Kategori: Spänningsroman

En liten droppe blod av Christoffer Carlsson

I den fjärde delen av Carlssons hyllade Hallandssvit kastas vi in i en suggestiv blandning av kriminalroman och spionthriller. Handlingen tar sin början när en författare i Halland får det chockartade beskedet att hans gamla vän och kollega, Johan Oskarsson, hittats död på ett pensionat under mystiska omständigheter. Polisen avfärdar det snabbt som självmord, men något känns fel. Snart leder spåren in i Oskarssons senaste projekt, en biografi om kultförfattaren Ingrid Klinga och vidare bakåt i tiden till hennes studieår i Uppsala under slutet av 1950-talet, mitt i det kalla krigets skuggspel och Sveriges kärnvapenambitioner.

Berättelsen växlar skickligt mellan nutidens utredning och dåtidens långsamma avslöjanden, där identiteter och lojaliteter ständigt sätts på prov. Spiondelen utspelar sig i en tid när Sverige gick till final i fotbolls-VM, en annan värld jämfört med dagens samhälle, men där spioneriet hade verkliga och dödliga konsekvenser.

Jag har i ett poddavsnitt i Ljudboksklubben sagt att jag ogillar författare som skriver böcker som handlar om författare som skriver böcker. Blir i mitt tycke ofta lite för mycket navelskåderi men är också ett uttalande som jag har fått äta upp. Det här är precis en sådan bok och jag får väl återigen krypa till korset och hävda att jag hade fel….eller att det finns undantag. För det kanske är just metaberättelse om författarskap som gör att Carlsson lyckas skapa en deckare med ovanliga grepp och flera lager. Vi lyssnare får oss också både en dos nutidshistoria och en inblick i dåtidens politiska och sociala klimat, bland annat kring kvinnors möjligheter till högre utbildning.

Boken innehåller moraliska dilemman som engagerar och tvingar mig att reflektera. Tempot är visserligen inte högt, men det ger utrymme åt eftertanke och fördjupning. Sammanfattningsvis är detta en deckare med djup och engagemang, där historia och brott vävs samman på ett skickligt sätt.

Det är författaren själv som läser boken, precis som de två senaste böckerna i serien. För visst gjorde genomprofessionella Martin Wallström ett fantastiskt jobb i Järtecken men jag tycker det ger en extra dimension av berättelsen när författaren läser själv. Håkan Nesser läste också ofta in sina egna böcker med en ära och jag tycker att jag får lite Nesserfeeling av vissa delar av historien. Det är ett gott betyg i min bok.

En liten droppe blod är ett smart namn på en intelligent historia. Christoffer Carlsson tar upp ämnen som mörkläggning, spioneri och ett svensk kärnvapenprogram. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Christoffer Carlsson

Betyg:

0

Hyenan av Karlsson och Haag

När Aminas bror mördas rasar hennes värld. Ja visst var han inblandad i en del skumma affärer, det viste hon om, men att han skulle bli mördad var ju inte meningen. Hon stänger in sig och det är först när hennes kompis Suados tar med henne ut som det börjar kännas bättre. Av en slump korsars Amina och Suados väg med de några år äldre Lydia och Emmas. Lydia är orädd och van att ta för sig. Hon har en verde mot orättvisor i samhället, speciellt orättvisor med män som behandlar kvinnor illa. De fyra unga kvinnorna bildar en grupp vars uppgift blir att ställa orättvisor till rätta. Allt under ledning av Lydia. 

Jakten på vem som mördat Aminas bror sköts av poliserna Martin och Kristina. Spåren leder mot ett gäng som leds av den ökände ledaren Hyenan. En brutal och ljusskygg man som styr genom skräck. Att Aminas bror har blivit mördad och möjligheten av en hänsynslös man kan definitivt kalla orättvist, något som måste ställas till rätta…

Det här är den första boken i Karlsson och Haags nya serie Systerskapet. Det är en spinn-off serie på deras Stockholm NU serie. Det betyder att vi rör oss i samma universum som Wollter och Bergström. 

Det är svårt att inte jämföra deras två serier. Trots att de rör sig i samma miljöer så är de rätt olika. Det här boken är betydligt tuffare i mina ögon. Om det beror på att den berättas genom unga människors ögon vet jag inte, men jag saknar lite av den värme som Wollter och Bergström sprider runt sig. 

Det här är spänningsroman där vi får följa polisens arbete att lösa ett mord och hur en man utnyttjar och förnedrar kvinnor, men det är ändå unga människors liv i förorten som står i centrum. En värld som här beskrivs som väldigt tuff, både i språket och i handlingar, speciellt för männen. Så även om det är kvinnorna som ska stå i centrum här så stjäl männen mycket av uppmärksamheten med sina handlingar och språk. Som vanligt alltså.

Min favoritkaraktär här är helt klart Amina. En ung kvinna som både visar sig både sårbar och tuff. Så jag ser fram emot att få lära känna henne mer i kommande böcker i serien.

Det här är Maria Antonious första bok hon läser in. Jag skulle säga att det är en av de svåraste typen av böcker att ta sig an. Att få den råa förortssvenskan att inte låta onaturlig och töntig är svårt. Det tycker jag hon lyckas riktigt bra med. Det finns några gånger när hon ger sig på dialekter där hon kanske skulle låtit bli. Men för att vara första boken är det riktigt bra, jag hoppas vi får höra henne i fler böcker.

Karlsson och Haag byter tillfälligt gubbar mot ghetto i sin nya serie Systerskap. I Hyenan får vi möta tjejer som fått nog och slår tillbaka. Tufft, spännande, förort och en trea från mig. 

Uppläsare: Maria Antoniou

Betyg:

0

Våldets ö av Michael Hjorth och Bjarni Thorsson

En kvinna hittas död i ett stall utanför Reykjavik. Fallet hamnar på den relativt oerfarna utredaren Helgas bord. När hon åker hem till den döda kvinnan upptäcker hon att hennes tioåriga son är försvunnen. Spår i hemmet tyder på att han flytt därifrån. Spåren efter pojken leder ut i det förrädiska vulkanlandskapet. Helga inser att hon behöver hjälp och får det motvilligt från polisen Bjarki. Han jobbar nu mer som trafikpolisen men är även medlem i ett eliträddningsteam vilket är vad som behövs för att hitta pojken.

När ytterligare ett mord sker och kopplingarna till det första mordet är tydliga så inser Helga att det är en seriemördare de jagar. Det gör att alla resurser som går att få fram sätts in och Bjarki blir utlånad från trafikenheten till Helgas team. Det hela utvecklas till en kamp mot klockan för att inte fler kvinnor ska mista livet. Teamet måste använda all sin polisiära skicklighet och lite till för att komma mördaren på spåret.

Michael Hjorth som bland annat har skrivit serien om Sebastian Bergman tillsammans med Hans Rosenfeldt har nu hittat en ny partner nämligen isländske Bjarni Thorsson. Båda med bakgrund i filmens värld, något som märks i den här boken. Jag har inga problem att se det isländska höglandet framför mig i bokens slutscener, trots att jag aldrig varit i närheten av Island. Den här duon tar de bästa från det karga isländska och kombinerar det med tempot i den svenska deckartraditionen. Shit det här är bra.

Ja, som alltid när det kommer till isländska namn så tar det lite tid i början innan man kommer in i det. Men väl inne så får vi lära känna en brokig skara. Helga relativt ny på jobbet och har sina rötter i Sverige. Två saker som får den kantige och buttre Benny att tvivla på hennes kompetens. Men hennes skarpa intellekt och juridiska skicklighet gör att hon ändå klarar sitt jobb. Hennes intelligens står i stor kontrast till den fysiskt starka och totalt orädde Bjarki som inte tvekar att gå sin egen väg. Det är denna samling själar som ska ta sig an jakten på en seriemördare.

En sak jag gillar är skarpa hjärnor som ser saker som vi andra inte ser och den varan finns det gott om i den här boken. Våra poliser ställs även inför moraliska dilemman vi flera tillfällen. Både polisiärt och personligen vilket alltid är intressant.

Det här är en spänningsroman som har det mesta. Mörker, spänning, högt tempo och allt med det karga isländska som fond. Jag gillar det här och tycker det är ett väldigt intressant samarbete där det känns som de två författarna tar det bästa från sina länders respektive krimtraditioner. Riktigt snyggt.

Boken läses av för mig okände Einar-Hugo Strömberg. Det är modigt att välja en okänd uppläsare när man ska sätta ett nytt bokprojekt som detta i sjön. Men Einar-Hugo gör ett kanonjobb. Inte bara att navigera genom alla isländska namn och platser han hjälper till att lyfta den redan spännande historien ytterligare ett snäpp. Det här är förhoppningsvis inte det sista vi hör av Einar-Hugo.

I och med boken Våldets ö så har det svensk isländsk författarparet, Hjorth/Thorsson, födds. Det här är en tät och delvis mörk seriemördarjakt med det isländska landskapet som fond. Jag gillar det höga tempo och de komplexa karaktärerna så mycket att jag delar ut en fyra i betyg 

Uppläsare: Einar-Hugo Strömberg

Betyg:

0

Förädarens hjärta av Olle Lönnaeus

Samtidigt som ryska stridsvagnar rullar in i Ukraina hittas en kvinna död på Grand hotell i Lund. Det enda namnet polisen kan hitta kring henne är Johan Bonde som kontaktas. Johan är idag författare och journalist men träffade den döda kvinnan, Vera, på hotellet första gången som 15 åring på ett fredsläger i DDR. Han blev blixtförälskad i den mystiska ryska flickan då. När han sedan som ung journalist träffar henne igen dagarna innan muren faller i Berlin 1989 så blossar förälskelsen upp igen, i alla fall från Johns sidan. Han kommer att träffa henne en sista gång i Kaliningrad 1994 också. Så fick Vera Kulitjenko att ta sig till Johans Lund? Det är något Johan tar sig an att ta reda på. Något som visar sig svårare och farligare än han kan tänka sig.

Det är inte bara Johan som tvivlar på att Veras död är ett självmord. Kriminalinspektör Amina Jankovic är trött på sina inkompetente kollegor som alldeles för lättvindigt avskriver dödsfallet som självmord. Så Amina och Johan börjar rota i Veras död och snubblar dö över spioner, en svenska högerextremist och en rysk lönnmördare. Något som gör det minst sagt farlig för inte bara dem utan även personer i deras närhet. När de sen kommer en mullvad inom SÄPO på spåren blir de riktigt hett under fötterna.

Det här är den första boken i en ny serie om journalisten och författaren Johan Bonde hemmahörande i Lund. Jag vet inte hur mycket likhet det finns mellan Johan och författaren och journalisten Olle Lönnaeus, hemmahörande i Lund. Men bara tankar på likheter kittlar tycker jag.

Det här är en skickligt berättad historia där vi smidigt förflyttas mellan fredsläger i DDR, murens fall och det pågående kriget i Ukraina. Allt detta är en fin kuliss till den här kombinerade spionthrillern och spänningsromanen som är själva historien. Det är en kombination som jag personligen gillar. Just att vi till stora dela av historien utspelar sig utanför Skåne skiljer ju den här boken från Lönnaeus tidigare böcker.

Våra två huvudpersoner, Johan och Amina, är lagom kantstötta för att kännas verkliga. Så jag ser framemot att träffa dom igen.

Det är Jonas Malmsjö som läser boken, något han som han som vanligt gör väldigt bra. Inte mycket mer att kommentera på den fronten.

Olle Lönnaeus har börjat på en ny serie med en författare och journalist i huvudrollen. Förrädarens hjärna är en spionthriller som knyter ihop murens fall, kriget i Ukraina med vad som ser ut att vara ett mord i Lund. Riktigt snygg, börjar året med en stark fyra. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

0

Staben av Moa Berglöf och Joakim Zander

Julias karriär som politisk reporter körde i diket efter en felbedömning. Men trots att hennes arbetsgivare förbjudit henne att jobba med de frågorna vill hon tillbaka. Det man kan tänka sig är den slutgiltiga spiken i kistan som politisk reporter är när hennes man Alfred får jobb som presschef hos stadsministern. Ett hedersamt jobb men väl på plats möts Alfred av falskspel, undanhållande av sanningen och en gnagande känsla att något inte står rätt till i maktens korridorer. 

När Julia får ett tips från Alfreds företrädare kan hon inte längre hålla sig från att gräva vidare. Något som kan kosta henne både jobb och äktenskap. 

Det här är en politisk thriller som det slår gnistor om. Jag älskar den här typen av böcker där det känns som man får komma in där de viktiga besluten tas. För det finns händelser som om jag lyssnat på den här boken för ett år sen skulle tyckt var lite överdrivna och inte så trovärdiga. Men tack vare Trump(kanske det enda vi kan tacka honom för) så är det inget som känns för överdrivet. Jag vet inte hur det går till på Rosenbad. Men bara vetskapen om att den ena författaren jobbat i den miljön ökar trovärdigheten i historien. Just trovärdighet är A och O här tycker jag.

Det är den erfarna Angela Kovács som läser boken. Något hon gör bra. Men av någon outgrundlig anledning försöker hon ge sig på att göra värmländska på några karaktärer, en dialekt hon inte riktigt behärskar. Det är första, och förhoppningsvis sista gången, jag hör henne göra det.

Staben är en politisk thriller som utspelar sig i maktens korridorer. Moa Berglöf och Joakim Zander har fått ihop historia helt i min smak. Jag delar ut en nagelbitande fyra i betyg. 

Uppläsare: Angela Kovács

Betyg:

0

Utan Spår av Anders Sundkvist

En sommarkväll när småtjuvarna Dagge och Branislav är ute med båten i skärgården utanför Luleå så hittar dom några paket som ligger och flyter på vattnet. Det visar sig vara narkotika. Som julafton för de två, men också livsfarligt.

Kriminalpolisen Demian Vide är född och uppvuxen i Luleå. När hans gamla barndomshem blir till salu samtidigt som han efter en incident på jobbet i Stockholm sammanfaller så bestämmer han sig för att flytta hem. Trots att det är ett steg nedåt på karriärstegen så tycker han det är ett klokt beslut.

I det nya jobbet ingår, förutom yttre tjänst även att vara mentor till två kriminalare Khaled och Julia. Khaled jobbar med kriminalärenden och den relativt nya Julia får ta sig an ett två år gammalt fall med den försvunne journalisten Lisa Wegelin.

Det här är den första delen i en ny kriminalserie som går under namnet Brottsplats Nord och kommer då utspela sig i Luleå med omnejd. En spelplats som inte är så vanligt förekommande i spänningsromaner.

Det här är min första bok med Anders Sundkvist även om han har en treboksserie bakom sig. Det jag slås av är hans persongalleri med Demian Vide i spetsen. Jag gillar att känslan av ett djup i karaktärerna. Att Demian tar en återträff med två av sina barndomsvänner från mammas gata är intressant. Speciellt då den ena är den ovan nämnda småtjuven Dagge och den andre en lyckad lokal företagare. En klart ovanlig trio.

Jag hade inga stora förhoppningar innan jag började lyssna. Får erkänna att jag såg den som ännu en deckare, ett antal poliser och handlingen är förlagd till en stad i Sverige. Mall 1A i deckarskolan. Men här blev jag positivt överraskad. Jag drogs med i historien och ser redan fram emot uppfäljaren.

Det är den erfarna Magnus Roosmann som läser. Det är också en anledning till att jag känner mig trygg när jag lyssnar på boken. Behöver inte vara orolig att den drar iväg åt något oväntat håll.

Utan spår är en modern och smart svensk deckare som utspelar sig i Luleå. Anders Sundkvist har mejslat fram trovärdiga karaktärer som engagerar mig. Jag delar ut en fyra i betyg här. 

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

0

Sködebarn av Hans Rosenfeldt

Ett nyfött spädbarn hittas dött på en gammal kolerakyrkogård i skogen utanför Haparanda. Den stora frågan är: var är kvinnan som fött barnet?

Efter ett års sjukskrivning efter Thomas död är Hanna Wester tillbaka i tjänst – och kastas direkt in i den makabra utredningen. Samtidigt återvänder yrkesmördaren Katja till Haparanda med ett uppdrag: att hitta två gravida kvinnor som har rymt. Hurvida det har något med den unge KD politiken som sitter i morgonsoffan och berättar att han och hans fru äntligen väntar barn efter flera missfall är oklart. Klart är att kort där efter ringer hans telefon och en kvinna hotar, på bruten engelska, att avslöja vem som verkligen bär deras barn.

Det här är uppföljaren till Vargsommar, som kom som bok 2020 och blev TV-serie 2024. Återigen får vi följa den inåtvända polisen Hanna Wester i ett mörkt och kargt Norrbotten. Hans Rosenfeldt visar åter sin skicklighet i att skapa komplexa karaktärer – precis som med Saga Norén och Sebastian Bergman.

Jag har nyligen lyssnat på Jenny Rognebys De märkta barnen, där stulna barn och surrogatmammor står i centrum. Även om böckerna i övrigt skiljer sig åt finns vissa beröringspunkter när det kommer till vilka som utnyttjar ”systemet”.

Det här är en historia med flera trådar som sig bör knyts ihop på slutet. Trådar som stäcker sig långt från Haparanda. Tråden som nystar sig in i Ryssland för tankarna till Gregg Hurwitz serie om Orphan X och det hemliga agentprogrammet. Att sy ihop en historia med hemliga agentprogram, en kantig polisänka i Haparanda är riktigt snyggt. Hatten av.

Precis som i första boken är det Lo Kauppi som står för inläsningen. Hon är, i mina öron, den okrönta drottningen av norrländska ljudböcker – en krona jag gärna sätter på hennes huvud.

Äntligen kommer Hans Rosenfeldt med uppföljaren till Vargsommar.  Skördebarn börjar med ett dött spädbarn och en försvunnen kvinna. Uppföljaren är nästan lika bra vilket säger en hel del, det blir en fyra.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg

0

Sot av Sara Strömberg

En kvinna hittas död efter att ha fallit från hög höjd i ett av Åres finare hotell. Något Vera Bergström får nys om och nyheten växer ännu mer när det visar sig vara den välkända modeskaparen Ewa Åkerman som dött.

Någon dag senare sprängs en man i sin båt utanför Åre. Två fall som inte ser ut att ha något med varandra att göra. När polisen helt utesluter samband så gräver Vera vidare. Ett grävande som ger henne ett försprång mot polisen, men också utsätter henne för fara. Spåren leder långt utanför Jämtlands gränser.

Samtidig som Vera gräver så upptäcker den nyskilde psykologen Mikael en svårt skadad kvinna vid sitt sommarhus. Hon vägrar tala om vem hon är men Mikael tolkar det som rädsla för en misshandlande man. Men är det så? 

Det här är den fjärde boken om den truliga journalisten Vera Bergström. Trots att hon äntligen blivit sambo med den oroligt tålmodige Thomas är det ändå något som skaver lite. För när andra skulle känna sig lugn av att bli omhändertagen så börjar det krypa i kroppen på Vera. Jag tycker att det är det som gör henne intressant som karaktär. Sen blir det ännu mer intressant när hon tar hjälp av AI i sitt sökande efter sanningen. Något som också skaver lite hos en journalist från den gamla skolan.

Utan att avslöja för mycket så leder trådar utanför Sverige gränser.  Snyggt att kunna få in det samtidigt som Vera håller sig på hemmaplan. 

Det här är en serie som verkligen passar Katarina Ewerlöf som hand i handske. Den enda jag kommer på som skulle göra det lika bra är Helena Bergström. Med tanke på att hon spelar Annika Bengtzon och det finns vissa likheter mellan Annika och Vera. Men nu läser ju Helena Bergström inte in böcker så det resonemanget kan vi lägga ner.

I Sot drar historien sig ut i världen medan Vera Bergström håller sig i Jämtland. Sara Strömberg utvecklar sin truliga reporter och sina historier. Det här gillar jag och ger den en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

0

Nattjägaren av Anders De la Motte

1995 i ett slott som ägs av familjen Cronier sker något fruktansvärt. Makarna Cronier hittas skjutna och deras kassaskåp är länsat på bla en Järnmask. Dottern Cassandra hade lyckats gömma sig och sonen Hector var inte hemma vilket gjorde att de överlevde. Polisen gick på linjen att det var ett inbrott som gått fel och dubbelmordet klaras aldrig upp.

I nutid, trettio år senare, ägs slottet fortfarande av syskonen, trasiga på olika sätt, Cassandra isolerar sig i slottet för att ägna sig åt konst och Hector har klena nerver och självmedicinerar med en del missbruk.

När Leo Asker hittar den stulna järnmasken i ett dödsbo börjar hon rota i det ouppklarade dubbelmordet från 90-talet. Så tillsammans med den nu nedläggningshotade Avdelningen för förlorade själar försöker det få reda på vad som hänt. En utredning som många i polishuset och på andra platser gärna sätter käppar i hjulen för visar det sig.

Martin Hill kämpar samtidigt med att ta sig ur Prepper-Pers grepp och samtidig ta reda på hur Prepper-Per tänkt hämnas på sin före detta arbetsgivare Tectron. Men det är lättare sagt är gjort , för som man säger ”Per spelar schack när alla andra spelar fia med knuff”.

Nattjägaren är den fjärde delen i Askerserien. En serie jag gillar men samtidigt har lite svårt att få grepp om. I den här boken så var det på gränsen till för mycket ”hokuspokus” för min smak. Hela spelet kring Nattjägaren är lite som Anden i glaset som var populärt när jag växte upp. Men samtidigt så går det att se förbi delar man inte gillar när boken i övrigt är bra. Jag är väldigt fäst vid både Leo Asker och Martin Hill som karaktärer. Det är också fascinerande hur de dras till den mytomspunna Prepper-Per mot sin vilja.

Jag har lyssnat på samtliga delar i serien och kan konstatera att det inte är den bästa boken i serien enligt mig. Men jag kommer med största säkerhet hänga på låset när nästa del släpps nästa år.

Precis som de övriga delarna i serien så är det Gunilla Leining som läser och precis som vanlig är det en stabil uppläsning.

I den fjärde delen i Askerserien får vi bekantas oss med något som kan uppfattas som en vålnad, kallad Nattjägaren. Anders de la Motte låter åter igen Leo och avdelningen för förlorade själar jaga en mördare. Inte den bästa boken i serien men en stabil trea i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

0

De märkta barnen av Jenny Rogneby

Mitt i sommaren inkommer ett bombhot mot Karolinska Universitetsjukhuset i Stockholm. Polisen och bombskyddet är snabbt på plats och kan lokalisera en svart väska på en gräsmatta. Men väskan innehåller ingen bomb utan ett levande spädbarn.

Barnet tas snabbt om hand och läggs in på Astrid Lindgrens barnsjukhus för vård. Men fyndet förbryllar polisen och förvirringen blir inte mindre när det hittas en kod på barnets innerarm. Vem är flickan? Varför saknar ingen henne? Vem lämnade henne där?

När ytterligare ett barn hittas exploderar allt i media och trycket på polisen ökar. När misstänkta tas in så blir det den specialinrättade gruppen med förhörsledare som får ta sig an förhören. I den gruppen jobbar Annie Altin som mot sin vilja blir ihop parad med Alexander Tilly. Det ska visa sig att just deras olikheter är en fördel när spåren leder djupare ner i människor mörker och samtidigt högre upp i samhällets näringskedja.

Efter fem böcker om Leona och tre böcker om medlaren Angela Lans så växlar Jenny Rogneby in på ett nytt spår, i dubbel bemärkelse. Ny serie, den här gången om förhandlarna Annie och Alexander och nytt förlag. I den första boken är det handeln med barn som står i centrum. Ett ämne som jag tro få kan gå oberörda ifrån. Men som jag brukar säga, bara ett viktigt ämne räcker inte för en spännande bok. För att få till spänning så gäller det att författaren kan skriva och det kan Rogneby. Det finns två scener i bokens första halva där en au pair smyger in i ett kontor och ner i en källare där jag som lyssnare sitter på helspänn och helst bara vill skrika neeeej gå där ifrån! Det är spännande, men det är någonstans där boken tar fart på riktigt. Bokens andra halva är en riktig berg-och-dalbaneåktur som går långt utanför landets gränser.

Det här är en bok som väcker känslor. Ilska, glädje, rädsla och allt där emellan. Författaren vågar även vara politisk vilket piggar upp. Men drar sig inte heller att driva med schabloner. Det är en njutning när Alexander och hans sambo ska på parmiddag hemman hos ett hippsterpar som köpt allt i hemmet på second hand och har egna odlingar på balkongen.

Jag hade förmånen att får lyssna på den här boken i förhand och sträcklyssnade i princip boken. Och det var inte för att bli klar med den innan den kommer ut utan för att jag inte kunde sluta lyssna.

Gunilla Leining är en av våra mest erfarna uppläsare. Men då hennes stil att läsa in böcker är ganska neutral, dvs hon gör inte några ”gubbar”, dialekter eller liknande så blir betyget ofta bara att det är en bra inläsning. Men den här gången tycker jag hon höjer sig över betyget ”bra inläsning” hon hjälper till att höja spänningen i en redan spännande bok.

Förhörsledarna är Jenny Rognebys nya serie. De märkta barnen är en  fartfylld thriller på internationell nivå om ett ämne som verkligen engagerar. Jag kan inte göra något annat än att dela ut skalans högsta betyg, en femma från mig.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

2

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑