Kategori: Deckare

Lena Risberg – Mord i gullregnets månad

Bim och Ninni har sin hemvist i bostadsrättsföreningen Konvaljen på Södermalm i Stockholm. När Ninni får en inbjudan till en valborgsfest så bär det av till Mariefred för våra deckardamer. För tro inte att bara för att de lämnar Söder så blir det lugnt. Nej, när en man hittas död så drar byrå Bim och Ninni igång. Det blir en klurig jakt på sanningen.

Damerna hinner knappt hem innan det är dags för den årliga vårstädning i bostadsrättsföreningen. Där förtsätter mysterierna hopa sig.

Det här är en mycket charmig mysdeckare. En genre jag inte har så mycket erfarenhet av men som är svår att inte tycka om. Minette Walters, som skriver väldigt läskiga och rå deckare berättade i en intevju att hennes mamma sagt, ” Why can’t you write about a nice little murderer”. Så om hon forfarande lever så skulle jag tipsa mamma Walters att läsa böckerna om Bim & Ninni.

Det är en fördel, men inget måste, att förstå hur det är på Söder i Stockholm. Många härliga refernser. Gunilla Leinings stabila röst passar väldigt bra att gestalta våra två mysterielösande damer.

Lena Risbergs damer gör en utflykt till Mariefred och naturligtvis så sker det ett Mord i gullregnets månad. Bim och Ninni är en tantversion av Kalle Blomkvist. Så jag delar ut en väldigt charmig trea i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

0

Sofie Sarembrant – Parasiten

En svårt bränd kropp hittas i skogen utanför Drottningholm. Det är illa, men det som skrämmer polisen är den lista med namn som hittas bredvid kroppen. En lista med fem namn där Emma Skölds namn är det sista på listan.

För tjugo år sen åkte en mamma till akuten med sitt barn som gjort sig illa. Det slutar med att mamman blir häktad och beskylld att ha misshandlat sitt eget barn.

Fallet med den den brända kroppen gör att Emma kommer tillbaka till jobbet efter en längre sjukskrivning. Kanske inte så lämpligt då hon själv är inblandade men hennes envishet och sommarens personalbrist gör att hon får jobba med fallet.

Frågan är hur fallen med den häktade mamman och den brända kroppen hänger ihop?

Vi är framme vid bok elva i serien om Emma Sköld. Själv har jag inte lyssnat på de senaste böckerna. Men som det står i baksidestexten så är det en fristående del, och visst funkar den som fristående.

Det här är en spännande historia som innehåller allt som moderna spänningsromaner innehåller som hämd, såriga relationer, förvirring, avundsjuka mm.

Jag förstår att Emma Sköld serien blivit en av de mest populära. Det är spännande och välskrivet. När streamingtjänsterna sammanställer de mest lyssnade böckerna 2023 så toppar just den här boken.

Ingen Emma Sköld utan Katarina Ewerlöf och hon gör oss inte besviken. Med inlevelse och fast hand ger hon oss Parasiten.

Emma Sköld rycks brutalt tillbaka till polisrollen då hennes namn hittas på en dödslista. Med Parasiten har Sofie Sarenbrant har skapat ytterligare en deckare med alla ingredienser, seriemord, vändningar, relationer, spänning osv, kort sagt en fyra från mig.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

Christoffer Carlsson – Brinn mig en sol

Det första mordet sker i Tiarp utanför Halmstad samma natt som Palme skjuts i Stockholm. Det gör att Tiarpsmordet till en början hamnar i skuggan av det mer uppmärksammade mordet. Likväl tar dig den samvetsgranna polisen Sven sig an fallet. Det blir ett fall som kommer följa honom till hans död, och långt efter det.

Hans son Vidar är bara barn vi det mordtillfället men blir ändå inblandad och samtidigt som Sven går bort tar Vidar vid som polis. Fallet får inte någon lösning och 35 år senare när Vidar slutat vid polisen flyttar författaren tillbaka till bygden och börjar rota i det igen.

Det här är den andra boken i Christoffer Carlssons hyllade Halmstadssvit. Ett antal böcker som har landsbygden runt Halmstad som gemensam nämnare, som namnet antyder. Jag lyssnade på den första boken i serien Järtecken när den kom 2019 och kom ihåg att jag tyckte den var bra, men komplex och lite konstig. Ett omdöme som funkar på den här boken också.

Det är en historia med väldigt många lager och dimensioner. När en debutant försöker sig på en liknande berättelse så brukar det sluta med att det blir rörigt. Men Carlsson är långt ifrån en debutant och navigerar oss säkert genom historien. En snyggt berättad historia som får oss som lyssnar att tro på varenda stavelse.

Det är Martin Wallström som läser den första boken men från den här boken så är det Christoffer själv som läser. Det finns något speciellt när författaren själv läser sin bok. Så med den här boken ställer sig Christoffer till skaran med Håkan Nesser och John Ajvide Lindqvist som läser in sina böcker och hör det bra, tycker jag.

Mordet på en kvinna utanför Halmstad sker i skuggan av Palmemordet. Brinn mig en sol är Christoffer Carlssons hyllade deckare som beskriver en bygd, en far och en son och en författare under 35 år. Visst är det bra och värd en poetisk fyra i betyg.

Uppläsare: Christoffer Carlsson

Betyg:

0

Haag och Karlsson – Det uppenbara

En morgon skjuts Sollentunas kommunalråd med fyra skott inför ögonen på sina barn. Kort därefter publiceras ett klipp på Instagram där allt pekar på att det där allt pekar på att det är familjen som styr Sollentunanätverket som ligger bakom mordet.

Samhället och pressen skriker på att mördaren grips och politikerna i regeringen lovar. Samtidigt som allt detta gör det orolig på Malmvögen, vilket tillslut leder kravaller och upplopp.

Zarin Kadri, den ensamkommande flyktingpojken vi fick lära känna i första boken får kontakt med en okänd farbror och flyttar till just Sollentuna.

När våra poliser Wolter och Bergström kopplas in i samband med kravallerna så får dom en känsla att det är någon som inte stämmer med polisledningens teori om kommunalrådets mördare. Tillsammans med vännen och åklagaren Dorte Jacobsen börjar dom nysta i en del nya trådar.

Upplägget att Wolter, Bergström och Dorte känner vi igen från Det som inte syns. Liksom ”tugget”, värmen och klarsyntheten mellan de tre. Sen är miljön och handlingen naturligtvis något helt nytt. Vi får en insikt i hur ett förortsgäng ”jobbar” och med tanke på Lennart Karlssons erfarenhet så är jag övertygad att det inte är så långt från verkligheten.

Det finns några scener där jag tycker några politiker agerar lite väl okunnig och uppskruvat. Något som senare får en delförklaring. Annars är det mesta i boken väldig trovärdig, speciellt när man bor nära händelsernas centrum i den här boken.

Även om ordet trovärdighet har används en del så tycker jag inte man får glömma bort värmen och medmänskligheten som också genomsyrar boken. Utan den skulle boken blivit både mindre underhållande och platt.

Sen kommer vi till Mistro Granberg. Som jag skrev när jag recenserade den första boken, Fredde är det tredje benet i duon Haag och Karlsson.

I Det uppenbara blir Sollentunas kommunalråd skjuten och det mesta vändas upp och mer. I andra delen av Stockholm Nu fortsätter Haag&Karlsson att skildra dagens Sverige med lika delar rå verklighet som humor och värme, något jag gillar och delar ute en välförtjänt fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

0

Haag & Karlsson – Det som inte syns

Wolter och Bergström två riktiga snutar av det gamla gardet. Det åker efter ett längre uppehåll återigen i samma bil, nu som knarkspanare i centrala Stockholm. Efter ett tillslag kommer dom över en mobiltelefon med ett register av köpare som skulle få varje polis att dansa jenka. Men när flera av namnen i listan tillhör människor från samhällets toppskikt och till och med höjdare från polisens egna led spritter det inte lika mycket i benen. De båda snutarna vänder sig till vännen och åklagaren Dorte Jacobsen och tillsammans blir de ett team som gör allt för att göra gott i en hård värld.

Det här är en deckare med och om poliser i uniform. Med utgångspunkt från det drar jag två paralleller. Det första är till Öberg/Adolphssons Götgatsbacken som kom ut tidigare i år. Böckerna har samma spelplats och båda har just poliser i uniform i huvudrollen. Något som inte är så vanligt som man tror. Den andra är mer en känsla när jag var klar med boken. Känslan är att det finns likheter med alla svenska deckares moder, nämningen Sjöwall Wahlöös böcker. Storyn kretsar kring aktuella samhällsutmaningar, tempot är inte uppskruvat till max och poliserna i centrum är goda. Ja, det är kanske argument som passar in på ungefär hälften av alla deckare som kommer ut i Sverige, men det finns en ton genom hela boken som gör att jag ändå gör kopplingen. Jag får återkomma till den parallellen efter bok två i serien hoppas jag.

Så kommer vi till uppläsaren, herr Granberg. Vilken match made in heaven. Det är inte bara att rösten passar karaktärerna och historien. Det känns som att Granberg kompletterar Haag och Karlsson och bildar en trio.

Det som inte syns är en riktig deckare med riktiga snutar och om viktiga samhällsfrågor. Det doftar Sjövall Wahlöö över Haag och Karlssons första bok tillsammans och det gillar man ju, blir en femma från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

1

Christina Wahldén – Nämn inte de döda

Greta tar sin tillflykt till norra delarna av Australien för att få lite lugn och ro. Men trots att hon landar i den slumrande staden Darwin så är det inte lugn som präglar tillvaron. Speciellt inte efter att hon upptäcker en död kvinna på stranden.

Liket är svårt sargat men kan konstateras tillhöra ursprungsbefolkning. Något som gör saker något mer komplicerat. Ärendet hamnar på den något fyrkantige polisen Blueys bord. Till sin hjälp har han Jess som själv har rötterna i ursprungsbefolkningen. Detta något udda par nystar sakta men säkert sig framåt i denna utredningen.

Det här är en deckare som utspelar sig på en plats väldigt långt från vad de flesta av oss lyssnare varit på. Både geografiskt och mentalt. Det gör att författaren har relativt stor frihet. Det är ju inte så vanligt att polisen misstänker att det är krokodilatacker som ligger bakom brott. Men här känns det helt naturligt.

En av bokens stora behållningar är polisen Bluey som gillar ABBA, eller om man ska vara ärlig hans husdjur. En vallaby, en liten variant av känguru.

Annars är det just förhållandet till urinvånarna som är kärnan i boken och som ger boken ett djup.

Uppläsaren Malin Persson är en ny bekantskap för mig. Hon gör ett gediget jobb.

När Christina Wahldén ska förlägga handlingen i den här deckaren så blir det på andra sidan jorden, in norra Australien. Nämn inte de döda blandar ursprungsbefolkning med en svensk bagpacker så skickligt att jag delar ut en fin fin trea i betyg

Uppläsare: Malin Persson

Betyg:

0

Denise Rudberg – Dancing Queen

Dancing Queen är den deckare som utspelar sig i en helt annan tid än vi är vana vid. En tid som inte känns så längesen när man säger det högt och samtidigt en tid som lika gärna kunde varit medeltiden när man tittar på människosyn och annat. Året är 1976 och det står ett kungabröllop för dörren. Vi får följa två kvinnliga poliser, Karin ”Kaiser” Johansson och Agneta Thorén. Två kvinnor inom polisen som kämpar mot den mansdominerade världen, var och en för sig. Karin på våldsroteln och Agneta med skrivbordstjänst på registercentralen. Karin lyckligt gift med utflugna barn och Agneta ensamstående mor inflyttad från landet. Så olika och så mycket lika i jakten efter korrupta höjdare i samhällets topp.

Det som verkligen sticker ut i den här boken är beskrivningen av tidsandan. Det genomsyrar hela boken i allt från kläder, mat, musik och tv program, allt. I vissa lägen tycker jag det överskuggar själva historien, tyvärr.

Vad det gäller persongalleriet så sticker varken Karin eller Agneta ut i sina personligheter. När man till och med hajar till på en polis med ett sunt och kärleksfullt äktenskap så förstår ni hur lite dom sticker ut. Vilket jag tycker är bra.

Själva historien kretsar kring den stora prostitutionshärvan som hade sina trådar ända upp i regeringen. Även om namn och uttryck är påhittade.

Marie Richardson läser inte in så många böcker nu för tiden, vilket är synd. Jag var tvungen att bläddra tillbaka till 2017 när jag senast lyssnade på något med henne.

Denise Rudberg tar oss med plankstekens och Gula Blends 70-tal. Dancing Queen är en deckare full av tidsmarkörer som jag belönar med en trea i betyg.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg

1

Katarina Wennstam – Döda kvinnor förlåter inte

En blodig ung kvinna hittas död på gården till ett hus på Södermalm år 1895. Det visar sig att kvinnan har försökt att göra abort, eller illegal fosterfördrivning, något som enligt det gamla namnet var förbjudet på den tiden. Kvinnans död gör att kvinnor från olika samhällsklasser i börjar knyta band med varandra.

Det är Hildur, dotter till portvakten, som hittar den döda kvinnan. Samma dag kommer Fredrika Nilsdotter till huset för att bli sällskapsdam i sin farbrors hem. I huset bor också änkan Olga Laurell och hennes tjänsteflicka som heter Edit Tapper. Tjänsteflickan är tystlåten och vi kan snart ana att hon bär på den stor hemlighet.

Då den döda kvinnan tillhörde de lägre samhällsklassen och det faktum att hon var kvinna lägger inte polisen två fingrar i kors för att ta reda på vad som hänt. Det är då de fyra kvinnorna i huset börjar samarbeta för att hitta sanningen. En hjälp är att Olga Laurells man var polis när han levde något som gör att hon har god insyn i polisarbete.

Vi som följt Katarina Wennstams genom Justitiaserie känner igen det stora samhällsengagemanget med fokus på kvinnors utsatthet. En utsatthet som verkligen inte var bättre för 125 år sen. Hade man inte vetat att boken bygger på tung research så skulle man kunna skrattat åt liknelsen mellan prostituerade och kloaksystemet, nämligen att båda fyller en viktig samhällsfunktion men bör synas så lite som möjligt. Men det är den typen av unken människosyn som sticker upp sitt fula tryne i den här boken när Wennstam sätter sökarljuset på det.

Men det här är inte bara en bok om kvinnor i slutet på artonhundratalet, det är först och främst en deckare och en förbaskat spännande deckare. Just att det inte är en polis, eftersom kvinnor inte fick jobba som polis på den tiden, gör historien intressant. Det blir också en polishistorisk lektion då till exempel fingeravtryck var något nytt.

Jag gillar den här boken och ser fram emot nästa i serien. Sen måste jag erkänna att jag tycker att det är lite väl ingående beskrivningar av kläder ibland, men vet att många gillar det.

Döda kvinnor förlåter inte är en historisk deckare. Men oavsett om hennes böcker utspelar sig i nutid eller vid förra millennieskiftet så känner vi igen Katarina Wennstams djupa kvinno- och samhällsengagemang. Jag tackar för spänning och ger boken en fyra

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

Per Hellgren – En instängd man

En äldre kvinna blir mördad utanför Arboga. Mördaren ses cykla därifrån. Det är VM sommaren 1958 och Västmanlandspolisen får hjälp av kriminalkonstapel Rydin och hans kollegor från riksmordkommissionen i Stockholm.

Sju år senare sker ett mord på en man i en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm. Allt börjar med att grannarna tycker det luktar från mannens lägenhet och när låssmed tillkallas visar det sig inte så lätt att ta sig in. Mannen innanför visar sig vara skjuten på ett sätt som inte är självmord. Men hur skjuter man en man i en lägenhet som är låst från insidan.

Det här är historien om två polisutredningar i en tid som känns långt långt borta. Långt från datorer och mobiltelefoner. Det finns en sekvens när en polis ringer pastorsexpedition och frågor efter uppgifter och personen i andra änden svarar. -Tror du jag har en maskin som kan ta fram dom uppgifterna. Det är inte heller varje dag man lyssnar på böcker som innehåller ord som Protokollering och Rikstelefonkatalogen. Det säger en del om den tiden boken utspelar sig i.

För min egen del så utspelar sig delen 1958 i mina hemtrakter kring Arboga. Så jag blir lite extra glad att hör platser som Felingsbro, Finnåker och Jädersbruk. För även om det utspelare sig så där 15 år innan jag föddes så är igenkänningen stor.

Nu den här boken är inte bara en bok som fångar tidsandan, även om de är det som sticker ut. Det är också en, eller två, deckargåtor som i sig är intressanta. Jag reflekterar också över hur mycket som skiljer polisarbetet från idag när vi har ”maskiner” samtidigt som många metoder är det samma.

Den här boken var nominerad till årets CrimeTime awards debutpris i konkurrens med Emmy Walts Flykt och vinnaren Isberg av Niklas Turner Olovzon. Det går att konstatera att det var ett väldigt starkt startfält i år.

Reine Brynolfsson gör ett kanonjobb men den här boken.

Per Hellgren har skrivit en historisk deckare i Sjöwall Wahlöö anda. En instängd man är smart berättad historia som till stor del utspelar sig i min barndomstrakter. En fin fyra från mig.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg

0

Hans Rosenfeldt/Michael Hjort – Skulden man bär

Det är uppförsbacke för Riksmord efter att en av utredarna själv visat sig vara en seriemördare. Vanja jobbar på och när en kvinna hittades mördad på en svinfarm utanför Västerås ser hon sin chans att göra nytta. Det visar sig tämligen omgående att det finns en koppling till psykologen Sebastian Bergman. Så frågan är om hon ska ta in honom igen?

Sebastian har under tiden han inte skrivit böcker, föreläst och löst mord och haft patienter. En av dom har varit Tim Canningham. Tim förlorade precis som Sebastian ett barn i tsunamin 2004. När Tim plötsligt går bort så söker hans dotter Cathy upp Sebastian.

Det här är den åttonde och sista boken i serien om Riksmord och Sebastian Bergman. Då många sörjer när en serie tar slut så tycker jag det är om inte bra så i alla fall intressant. Det gör att allt ställs på sin spets. Det är till exempel inte speciellt troligt att en huvudkaraktär dör när det är fler böcker kvar i serien. Något som är möjligt i en sista bok, något som gör att man sitter på helspänn genom hela boken.

Jag var tvungen att gå tillbaka och titta och det är nästan på dagen 13 år sen jag lyssnade på den första boken i serien, De fördolda. Det är ett tag sedan samtidigt är det en serie som utvecklas under åren.

Något som däremot inte ändrats under åren och genom serien är Niklas Falks fantastiska uppläsning. Jag skulle inte kunna tänka mig en Sebastian Bergman bok utan honom. Han har en riktigt bra röst och det är synd att han inte läser in fler böcker. Förutom dom åtta böckerna i den här serien så har jag bara lyssnat på en bok med honom, som var den senaste Dan Brown boken. Det säger en del.

Det här är en tät deckare där Riksmord jagar en seriemördare. Med historien har ett antal olika sirdoberättrlser som i sig är minst lika intressanta. Så jag måste säga att den här är en serie som slutar med flaggan i topp.

När Rosenfeldt och Hjort avslutar serien om Sebastian Bergman ställs allt på sin spets. Skulden man bär är spännande och en riktigt värdig final som får en femma av mig.

Uppläsare: Niklas Falk

Betyg

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑