David Baldacci – Lång väg till rättvisa

David Baldacci är en av de författare jag lyssnat mest på och det finns ju en anledning till det. Han är en mästare på att skriva spänningsromaner med koppling till amerikansk politik. En anledning till att Baldacci håller kan vara att han inte sliter ut sina karaktärer. Nu börjar han åter igen på en ny serie. Den här gången med den kvinnliga FBI agenten Atlee Pine. Som fd tyngdlyftare på nästan OS nivå har hon fysiken och i boken visar hon också upp att hon har intellektet. Men minst lika intressant är hennes assistent på lokalkontoret i Arizona, sexbarns mamman Carol. Så dessa två kvinnor tar sig an utmaningar som räddar världen. I bakgrunden finns hela tiden Atlees försvunna tvillingsyster Mercy. Bokens engelska titel Long road to Mercy speglar det lite bättre än den lite konstiga svenska titeln Lång väg till rättvisa. En spännande bok med driv som Reine Brynolfsson berättar för oss gör att Baldaccis nya får en stark fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Tom Clancy – Makt utan gräns

Tom Clancy är ju en författare som alla känner för sina politiska och militära böcker. Flera av som har blivit filmer med stor publik. Då Clancy gick bort 2013 så är jag inte säker på att han haft något med den här boken att göra, men då den bygger på hans karaktärer så får den ändå bära hans namn. Med tanke på att böckerna är så politiska blir jag lite förvånad när jag går igenom min lista så visar det sig att det här är min första Tom Clancy bok.

Det här är en bok som greppar över väldigt mycket. Vi får följa med bokens karaktärer över hela världen. Dallas, Washington DC, Argentina, Japan och Kina. De olika handlingarna är lika spridda, kidnappning, sexslavar, spioneri, skeppsbrott mm. För att göra det lite lättare att hålla ordning på alla karaktärerna så börjar boken med en genomgång av dem i början. Det är ett grepp som funkar betydligt bättre i en pappersbok där du på en sekund kan slå upp ett namn, betydlig krångligare i en ljudbok. Som ni kanske anar tycker jag boken är lite rörig. Det är svårt att hålla isär alla bokens delar. Men med det sagt så är det en spännande historia. En konflikt mellan USA och Kina känns också politiskt aktuell. Med det vill jag absolut inte dra några paralleller mellan Trump och Jack Ryan. Det blir också lite väl mycket ”vapenporr” för min smak.

Uppläsare: Christoffer Svensson

Betyg:

Stina Jackson – Silvervägen

En 17 årig flicka försvinner vid en busshållplats ut efter väg 95, Silvervägen, i Norrlands inland. Hennes pappa kan inte släppa letandet efter henne, trots att det gått tre år. Ungefär vid den tiden flyttar Meja med sin udda konstnärsmamma till området. Vi får följa dessa två olika människors olika sökande efter olika saker.

Boken är kategoriserad som deckare, och har vunnit ett antal priser i den kategorin. Med tanke på att det knappt är någon polis med i boken så sticker boken ut. Den stora behållningen är pappan Lelles ensamma sökande efter sin dotter.

Jag tycker dock boken kändes lite väl lång innan den vänder. Stina Jacksons debut får en 4:a för skildrandet av människorna längs Silvervögen och för modet att sticka ur i deckargenren.

Uppläsare: Marie Richardsson

Betyg:

Årskrönika – 2018 års bästa bok

bästa

Att utse årets bästa bok är inte lätt. Det finns så många parametrar att ta hänsyn till. Men den här gången går jag på den känslan jag hade när jag precis avslutat boken. Den då man bara vill berätta om den och få alla i sin omgivning att lyssna på den. Greppet med tre olika uppläsare funkar också förträffligt för den här boken. Så 2018 års bästa bok enligt mig är En helt vanlig familj av Mattias Edvadsson.

Du kan också läsa recensionen, klicka här.

Årskrönika – 2018 års viktigaste bok

viktigaste

Det är inte många som hade den godhets auran omkring sig som Hans Rosling hade, det är också få som är så välförtjänta av den som Hans. Boken om hur han lärde sig förstå världen är en bok jag tycker alla borde läsa/lyssna på. Jag tror att det är nyttigt att vi uppe i trygga norden får se hur det ser ut ute i den stora välden. Både det som är bra och det som är mindre bra.

Du kan också läsa recensionen, klicka här.

Lupus – Jens Henrik Jensen

Efter att Dannehof en gång för alla krossades i förra boken hade jag lite svårt att se hur bokserien skulle kunna fortsätta. Men när den Mossman kontaktar Oxen för att rota i något som skavt i fd PET chefens sko är det igång igen.

Ganska snart visar det sig att vargen, Canis Lupus på latin, har en central betydelse. Vargarnas stigar visar sig också korsa händelserna som orsakade att Margareta Franck förlorade sitt ben.

Så min oro över att historien att skulle vara slut kom helt på skam. Vi känner igen oss i jakten på de korrumperade elementen i det danska samhället.

Det hjälper ju också att jag är svag för smarta hjältar som Oxen. Det tillsammans med Sauks uppläsning ger Lupus av Jens Henrik Jensen fyra av fem i betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Årskrönika – 2018 års roligaste bok

roligaste.png

Nu är det dags att börja sumera mitt ljudboksår 2018. Jag kan konstatera att jag delat ut 6 st 5:or på de 98 böcker jag lyssnat på. Men istället för att bara rada upp dom så har jag delat upp min årskrönika i ett antal olika kategorier och börjar med årets roligaste bok. Jag lyssnar inte på så många roliga böcker så konkurensen är inte mördande men Mattsson & Hellström – Stay Metal är ändå en värdig vinnare. En igenkännings humor helt i min smak.

Kan också läsa recensionen. klicka här

Niklas Natt och Dag – 1793

Författare som vågar gå nya vägar ska alltid premieras. Att skriva en deckare i Gustav III miljö, är definitivt något nytt.

Boken har ett språk som gör att det känns som som man förflyttar sig till Stockholms skitiga gator i slutet på 1700-talet. Det är nästan omöjligt att inte dra paralleller till Per-Anders Fågelströms Mina drömmars stad även om den utspelade sig 70 år senare.

Boken börjar med att ett illa tilltygat lik hittas i vattnet utanför Södermalm. Där efter berättas historien sen ur fyra olika perspektiv.

Det känns som jag inte är ”först på bollen” vad det gäller den här boken. Den har hyllas av många. Jag kan hålla med om att språket är nyskapande, om man nu kan kalla gammelsvenska nyskapande. Jag håller med om att miljöbeskrivningarna är stundtals fantastiska. Man kan nästan känna hur kallt och fuktigt det är vid spinnrocken på Långholmen. Men…….för det finns ett men, det blir nästan lite för mycket av det goda. Språket och miljöerna överskuggar det mesta vilket gör historien är lite rörig. Så jag inte rycktes med i historien så blir betyget ”bara” en 3:a

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑