Delia Owens – Där kräftorna sjunger

Det här är en underbar, fasansfull, spännande och lärorik historia. I fokus har vi Kya Clark. Hon växer upp i ett litet skjul ute i ett träsk med sin försupna pappa och där mamman och syskonen en efter en lämnar hemmet. Till slut är hon ensam kvar. Hon klarar sig själv. På grund av att hon är anordna sprids elaka rykten om henne. Dom når sin kulmen när stadens framgångsrika quarterback hittas död. Kya blir naturligtvis misstänkt, är ju enkelt att misstänka henne. Jag blir väldigt fängslad av hennes historia, kommer på mig själv flera gånger att jag hoppas det ska gå bra för henne. Jag är inte förvånad att det här blivit en storsäljare värden över. Hennes historia är tidlös och universell.
Delia Owens bestseller Där kräftorna sjunger är en helt fantastiska historia. Den innehåller spänning, utanförskap, glädje och allt där emellan. En stark stark fyra.
Uppläsare: Anna-Maria Käll
Betyg:

Dag Öhrlund – Den yttersta rättvisan

Psykopaten Suzanne är tillbaka, med full kraft. Efter att ha misslyckats att döda sin kompanjon prästen Jessica tar hon ny fart med att skipa rättvisa, även utanför rättssalen. Det finns något lika befriande kittlande som skrämmande med en smart psykopat. Och det här är litteratur, så man behöver inte bry sig om att man själv inte håller med och tycket hon är galen. Sen kan man tycka olika mycket om berättelsen och hur karaktärerna framställs. Jag är inte helt såld på karaktärerna Suzanne och Jessica. Tycker dom är lite för förutsägbara. Lägg till att vissa av brotten är lite naiva. Det vill säga att de borde bli uppklarade av polisen. Ta till exempel ett dubbelmord på två poliser i början. Mig veterligt har Sverige inget ouppklarat polismord. Och ett dubbelpolismord skulle polisen inte släppa så lätt, även i en fiktiv värld.
En annan sak som förvirrar mig är Suzannes dubbla motiv till sina handlingar, både penga och ”rättvisa”, får inte riktigt ihop det.
Öhrlund tar också till tricket som blivit allt vanligare på senaste tiden, att låta karaktärer från två serier mötas. Det är kittlande, men då jag tycker böckerna om Truut är så mycket bättre så hoppas jag det stannar vid dessa korta möten. Finns en poäng att hålla isär serierna.
Är fortfarande inte helt såld på Dag Öhrlunds serie om åklagaren Suzanne. Men Den yttersta rättvisan är både spännande och underhållande så en trea i betyg blir det.
Uppläsare: Anna-Maria Käll
Betyg:

Christian Unge – Ett litet korn av sanning

Deckare i sjukhusmiljö borde ligga i tiden just nu. Visst finns det en nerv på ställen där döden aldrig är långt borta, där alla gör allt för att hålla döden borta. Det här är andra boken om den supervassa men egensinniga akutläkaren Tekla Berg. För visst blir man imponerad av hennes fotografiska minne och outtömliga vilja att göra rätt. Att hon sen tar doger och häver i sig energidryck väger upp och gör henne lite mänsklig, på ett konstigt sätt. Vad man än tycker om Tekla är hon den stora behållningen i boken.
Normalt sätt ger mycket fackspråk en känsla av trovärdighet, att det måste vara sant. Det gör det här också, men ibland är det som att försöka läsa en bok på tyska, du fattar handlingen men förstår bara var tredje ord.
Super doktorn Tekla är tillbaka i Christian Unges Ett litet korn av sanning. Jag kan inte låta bli att fängslas av henne, så en fyra i betyg blir det.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

Michelle Obama – Min historia

Michelle Obama är en kvinna att se upp till. Att med goda föräldrar i ryggen ta sig från södra sidan av Chicago via fina universitet ända till Vita huset är en både underhållande och spännande.
Jag tror att jag som vit man i Sverige inte riktigt kan sätta mig in hur det är/var att växa upp som svart kvinna i USA. Men Michelles berättande gör det ändå lite mer begripligt. Vi får följa hennes uppväxt och hennes eviga strävan att vara en duktig flicka som ska vara alla till lags.
Jag är nog mer intresserad av det politiska spelet, speciellt på vägen fram mot presidentposten. Det kan vara det som gör att jag tycker boken tappar intresse när Michelle flyttar in i Vita Huset. Därifrån tycker jag boken väger över och blir lite för präktig för min smak. Ja, föräldrar gör allt för sina barn, ja det är viktigt att äta nyttigt, ja det är viktigt att röra på sig och ja det är viktigt att stötta minoriteter. Allt detta skriver jag under på men jag tycker att det blir för mycket. Borde finnas så mycket mer spännande att berätta om när man lever i maktens centrum. Jag förstår att jag inte är bokens primära målgrupp så har förståelse att alla inte har samma uppfattning.
I Min historia berättar Michelle Obama underhållande och öppenhjärtigt om sin uppväxt och tid i Vita Huset. Jag tycker den blir lite väl präktig på slutet men en 4:a i betyg är den helt klart värd.
Uppläsare: Anna-Maria Käll

Lotta Luxenburg – Infiltratören

Jag har med stort nöje följt Lotta Luxenburgs serie om Klara och Nick. Så det var med höga förväntningar jag kastade mig över hennes nya serie om Stockholmsgruppen. Som titeln på serien skvallrar om så utspelar även denna bok i Stockholmsmiljö samt att det handlar om en ny grupp poliser. Handlingen kretsar kring Isabella och Nikolaj som infiltrerar ett ryskt brottsnätverk. Jag blir tyvärr inte helt övertygad. Att en polis tar sig an uppdraget att jobba som infiltratör utan förkunskaper gör att jag tappar förtroendet. Och ett tappar förtroendet är svårt att hämta igen. För även om ansatsen är god att få bort trafficking och prostitution så har polisen lagar och regler att hålla sig till, något det är lite si och så med ibland.
Mina höga förväntningar på Lotta Luxenburgs nya serie om Stockholmsgruppen uppfyllde inte mina högt ställda förväntningar. Infiltratören är stundtals spännande men sakna det lilla extra så får en trea i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Måns Gahrton – Fotbollens mest magiska ögonblick

Nu i Coronatider då fotbollsabstinensen är som störst är den här boken som balsam för själen. Jag lyssnar på boken samtidigt som SVT sänder matcherna från VM 94 i sin helhet. Jag har tagit del av merparten av matcherna från 80-talet och framåt i den här boken på radio, tv eller på plats. Så det är med mycket igenkänning jag hör Zlatan cykelsparka på Friends, Robert Prytz tårar i Prag eller Zidans skallning i sin sista match. Författaren blandar fakta med klassiska radioreferat. Att höra Granqvist, Kinch, Engstrand, Hyland, Jerring mfl kan verkligen få mina hårstrån på armarna att resa sig. Men det som får boken att lyfta är författarens egna upplevelser från läktaren. Han har också varit med. Vi får alla kvalrysare från Gelsenkirchen till miraklet i Milano och alla EM och VM matcher dom senaste 50 åren. Tyvärr är det ju inte bara an njutning med tanke på vissa resultat, men det är ju så fotboll är och ska vara. Gahrton har verkligen utnyttjat ljudboksformatet till max.
För dig som också saknar fotboll och inte har något emot nostalgi så är Måns Gahrtons Fotbollens mest magiska ögonblick en lisa för själen. Vi får allt 4-4 i Berlin till VM 94 via fakta och klassiska radioreferat. Klar trea i betyg.
Uppläsare: Måns Gahrton
Betyg:

Arne Dahl – Friheten

Arne Dahl har jag älskat sedan första boken om A-gruppen. Hans målande språk och varma personporträtt har varit ett signum. När han för några år sen begravde han Hjelm och dom andra i A-gruppen. Det var säkert helt rätt. I den nya serien får vi lära känna Sam Berger och Molly Blom. Det som skiljer de två serierna är att den senare är mörkare, mer lik Jo Nesbøs böcker. Tycker också det går att dra en parallell till Anders De La Motte som först skrev dom fartfyllda böckerna i Geim-triologin för att sen växla över till den betydligt mörkare årstids serien.
Missförstå mig rätt, det här är en fartfylld deckare. Berger blir rekommenderad av sin fd kollega Deer att gå till en psykolog. Det blir upprinnelsen till en jakt på sanningen, eller på Friheten. Ibland kan även spänning och tempo bli för mycket. Här kan jag tycka att författaren ibland öser på lite för mycket och krånglar till det lite för mycket.
Arne Dahl öser på med spänning och tempo i Friheten. Kommer inte upp i A-gruppen klass men en fyra i betyg tycker jag den är värd.
Uppläsare: Niklas Engdahl
Betyg:

Patrick Radden Keefe – Säg inget

Att människor kidnappats, försvunner och torterats i länder som Rwanda, Chile och Syrien har vi ”vant” oss vid. Men att ett land som Storbritannien som vi tycker liknar Sverige i närtid har haft ett inbördeskrig med precis samma inslag är svårare att greppa.
I den här boken får vi en skrämmande och blodig inblick i konflikt “The Troubles” på Nordirland. Där slåss protestanter och katoliker mot varandra. Två kristna grenar som gemene man i Sverige knappt kan förklara skillnaden mellan dessa. Boken är en blandning av fakta, dramadokumentär och true crime och ger oss lyssnare en ordentlig historielektion. Den kryper in och berättar om människorna som levde mitt i konflikten, på båda sidor. Det är ett imponerande arbete författaren, som själv är amerikan, lagt ner. För i slutet på boken löser han ett av Nordirlands stora mysterier.
Patrick Radden Keefe berättar på ett spännande sätt om den blodiga och fasansfulla konflikten på Nordirland. Säg inget är både lärorikt, läskig och underhållande och förtjänar verkligen sin fyra i betyg.
Uppläsare: Mattias Linderoth
Betyg:

Stina Jackson – Ödesmark

Stina Jackson är tillbaka efter sin succédebut med Silvervägen. I den nya boken känner vi igen landskapet och människorna som befolkar det, även fast det inte handlar om samma människor. Vi befinner oss i Ödesmark, en liten by utanför Arvidsjaur. Där bor sökande kvinnan Liv hemma hos sin udda pappa Vidar och sin tonårsson Simon. Att dom sticker ut i bygden är inte så konstig, speciellt inte med tanke på att Liv under större delen av sitt liv försökt ta sig från Ödesmark och sin kontrollerande far. Förutom att familjen är udda pratas det mycket på bygden om Vidars stora förmögenhet.
Det här är en spänningsroman i det norrländska inlandet. Det är grannar som inte pratar med varandra, det är kaffeost och myrar. Det är fantastiska skildringar av människor och landskap. Men inte fantastiskt på ett storslaget sätt, det är små små rörelser. Jag tycker det tar lite för lång tid innan själva historien börjar ta fart. Men när den där efter så är man fast. Så jämfört med Silvervägen är det här en tätare historia, speciellt andra halvan. Marie Richardson gör en bra inläsning med sin lite tillbakadragna röst. Den första tanken är annars att det borde vara en norrlänning som skulle läsa den här boken men när jag tänker efter är dom inte så många. Utpräglade dialekter överlag är inte så vanligt.
Vi känner igen landskapet och dess människor i Stina Jacksons uppföljare till Silvervägen. Spänning och miljö ger Ödesmark en klar fyra i betyg.
Uppläsare: Marie Richardson
Betyg:

Michael Connelly – En eld i natten

Det här är den 24e boken om Harry Bosch, riktigt imponerad. Kan inte på rak arm komma på någon så lång bokserie med en och samma huvudperson. Nu har Connelly utvidgat sitt universum de senaste åren. Först var det halvbrodern Mickey Haller som då och då dyker upp i den här boken. Sen har vi den surfande polisen Renée Ballard. En karaktär växer för varje bok hon är med i. Det är riktigt smart att komplettera den trygga och välkända karantän Bosch med en yngre kvinnlig vinkel. Det har blåst nytt liv i serien. Om Bosch dotter börjar läsa juridik eller rent av blir polis skulle jag gärna se mer av henne i serien.
I den här boken börjar våra hjältar gräva i en fall som Bosch mentor Thompson lämnade efter sig när han dog. Fallet ringlar sig genom Los Angeles gator, genom advokatbyråer och poliskontor.
Utan Magnus Roosmanns trygga, raspiga och lite släpiga röst skulle den här bokserien inte vara lika bra. Han läser väldigt bra.
Michael Connelly stärker banden mellan Bosch och Ballard i En eld i natten. Kanske inte den bästa i serien men en trygg fyra för sin spänning.
Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑