Där ingenting någonsin händer: Spännande deckare med kidnappningsmysterium

I ett villaområde där lugnet råder ska en åttaårig flicka gå med sin sexåriga bror till sin mormor och morfar. En promenad syskonen gjort flera gånger. Den här promenaden skiljer sig från de övriga, för de kommer aldrig fram. En förälders värsta mardröm blir en vecka senare ännu värre när flickan hittas strypt. Pojken är däremot spårlöst borta. Ett nästan hopplöst fall för poliserna Alina Rosander och Hreinn Sigururson.

Parallellt får vi träffa Julia, en 17 år ung kvinna på glid. Har ingen relation med sin mamma och är fast i missbruk driver hon omkring. När hon var i nioårsåldern blev hon och sin lillebror utsatta för ett liknande kidnappningsförsök som barnen i det lugna villaorådet, Med den skillnaden att Julia lyckades fly och medan lillebror aldrig återfanns.

John Messmer har slutat som polis efter sitt avtjänade fängelsestraff. Nu för tiden försöker han spendera tiden med sin familj. Men när polisen ser kopplingar mellan barnen i villaområdet och Julia och hennes bror övertalar polischefen Brandeby efter många om och men Messmer att komma in som utredande konsult.   

Jag hade möjlighet att få förhandlyssna på Hamits debut, Med mörkret som vittne, för ungefär ett år sen. Jag gillade den skarpt och den lilla kritik jag hade var att jag hade lite svårt med franska namn och att han ville lite för mycket på slutet. I den här boken håller han sig på hemmaplan och boken är lite mer återhållsam, ja ur ett Hamit-perspektiv.

Böcker med försvunna barn är alltid svåra. Man kommer ju att tänka på E.P. Ugglas Bortförda. Ett av dom svåraste brotten då man som förälder självklart får en klump i magen. Samtidig så gäller det att ur ett litterärt perspektiv hantera det med extra mycket respekt, något jag tycker Aktas verkligen gör.

Jag är väldigt svag för karaktärer som är betydlig smartare är oss vanliga dödliga. Smarta på det sättet att karaktären kan se detaljer och samband som andra inte ser. I litteraturen har vi exempel som Sherlock Holmes och Harry Hole.

Som i alla stora berättelser ska det finnas ett stort arsel, i den här heter han Ralf. Det är både roligt och intressant när han jävlas med sina kollegor och en ren njutning när han får ett knä i skrevet.

Det var Jonas Malmsö som läste den först boken i serien och det är han som läste den här boken. I den första tror jag att Hamit hade väldig stor draghjälp av Malmsjö, den här gången står historien mer på egna ben. Ja, Malmsjö är naturligtvis bra igen.

När två barn försvinner kallas Sveriges Harry Hole, John Messmer in. Hamit Aktas får mig att vara på tårna genom hela Där ingenting någonsin händer. Klart det blir en fyra.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg