Jan Guillou – Den andra dödssynden

Serien om släkten Laurizen har kommit fram till 80-talet. Så 1968 och 70-talets Västtyska terrorism har bytts mot spekulationsekonomi, ubåtsjakt och Palmemord. Det hör att vänsteradvokat Eric Letang går det svårare att navigera dig genom tillvaron. För hur ska en socialist hantera att han blir mångmiljonär på kapitalistisk spekulation. Ja, ni hör den politiska undertonen fortsätter. Något jag uppskattar. Jag tycker att den här serien är en riktigt bra berättelse där författaren på ett snillrikt sätt väver ihop sina olika litterära universum med verkligheten. Med tanke på förra bokens sista mening hade jag hoppats på att Carl Hamilton skulle vara med i den här boken. Jo, han dyker upp men det gäller att inte blinka för då missar man det. För egen del så har ju historien kommit till den tid då man själv känner igen och upplevt händelserna som beskrivs i boken, vilket gör historien än mer intressant. Om jag förstått det hela rätt så återstår det en del till i serien. Ska bli intressant att se hur Guillou tar sitt stora verk i hamn. Slutligen vill jag sätta en fjäder i Tomas Bolmes hatt för hans lugna och behagliga uppläsning.Jan Guillou har kommit fram till 80-talet med sin serie om det stora århundradet. Den andra dödssynden får en fyra för Bolmes uppläsning och den genuint bra historien.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

B A Paris – Ta mig tillbaka

Bakom stängda dörrar var förra årets läskigaste bok tycker jag. Så jag kastade mig över den här boken med stora förhoppningar om att bli uppskrämd.

Finn och Layla stannar på en rastplats utanför Paris. Finn går på toaletten och när han kommer tillbaka till bilen är Layla borta. Tiden går och hon är spårlöst försvunnen och efter 10 år blir Finn och Layla syster ett par. Ett par månader före bröllopet börjar Layla åter göra sig påmind. Det här är en spänningsroman som hoppar i tiden och mellan bokens karaktärer. Det är utvecklas till ett klassiskt triangeldrama där man vet att det kommer gå åt skogen men inte hur. Det är en smart skriven bok som håller oss lyssnare på halster ända till slutet.

B A Paris uppföljare till succén Bakom stängda dörrar är en smart skriven roman som håller spänningen vid liv ända till slutet. Ta mig tillbaka får en riktigt stark fyra.

Uppläsare: Kristin Andersson

Betyg:

Hether Morris – Tatueraren i Auschwitz

Jag lyssnar många på deckare och romaner, vecka in och vecka in. Så ibland bryts den raden med böcker som sticker ut och bryter och bryter rytmen. Tatueraren i Auschwitz är definitivt en sådan bok. Det nazisterna gjorde med sina koncentrationsläger är nog det mest hemska som mänskligheten gjort. Ja, vi har sett folkmord i före detta Jugoslavien och Rwanda. Men den stora skillnaden är nazisternas systematiska dödande. Just den systematiken står i centrum i den här boken. Vi får följa Lale, mannen som tatuerade in de så avskyvärda siffrorna på lägerfångarnas armar. Efter en tid träffar och förälskar sig vår huvudperson Gita. En ung kvinna som han gör allt för. Vi som kan vår historia vet ju hur kriget slutade men för de som levde i Auschwitz var varje dag en utmaning. Boken är en bergochdalbana i känslor där jag funderar om goda handlingar håller människor vid liv under dom här förhållandena. Jag blev väldigt berörd av den här boken.

Hether Morris får en fyra för sin väldigt vacker kärlekshistoria, Tatueraren i Auschwitz, som utspelar sig på helvetet på jorden.

Uppläsare: Viktoria Flodström

Betyg:

Petra Holst – Jag släpper dig aldrig

Vem gör rätt, vem gör fel och varför? Det är frågor som ofta kommer upp när man lyssnar på Petra Holst bok. Den moraliska kompassen snurrar snabbare och snabbare desto längre in i boken man kommer. Anna är gift med den charmiga mäklaren David. När vi kommer in i historien är Anna sjukskriven för depression på grund av sin svartsjuka. Hennes barndomskompisar Isabel och Ellen gör var de kan för att stötta henne men när Isabel träffar David på en visning kompliceras historien. Någon form av attraktion uppstår, hur förbjudet det än är. Vi vet alla att man inte får vara otrogen med sin bästa kompis man, men är det verkligen så??? Den här relationsrysaren spelar på alla dom klassiska strängarna som kärlek, åtrå, vänskap, spänning och tillit utan att bli sliskig. Bara det att man inte vet vem bokens titel syftar på fören i slutet tycker jag säger en hel del.

Lo Kauppis lite svala röst passar perfekt till den här historien.

Petra Holst får en välförtjänt fyra för sin spännande, skrämmande och framför allt läskig bok Jag släpper dig aldrig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Hans Gunnarsson – Nattsida

Jag tycker det är viktigt att ibland iallafall försöka vidga sina vyer genom att prova nya saker. Det är ingen garanti att man gillar det nya, men det kan vara lärorikt ändå. Den här boken låg en bit utanför den typen av böcker jag brukar lyssna på., och måste erkänna att jag inte gillade den. Om det bror på att jag inte riktig förstod det fina i kråksången vet jag inte. Boken har en rätt knepig handling och en massa krångliga ord. Ett exempel är Idiosynkratiska infall??? Var tvungen att slå upp det, betyder för övrigt motvilligt eller överkänsligt. Boken har ett ganska gubbigt språk, både vad det gäller ord och referenser. Det nämns tex tre restauranger i Stockholm, vilka är KB, Sturehof och Tennstopet, kanske inte de hippaste ställena. Språkligt liknar liknar boken Håkan Nessers böcker, men inte samma driv. Jag är glad att jag vågade prova men kommer nog inte lyssna på fler. Hans Gunnarsson får en tvåa för sin lite knepiga och gubbiga bok Nattsida.

Uppläsare: Gerard Hoberstorfer

Betyg:

Håkan Nesser – Tom

En kvinna i Arlach får ett telefonsamtal från Tom en tidig morgon 1995. Det är starten till den här historien som har en koppling till en händelse 1973. Det här är en klassisk Nesser roman som utspelar sig i den Nesserska fiktiva världen som vi lärt oss tycka om. Berättelsen har ett antal vändningar som det ska vara i Nessers böcker. Även om det börjar bli tjatigt att ta upp, men visst saknar man författarens egen röst som uppläsare. Med det sagt faller ingen skugga på Anna-Maria Källs uppläsning. Då det är en kvinna som är bokens huvudperson så passar det bra med en kvinnlig uppläsare. Jag tycker att det är en storhet att kunna berätta en så här historia på bara 3,5 timmar. Grillar man Håkan Nesser är det här en liten pärla.

Uppläsare: Anna-Maria Käll

Betyg:

Jan Guillou – De som dödar drömmar sover aldrig

Nu har Brobyggarserien kommit fram till 70-talet. Ett årtionde som präglades av tyska terrorister, Vietnamkriget, Watergate och i Sverige IB affären. Den sistnämnda något som författaren själv var i högsta grad inblandad i. Som i flera av hans andra böcker gestaltas han själv av Erik Ponti. Även om det här är en roman så är det ju verkliga händelser som boken bygger på. Just IB affären är ju en händelse där verkligheten i allra högsta grad överträffar dikten. Att vi i en socialdemokratiskt Sverige kan ha en hemlig polis, utanför vår vanliga säkerhetspolis, vars uppgift är att åsiktsregistrera och buggar andra svenska medborgare. Organisation avslöjas och trots det sitter samma socialdemokrater som tillsatte organisationen kvar vid regeringsmakten. Nixon fick ju iallafall avgå efter Watergate. Jag gillade den förra boken i serien,1968. Mycket för att jag var fascinerad över engagemanget hos hela vänsterrörelsen. Visst förstår att även 70-talet också präglat av vänsteridéer samt att dom ligger Guillou varmt om hjärtat. Men till skillnad från dom första sju böckerna i serien som alla har haft olika teman så känns den här bara som en fortsättning på 1968-boken, samma huvudperson och samma vänsterrörelse. En annan sak som drar ner mitt betyg är att det är väldigt mycket juridik och rättegångar i boken. På plussidan sätter jag upp Guillous driv i språket och framförallt underbara Tomas Bolmes uppläsning. Nästa bok i serien kan bli riktigt intressant med tanke på bokens sista mening, ännu en gammal bekant på ingång.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Lena Ebervall, Per E Samulson – Domardansen

Precis som Ebervall/Samulsons tidigare böcker så får vi följa med på en resa där en medborgare blir orättvist behandlad av det svenska rättssamhälle. Den här gången är det rike, bohemiska, konstnären Gustaf Unman som kommer i kläm för rättvisan. Efter en smutsig vårdnadstvist blir Gustaf omyndigförklarad. Tyvärr korsas hans väg då med rådsman Folke Lundquist som då börjar förskingra hans förmögenhet. Det blir början på en historia om svek och maktmissbruk av sällan skådade mått i svensk historia. Till skillnad mot de flesta av huvudpersonerna i Ebervall/Samulsons tidigare böcker är Gustaf själv ingen rättshaverist. Det är en snäll och ganska harmlös man som blir skinnad på allt han äger och där alla i det rättskipande Sverige, från jurister upp till stadsministern skyddar den genom ruttna Lundquist. Som genom sin upphöjda ställning kunde lura till sig stora summor pengar. Det som slår mig är gemene mans blinda tro på rättssamhället. Något som jag tycker är bra, men om den interna kontrollen i det inte fungerar kan få katastrofala följder. Då den här historien utespelare sig parallellt med historien om Kurt Haijby och Olle Möller så dyker det upp en hel del kända personer även från de böckerna. Då det idag ges ut väldigt många True crime böcker så tycker jag Ebervall/Samulssons böcker sticker ut och skiljer sig från mängden. De de första andra känns som faktaböcker där du får detaljrika gärningsbeskrivningar så är de här böckerna romaner. En del i det är att man får en känsla av den tid händelserna utespelare sig. De använder ord och uttryck som inte används idag. Något som sen förstärks av Helge Skoogs underbara uppläsning. Jag tycker inte det är Ebervall/Samulsons bästa bok, men den tar kanske upp en av de största rättsskandalerna under 1900-talet. För då jag verkligen tror att vart enda ord är sant i boken så blir den inte bara underhållande, den blir ruskigt skrämmande.

Uppläsare: Helge Skoog

Betyg:

Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen

I den här romanen får vi följa den mörkhyade slaven Cora genom livet och genom USA. Cora lyckas rymma, något många i hennes situation bara drömmer om. Det gör att vi får följa med på en resa genom flera av USAs östra delstater. Som titeln på boken sker det delvis med den underjordiska järnvägen. I den här boken gestaltas den som en fysisk järnväg med ånglok i underjordiska tunnlar. Men i verkligheten var det benämningen på organiserade flyktvägar för svarta som ville fly till de norra delstaterna där slaveri var förbjudet. Det är en skrämmande berättelse om amerikanska söderns mörka historia och samtidigt så aktuell. För visst skulle man som i många historiska skildringar kunna skylla alla hemskheter på att det var-så-det-var-på-den-tiden. Men när man lyssnar på t.ex. Alt-right rörelsen retorik så lever tankarna om att människor med en mörk hudfärg är lägre stående som människor än de med ljusare hudton. Precis på samma sätt som bokens hemska plantageägarna och slavjägarna tycker och agerar efter, för ca 200 år sen.

Men även om ämnet är viktigt och aktuellt så blir jag inte gripen av Coras historia. Något som gjorde mig lite besviken då jag hört mycket bra om boken. Även Hannah Schmitz uppläsning var lite lam.

Uppläsare: Hannah Schmitz

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑