Kategori: Deckare

Skyfall av Johanna Ginstmark

Det hänger tunga regnmoln över Österlen när den tidigare kommissarien Göran Danielsson grips misstänkt för mord. Att gripa en tidigare kollega är ett tufft beslut. Om du sen är kvinna och kommer utifrån så ska det visa sig vara mer än bara tufft. Maria Larsdotter behöver ta sig igenom ett moraliskt minfält för att göra sitt jobb. Det ska visa sig i utredningen att Danielsson under sina tretti år som kommissarie aktivt skyddat familjen Dalsgård. Men inte ens sanningen är alltid ett skydd misstankar från lokalbefolkning och kollegor när man tar obekväma beslut.

Det här är tredje gången vi besöker Österlen tillsammans med Johanna Ginstmark och hennes karaktärer. Det är just karaktärerna med Maria Larsdotter i spetsen som bygger den här boken och serien. Hon framstår som allt mer sammansatt genom att visa sig både stark och sårbar. I den här boken får vi följa hennes kamp mot både yttre hot och inre tvivel. Relationerna, särskilt de som präglas av gamla lojaliteter och nedärvda hemligheter, är laddade och trovärdiga. Familjekonflikterna och det förflutna fungerar inte bara som bakgrund, utan som en aktiv kraft som driver handlingen framåt.

Sen har vi miljön. Det skulle inte vara några problem att flytta den här historien valfri brittisk kuststad. För om vi blev insnöade i Stormnatt så är det regn och tunga skyar som präglar den här boken. Även mentaliteten bland lokalbefolkningen rimmar väl med det brittiska. När man samlas och blir lagom arga över något. Inte så att man demonterar på gatorna som i Frankrike utan mer knyter näven i byxfickan och muttrar lite.

Tempot i boken är inte så högt, vilket jag uppskattar. Det gör att spänningen och det psykologiska spelet byggas upp under kontrollerade former. Något som gör att man hinner med att se de små snygga detaljerna som finns längs berättarstigen.

Det är den för mig relativt okända Gabriella Boris som läser in den här boken. Men bara för att jag inte känner till henne så betyder det inte att hon inte läst in så många böcker. Tvärt om, när jag skrollar igenom listan med hennes böcker så är den hur lång som helst. Det som går att konstatera är att Ginstmarks böcker sticker ut bland alla romaner i långa serier. Jag tror att det finns något bra i att uppläsare hoppar mellan gener ibland och på det viset tar med sig sin berättarstil in i det här fallet en spänningsroman.  

I Johanna Gimstmarks tredje boken från Österlen ställs Maria Larsdotter in för faktum att gripa sin tidigare kollega. Det är skuld, svek och lojalitet som står i fokus i Skyfall. Med känslan av en brittisk deckare delar jag ut en regntung fyra i betyg.

Uppläsare: Gabriella Boris

Betyg:

0

Sanningen har inget slut av Elizabeth George

Smycketillverkaren Michael Lobb hittas brutalt mördad i sin verkstad i närheten av Cornwall. Utredningen som följer leds av kriminalkommissarie Beatrice Hannaford, och snart står det klart att mordet är tätt sammanflätat med familjekonflikter, arvstvister och ekonomiska intressen kopplade till gruvdrift och markexploatering. Alltså inget lätt jobb.

Av en slump så Thomas Linley och Barbara Havers i Cornwalltrakten. Linley för att reda upp ett trasigt tak på sitt gods och Havers är med för att hon är tillfälligt avstängd från sin tjänst efter en dispyt. Båda blir lite ofrivilligt bli indragna i fallet.

Det här är Elizabeth George 22:a bok om Thomas Linley och Barbara Havers. Bara det är imponerande och i klass med Lee Child, Michael Connelly och Mikael Ressem. 

Det är just dynamiken mellan den perfekta överklassmannen Linley och den kaotiska och bohemiska Havers som varit och fortfarande är den stora behållningen i Elizabeth George böcker. Något annat som utmärker hennes böcker är längden på dem. Den här är nästan 24 timmar lång.  Så med det så är det intressant att Linley och Havers dyker upp första gången i den här boken när vanliga böcker börjar runda av. Något som kräver att man är van Elizabeth George lyssnare för att inte avsluta efter de första 4-5 timmarna. Och även efter det så är de inte med särskilt mycket. Vilket är synd.

Förutom Linley och Havers så är det Cornwallmiljön som är fantastisk här. Den beskrivs precis så kargt och återhållsamt som jag föreställer mig den. Boken har ett väldigt brett persongalleri. Så stort att jag har svårt att hålla isär alla. Som tur är så är berättartempot lågt så man hinner med.

Precis som de flesta av böckerna i serien så är det Katarina Ewerlöf som läser. Den här typen av komplexa deckare med fina miljöbeskrivningar passar henne som handsken. 

Med Sanningen har inget slut släpper Elizabeth George sin 22:a bok om Thomas Linley och Barbara Havers. Dom två är bokens stora behållning, tyvärr är dom inte med så mycket under de nästan 24 timmar som boken är. Engelsk deckar i Conwalmiljö är ju inte att förakta och en trea i betyg. 

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

Pauline Dunker och den sista sanningen

I den sjunde delen om Niklas Ragnvik kastas vi rakt in i ett nytt mörkt mysterium. Ragnvik får en lista med kvinnonamn från sin ärkefiende Killroy, en lista han till en början avfärdar. Men snart visar det sig att namnen tillhör kvinnor som dött under mystiska omständigheter. Frågan är om Göteborg står inför ännu en seriemördare. Samtidigt verkar det omöjligt att Killroy själv skulle ligga bakom då han sitter bakom lås och bom.

Parallellt följer vi Ragnviks sambo, privatspanaren Maxine, som får i uppdrag att hitta den försvunna journalisten Pauline Dunker. Uppdraget kommer från Dunkers systerdotter efter att ett av journalistens priser hittats i ett vattendrag. Två till synes separata utredningar tar form, men som så ofta i den här serien anar man tidigt att trådarna kommer att flätas samman.

Det här är alltså den sjunde boken i serien om Niklas Ragnvik, och jag har lyssnat på samtliga. Jag tror att den som följt serien från början har extra stor behållning här. Författaren väver skickligt in trådar från tidigare delar som Killroys historia, Maxines komplicerade relation till sin far och Ragnviks egen relation till sin dotter. Allt detta bidrar till ett rikt och levande persongalleri där det förflutna hela tiden gör sig påmint.

Tempot är högt och händelserna många. Fischer sparar verkligen inte på krutet, och boken är full av vändningar. Ett effektivt grepp är de många cliffhangers som avslutar kapitlen. Precis när en viktig ledtråd ska avslöjas bryts berättelsen och perspektivet skiftar, vilket gör det nästintill omöjligt att sluta lyssna. Trots sina cirka 17 timmar känns ljudboken aldrig lång.

En av seriens stora styrkor är dynamiken mellan huvudpersonerna. Niklas Ragnvik är genomgående den reko och moraliskt stadiga person han alltid varit, utan att för den skull bli mesig eller tråkig. Maxine är hans raka motsats. Hon har inte samma höga moraliska ribba och tvekar inte att ta genvägar som Ragnvik varken kan eller vill ta, trots att de arbetar med liknande uppdrag. Den kontrasten ger berättelsen en nerv och en dynamik som är minst lika underhållande som själva kriminalgåtan.

Som i tidigare delar är det Jonas Malmsjö som står för inläsningen och ja, det behöver egentligen inte sägas så mycket mer. Malmsjö är en avgörande del av Ragnvikbygget. Hans röst, tempo och personporträtt gör att berättelsen lyfter ytterligare och känns självklar i ljudboksformatet.

Pauline Dunker och den sista sanningen är den sjunde boken om poliskommissarie Niklas Ragnvik. Tony Fischier har den här gången fått en deckare som innehåller allt. Killroy, spänning och en klurig intrig gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.  

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

0

Våldets ö av Michael Hjorth och Bjarni Thorsson

En kvinna hittas död i ett stall utanför Reykjavik. Fallet hamnar på den relativt oerfarna utredaren Helgas bord. När hon åker hem till den döda kvinnan upptäcker hon att hennes tioåriga son är försvunnen. Spår i hemmet tyder på att han flytt därifrån. Spåren efter pojken leder ut i det förrädiska vulkanlandskapet. Helga inser att hon behöver hjälp och får det motvilligt från polisen Bjarki. Han jobbar nu mer som trafikpolisen men är även medlem i ett eliträddningsteam vilket är vad som behövs för att hitta pojken.

När ytterligare ett mord sker och kopplingarna till det första mordet är tydliga så inser Helga att det är en seriemördare de jagar. Det gör att alla resurser som går att få fram sätts in och Bjarki blir utlånad från trafikenheten till Helgas team. Det hela utvecklas till en kamp mot klockan för att inte fler kvinnor ska mista livet. Teamet måste använda all sin polisiära skicklighet och lite till för att komma mördaren på spåret.

Michael Hjorth som bland annat har skrivit serien om Sebastian Bergman tillsammans med Hans Rosenfeldt har nu hittat en ny partner nämligen isländske Bjarni Thorsson. Båda med bakgrund i filmens värld, något som märks i den här boken. Jag har inga problem att se det isländska höglandet framför mig i bokens slutscener, trots att jag aldrig varit i närheten av Island. Den här duon tar de bästa från det karga isländska och kombinerar det med tempot i den svenska deckartraditionen. Shit det här är bra.

Ja, som alltid när det kommer till isländska namn så tar det lite tid i början innan man kommer in i det. Men väl inne så får vi lära känna en brokig skara. Helga relativt ny på jobbet och har sina rötter i Sverige. Två saker som får den kantige och buttre Benny att tvivla på hennes kompetens. Men hennes skarpa intellekt och juridiska skicklighet gör att hon ändå klarar sitt jobb. Hennes intelligens står i stor kontrast till den fysiskt starka och totalt orädde Bjarki som inte tvekar att gå sin egen väg. Det är denna samling själar som ska ta sig an jakten på en seriemördare.

En sak jag gillar är skarpa hjärnor som ser saker som vi andra inte ser och den varan finns det gott om i den här boken. Våra poliser ställs även inför moraliska dilemman vi flera tillfällen. Både polisiärt och personligen vilket alltid är intressant.

Det här är en spänningsroman som har det mesta. Mörker, spänning, högt tempo och allt med det karga isländska som fond. Jag gillar det här och tycker det är ett väldigt intressant samarbete där det känns som de två författarna tar det bästa från sina länders respektive krimtraditioner. Riktigt snyggt.

Boken läses av för mig okände Einar-Hugo Strömberg. Det är modigt att välja en okänd uppläsare när man ska sätta ett nytt bokprojekt som detta i sjön. Men Einar-Hugo gör ett kanonjobb. Inte bara att navigera genom alla isländska namn och platser han hjälper till att lyfta den redan spännande historien ytterligare ett snäpp. Det här är förhoppningsvis inte det sista vi hör av Einar-Hugo.

I och med boken Våldets ö så har det svensk isländsk författarparet, Hjorth/Thorsson, födds. Det här är en tät och delvis mörk seriemördarjakt med det isländska landskapet som fond. Jag gillar det höga tempo och de komplexa karaktärerna så mycket att jag delar ut en fyra i betyg 

Uppläsare: Einar-Hugo Strömberg

Betyg:

0

Frusen sorg av Jan Melander

En man hittas mördad vi sin stuga utanför Härnösand. Då mordet innehåller vissa rituella inslag så kallar den lokala polisen in Riksmordgruppen i form av utredaren Manfred Edlind och rättspsykiatern Carin Sundin. När ytterligare ett mord, den här gången på en kvinna sker så ökar pressen på utredningsgruppen. Vid en första anblick ser det inte ut att finnas några kopplingar mellan de två offren. Utredningen går framåt och en man grips. Men är det verkligen rätt man de har gripit?

Det här är en deckardebut som sticker ut. Vi har sett böcker där olika typer av Riksmordgrupper hjälper den lokala polisen så det är inget nytt. Vi har sett otal böcker där ett mord leder till fler och vi har definitivt sett poliser som jagas av egna demoner. Så man kan inte säga att boken innehåller så många nya pusselbitar. Ändå är känslan att de sätts ihop på ett väldigt snyggt och smart sätt. Ta bara Manfred och hans vilja att vara en i gruppen samtidig som har ändå gör sina misstag. Eller hans kollega som kanske dricker lite för mycket men är ändå knivskarp i sina analyser.

Jag tyckte att historien drog iväg lite i mitten av boken men det räddades upp av en bombastiskt slut. Som ni hör så har jag svårt att sätta fingret på exakt vad det är jag gillar med boken men efter lite funderande så tror jag det är den fina balansen mellan knivskarpt polisarbete och sårbara människoöden. Låter det pretentiöst? Ja, kanske men ibland känner man bara att en historia berör. Här ser jag redan fram emot en uppföljning.

Det blir inte sämre att det är Martin Wallström som gestaltar Manfred. Han hjälper verkligen till att bygga upp den Twin Peaks liknande stämningen i den här boken.

Frusen sorg är en lika snygg som smart deckardebut. Det märks att författaren Jan Melander är väl bevandrad i trakterna kring Härnösand och polisyrket. Jag föll som en fura och delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

1

Ur spillorna av Lisa Bjerre

Tidigt på juldagsmorgonen hittas en man ihjälslagen utanför Klara Kyrka i Stockholm. Då mannen identifieras som missbrukare så klassas fallet som ett klassiskt fylleslagsmål. Men även fylleslagsmål behöver polisen titta på. Polisen i det här fallet blir Diana Lang som precis fått en andra chans på grova brott efter rättsskandal  och hennes nya och lätt skeptiska kollega Simon.

Det visar sig att fallet är lite mer komplicerat än det först ser ut att vara och spåren lede via de hemlösas värld till mörka familjehemligheter.

Det här är den första delen i Lisa Bjerres nya serie Monstrum. Det är en serie i 5 delar som kommer släppas inom en dryg månad med start nu den 25 november. Spelplatsen är Stockholm och vi får möte många av samhällets mest utsatta. Ett kul och spännande upplägg där vi lyssnare får lite kortare böcker, 5-6 timmar, men betydligt tätare än vi är vana vid. Jag ska följa det här med pänning för att se hur det tas emot. Går det att göra trots att man inte heter Grimwalker i efternamn?

Jag tycker Lisa har fått ihop ett intressant persongalleri med Simon som är seriens Lisbet Salander, i alla fall när de kommer till förmågan att behärska datorer. En karaktärstyp som är rätt vanlig i nya deckare. Sen har vi Diana. Vi får tidigt veta att hon gjort ett ödestigert misstag på sitt tidigare jobb, men inte exakt vad. Det är förövrigt att återkommande tema att vi får en hint om att något hänt. Gissar att fler och fler frågetecken kommer att rätas ut under seriens gång.

Historien är rapp och känns aktuell. Jag berörs av offrets mamma som blint försöker hjälpa sin drogberoende son.

Den erfarna Angela Kovács står för inläsningen och det gör hon som vanlig med den äran.

Ur spillrorna är den första delen i Lisa Bjerres nya serien Monstrum. Det här är en mordet klassisk svensk deckare i Stockholmsmiljö med en spännande huvudkaraktär. Snyggt, det blir en stabil trea i betyg.

Uppläsare: Angela Kovács

Betyg:

0

Det sista skottet av Karlsson och Haag

En kvinna blir brutalt knivmördat på en fotbollsläktare inför ögonen på poliserna Wollter och Bergström som dagen till ära arbetar med spaning på Tele2 arena. Mordet sänder en chockvåg genom hela fotbollssverige och framför allt de tre Stockholmsklubbarna. För den maskerade mördaren kom från AIK sektionen och den mördade kvinnan var klädd i Hammarbys grönvita färger. Media spekulerar i om det var så enkelt att mordet var en uppgörelse mellan fotbollssupportrar något som Stockholmsklubbarna kraftigt tar avstånd från.

Trots att Wollter och Bergström bokstavligen satt på första parkett så bir de tidigt fråntagna fallet till förmån för mer äregiriga polischefer högre upp i organisationen. Men som tidigare så håller de sig kvar tillsammans med åklagaren Ditte.

Spåren som Wollter och Bergström följer leder via utsatta människor mot den undre världen.

Det här är den fjärde delen i serien Stockholm Nu. Serien där poliserna Wollter och Bergström bevisar att det finns moral, värme och mänsklighet i den svenska poliskåren. För att understryka det lite extra så framställs polischeferna som inkompetenta och maktgalna.

Det är inte så ofta fotboll får en plats en deckare. Senast jag kommer ihåg var Pascal Engmans X. Den handlade om betting inom fotboll medan här är det mera supporterkulturen som skildras. Jag tycker det är fint att man lyfter upp fina delarna av den kulturen också, och inte som de inkompetenta polischeferna bara spinner på myten att fotbollssupportrar är likställda med huliganer. Även här visas mänskligheten och värmen upp.

Ja vi lever i en mörk och våldsam tid, något patrullerande polis möter varje dag. Men det är då samhället behöver några fler Wollter och Bergström som brys sig om de människor det möter och sprider lite ljus och hopp.

Jag gillar den här serien.

Det här är en serie där Fredde Granberg är i högform. Och den här boken är inget undantag.

Det sista skottet tar upp ämnen våld, droger, social utsatthet och fotboll. Karlsson och Haag visar ännu en gång att det går att kombinera spännande polisarbete med mänsklighet och värme och göra det både realistisk och samhällsengagerad. Det gillar jag och hänger upp en fyra på resultattavlan.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

0

Vykort från en mördare av Mattias Edvardsson

En man på Söderslätt får ett vykort förställande en kyrka. Texten på baksidan består endast av ett datum, som visar sig vara ett dödsdatum.

Efter sommaren 1994 har Gunni Hilding återgått till sin vanliga tjänst på ordningspolisen efter att varit utlånad till brottsroteln. Hennes lillasyster Gerd är spårlöst försvunnen men Gunni är övertygad att någon där ute vet vad som hänt systern.

När fallet med vykortsmördaren växer så för Gunni åter frågan från brottsrotelns chef Valter Roos om hon kan hjälpa till. Men vill hon det? Pressen ökar när det kommer ytterligare ett vykort.

Det här är den andra delen i serien som utspelar sig på Söderslätt utanför Trelleborg. Det följer den stora trenden att utspela sig på 90-talet. Precis som Engman/Selåkers böcker, Tigens år av Fredrik Lundberg osv. En tid som inte känns så länge sedan men ändå en tid då man skickade vykort och ringde varandra via telefoner med sladd. Även titeln Vykort från en mördare för tankarna till Engman/Selåkers första bok Till minne av en mördare. Nog med liknelser nu.

Det är miljöbeskrivningarna som är bokens storhet tycker jag. Även om jag inte är speciellt bevandrad på slätterna norr om Trelleborg så har jag inga problem att både se hur det ser ut och även luktar när jag lyssnar på boken.

För oss som följt Lundasviten där det är familjen som står i centrum så är den här serien är mer en klassisk svensk deckare. Själv tycker jag att Lundasviten är vassare. Samtidig är både Gravglänta och den här boken så välskrivna så att trots att de ligger mer i spänningslitteraturens mittenfåra sticker de ut.

Precis som Gravglänta så är det Anna Maria Käll som läser. Hon är en av våra mest erfarna inläsare. Med en stil som inte gör några större utsvävningar. Hon läser det som står i boken på ”rikssvenska” oavsett om karaktärerna i boken pratar den bredaste skånska.  

Vykort från en mördare är andra gången vi besöker Söderslätt. Mattias Edvardsson följer upp Gravglänta med en stämningsfull kriminalroman där spänningen gradvis byggs upp. Snyggt som alltid, det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg

0

Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser

Gunnar Barbarotti och Eva Backman håller på att runda av sina arbetsliv i polisens tjänst och ska dra sig tillbaka till sitt hus på Gotland. En ö dit redan deras gamla kommissarie Asunander redan flyttat till. Vid ett möte så presenterar Asunander ett fall han inte kunnat släppa, trots att det gått 30 år och som han vill ha Barbarottis hjälp att titta på.

En man kontaktar polisen i Kymlinge och säger att han har mördat sin fru. När polisen kommer hem till paret där kvinnan skulle ligga mördad är det tomt. Så frågan är om det är ett mord eller ett försvinnande?  Spåren leder vidare via kapade lillfingrar och guldfynd på Gotland.

Det här är den tionde och sista boken i serien om Barbarotti. Serien är en fortsättning på serien om kommissarie Van Veeteren som startade med boken Det grovmaskiga nätet 1993. Så rent titelmässigt så knyter Nesser ihop säcken riktigt snyggt.

För mig som älskat serien om Barbarotti, som under åren blivit serien om Barbarotti och Backman, så känns det som att ta på sig ett par väl ingådda tofflor när man börjar med boken. Nej, tofflorna är inte av senaste snittet men dom är riktigt bekväma. Man känner sig hemma i Gunnar och Evas kärleksfulla gnabbande. Formuleringarna känns så naturliga trots att de ibland är lite bakvända.

Jag skrev att det var de tionde boken om Barbarotti, något det också står på bokens framsida. Ska man räkna noga, varför man nu ska göra det, så finns det elva böcker där Barbarotti är med. De vänsterhäntas förening är boken där Barbarotti och Van Veeteren träffas som första och enda gången. Det är också första boken som Reine Brynolfsson läser. De tidigare har Nesser själv läst in, något jag saknar. Nu gör Reine det bra men med all sin skådespelarerfarenhet så får han ändå inte riktigt till de mustiga svordomarna som Nesser levererar så bra på sin närkingska.

Trots att det här är finalen av en, eller två, serier så är blir det inte något storslaget fyrverkeri som vi bjuds på. Men det känns ändå hedersamt på något vis och jag har en känsla att varken Barbarotti eller Backman är så mycket för storslagna fyrverkerier. Ett klurigt fall som hittar sin lösning, det är mer värdigt.

Det finmaskiga nätet blir den sista gången vi får träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman. Som vanligt presenteras Håkan Nesser ett till synes olösligt problem som han sakta men säkert nystar upp för oss. Jag delar ut en fin final fyra i betyg här. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Isnatten av Kamilla Oresvärd

Under lucianatten 1989 dör en ung kvinna i en isvak på Värnen. Hon har festat i ett tält med ett antal vänner och efter en utredning pekas en av dessa ut och döms senare mot sitt nekande för att ha dödat henne. Efter en polisinsats 35 år senare i närheten av platsen där flickan dog så får juristen Mona Schiller upp ögonen för fallet. Hon var själv med den ödesdigra lucianatten och börjar nu tvivla på att det är rätt person som har avtjänat straffet för mord.

Men bygden tvekar inte att polisen tog rätt person där för 35 år sen. Så Monas privata utredning ses inte med blida ögon. Och inte nog med det, desto närmare sanningen hon kommer desto farligare blir det för henne.

Det här är den femte delen i serien om Vargön. Jag måste erkänna att jag inte lyssnat på de fyra första. Men det kan vara intressant att se hur väl det går att ta sig in i en serie. I det här fallet hade jag lite problem då jag tyckte det var väldigt många namn och platser jag inte kände till. Det tog ett tag att komma in i boken tyckte jag. 

Annars är det här en klassisk svensk deckare, trots att det inte är en polis i huvudrollen. Vi har en plats, i det här fallet Vargön, och en ett brott i dåtid som kopplas till det som händer i nutid. 

Trots att jag lyssnar på boken mitt i sommaren får jag ändå rysningar när vinterlandskapen kring Värnen målas upp i boken. Även den psykologiska spänningen bidrar till mina rysningar.

Det är, precis som de tidigare böckerna i serien, Marie Richardson som läser. Stabilt, som alltid.

I Isnatten ifrågasättas ett 35 år gammalt mord på en ung kvinna. Kamilla Oresvärd bjuder på ett digert persongalleri den femte delen i serien om Vargön. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑