Det sista skottet av Karlsson och Haag

En kvinna blir brutalt knivmördat på en fotbollsläktare inför ögonen på poliserna Wollter och Bergström som dagen till ära arbetar med spaning på Tele2 arena. Mordet sänder en chockvåg genom hela fotbollssverige och framför allt de tre Stockholmsklubbarna. För den maskerade mördaren kom från AIK sektionen och den mördade kvinnan var klädd i Hammarbys grönvita färger. Media spekulerar i om det var så enkelt att mordet var en uppgörelse mellan fotbollssupportrar något som Stockholmsklubbarna kraftigt tar avstånd från.

Trots att Wollter och Bergström bokstavligen satt på första parkett så bir de tidigt fråntagna fallet till förmån för mer äregiriga polischefer högre upp i organisationen. Men som tidigare så håller de sig kvar tillsammans med åklagaren Ditte.

Spåren som Wollter och Bergström följer leder via utsatta människor mot den undre världen.

Det här är den fjärde delen i serien Stockholm Nu. Serien där poliserna Wollter och Bergström bevisar att det finns moral, värme och mänsklighet i den svenska poliskåren. För att understryka det lite extra så framställs polischeferna som inkompetenta och maktgalna.

Det är inte så ofta fotboll får en plats en deckare. Senast jag kommer ihåg var Pascal Engmans X. Den handlade om betting inom fotboll medan här är det mera supporterkulturen som skildras. Jag tycker det är fint att man lyfter upp fina delarna av den kulturen också, och inte som de inkompetenta polischeferna bara spinner på myten att fotbollssupportrar är likställda med huliganer. Även här visas mänskligheten och värmen upp.

Ja vi lever i en mörk och våldsam tid, något patrullerande polis möter varje dag. Men det är då samhället behöver några fler Wollter och Bergström som brys sig om de människor det möter och sprider lite ljus och hopp.

Jag gillar den här serien.

Det här är en serie där Fredde Granberg är i högform. Och den här boken är inget undantag.

Det sista skottet tar upp ämnen våld, droger, social utsatthet och fotboll. Karlsson och Haag visar ännu en gång att det går att kombinera spännande polisarbete med mänsklighet och värme och göra det både realistisk och samhällsengagerad. Det gillar jag och hänger upp en fyra på resultattavlan.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Vykort från en mördare av Mattias Edvardsson

En man på Söderslätt får ett vykort förställande en kyrka. Texten på baksidan består endast av ett datum, som visar sig vara ett dödsdatum.

Efter sommaren 1994 har Gunni Hilding återgått till sin vanliga tjänst på ordningspolisen efter att varit utlånad till brottsroteln. Hennes lillasyster Gerd är spårlöst försvunnen men Gunni är övertygad att någon där ute vet vad som hänt systern.

När fallet med vykortsmördaren växer så för Gunni åter frågan från brottsrotelns chef Valter Roos om hon kan hjälpa till. Men vill hon det? Pressen ökar när det kommer ytterligare ett vykort.

Det här är den andra delen i serien som utspelar sig på Söderslätt utanför Trelleborg. Det följer den stora trenden att utspela sig på 90-talet. Precis som Engman/Selåkers böcker, Tigens år av Fredrik Lundberg osv. En tid som inte känns så länge sedan men ändå en tid då man skickade vykort och ringde varandra via telefoner med sladd. Även titeln Vykort från en mördare för tankarna till Engman/Selåkers första bok Till minne av en mördare. Nog med liknelser nu.

Det är miljöbeskrivningarna som är bokens storhet tycker jag. Även om jag inte är speciellt bevandrad på slätterna norr om Trelleborg så har jag inga problem att både se hur det ser ut och även luktar när jag lyssnar på boken.

För oss som följt Lundasviten där det är familjen som står i centrum så är den här serien är mer en klassisk svensk deckare. Själv tycker jag att Lundasviten är vassare. Samtidig är både Gravglänta och den här boken så välskrivna så att trots att de ligger mer i spänningslitteraturens mittenfåra sticker de ut.

Precis som Gravglänta så är det Anna Maria Käll som läser. Hon är en av våra mest erfarna inläsare. Med en stil som inte gör några större utsvävningar. Hon läser det som står i boken på ”rikssvenska” oavsett om karaktärerna i boken pratar den bredaste skånska.  

Vykort från en mördare är andra gången vi besöker Söderslätt. Mattias Edvardsson följer upp Gravglänta med en stämningsfull kriminalroman där spänningen gradvis byggs upp. Snyggt som alltid, det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg

Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser

Gunnar Barbarotti och Eva Backman håller på att runda av sina arbetsliv i polisens tjänst och ska dra sig tillbaka till sitt hus på Gotland. En ö dit redan deras gamla kommissarie Asunander redan flyttat till. Vid ett möte så presenterar Asunander ett fall han inte kunnat släppa, trots att det gått 30 år och som han vill ha Barbarottis hjälp att titta på.

En man kontaktar polisen i Kymlinge och säger att han har mördat sin fru. När polisen kommer hem till paret där kvinnan skulle ligga mördad är det tomt. Så frågan är om det är ett mord eller ett försvinnande?  Spåren leder vidare via kapade lillfingrar och guldfynd på Gotland.

Det här är den tionde och sista boken i serien om Barbarotti. Serien är en fortsättning på serien om kommissarie Van Veeteren som startade med boken Det grovmaskiga nätet 1993. Så rent titelmässigt så knyter Nesser ihop säcken riktigt snyggt.

För mig som älskat serien om Barbarotti, som under åren blivit serien om Barbarotti och Backman, så känns det som att ta på sig ett par väl ingådda tofflor när man börjar med boken. Nej, tofflorna är inte av senaste snittet men dom är riktigt bekväma. Man känner sig hemma i Gunnar och Evas kärleksfulla gnabbande. Formuleringarna känns så naturliga trots att de ibland är lite bakvända.

Jag skrev att det var de tionde boken om Barbarotti, något det också står på bokens framsida. Ska man räkna noga, varför man nu ska göra det, så finns det elva böcker där Barbarotti är med. De vänsterhäntas förening är boken där Barbarotti och Van Veeteren träffas som första och enda gången. Det är också första boken som Reine Brynolfsson läser. De tidigare har Nesser själv läst in, något jag saknar. Nu gör Reine det bra men med all sin skådespelarerfarenhet så får han ändå inte riktigt till de mustiga svordomarna som Nesser levererar så bra på sin närkingska.

Trots att det här är finalen av en, eller två, serier så är blir det inte något storslaget fyrverkeri som vi bjuds på. Men det känns ändå hedersamt på något vis och jag har en känsla att varken Barbarotti eller Backman är så mycket för storslagna fyrverkerier. Ett klurigt fall som hittar sin lösning, det är mer värdigt.

Det finmaskiga nätet blir den sista gången vi får träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman. Som vanligt presenteras Håkan Nesser ett till synes olösligt problem som han sakta men säkert nystar upp för oss. Jag delar ut en fin final fyra i betyg här. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Isnatten av Kamilla Oresvärd

Under lucianatten 1989 dör en ung kvinna i en isvak på Värnen. Hon har festat i ett tält med ett antal vänner och efter en utredning pekas en av dessa ut och döms senare mot sitt nekande för att ha dödat henne. Efter en polisinsats 35 år senare i närheten av platsen där flickan dog så får juristen Mona Schiller upp ögonen för fallet. Hon var själv med den ödesdigra lucianatten och börjar nu tvivla på att det är rätt person som har avtjänat straffet för mord.

Men bygden tvekar inte att polisen tog rätt person där för 35 år sen. Så Monas privata utredning ses inte med blida ögon. Och inte nog med det, desto närmare sanningen hon kommer desto farligare blir det för henne.

Det här är den femte delen i serien om Vargön. Jag måste erkänna att jag inte lyssnat på de fyra första. Men det kan vara intressant att se hur väl det går att ta sig in i en serie. I det här fallet hade jag lite problem då jag tyckte det var väldigt många namn och platser jag inte kände till. Det tog ett tag att komma in i boken tyckte jag. 

Annars är det här en klassisk svensk deckare, trots att det inte är en polis i huvudrollen. Vi har en plats, i det här fallet Vargön, och en ett brott i dåtid som kopplas till det som händer i nutid. 

Trots att jag lyssnar på boken mitt i sommaren får jag ändå rysningar när vinterlandskapen kring Värnen målas upp i boken. Även den psykologiska spänningen bidrar till mina rysningar.

Det är, precis som de tidigare böckerna i serien, Marie Richardson som läser. Stabilt, som alltid.

I Isnatten ifrågasättas ett 35 år gammalt mord på en ung kvinna. Kamilla Oresvärd bjuder på ett digert persongalleri den femte delen i serien om Vargön. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

De vilseledda av Michaela Winglycke

Frun till den världsberömda författaren Sean Montgomery blir mördad på stranden i Köpingsvik på Öland. Mitt i semesteridyllen. Det blir ett fall för Claudia Lewin och hennes kollegor. När polisen börjar skrapa på deckarförfattarens fasad hittar de en självupptagen och lätt narcissistisk man som styr sin omgivning med järnhand. Men har han mördat sin fru? Det visar sig att även att den mördade Isabell hade sina mörka sidor. 

Claudia jagar nu en mördare och skuggor från förr mitt i semesterparadiset. Skuggor i form av sin mamma som släppts ur fängelset och dyker upp från det förflutna.

Det här är den andra delen i Morden på Öland. Det är smart att förlägga handlingarna till platser som människor har kopplingar till. Det kan vara därför platser som Visby och här Köpingsvik är populära mordplatser. 

Det här är en klassisk svensk deckare i sann Läckberg anda. En polisstation med en uppsättning poliser, ett brott och fokus hoppar mellan brottet och privatlivet för en eller flera av poliserna. Här är det Claudia bor med sin före detta man och sin dotter i ett hus utanför Borgholm. Relationen mellan det före detta makarna skildras på ett fint och respektfullt sätt. Vilket blir en bra kontrast till brottet och författaren Sean.

De vilseledda är en perfekt sommardeckare för den som vill blanda spänningen med relationer. Krydda upp det hela med Öland på sommaren. 

Det är erfarna Maria Lyckow som läser. Det ger boken en stabil grund att stå på.

Michaela Winglycke bjuder på en klassisk deckare mitt i semester mitt på Öland. De vilseledda väver snyggt samman spänning med vardagens utmaningar. Det blir en solig trea i betyg. 

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg

They Thought I Was Dead by Peter James

En svensk version nedan.

Already in Peter James’ first book about Roy Grace, Dead Simple, we learned that his wife Sandy had disappeared under unclear circumstances. An event that has affected Roy both as a person and as a police officer throughout the series. He has used all his contacts within the police, in the community, and even reached out to mediums to find out what happened to Sandy. Deep down, he has never been able to let go of the hope that she is still alive. Over the course of the series, there have occasionally been signs that she might be. But we never get the full story.

In this book, we finally find out what really happened to Sandy. Where did she go? Why was her car found at Gatwick Airport? And most importantly—why did she disappear?

I listened to Dead Simple in 2007 and thought at the time that it was one of the best books I had ever listened to. I was captivated by the story, by Roy Grace, and by Peter James’ way of storytelling. Sandy’s disappearance wasn’t the main focus back then, but over the years and through the other books, the mystery of Sandy has grown—even if it rarely takes center stage. Most of all, the ghost of Sandy has been a barrier in Roy’s relationship with Cleo, who now becomes his second wife.

It’s hard to go into too much detail about the plot of this book without spoiling anything. But just like in the hunt for a killer in any of the other Roy Grace thrillers, I at least had to change my mind about what I thought had happened and why.

Because we get to know Sandy as a person, her actions become more believable. Over time, Roy has placed her on a higher and higher pedestal—something that might not be entirely true.

Most of the Roy Grace books have been read by Daniel Weyman, but since this book has a female main character, it was read by Gemma Whelan. She managed to speak with both French and German accents, which brings the book to life.

Finally Peter James reveals what happened to Roy Grace’s wife Sandy. In They though I was dead we who have wondered for almost 20 years all get answers, and they may not be the ones we expected. Well written as always and the book gets a rating of four out of five from me. 

Reader: Gemma Whelan

Rating:

Redan i Peter James första bok om Roy Grace Levande begravd fick vi reda på att hans fru Sandy hade försvunnit under oklara omständigheter. En händelse som har påverkat Roy både som människa och som polis genom hela serien. Han har använt alla sina kontakter inom polisen, i samhället och till och med tagit kontakt med medium för att få reda på vad som har hänt Sandy. För innerst inne har han inte kunnat släppa hoppet om att hon lever. Under seriens gång har det då och då kommit tecken på att hon lever. Men vi har inte fått hela historien.

I den här boken får vi reda vad som verkligen hände Sandy. Vart tog hon vägen? Varför hittades hennes bil på flygplatsen Gatwick? Och framförallt varför försvann hon?

Jag lyssnade på Levande begravd 2007 och tyckte då att det var en av de bästa böcker jag lyssnat på. Jag fängslades av historien, av Roy Grace och av Peter James sätt att berätta. Det var inte Sandys försvinnande som stod i centrum då men under åren och genom de övriga böckerna har mysteriet Sandy vuxit, även om det sällan tar så stor plats i böckerna. Framförallt har spöket Sandy varit ett hinder i Roys relation med Cleo som till slut blir hans andra fru.

Det går inte att gå in så mycket om handlingen i den här boken för att inte spoila något. Men precis som i jakten på en mördare i någon av de andra Roy Grace deckarna då fick iallafall jag ändra åsikt om vad jag trodde hade hänt och varför.

Just för att vi får lära känna människan Sandy så blir hennes handlingar mer trovärdiga. Roy har ju mer tiden gått satt henne på en högre och högre piedestal. Något som kanske inte är sant.

Det är flesta av Roy Grace böckerna har lästs in av Daniel Weyman men då den här boken har en kvinnlig huvudperson så lästes den av Gemma Whelan. Hon lyckades både bryta på franska och tyska vilket ger boken liv.

Äntligen avslöjar Peter James vad som hände med Roy Grace fru Sandy. I They though I was dead får vi som undrat i nästa 20 år alla svaren, och det är kanske inte dom vi trodde. Välskrivet som alltid och jag delade ut en fyra.

Uppläsare: Gemma Whelan

Betyg:

Treriksdöden av Roger von Bonsdorff

En kropp tittas på Treriksröset, den plats där Sverige, Norge och Finlands gränser möts. Så efter lite dividerande om juridik blir det den svenske polisen Märta som blir ansvarig för utredningen. Märta är en rättfram polis som inte ser några problem med att gå sin egen väg, så länge det gynnar utredningen. På grund av likets placering så behöver hon i det här fallet samarbeta med en pratglad norsk kollega och en något mer lågmäld finsk dito.

Den nordiska trion snubblar över brottslighet som sträcker sig över landsgränser och även in i landet i öster. När lösningen närmar sig då kryper även fallet närmare Märta personligen och jakten på mördaren blir intensiv.

Det är svårt att inte dra paralleller med inledningen på tv-serien Bron, när ett lik hittas precis på gränsen mellan Sverige och Danmark så att de båda ländernas polismyndigheter var tvungna att sammarbeta. Här toppar vi det med tre länder. 

Det första man slås av är miljön där allt utspelar sig. Så långt norrut har jag aldrig varit men visst kan man ändå se vidderna framför sig när de beskrivs i boken. 

Jag tycker författaren också fått till de tre poliserna från de tre länderna med Märta i spetsen. En utåt sett tuff ensamvarg som litar mest på sig själv. Samtidig så har hon sin moderliga oro när det kommer till sonen. Finns även en befriande rycka-på-axlarna mentalitet till sin lätt yviga man. Kort sagt en människa.

Det är Viktoria Flodström så tar sig an uppgiften att gestalta Märta och de andra. Det är ett och annat uttryck från trakten som vi sörlänningar inte är så vana vid. Men precis som Lo Kauppi galant tar sig an Jana Kippo så fixar Flodström den här.

Treriksdöden är en deckare utan gränser som utspelar sig norr om Polcirkeln. Roger von Bonsdorffs debut är välskriven och med intressanta karaktärer. Jag delar ut en fin trea i betyg.

Uppläsare: Viktoria Flodström 

Betyg: 

Sardonicus fyra visioner av Tony Fischier

En bilist ser en man hoppa från Älvsborgsbron och ringer skärrad till polisen som genast rycker ut. Att räddningstjänsten skulle hitta ett lik var de inställda på men kroppen de hittar saknar huvud och är inte samma man som hoppade. Det visar sig vara en av Sveriges rikaste män, den tillbakadragne oljemagnaten Jens Thymata. 

Dödsfallet och det förmodade mordet hamnar på Niklas Ragnviks bord. När han och hans grupp börjar gräva i Thymata bakgrund så kommer det upp att han varit utsatt för hot från miljöaktivister pga hans arbete. Men det som genererar mer intresse hos gruppen är ett köp av serieförlag som Thymata höll på att slutföra.

Ragnviks sambo, privatdetektiven Maxine Adlercrantz, hamnar genom sitt jobba i klassiskt triangeldrama när hon utreder en misstänkt otrohetsaffär. Något som gör att hon återigen hamnar i fara.

När flera mord som kan kopplas till Thymata så skruvas pressen på Ragnvik  och hans tema upp. Vi får följa mördarjakten genom Göteborg och seriernas värld.

Tro det eller ej är vi redan framme vi den sjätte boken i serien om Niklas Ragnvik. Redan i den första boken, Mannen som försvann, introducerades Ragnviks nemisis Kilroy som sticker upp sitt fula tryne i varje bok och den här är inget undantag? Ett inslag som ger böckerna en extra krydda och gör att böckerna hänger ihop.

Något som gör att i alla fall jag tycker så mycket om böckerna i den här serien är värmen och den mänskliga inställningen i polisarbetet som visas upp. För trots huvudlösa lik och andra hemskheter så sätter Ragnvik och andra en heder att behandla de misstänkta med värdighet. Något som gäller även för Ragnviks mer burdusa kollegor. Jag skulle inte kalla boken rolig men det finns fler avsnitt som är riktigt underhållande. Ett exempel är när poliserna Kask och Frid som ska stoppa en Tesla som kör mot enkelriktat. Även här visar poliserna empati mot pajsaren som kör den stulna bilen.

Precis som de andra böckerna i serien så är det Jonas Malmsjö som läser. Tror inte jag behöver säga så mycket mer, världklass.

Sardonicus fyra visioner är en lite krånglig titel på riktigt en spännande bok. Med den seglar Tony Fischier av de största när det kommer till moderna deckare med intelligenta historier och bra driv. Det blir en stark fyra i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Brinnande Fenix av Axel Hellby

Efter en dundermiss på stora tidningen så är journalisten Robban ute i kylan. Så möjligheten att intervjua den världsberömda miljardären Olga Cutis kan vara en väg tillbaka han längtat efter. Han sätter sig på tåget till Berlin där hon ska inviga sitt stora prestigefyllda projekt. Robban får en första inledande intervju med Olga som han sen ska komplettera dagen efter den stora invigningen. Men den bir aldrig av då invigningen slutar i kaos och att Olga mördas inför öppen ridå. 

När Robban börjar gräva i Olgas förflutna och vad som har hänt så blir det riktigt farligt. Både för Robban själv och andra runt honom. Han hittar flera dolda hemligheter och det visar sig finnas dom som gör vad som helst för att dessa hemligheter ska hållas i de fördolda. Det är inte bara en bra story och ett framtida jobb som stor på spel här, Robbans liv ligger i en av vågskålarna.

Axel Hellby har mejslat fram en riktigt looser som huvudkaraktär. Inget jobb inga pengar och ett förhållande som inte blomstrar. Men Robert Grima är långt ifrån en bitter karaktär. Han kämpar på. Något som gör honom mänsklig och det är svårt att inte tycka om honom.  Då det här är första delen i en serie så kan jag avslöja att Robban överlever, trots att han är nere för räkning ett par gånger. 

Boken rör sig i gränslandet mellan journalistik, storfinans och forskning – ämnen som känns både samtida och relevanta. Lägg till att handlingen utspelar sig i Berlin och Stockholm så går det att påstå att boken är aktuell och modern. 

Boken är inläst av Martin Wallström som enligt mig läser in på tok för få böcker. För mig var den senaste med honom Crimetime vinnaren En bra man. 

I Brinnande Fenix få vi följa looserjurnalisten Robban. Axel Hellby leverera en modern deckare om makt, media och miljardärer. Det blir en fyra för bra driv. 

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

I skuggan av obelisken av Mia Lundström Charlot och Johanna Aaw

En ung kvinna blir knivmördad mitt bland folk på Place de la Concorde i centrala Paris. Kvinnan identifieras som den svenske läkarstudenten och småbarnsmamman Sara Persson som bor i Paris. Trots det fräcka tillvägagångssättet och att  mördaren inte lämnade ett spår efter sig så ser polisen det hela som ett vansinnesdåd. Tills de börjar titta närmare på den mördade svenskan. Vem var den som kallade sig Snövit hon skulle träffa, varför hade hon narkotikaklassade tabletter och en massa kontanter hemma och vart är hennes son?

Det blir kriminalkommissarie Eva Strid i Göteborg som lämnar dödsbudet till Saras föräldrar. Något som sen gör att hon blir inblandad i den franska utredningen tillsammans med Fabien Devaux. 

När Eva sen åker till Paris för att besöka en vän så upptäcker hon att det finns kopplingar till henne egna förflutna. Hon och Fabien börjar dra i trådar som leder till väl förborgade hemligheter och stora svek. Avslöjande som till och med kan visa sig vara farliga.

Det här är en deckare med internationell touch. Handlingen utspelar sig mestadels i Paris och lite i Göteborg. När det kommer till miljöbeskrivningarna så är det ändå Paris som sticker ut.

Själva historien rivstartar verkligen med mordet på Place de la Concorde. Vi får redan där veta en del om den mystiske mördaren. Att han blir upphetsad av själva dödandet mm. Sen tar berättelsen väldigt många svänger innan vi kommer fram till slutmålet. Inget fel med det, vem gillar inte vändningar i deckare. Det jag tänkte på var att historien innehåller väldigt många bihistorier. Gissar att det är för att förvirra oss så vi inte kan räkna ut lösningen, men de gör också boken rörigare. Men det kanske ska vara många pusselbitar i en modern pusseldeckaren?

Uppläsare Jessica Pellegrini har inte sovit på sina franska lektioner. Boken är full av franska namn som jag själv aldrig skulle kunnat få till. Jag kan också konstatera att just franska namn är svåra att komma ihåg. Det var några gånger jag fick tryck på paus och fundera vem som var vem. Men skyller det på att jag inte är van med franska namn, inget annat. 

I skuggan av obelisken är en ambitiös deckare med internationell touch. Mia Lundström Charlot och Johanna Aaw tar oss med till Paris där vi rotar i familjehemligheter. Spännande och jag delar ut en fin trea i betyg.

Uppläsare: Jessica Pellegrini

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑