Åsa-Helena Borkesand – Världens vackraste brott

Som ljudboksbloggare får man lite då och då ”tips” från författare. Något jag alltid uppskattar. Det gör ofta att jag provar böcker jag annars inte skulle lyssna på. Världens vackraste brott kvalar in i den kategorin. En fin berättelse om en liten familjs toppar och dalar på livets väg. Familjen består av Linn, Micke och sonen Elias. Vi får följa Elias uppväxt ur mamma Linns ögon. Det är inte speciellt svårt att känna sympati för den lilla familjen. Att förstå våndan hos Linn när Elias liv inte alltid går på räls med sin lugna trygga man Micke vid sin sida. Då det är en självbiografisk berättelse så får den en dimension till. Samtidigt är det svårt att ha synpunkter på själva berättelsen. Jag kan dock tycka att vissa dialoger är lite styltiga. Men det vägs upp av att Åsa-Helena läser boken själv. Något jag ofta tycker är ett plus. Ett extra plus i kanten för bokens kluriga titel.
Världens vackraste brott är en fin berättelse av Åsa-Helena Borkesand. Denna självbiografisk historia om en lite familjs med och motgångar belönas med en trea av mig.
Uppläsare: Åsa-Helena Borkesand
Betyg:

Stefan Di-Omnia – Suicidium

Sexuella övergrepp mot barn är ett av den mest vidriga och tabubelagda ämnen att ta upp i en bok. Samtidigt går det att ta upp den typ av ämnen, om man tar upp det på rätt sätt. Det tycker jag att författaren gör i det här fallet. Man får inga eller väldigt sparsamt med detaljer om själva övergreppen. Istället ligger övergreppen som en dov ton i bakgrunden genom hela boken. För boken handlar om så mycket mer. Det här är en bok om uppväxt och vänskap, om rika och fattiga, om kärlek och hat. Vi får följa dom något omaka vännens Jonathan, Carl-Magnus och Sergio. Det är Jonathan varas pappa tagit livet av sig vi får följa mest. Hur han växer upp och tacklar livets med och motgångar. Att det bygger på verkliga hände ger boken en extra krydda. För i vissa delar överträffar verkligheten dikten, ibland på gott och tyvärr ibland även på ont.

Fredde Granberg gör en riktig bra inläsning av den här boken, så lugn och värdig röst.

Stefan Di-Omnia är tillbaka med en ny true crime berättelse. Suicidium tar upp lika hemska som fina ämne i en lika spännande som välberättad historia. Blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Karin Smirnoff – Sockerormen

Efter Jana Kippo serien har Karin Smirnoff flyttat handlingen söderut och bakåt i tiden. I den fristående romanen befinner vi oss i 80-talets Södertälje. Astrid, Kristin och Miika är tre barn som har den ovanliga kombinationen av intresse för klassisk musik och fattigdom och utsatthet. Utsattheten bestå av döda eller frånvarande föräldrar och musik intresset, speciellt hos Astrid, bestå av en begåvning utöver det vanliga. Musikintresset, men framför allt utsattheten är något deras musiklärare Frank Leide utnyttjar. Det här är en roman om vänskap, mod, förbjuden kärlek och utsatthet. För lika äcklad som man blir av det Leide gör och tänker, lika fascinerad blir man av beskrivningen av barnens mod och förmåga att överleva i en värld som vänder dom ryggen när dom behöver det som mest. Det är också en skildring av ett svenskt 80-tal som inte bara var hubbabubba rosa. Jag kommer at tänka på Torbjörn Flykts 80-tals skildring i Underdog som inte heller var en ljus historia.   

Socker ormen är en lika hemsk som underbar skildring av utanförskap och förbjudna handlingar. Karin Smirnoffs språk och skildringar av ett svenskt 80-tal är bra, riktigt bra. Det är en stark fyra i min bok.

Uppläsare: Ella Schartner

Betyg:

Mats Samuelsson – Hatten

I dagens bokflöde finns det många som följer en mall hur en deckare eller roman ska vara uppbyggd. Handlingen följer en viss mall, persongalleriet följer en viss mall och det blir ofta både spännande och underhållande. Tyvärr är det svårt att hålla isär den ena mallboken från den andra ner det gått en tid. Sen kommer det böcker som struntar i mallen och gör något nytt. Någon som berättar historien på ett nytt sätt eller har ett annat perspektiv. Hatten är precis en sådan normbrytande berättelse. Vi börjar med perspektivet, historien berättas utifrån just en hatts perspektiv, låter helknäppt men funkar. Nu är det ju så att den här hatten inte sitter på vilka huvuden som helst, den sitter nämningen på den ena kulturgiganten efter de andra. På det sättet blir historien intressant. Det närmaste jag kan komma i jämförelses är Forest Gump och Hundraåringen. Det är också två historier som sticker ut och där huvudpersonen snubblar över den ena kända personen efter den andra, precis som vår vän Hatten. Författaren använder konsekvent endast förnamnet och första bokstaven i efternamnet när han beskriver personerna. Så vi får träffar konstnären Andy W, rockikonen Patti S, fastigetspajasen Donald T, journalisten Mats S osv. Jag gillar den här berättelsen trots att den är lite skruvad ibland. Men med tanke på att mycket kretsar runt konst så känns det nästan naturligt. Alla kända personer som dyker upp hjälper också till med att göra historien trovärdig, om nu det är ett mål.
Mats Samuelsson visar att man inte behöver följa några bestämda mallar när man berättar en historia. Hatten är en underbar, underhållande och utmanande historia berättad ur just en hatts perspektiv. Låter det konstigt, japp men väl värd sin 4:a i betyg.
Uppläsare: Johan Pekkari
Betyg:

Douglas Stuart – Shuggie Bain

Om det finns en motsats till feelgood så skulle den här boken ligga på topplistan i den genren. Vi befinner oss i industristaden Glasgow i början på 80-talet. Eller ska man säga före detta industristaden, för det mesta som har med jobb att göra håller på att försvinna från staden. Här lever familjen Bain. Efter att pappan lämnar familjen börjar den falla samman. Kvar blir mamma Agnes och minsta sonen Shuggie. Agnes planer för livet ha alltid varit storslagna, hon är alltid snyggt klädd när hon lämnar hemmet, men förfallet har börjat. I takt med att tiden går börjar hon dricka. Hennes alkolism låser in den unga och lite udda Shuggie. Att bara en kille som inte går bredbent, gillar fotboll eller och uppträder bögigt i andras ögon har det inte så lätt. Tankarna går till Billy Eliot eller Om en pojke. Mer och mer av tiden går åt till att passa på sin mamma. Ett skrämmande exempel är att den 11 åriga Shuggie håller koll på vilken modell och storlek på strumpbyxor mamman föredrar så han kan se till att det finns hemma om hon kommer på att hon ska ut.
Livet hos familjen Bain speglar misären i samhället. Skulle man göra en film av den här boken så skulle den gå i brungrått.
Det är en hemsk historia, men i allt det hemska finns kärlek och omtanke. Man kastas mellan hopp och förtvivlan och även om förnuftet säger att det kommer att gå åt skogen så känner man så starkt för den unga pojken och hans kamp.
I Douglas Stuarts bok Shuggie Bain får vi följa den unga pojkens tuffa och oftast hopplösa kamp mot sin mamma alkolism. Misären i 80-talets Glasgow är så långt från feelgood man kan komma men det är en fängslande berättelse som är värd sin 4 i betyg.
Uppläsare: Viktor Åkerblom
Betyg:

Jens Lapidus – Paradis City

I Paradis City har vi förflyttas oss in i en nära framtid. En framtid där Alex Schulman är ständig sekreterare och Kalifornien har brutit sig ut och bildat ett eget land. Men framför allt har vi i Sverige byggt murar så kallade No-go-zoner för att skydda övriga innevånare från de som bor där. Ett av de områdena är Järva utanför Stockholm där invånarna kontrolleras med särområdeslagar. Det är till Järva Sveriges inrikesminister beger sig på nationaldagen för att hålla ett tal. Allt som kan gå fel går fel, kravallstaket rivs, det blir upplopp och polisens prickskyttar skjuter civila. Mitt i det kaoset kidnappas ministern. Det blir en jakt på ministern ledd av den livvakten som ”tappade” henne. Men det är så mycket mer än bara en polisjakt. Vi får följa människor på båda sidan av muren. Det är en dystopisk framtid Lapidus visar upp i den här boken som just nu i coronatider tyvärr inte känns helt orealistiskt. I grunden handlar boken om segregation, att bygga fysiska och mentala murar, vi och dom. Det är sen dom små detaljerna i berättelsen som ökar trovärdigheten och klumpen i magen, som tex att butiksdöden har brett ut sig så man bygger ålderdomshem i det som var Kista galleria. Vi känner också igen språket från Snabba cash, det rappa med inslag av förortsslag, även det passar väl in i historien. Språket ställer också extra krav på uppläsaren Alexander Salzberger, en ny bekantskap för mig som jag tycker gör det riktigt bra.
Jens Lapidus är tillbaka med en dystopisk framtidsroman. I Paradis City har Sverige blivit ännu mer segregerat än idag, ett scenario som är lika skrämmande som boken är spännande. Det blir en mycket stark fyra för Lapidus.
Uppläsare: Alexander Salzberger
Betyg:

Lena Ebervall, Per E Samulson – Stotmfågel

För oss som under åren lärt oss älska Ebervall och Samuelsons böcker vet att det alltid handlar om ett känt eller mindre känt livsöde. Ett livsöde som inte alltid är enkelt att tycka om eller känna sympati med en ett livsöde som berör. Jane Horney är inget undantag. Hon var inte en kvinna man tog där man satte henne. Men till skillnad från de flesta av författarnas andra huvudpersoner skulle jag inte kalla Jane för rättshaverist. Levnadsglad absolut, lite naiv ibland kanske men inte rättshaverist.
Jane är en ung, vacker och äventyrslysten kvinna som med sin sociala kompentens kan ta sig in i alla typer av världar. Då det är brinnande krig och hon rör sig mellan Stockholm, Köpenhamn och Berlin så är det världar av både SS-soldater och befrielsemän. I denna mansdominerade värld är det lätt att både utnyttja och bli utnyttjad.
För mig var Janes livsöde helt okänt innan jag började med den här boken men nu när man precis har slutat skulle man som vanligt efter Ebervall och Samuelsons böcker vilja veta mer.
Om det beror på min högt ställda förväntningar eller något annat vet jag inte men det tog över halva boken innan jag blev fast. Samtidigt så när jag väl blev fast gick det inte att lägga ifrån sig den. Så i mina ögon är det inte den bästa i deras serie om sex böcker men klart värt sina timmar.
Ebervall och Samuelson skildrar ytterligare ett spännande livsöde i sin bok Stormfågel. En passande titel på en bok om den vackra och äventyrslystna Jane Horney. Spännande och lärorikt som alltid. Inte den bästa från författarparet men en mycket stark 4:a i betyg.
Uppläsare: Lisa Werlinder
Betyg:

Hanne-Wibeke Holts – Som pesten

Det är nästan surrealistiskt att lyssna på en bok om en pandemi när man är mitt uppe i en. Jag hade för ett år sen inte i min vildaste fantasi kunna föreställt mig hur en pandemi skulle se ut. Men är något kunde Hanne-Wibeke Holts kunde. Mycket av det vi upplever nu beskrev hon i boken som skrevs för några år sen. Hon beskriver pandemin ur flera olika perspektiv som smittspridningen, politiskt, ekonomiskt mm. Samtidigt finns det personliga vinkeln. Vi får följa den danske läkaren Karoline Branner liv och arbete på WHO i Genève. Då hennes rastlösa man är något av en bad boy så blir boken även en spänningsroman. Bokens 31 timmar innehåller så mycket mer. Som politik och maktkamper. Jag är imponerad över hennes research, att inte bara pricka in pandemins effekter och lyckas även pricka in Black Lives Matter.
Hanne-Wibeke Holts beskriver ruskigt pricksäkert vad som händer under en global pandemi i Som pesten. Hon bjuder på spänning, politik, kärlek, maktkamp, mm. Klart lyssningsvärd, en fyra i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

Jo Nesbø – Kungariket

Vi känner Jo Nesbø genom hans böcker om Harry Hole. Sen har han skrivit ett antal barnböcker om Doktor Proktor och böcker som Huvudjägarna. Men någon lång roman som denna har vi inte sett tidigare. Det här är en historia om de två bröderna Roy och Carl. De växer upp i ett dysfunktionellt hem där de tidigt får lära sig att klara sig själva och lita på varandra. I över tonåren skiljs deras vägar. Roy blir kvar hemma och Carl pluggar och börjar jobba i Nordamerika. När han sen kommer hem med sin fru för att förverkliga sin dröm och samtidigt rädda som hembygd blir det slitningar mellan bröderna.
Jag är lite kluven till den här boken. Det är en hel del ond bråd död och konstiga relationer, samtidigt som det är spännande och välskrivet. Boken är nästan 20 timmar lång och det är kanske lite i längsta laget för innehållet. Finns passager som känns lite långrandiga. Något jag är fascinerad över är Roys förmåga att läsa av människor och framförallt sin bror. Trots sin lite yxiga framtoning har han en väldigt fin och läskig förmåga som används till både gott och ont i boken.
Jo Nesbø bjuder på en lång historia om två bröder på den norska landsbygden. Kungariket är spännande, fascinerande och välskriven så en fyra i betyg blir det.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Jeffrey Archer – Fågelvägen

Jag lärde känna Jeffrey Archer via Blodsbröder för snart 15 år sen. Den fick mig såld och dom andra böckerna jag lyssnat på av honom har alla fått bra betyg.
Charlie Trumper var i början av förra seklet en lite pojke vars största önskan var att få ta över sin farfars grönsaksvagn i ett av Londons fattigare delar. Just den önskan går i uppfyllelse, och mer där till. Det här är en släktsaga, men det är samtidigt en historia om kärlek, affärer, död, juridik, krig, konst, pengar, hämnd. Ja, ni hör, en historia om livet när vi får följa Charlie genom livets alla skiftningar.
Det är lätt att man avskräckt av att boken är nästan 26 timmar men Archer lyckades göra historien spännande i dom små händelserna. Som en flygresa eller en aktion. Magdi Saleh är en ny bekantskap som inläsare för mig som gör en väldigt bra inläsning.
Trots att boken stäcker sig över nästan en hel livstid så är det inte fören i sista meningen vi får förklaringen till titeln, så snyggt.
Jeffrey Archer bjuder på en välskriven släktsaga som sträcker sig över större delen av 1900-talets England. Fågelvägen är lång men spännande i dom små episodens i boken. En välförtjänt femma från mig.
Uppläsare: Magdi Saleh
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑