Jan Wallentin – Den tyngdlöse Jesper Fock

Vad händer när en stor del av befolkningen tappar sin kompass? När vi inte har något att tro på, när likes på sociala media blir viktigare än verkliga möten, när vi blir tomma. I den här boken drabbas befolkningen av tomhetsdepression. Vi får vi följa den taffliga och inte så lyckades Jesper Fock. Han är före detta justitieministern och får i uppgift att göra en enmansutredning på ämnet tomhetsdepression. Det är inte alltid huvudpersonen är någon man ser upp till, i det här faller är det definitivt inte så. Mer misslyckad människa än Jesper Fock får man leta efter. Det skulle kunna vara lite charmigt, men det blir det aldrig. Känslan är mer som att sitta med skämskudden ständigt beredd. Det här är en blandning av politik och någon form av New Age. Politik delen gillar jag men de andra delarna tycker jag bara blir långrandiga. Den tyngdlöse Jesper Fock av Jan Wallentin är en bok om vad som händer när folket drabbas tomhet utan tro. Skulle kunna vara intressant men blir bara långrandigt och får bara en tvåa i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosmann Betyg:

Jørn Lier Horst – Det innersta rummet

När den före detta justitieministern dör hittar 80 miljoner i hans sommarstuga. Ingen vet var pengarna kommer ifrån och polisledningen är oroliga att främmande makt kan vara inblandad. William Wisting har gått från att vara ”vanlig” polis till att jobba med cold case får i den här boken specialuppdraget att ta reda på var pengarna kommer ifrån. Till sin hjälp tar tar han kriminaltekniken Espen Mortenssen och dottern och journalisten Line. Det blir första gången far och dotter Wisting jobbar sida vid sida. Jag tycker samspelet mellan polis och journalist, i det här fallet far och dotter, har varit den stora behållningen i den här bokserien. När de nu ”sitter i samma båt” tappar man lite av spänningen. Så det är inte den bästa boken i serien, men samtidigt är det en intressant och välberättad historia. Lier Horst är en mästare på att i ett lugnt tempo nysta upp historien, bit för bit. Så är jag är lite svag för Mattias Linderoths uppläsning, vilket inte gör boken sämre.

I Jørn Lier Horsts i Det innersta rummet jobbar far och dotter Wisting i samma ”lag” för att lösa brottet. Det tar bort lite av spänning men den välberättad historien i lugnt tempo får en stark trea.

Uppläsare: Mattias Linderoth

Betyg:

Katarina Wennstam – Vargen

Det är inte alla författare som har ett så tydligt tema i sitt författarskap som Katarina Wennstam. Vi vet att det kommer att handla om utsatta och ofta misshandlade kvinnor. Temat är lika hemskt som viktigt. Men ska man skriva deckare räcker det inte med ett bra och viktigt tema, det måste vara spännande också, något som inte är något problem med i Wennstams böcker. Spänning i all ära, men jag tycker nog att hennes största styrka är hennes personbeskrivningar. Speciell hennes varma gestaltning av Shirin Nourin. Hennes balansgång mellan hennes bakgrund och hennes yrkesliv. I den här boken får vi följa två kvinnoöden som har en hel del gemensamt.

Vargen är en vass och spännande bok med engagerande samhällsperspektiv från Katarina Wennstam, en klar fyra från mig.

Uppläsare: Alexandra Rapaport

Betyg:

Hannes Dükler – På osannolika skäl

Att antalet True crime böcker har exploderat kan inte undgått någon. För att föda denna genren krävs fantastiskts historier. Det här är en historia som jag inte hört talas om tidigare, vilket gör den extra intressant då jag inte visste hur den slutar.

En helt vanlig höstdag 2008 hade Ingemar och Agneta planerat att titta på friidrott på tv. Ingemar bestämmer sig för att klippa gräset innan och Agneta tar hunden på en promenad. När friidrotten börjar har Agneta inte kommit tillbaka vilket gör att Ingemar blir orolig och ger sig tillslut ut och letar. När han kommer ner till sjön hittar han henne död, med en svårt sargade kropp. Det blir startskottet på Ingemars helvete, i dubbel bemärkelse. Det är det helvetet den här boken handlar. Jag tycker att vi får följa Ingemar och hans närmaste på ett intressant, varmt och spännande sätt. Thomas Hanzon genuina och fina uppläsning ger historien en extra dimension.

Journalisten Hannes Dükler berättar Ingemars True crime historia, På osannolika själ, på att varmt och intressant sätt. Det belönar jag med en stark trea i betyg.

Uppläsare: Thomas Hanzon

Betyg:

Niklas Natt och Dag – 1794

När Niklas Natt och Dags 1793 kom så kändes det som vi fått något nytt, deckare i Bellmanland. I den här har författaren tonat ner mordgåtan något och mer koncentrerat sig på människorna och miljöerna. Det är på både gott och ont, men den tappar lite av sin unikitet och blir ”bara” en historieroman. Men vill du vet hur det går för Cardell och Anna Stina Knapp tycker jag absolut du ska lyssna även på den här. Samtidigt behöver nog en tredje del i serien innehåll något riktigt spännande för att jag ska kasta mig över den.

Niklas Natt och Dags fortsättning på deckare-i-Bellmanland, 1794, känns som en lite tråkig kopia på 1793 och får bara en trea.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Stephen King – Institutet

Med sina 24 timmar är det här en lång och riktigt spännande bok. Vi får bekanta oss med Luke Ellis, på ytan en helt vanlig kille som gillar att spela basket och vara med kompisar. Men Luke är långt ifrån vanlig på ”insidan”. Först är han ruskigt begåvad och sedan har han fِörmågan att påverka/flytta föremål med tankens kraft. Den sistnämnda förmågan kommer att få stor betydelse fِr den unge Luke. Det är anledningen till att han blir kidnappad och förd till Institutet.

Jag brukar ta mig an Stephen King med skräckblandad förtjusning, inte för han att han brukar skriva läskiga romaner utan för hans inslag av övernaturliga saker han brukar ha med. Efter Mr Mercedes tycker jag inte det varit så mycket av den varan men det finns där under ytan hela tiden. I den här boken kretsar det övernaturliga runt telepati och telekenisi. Huruvida det är övernaturligt eller inte går säkert att diskutera.

Stephen Kings Institutet känns som en blandning av en riktigt bra Baldacci roman med små stänk av Dan Brown. En klar fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Anders Roslund – Jamåhonleva

Det jag uppskattar mest med böckerna om Ewert Grens är kopplingen till hur dagens samhälle ser ut och fungerar. Lägg till en klumpig och introvert polis som egentligen inte borde passa in på en mordrotel och du har en bra bok.

Vi får återigen träffa den före detta infiltratören Piet Hoffman vars liv sätts på spel på grund av en läcka hos polisen. Så hela bokens stora fråga är vem kan man lita på? Kopplingen Grens/Hoffman är intressant, men även Grens förhållande till sina kollegor.

Det är nionde boken i serien och andra som Anders Roslund skriver själv. Jag tycker den här är bättre än den förra och det känns som det kan någon bok till i serien.

Jag har alltid gillat Thomas Hanzons lite barnsliga röst. Jag gillar när man kommer med nya oväntade grepp. Då blir jag extra glad när ljudteknikern/producenten använder en röstförvrängaren på styckena när bovarna ringer Piet, det gav en riktigt kuslig effekt.

Anders Roslunds Jamåhonleva är en spännande bok som har sina kopplingar till dagens samhälle. Med Thomas Hanzons uppläsning och lite specialeffekter får den en femma!

Uppläsare: Thomas Hanzon

Betyg:

Fredrik Backman – Folk med ångest

I Fredrik Backmans bil Folk med ångest spinner han vidare på att måla upp osannolika historier och krydda dom med en klurig och tillspetsad dialog. I den här boken är det är rånare som försöker råna en bank på 6500 kr. Problemet är att det inte längre finns några kontanter på en bank. Så då är det inte så knotigast att rånet misslyckas. Det leder istället till en gisslans situation som är bokens story. Vi får lära känna rånaren, de som blir gisslan och poliserna som får den otacksamma uppgiften att reda upp hela soppan.

Backman är en mästare på att fånga upp dom små detaljerna. Som när den ena polisen förhör den ca 20 åriga bankkassörskan för att försöka får ett signalement på rånaren.
Polisen: -Kan du beskriva rånarens utseende?
Bankkassörskan: -Gud vilken ytliga fråga!
Polisen: -Jo, men jag behöver vet om personen lång eller kort?
Bankkassörskan: -Jag brukar inte dela in personer i långa eller korta, jag tycker det är exkluderande.
Det är ett bra exempel på när Backman fångar upp tidens strömningar.

Sen kan jag tycka att vissa dialoger i boken inte passar så bra för ljudbok. När han skriver ut vem som pratar. Är det en snabb dialog med korta svar blir den lite styltigt när uppläsaren måste upprepa namnen hela tiden. Det fungerar så mycket bättre när man läser bilen tyst för sig själv. Det drar ner betyget lite. Annars gör Anna-Maria Käll en väldig bra inläsning.
Fredrik Backman får en stark trea för sin Folk med ångest. Det är en varm och humoristisk skildring av vår samtid om dock något skruvad. Tyvärr passar inte den snabba dialogen så bra för ljudboksformatet i alla lägen.


Uppläsare: Anna-Maria Käll
Betyg:

Jan Guillou – Den andra dödssynden

Serien om släkten Laurizen har kommit fram till 80-talet. Så 1968 och 70-talets Västtyska terrorism har bytts mot spekulationsekonomi, ubåtsjakt och Palmemord. Det hör att vänsteradvokat Eric Letang går det svårare att navigera dig genom tillvaron. För hur ska en socialist hantera att han blir mångmiljonär på kapitalistisk spekulation. Ja, ni hör den politiska undertonen fortsätter. Något jag uppskattar. Jag tycker att den här serien är en riktigt bra berättelse där författaren på ett snillrikt sätt väver ihop sina olika litterära universum med verkligheten. Med tanke på förra bokens sista mening hade jag hoppats på att Carl Hamilton skulle vara med i den här boken. Jo, han dyker upp men det gäller att inte blinka för då missar man det. För egen del så har ju historien kommit till den tid då man själv känner igen och upplevt händelserna som beskrivs i boken, vilket gör historien än mer intressant. Om jag förstått det hela rätt så återstår det en del till i serien. Ska bli intressant att se hur Guillou tar sitt stora verk i hamn. Slutligen vill jag sätta en fjäder i Tomas Bolmes hatt för hans lugna och behagliga uppläsning.Jan Guillou har kommit fram till 80-talet med sin serie om det stora århundradet. Den andra dödssynden får en fyra för Bolmes uppläsning och den genuint bra historien.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑