Karin Smirnoff – Jag for ner till bror

Det första som slår än när man börjar lyssna på Karin Smirnoffs bok är språket. Att kunna skapa en stämning bara genom att ändra på några stavelser, som att konstant prata om modren och fadren gör så mycket. Det ställer höga krav på uppläsare. Jag tycker Lo Kauppi gör en jättebra uppläsning. Samtidigt är det synd att man inte hittat en kvinnlig uppläsare med mer utpräglad norrländska, det hade troligtvis lyft boken ytterligare. Det här är en bok så långt från pastellfärger och tuggummipop man kan komma. Vid en första anblick är allt mörkt, kallt och eländigt. Men börjar men skrapa lite på ytan så upptäcker man en hel del godhet bakom misären. Jonakippo är en trasig människa som verkligen försöker göra rätt, försöker rädda de runt om kring sig och speciellt sin tvillingbror.
Jag for ner till bror speglar ett hörn av det här landet som känns väldigt avlägset. Samtidigt gör Karin Smirnoffs språk det så levande i all den mörka misären. En fyra för språket.
Uppläsare: Lo Kauppi

Mattias Edvardsson – Goda grannar

Vi börjar med att få veta att en mamma på Bråkmakargatan i Köpinge blir påkörd av en annan granne. Därefter nystas berättelsen om vad som händer före och efter olyckan upp igenom tre olika berättarperspektiv. Från maken Micke, grannen Jacqueline och hennes son Fabian. Historien hoppar fram och tillbaka i tiden och likt en rysk docka tar vi oss lager för lager in mot pudelns kärna. Det är ett mycket avancerat sätt att berätta historien på men funkar riktigt bra. Precis som i Edvardsson förra bok, En helt vanlig familj, så använder han sig av tre olika uppläsare för de tre berättarperspektiven. Något som gör det enklare att hänga med i historien.
Det här är en berättelse som visar hur rykten och skvaller kan krypa sig in i ett grannskapet som röta i trä. Vi vet att det ska gå åt skogen men inte exakt hur.
Jag har sett fram emot den här boken i två år. Det gläder mig att jag ännu en gång kunde bli överraskad, trots mina förväntningar.
Mattias Edvardsson bjuder återigen på ett nytt sätt att berätta en historia. Goda grannar är en spännande, läskig och fascinerande berättelsen just grannsämja. Betyg fem av fem för att han lyckas överraska igen.
Uppläsare: Magnus Roosman, Lo Kauppi, Viktor Åkerblom
Betyg:

Delia Owens – Där kräftorna sjunger

Det här är en underbar, fasansfull, spännande och lärorik historia. I fokus har vi Kya Clark. Hon växer upp i ett litet skjul ute i ett träsk med sin försupna pappa och där mamman och syskonen en efter en lämnar hemmet. Till slut är hon ensam kvar. Hon klarar sig själv. På grund av att hon är anordna sprids elaka rykten om henne. Dom når sin kulmen när stadens framgångsrika quarterback hittas död. Kya blir naturligtvis misstänkt, är ju enkelt att misstänka henne. Jag blir väldigt fängslad av hennes historia, kommer på mig själv flera gånger att jag hoppas det ska gå bra för henne. Jag är inte förvånad att det här blivit en storsäljare värden över. Hennes historia är tidlös och universell.
Delia Owens bestseller Där kräftorna sjunger är en helt fantastiska historia. Den innehåller spänning, utanförskap, glädje och allt där emellan. En stark stark fyra.
Uppläsare: Anna-Maria Käll
Betyg:

Gina Dirawi – Paradiset ligger under mammas fötter

Det här är en bok som jag är övertygad funkar så mycket bättre som ljudbok än i tryckt form. Att Gina läser boken själv år ett riktigt lyft, tror det skulle vara svårt att hitta någon annan som skulle kunna göra den rättvisa. Språket är upplyftande nyskapande och som medelålders vit man är det inte helt enkelt att hänga med i svängarna jämt. Och då beror det inte bara på att min arabiska är lite haltande, det beror lika mycket på att jag inte hänger med i alla referenser till amerikansk nutidskultur. Men visst är uttrycket Bad-hijab-day riktigt upplyftande. I den här boken får vi följa med in i en stängd värld. En värld jag inte känner till speciellt väl, en värld där de muslimska kvinnor dominerar. Jag blir lite förundrad över två saker, först den stora utseende fixering och sen den starka sociala påverkan gruppen eller församlingen har på speciellt dessa unga kvinnor.
Handlingen utspelar sig i en norrländsk småstad är de två unga kvinnorna har sina utmaningar att passa in, både i skolan bland svenskar och i den muslimska gruppen kring moskén. Där efter förflyttar sig handlingen till ett palistinskt flyktingläger där livet har sina andra utmaningar. Förflyttningen av handlingen skapar en dynamisk i handlingen som matchar språket i boken.
Gina Dirawi läser sin egen bok Paradiset ligger under mammas fötter. Boken får en fyra för sitt upplyftande och nyskapande språk om två unga kvinnor och deras kamp mot och i världen.
Uppläsare: Gina Dirawi
Betyg:

Helen Stommel Olsson – Den nakna flickan

Det här är en fruktansvärd historia om en flicka som går från ett helvete till något som kanske inte är så mycket bättre. Skulle du måla upp en skräckbild över en säckt med en dystopiskt ledare så skulle du måla upp en bild av Guds barn alias familjen. En sjuk pedofil som skickar brev till sina församlingar runt om i världen. Det här får ju Knutby att framstå som en kindergarten.
Som utomstående kan man inte förstå hur man kan bli manipulerad på det sättet.
Jag tycker historien är intressant, och skrämmande, så länge Viktoria, som huvudpersonen heter, är kvar i säkten. I andra halvan av boken tycker jag boken spårar ur, om man nu kan säga så om en sann historia. Det är naturligtvis inte lätt att säga hur man ska agera när man kommer ut från en säkt, men det måste finnas hur många andra jobb som helst förutom strippa. Jag retar mig lite på att författaren vill att vi lyssnare ska tycka synd om Viktoria trots att hon tar en massa dåliga beslut. Både vad det gäller sig själv och sina barn. Lo Kauppis uppläsning höjer boken.
Helen Stommel Olssons Den nakna flickan är en lika hemsk som fascinerande historia om en flicka som går ur askan i elden. Men trots att historien är sann så tycker jag inte den håller, blir bara en trea i betyg.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

Jonas Bonnier – Knutby

Berättelsen om Filadelfiaförsamlingen i Knutby är en historia där verkligen överträffar dikten. Vi vet hur alla hur det slutar att barnflickan på patorna order dödade pastorns fru. Så det är inte handlingen som överraskar i den här boken. Det här är ingen dokumentär bok, Jonas Bonnier har valt att berätta historien som en roman. För att skydda de inblandades har han bytt ut allas namn och det tar ett tag att pussla alla rätt men efter ett tag sitter det. Jag har aldrig varit aktiv i någon församling men det som beskrivs i är ett parallellt universum. Ett universum som styrs av några få som med titta-på-uppenbarelser får sin vilja och framförallt sina lustar tillfredsställa. Att det finns karismatiska människor som kan styra andra är inte så ovanligt, men det är ändå intressant att det samlandes så många i lilla Knutby som ”ville” bli styrda. Boken ger inga svar på just den frågan. Vi får inte veta så mycket nytt, men det jag fick upp ögonen för var den så kallade Kristi bruds, i boken kallad Eva Skog, roll. Det här är en här en välskriven True Crime berättelse om ett av de mest spektakulära brott som skett i Sverige.
Jonas Bonnier berättar den skrämmande, kittlande och ofattbara historien om församlingen i Knutby. Katarina Ewerlöfs uppläsning ger historian liv och den belönas med en fyra.
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Betyg:

Jan Wallentin – Den tyngdlöse Jesper Fock

Vad händer när en stor del av befolkningen tappar sin kompass? När vi inte har något att tro på, när likes på sociala media blir viktigare än verkliga möten, när vi blir tomma. I den här boken drabbas befolkningen av tomhetsdepression. Vi får vi följa den taffliga och inte så lyckades Jesper Fock. Han är före detta justitieministern och får i uppgift att göra en enmansutredning på ämnet tomhetsdepression. Det är inte alltid huvudpersonen är någon man ser upp till, i det här faller är det definitivt inte så. Mer misslyckad människa än Jesper Fock får man leta efter. Det skulle kunna vara lite charmigt, men det blir det aldrig. Känslan är mer som att sitta med skämskudden ständigt beredd. Det här är en blandning av politik och någon form av New Age. Politik delen gillar jag men de andra delarna tycker jag bara blir långrandiga. Den tyngdlöse Jesper Fock av Jan Wallentin är en bok om vad som händer när folket drabbas tomhet utan tro. Skulle kunna vara intressant men blir bara långrandigt och får bara en tvåa i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosmann Betyg:

Stephen King – Institutet

Med sina 24 timmar är det här en lång och riktigt spännande bok. Vi får bekanta oss med Luke Ellis, på ytan en helt vanlig kille som gillar att spela basket och vara med kompisar. Men Luke är långt ifrån vanlig på ”insidan”. Först är han ruskigt begåvad och sedan har han fِörmågan att påverka/flytta föremål med tankens kraft. Den sistnämnda förmågan kommer att få stor betydelse fِr den unge Luke. Det är anledningen till att han blir kidnappad och förd till Institutet.

Jag brukar ta mig an Stephen King med skräckblandad förtjusning, inte för han att han brukar skriva läskiga romaner utan för hans inslag av övernaturliga saker han brukar ha med. Efter Mr Mercedes tycker jag inte det varit så mycket av den varan men det finns där under ytan hela tiden. I den här boken kretsar det övernaturliga runt telepati och telekenisi. Huruvida det är övernaturligt eller inte går säkert att diskutera.

Stephen Kings Institutet känns som en blandning av en riktigt bra Baldacci roman med små stänk av Dan Brown. En klar fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Jan Guillou – Den andra dödssynden

Serien om släkten Laurizen har kommit fram till 80-talet. Så 1968 och 70-talets Västtyska terrorism har bytts mot spekulationsekonomi, ubåtsjakt och Palmemord. Det hör att vänsteradvokat Eric Letang går det svårare att navigera dig genom tillvaron. För hur ska en socialist hantera att han blir mångmiljonär på kapitalistisk spekulation. Ja, ni hör den politiska undertonen fortsätter. Något jag uppskattar. Jag tycker att den här serien är en riktigt bra berättelse där författaren på ett snillrikt sätt väver ihop sina olika litterära universum med verkligheten. Med tanke på förra bokens sista mening hade jag hoppats på att Carl Hamilton skulle vara med i den här boken. Jo, han dyker upp men det gäller att inte blinka för då missar man det. För egen del så har ju historien kommit till den tid då man själv känner igen och upplevt händelserna som beskrivs i boken, vilket gör historien än mer intressant. Om jag förstått det hela rätt så återstår det en del till i serien. Ska bli intressant att se hur Guillou tar sitt stora verk i hamn. Slutligen vill jag sätta en fjäder i Tomas Bolmes hatt för hans lugna och behagliga uppläsning.Jan Guillou har kommit fram till 80-talet med sin serie om det stora århundradet. Den andra dödssynden får en fyra för Bolmes uppläsning och den genuint bra historien.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑