att blicka tillbaka på sitt liv och kämpa för att han ska få behålla Sixten. För sonen Hans tycker att pappa Bo börjar bli för gammal för at behålla honom. De långa promenaderna i skogen är ett minne blott. Att de tycker olika om hunden river upp en känslomässig ravin mellan far och son, samtidigt gör att Bo måste gå igenom sitt faderskap och hela sitt liv på ålderns höst. I sina tankar går Bo igenom sitt liv och framförallt kärleken till sin fru som tvingats flytta till ett demensboende. En sorg han inte riktigt kunnat ta in.

Det här är en lika gripande som tankeväckande historia om en mans sista tid i livet. Hans kamp, hans kärlek och hans rädslor. Som norrlänsk man som jobbat hela sitt liv på sågen så är det lättare att lägga energin på kampen att få behålla hunden än att laga relationen med sonen.

Vi får mestadels följa händelseförloppet ur Bos perspektiv. Men de insprängda logganteckningarna från hemtjänstpersonalen ger en lite annan sanning vilket ger historien en skärpa. Ridzén lyckas måla upp en levande bild av den svenska landsbygden, med dess natur och lokala karaktärer, vilket ger en stark känsla av plats och atmosfär. Hennes förmåga att skildra relationer och känslor på ett äkta och icke-sentimentalt sätt är en av bokens största styrkor. Äktheten och kärleken till frun gör att mina tankar far iväg till Fredrik Backmans En man som heter Ove. Nej, inte för att den här boken är speciellt rolig, utan för sättet hur en äldre mans kärlek till sin fru beskrivs. Men vördnad och värma. Det är så vackert.

Jag blir naturligtvis lite extra glad över förekomsten av mazariner i boken. Så fort det vankas fika så är det mazariner som vankas för gubbarna. Jag vet inte vad det säger om Ljudboksklubbens val av fikabröd, men jag tolkar det som att vi kan fortsätta med våra mazariner i så där 30-40 år till.

Sen måst jag stanna vid Lennat Jäkhels uppläsning. Han är verkligen Bo i den här boken. Det finns passager i boken som ger mig gåshud. Jag var tvungen och kolla upp. Jag har lyssnat på två böcker tidigare som Lennat Jäkhel läst, I hundarnas våld av Don Wislow och Den poetiska hunden av Tomas Arvidsson, båda belönade med femmor. Något som gör att Jäkhel klättrar upp överst på min uppläsarlista med tre femmor av tre. Sen kan man också konstatera att han har en förkärlek för litterära hundar.

Tranorna flyger söderut är en finstämd och nedtonad historia om en mans kärleken till sin hund och sin fru. Jag tycker debutanten Lisa Ridzen tagit värmen ur En man som heter Ove och skapat något riktigt vackert. Jag lägger mig platt och delar ut en femma.

Uppläsare: Lennat Jäkhel

Betyg:

6 juli, 2024 3