Lena Ebervall, Per E Samulson – Stotmfågel

För oss som under åren lärt oss älska Ebervall och Samuelsons böcker vet att det alltid handlar om ett känt eller mindre känt livsöde. Ett livsöde som inte alltid är enkelt att tycka om eller känna sympati med en ett livsöde som berör. Jane Horney är inget undantag. Hon var inte en kvinna man tog där man satte henne. Men till skillnad från de flesta av författarnas andra huvudpersoner skulle jag inte kalla Jane för rättshaverist. Levnadsglad absolut, lite naiv ibland kanske men inte rättshaverist.
Jane är en ung, vacker och äventyrslysten kvinna som med sin sociala kompentens kan ta sig in i alla typer av världar. Då det är brinnande krig och hon rör sig mellan Stockholm, Köpenhamn och Berlin så är det världar av både SS-soldater och befrielsemän. I denna mansdominerade värld är det lätt att både utnyttja och bli utnyttjad.
För mig var Janes livsöde helt okänt innan jag började med den här boken men nu när man precis har slutat skulle man som vanligt efter Ebervall och Samuelsons böcker vilja veta mer.
Om det beror på min högt ställda förväntningar eller något annat vet jag inte men det tog över halva boken innan jag blev fast. Samtidigt så när jag väl blev fast gick det inte att lägga ifrån sig den. Så i mina ögon är det inte den bästa i deras serie om sex böcker men klart värt sina timmar.
Ebervall och Samuelson skildrar ytterligare ett spännande livsöde i sin bok Stormfågel. En passande titel på en bok om den vackra och äventyrslystna Jane Horney. Spännande och lärorikt som alltid. Inte den bästa från författarparet men en mycket stark 4:a i betyg.
Uppläsare: Lisa Werlinder
Betyg:

Hanne-Wibeke Holts – Som pesten

Det är nästan surrealistiskt att lyssna på en bok om en pandemi när man är mitt uppe i en. Jag hade för ett år sen inte i min vildaste fantasi kunna föreställt mig hur en pandemi skulle se ut. Men är något kunde Hanne-Wibeke Holts kunde. Mycket av det vi upplever nu beskrev hon i boken som skrevs för några år sen. Hon beskriver pandemin ur flera olika perspektiv som smittspridningen, politiskt, ekonomiskt mm. Samtidigt finns det personliga vinkeln. Vi får följa den danske läkaren Karoline Branner liv och arbete på WHO i Genève. Då hennes rastlösa man är något av en bad boy så blir boken även en spänningsroman. Bokens 31 timmar innehåller så mycket mer. Som politik och maktkamper. Jag är imponerad över hennes research, att inte bara pricka in pandemins effekter och lyckas även pricka in Black Lives Matter.
Hanne-Wibeke Holts beskriver ruskigt pricksäkert vad som händer under en global pandemi i Som pesten. Hon bjuder på spänning, politik, kärlek, maktkamp, mm. Klart lyssningsvärd, en fyra i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

Jo Nesbø – Kungariket

Vi känner Jo Nesbø genom hans böcker om Harry Hole. Sen har han skrivit ett antal barnböcker om Doktor Proktor och böcker som Huvudjägarna. Men någon lång roman som denna har vi inte sett tidigare. Det här är en historia om de två bröderna Roy och Carl. De växer upp i ett dysfunktionellt hem där de tidigt får lära sig att klara sig själva och lita på varandra. I över tonåren skiljs deras vägar. Roy blir kvar hemma och Carl pluggar och börjar jobba i Nordamerika. När han sen kommer hem med sin fru för att förverkliga sin dröm och samtidigt rädda som hembygd blir det slitningar mellan bröderna.
Jag är lite kluven till den här boken. Det är en hel del ond bråd död och konstiga relationer, samtidigt som det är spännande och välskrivet. Boken är nästan 20 timmar lång och det är kanske lite i längsta laget för innehållet. Finns passager som känns lite långrandiga. Något jag är fascinerad över är Roys förmåga att läsa av människor och framförallt sin bror. Trots sin lite yxiga framtoning har han en väldigt fin och läskig förmåga som används till både gott och ont i boken.
Jo Nesbø bjuder på en lång historia om två bröder på den norska landsbygden. Kungariket är spännande, fascinerande och välskriven så en fyra i betyg blir det.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Jeffrey Archer – Fågelvägen

Jag lärde känna Jeffrey Archer via Blodsbröder för snart 15 år sen. Den fick mig såld och dom andra böckerna jag lyssnat på av honom har alla fått bra betyg.
Charlie Trumper var i början av förra seklet en lite pojke vars största önskan var att få ta över sin farfars grönsaksvagn i ett av Londons fattigare delar. Just den önskan går i uppfyllelse, och mer där till. Det här är en släktsaga, men det är samtidigt en historia om kärlek, affärer, död, juridik, krig, konst, pengar, hämnd. Ja, ni hör, en historia om livet när vi får följa Charlie genom livets alla skiftningar.
Det är lätt att man avskräckt av att boken är nästan 26 timmar men Archer lyckades göra historien spännande i dom små händelserna. Som en flygresa eller en aktion. Magdi Saleh är en ny bekantskap som inläsare för mig som gör en väldigt bra inläsning.
Trots att boken stäcker sig över nästan en hel livstid så är det inte fören i sista meningen vi får förklaringen till titeln, så snyggt.
Jeffrey Archer bjuder på en välskriven släktsaga som sträcker sig över större delen av 1900-talets England. Fågelvägen är lång men spännande i dom små episodens i boken. En välförtjänt femma från mig.
Uppläsare: Magdi Saleh
Betyg:

Jonas Jonasson – Hämden är ljuv AB

Författaren till hundraåringen är tillbaka och för alla som gillar den och hans andra böcker så kommer ni känna igen er, speciellt språkligt. På sitt lite underfundiga sätt tar han oss med på en resa som huvudsakligen utspelar sig i Kenya och i Stockholm. Ett annat utmärkande drag är i hans böcker är alla vägar som korsas av personerna i boken. Det sker i samma utsträckning i den här boken. Viktor Svensson är en man som går över lik för att få det han vill. Men det gör också att han lämnar en massa svikna människor efter sig. Det är där Hämden är ljuv AB kommer in. Precis som namnet speglar hjälper företaget till att hämnas på människor som Viktor. En annan färgstark karaktärer i boken är den afrikanska medicinmannen Ole Mbatian. När han kommer till Stockholm blir han som Jack i Crocodile Dundee, en bushman i storstaden. Det är inte så att man gapskrattar men man har ett litet leende i mungipan genom hela boken.
Jonas Jonasson är tillbaka med sitt underfundiga språk i en småtrevligt historia. I Hämden är ljuv AB blandas kulturer på ett underhållande sätt, en fyra i betyg.
Uppläsare: Viktor Åkerblom
Betyg:

Jan Guillou – Slutet på historien

Efter 10 böcker har Jan Guillou kommit till Slutet på historien. En släktsaga som började med tre bröder i Norge vid förra sekelskiftet och som täcker hela 1900 talet. Vi har fått följa med över hela världen även om Europa varit navet för historien. Det har varit en spännande, lärorik och intressant historia. Så mina förhoppningar på denna sista bok var riktigt höga.
Vem som varit huvudperson i böckerna har skiftat och den här gången är det Eric Letang. Advokaten som vi har mött i andra sammanhang.
Att Guillou har blandat in sina gamla karaktärer och sig själv har vi sett i de senaste böckerna. Att han sen använder sista boken till att tycka till Expressen kan jag tycka är mindre charmigt. Men bortsett från det så är det en välberättad historia.
Jag hade förväntat mig ett något mer storslaget slut, som det blev nu känns det mest som att historien bara rann ut i sanden.
Men det gör inte så mycket när Tomas Bolmes trygga röst för oss i hamn efter den långa seglatsen som började i Bergen. Jan Guillou har nu kommit till Slutet på historien. Det blev inget bombastisk slut men det betyder inte att det inte är värt att lyssna. Historian är värd en fyra i betyg.
Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

Karin Smirnoff – Sen for jag hem

I den tredje och sista boken om Jana Kippo lämnar hon åter sitt Smalånger. Den här gången för att ställa ut sina lerfigurer i Fyllebataljonen i Stockholm. Det öppnar upp nya möjligheter men samtidigt kommer det förflutna ikapp.
I dom två första böckerna har historien berättats med ett antal tillbakablickar på uppväxten. I den sista boken bygger även en hel del på diskussioner med personer som inte längre lever. Något jag normalt har lite svårt gör men i den här boken känns det helt naturligt. I början av serien var jag lite skeptisk till Lo Kauppi som uppläsare. Men shit va fel det var. Hennes uppläsning har blivit bättre och bättre och är i den här boken fantastiskt. Att kunna skifta mellan norrländskan och bohuslänska utan att det känns konstigt är starkt.
I Sen for jag hem får vi fortsätta följa janakippo på hennes väg genom livet. Vi känner igen Karin Smirnoffs underbara språk som bara det ger boken en fyra.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

Karin Smirnoff – Vi for upp med mor

I den andra boken om Jana Kippo så har modren precis dött och hon och bror behöver resa norr ut för att begrava henne. I hennes hemby Kukkojärvi är Gemenskapen som håller by i ett järngrepp. Om du inte tillhör den kristna församlingen/säkten har man inte mycket i byn att göra. Att den bångstyriga janakippo vägrar att ställa in sig i ledet är inte så konstigt. Karin Smirnoff karga men målande språk är det samma som från den första boken, kanske ännu mer dialekt när handlingen flyttat norr ut. Det gör att det ställs ännu högre krav på Lo Kauppis uppläsning, något hon klarar med glas. Det är en njutning att höra henne läsa de här böckerna. Om man tittar på handlingen så händer det betydligt mer i den här andra delen. Kampen att rädda sin tvillingbror går vidare.
I Vi for upp med mor fortsätter janakippos kamp att rädda in tvillingbror. Karin Smirnoffs målande språk,lite bättre handlingen och Lo Kauppis uppläsning ger boken en fyra.
Uppläsare: Lo Kauppi

Karin Smirnoff – Jag for ner till bror

Det första som slår än när man börjar lyssna på Karin Smirnoffs bok är språket. Att kunna skapa en stämning bara genom att ändra på några stavelser, som att konstant prata om modren och fadren gör så mycket. Det ställer höga krav på uppläsare. Jag tycker Lo Kauppi gör en jättebra uppläsning. Samtidigt är det synd att man inte hittat en kvinnlig uppläsare med mer utpräglad norrländska, det hade troligtvis lyft boken ytterligare. Det här är en bok så långt från pastellfärger och tuggummipop man kan komma. Vid en första anblick är allt mörkt, kallt och eländigt. Men börjar men skrapa lite på ytan så upptäcker man en hel del godhet bakom misären. Jonakippo är en trasig människa som verkligen försöker göra rätt, försöker rädda de runt om kring sig och speciellt sin tvillingbror.
Jag for ner till bror speglar ett hörn av det här landet som känns väldigt avlägset. Samtidigt gör Karin Smirnoffs språk det så levande i all den mörka misären. En fyra för språket.
Uppläsare: Lo Kauppi

Mattias Edvardsson – Goda grannar

Vi börjar med att få veta att en mamma på Bråkmakargatan i Köpinge blir påkörd av en annan granne. Därefter nystas berättelsen om vad som händer före och efter olyckan upp igenom tre olika berättarperspektiv. Från maken Micke, grannen Jacqueline och hennes son Fabian. Historien hoppar fram och tillbaka i tiden och likt en rysk docka tar vi oss lager för lager in mot pudelns kärna. Det är ett mycket avancerat sätt att berätta historien på men funkar riktigt bra. Precis som i Edvardsson förra bok, En helt vanlig familj, så använder han sig av tre olika uppläsare för de tre berättarperspektiven. Något som gör det enklare att hänga med i historien.
Det här är en berättelse som visar hur rykten och skvaller kan krypa sig in i ett grannskapet som röta i trä. Vi vet att det ska gå åt skogen men inte exakt hur.
Jag har sett fram emot den här boken i två år. Det gläder mig att jag ännu en gång kunde bli överraskad, trots mina förväntningar.
Mattias Edvardsson bjuder återigen på ett nytt sätt att berätta en historia. Goda grannar är en spännande, läskig och fascinerande berättelsen just grannsämja. Betyg fem av fem för att han lyckas överraska igen.
Uppläsare: Magnus Roosmann, Lo Kauppi, Viktor Åkerblom
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑