Tony Fischier – Rödlögamorden

Den före detta polisen Dordi Söderman jobbar nu mera som konstnär. Det stället på jorden där hon skapar som bäst är på Rödlöga i Stockholms yttre skärgård. Ett ställe som hon tillbringat somrarna på sedan hon var barn.

En morgon upptäcker hon en segelbåt som strandat lite konstigt på hennes strand. Nyfiken som hon är tar hon sig ut till båten och gör för en fasansfull upptäckt. Det som blir upprinnelsen till Rödlögamorden. Dordi blir ofrivilligt indragen i en polisutredning.

Det här är en klassisk svensk deckare i skärgårdsmiljö. Skådeplatsen ligger inte geografiskt långt från platsen där Saltkråkan spelades in och vår huvudperson heter ju till och med Söderman. Så bilderna jag får upp i mitt huvud är väldigt mycket hämtade från miljön i just Saltkråkan.

Men där slutar liknelserna. Här sker det mord, mord som måste få sin lösning för att människorna som bor och verkar på öarna runt Rödlöga ska få tillbaka lugnet. Precis som på de flesta platser på jorden så riktas först misstankarna mot dom som kommer utifrån, dom som inte passar in.

Det här är en spännande deckare där vi känner igen Fishiers ibland lite underfundiga formuleringar. För även om han lämnar Göteborg i den här boken så finns det små små stänk av den humorn. Som paret vars tomt kallas Gazaremsan för att dom heter Palle och Stina. Det gillar man ju.

Det är den förtjusande Mirja Turestedt som läser och det gör hon förbaskat bra. Och jag vet att hon och Tony hade ett bra sammanbet när boken lästes in.

Tony Fischer har bytt Göteborg mot Saltkråkan-land i Rödlögamorden. En klassisk välskriven deckare i skärgårdsmiljö gillar man ju jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

0

Ljudboksklubben – Edda Hotshot

Den här veckan bjuder Ljudboksklubben på ett specialavsnitt. Tisdag 13/2 släpptes Westbergs senaste bok Edda Hotshot. Det firades rejält på Restaurang ART i måndags. Att säga att vi fick mersmak av att köra Ljudboksklubben live på releasefesten i maj 2023 vore en underdrift, så självklart gjorde vi om det även i år.

Carlén ber sin kollega förklara begreppet stödkissa, inläsare Sofia Berntson och förlagschef Hans-Olov Öberg får även de ta plats på scen och naturlitvis har vi seniorlaget Silver Snipers med oss även denna gång.

Precis som sist har Westberg förberett en liten homage till de vänner som inte kunde närvara, men inte nog med det: Carlén har, med hjälp av ett par goda vänner, förberett en rejäl överraskning …

0

Alexandra Pascalidou – Var är papporna?

“Var är papporna?” är en bok av Alexandra Pascalidou som kastar ljus på faderskapets många dimensioner och dess roll i dagens samhälle. Genom personliga berättelser, intervjuer och analyser granskar Pascalidou olika aspekter av faderskap, från traditionella förväntningar till moderna utmaningar och förändringar. Boken utforskar hur faderskapet påverkas av kulturella normer, ekonomiska faktorer, politik och samhällsförändringar. Genom att belysa pappors erfarenheter och utmaningar strävar Pascalidou efter att öppna upp en dialog och främja förståelse för faderskapets komplexitet och betydelse i dagens samhälle.

Just för att boken består av så många olika berättelser så blir det lätt lite spretigt. För om den röda tråden ska vara variationer av faderskap så tar de olika papporna upp lite det dom vill. Den med kriminell bakgrund pratar om det, den övertygade kommunisten om klass, klass, klass och så vidare.

Även om jag uppfattar att boken ska visa på mångfald så känner jag inte igen mig i någon av historierna. Nu är vi vita medelålders män representerade på väldigt många andra ställen, men just här lyser vi med sin frånvaro.

Jag har under mina snart 25 år som ljudbokslyssnare aldrig lyssnat på en bok med så många uppläsare. Tio stycken inklusive författaren själv. Men precis som de olika historierna så skiftar kvalitén på uppläsarna. Det märks att flera av uppläsarna inte är så vana att läsa.

Men med tanke på de läser sina egna historier, något som gör att inlevelsen är viktigare än lästekniken.

Att recensera böcker där människor berättar sina historier är inte så lätt. Jag kan ha synpunkter på hur historien berättas och vad man tar med men inte innehållet.

Var är papporna? En helt relevant fråga när Alexandra Pascal intervjuar män om deras roll som fäder, män och människor. Lite skiftande kvalitet på historierna gör att jag ger den en trea.

Uppläsare: Alexander Salzberger, Alexandra Pascalidou, Mustafa Almash, Mihalis Koutsogiannakis, Jombo Bojang, David Nzinga, Pablo Leiva Wenger, Michael Alonzo, Nurbo Bozan, Douglas Leon

Betyg:

0

Ljudboksklubben – E. P. Uggla

I veckans avsnitt av Ljudboksklubben har vi blivit bjudna hem till Emmelie Pettersén Uggla. Hon är aktuell med spänningsromanen Bortförda och samtalet handlar, utöver reaktionerna på boken, även om vägen från att skriva dystopier till att ge sig in i spänningsfållan.
Vi pratar också om populära P3-podden Väsen som är mycket mer än tomtar och troll, bokserien om Eden, och Ugglas brödjobb som jurist.

Vi utlovar i vanlig ordning ett mycket intressant avsnitt!

0

Peter Westberg – Edda Hotshot

Edda Holmberg, eller Edda Headshot som hon nu mer är mera känd som, gläds tillsamman med sina lagkamrater i Fragrz åt OS-platsen. Tänk att en så brokig skara människor kan kvala in till självaste OS. Så nu är det träning som gäller, trots att livet rusar på som vanligt. Edda fördjupar sin relation med Kaj samtidigt som hon tycker sig se suddigar. Hon som alltid sett så bra.

Isak får oväntade erbjudanden och rejäla överraskningar som gör att lagkapten behöver bli vuxen i en takt som han kanske inte tänk sig.

Men den här bokens huvudperson är lagets yngste medlem Andros. Hans pappa fortsätter, trots eller tack vare, den stora spelvinsten att supa och missköta sig. Något som tär på den unge Andros. Han brottas som alla högstadieelever att båda passa in och sticka ut. Allt samtidigt som allt blir svårare och svårare hemma. Så när en hjälpande hand sträcks ut så tar han den, trots att han innerst inne vet att det inte är bra.

Edda Hotshot är den andra boken om Edda, Isak och de andra e-sportlaget. Just för att det är den andra boken i serien så har den inledande euforin att boken om Edda är något nytt lagt sig och mer av en vardag har infunnit sig. Men vardag behöver inte vara fel. Jag gilla den varma känslan som omger boken. Ta Isak som exempel, en god människa som belönas med både framgång och annat, kanske just på grund av att han är snäll. Det gillar jag. Sen innehåller boken en hel del action och en och annan bad boy också.

Som vän till författaren så kan jag se var vissa episoder kommer ifrån. Lite som små, nästa osynliga, blinkningar. Som mazariner och inte dammsugare, synbutiken, SO läraren Lars Selander som bara pratar om vikingar, videohälsningen till förläggare Hans-Olov och min absoluta favorit när Edda behöver stödkissa innan hon går ut. Allt detta är saker som varken förstås eller uppskattas av alla. Men den som vet den vet.

Men för alla andra som inte förstår ovanstående referenser, ni behöver inte misströsta. För boken är full av småfinurliga kopplingar till populärkultur, Norrort i Stockholm, politik och livet i stort. Det är bara att slicka i sig. För det är just språket som är behållningen i den här boken.

Underbara Sofia Berntson ÄR Edda. Det är märkligt hur man på bara två böcker kan bli en karaktär. Jag har svår att just nu tänka mig någon annan Edda en Sofia.

Det har blivit vardag i Eddaland efter OS kvalet. Men det betyder inte att det att det är händelselöst och tråkigt. Peter Westbergs språk kryddar upp denna vardag ordentligt i Edda Hotshot. Så mycket att jag delar ut en träffsäker fyra.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg

0

Kristina Emanuelsson – Råttlik

Gängvåld och bilbränder har under flera år varit problem i Eskilstuna. Ett fenomen som kriminologen Nina Wang skildrar i din debattbok. Men hon drar det ett steg längre, nämligen att hävda att polisen är en del av problemet. Det har gjort henne illa omtyckt i vissa poliskretsar. Och inte bara där, stora delar av hennes sociala liv har försvunnit efter publiceringen. En som dock står bakom henne är hennes älskare som hon träffar i skogen på sina löpturer. När han mördas dras Nina in i en mördarjakt.

Eskilstuna har varit en vit fläck i alla fall på min deckarkarta. En stad jag spenderat en hel del tid i så jag känner till de flesta platser som beskrivs i boken, vilket alltid är bra. Annars har boken det mesta en deckare i en mellanstor svensk stad ska ha. Poliser naturligtvis, både onda och goda, gansters och alla där emellan.

Det här är en deckare med ett ganska lågt tempo. Det är inget fel med det. Jag kan tycka att det finns många, typ Kepler, som använder det uppskruvade tempot som som gör att det kan vara svårt att hänga med i alla svängar. Den här boken går inte att jämföra med det. Sen kan jag haka upp mig på att Wangs debattbok har fått så stor uppmärksamhet. Tyvärr är det väldigt få böcker som får ett stort genomslag, debattböcker inräknat. Det tullar tyvärr en del på trovärdigheten i boken.

Det är stabila Gunilla Leining som läser denna första bok i serien om Nina Wang. Jag gillar Gunillas behagliag röst. Den ger mig trygghet när ett ganska hårt samhälle beskrivs.

Kristina Emanuelsson speglar dagens samhälle ut kriminologen Nina Wangs ögon. Råttlik en psykologisk deckare i Eskilstunamiljö som jag ger en trea i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

1

Anna Karolina – Styrkan

Fabian har äntligen fått en plats på knarkspan. Under ett av hans första pass jagar han en kvinna. Precis när han kommer i kapp faller kvinnan och spetsas på ett uppstickande armeringsjärn och dör. Men i stället för att anmäla sig själv tar gruppchefen Peter hand om saken. Genom att plantera bevis på en uteliggare så riktas sökarljuset åt fel håll.

Det Styrkan, som gruppen på knarkspan kallas, inte räknat med är att det blir Köhlers advokatbyrå där Ebba Tapper jobbar som försvarar uteliggaren. Det dröjer inte så länge innan Ebba börjar ana att något står rätt till. När kvinnan identifierats visar hon sig vara från Ukraina och för att kunna försörja sina två barn jobbar hon som prostituerad. Så förutom en jakt på korrupta poliser så blir det också jakt på den döda kvinnans försvunna barn. En jakt mot klockan.

När poliser inte följer lagen är det illa, när de medvetet planterar bevis för att sätta dit oskyldiga är det allvarligt. Lägg till en stor dos kåranda och hållhakar på varandra och det blir en katastrof.
Det här är en bok om lojalitet, eller bristen på den. Om att göra rätt. Som lyssnare ställs du gång på gång in för frågeställning och dilemman. Allt utan att det blir präktigt och med pekpinnar. För även om Ebba Tapper den här gången är på de godas sida så är hon inte heller någon ängel.

Det här är en vi-vet-att-det-kommer-gå-åt-skogen-men-inte-hur bok. Jag gillar Annas täta intrig och vetskapen att hon som före detta polis vet vad hon pratar om.

De två första böckerna i serien lästes in av Katarina Ewerlöf och nu har Gunilla Leining tagit över stafettpinnen. Det brukar vara en sak som irriterar ljudbokslyssnare. Men för mig är det oftast inte någon stor sak och då det var 2,5 år sen jag lyssnade på Livvakten så var jag tvungen att slå upp att det var Ewerlöf som läste den. Då kan det inte spela någon roll.

Anna Karolinas tredje bok om Ebba Tapper är en tät spännande deckare med karaktär. Styrkan visar upp polisens sämre sidor på ett bra sätt. Så jag delar ut en riktig stark fyra i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

0

Ljudboksklubben – Mirja Turestedt

I veckans avsnitt av Ljudboksklubben sätter vi oss ned med Mirja Turestedt.
Hon har kommit att bli en av våra absolut mest populära ljudboksinläsare – och med rätta, tycker både Peter den yngre och han med det vackra hårfästet.
Mirja är ett känt ansikte på såväl teaterscenen som i rutan och på vita duken och det grottar vi naturligtvis ned oss i.
Vi pratar förberedelse inför inläsning och styrkan i att faktiskt kunna säga ifrån när man inte kan stå för innehållet. Vi diskuterar hur klimatet förändrats för skådespelare – och inläsare – och Mirja berättar om filmen ”Unmoored” som hon är aktuell med.

Ett mycket trevligt och intressant samtal utlovas!

0

AI-röster som uppläsare av ljudböcker

Så då kom dagen då vi har de första svenska AI upplästa böckerna på en streamingtjänst. Något som många har fruktat och andra väntat på. Oavsett vad vi tycker om det så är det något som vi som ljudbokslyssnare behöver förhålla oss till från och med nu.

Det är en fråga med många bottnar. Många tror att det är en teknikfråga. Men som som fd systemutvecklare och nu mer marknadsförare på ett IT-konsult företag så kan jag säga att den fasen redan passerad. Tekniken har funnits under många år och den har succesivt blivit bättre. Vi har utvecklat hjälptjänster till myndigheter under många år med olika typer av språkmotorer.

En annan synvinkel är att den nya tekniken hotar jobben för våra inläsare. Att teknik ersätter jobb är inte något nytt under solen. Vi hör inte längre någon debatt om att robotar tog över tunga och farliga jobb i industrin för över hundra år sen. Och idag ser vi hur robotar tar över jobb för högutbildade analytiker och systemutvecklare. Så dom ca 20-30 uppläsare som idag har sin inkomst via uppläsandet kommer troligtvis inte ge något eko i debatten.

Då kommer vi till pudelns kärna, hur reagerar vi lyssnare. För det är det mest intressant, både för streamingtjänsterna och för bokbranschen i stort. Och det finns inget entydigt svar på detta. Skulle vi gå ut på stan och fråga människor om dom vill ha ”människoinlästa” böcker eller AI-inläste böcker är jag övertygad att 9 av 10 vill ha människoinlästa böcker. För att det sitter i ryggmärgen att svara så. Skulle du få prova att lyssna och sen få frågan om du vill betala 200 kr i månaden för bara människoinlästa böcker eller 100 kr i månaden för endast AI-inlästa böcker så tror jag svaret skulle bli ett annat. Precis som med andra varor och tjänster så finns plats för en bredd. Du kan köpa en chokladkaka för 10 kr för att du är sugen på choklad eller så kan du köpa en för 100 kr om du är mer av en finsmakare.

I somras lyssnade jag på de AI röster som Storytel släppte på engelska och tyckte att dom var riktigt bra. Men då engelska inte är mitt modersmål så ansåg jag inte mig kunna bedöma exakt hur bra de var. Nu har rösterna kommit på svenska och bedömningen från mig kan bli bättre. För att göra allt lite mer spännande så har de inte bara tagit fram fyra olika röster Carina, Amanda, Erik och Martin utan också tagit fram en klon av Sveriges mest kända och omtyckta röster i form av Stefan Sauk. Då kommer ytterligare ett moment in i bedömningen. Inte bara hur bra uppläsningen på svenska är, utan hur likt Stefan Sauk är det. Efter att ha lyssnat på ca 70 böcker med den riktiga Stefan Sauk så tycker jag att rösten är riktigt lik. När man vet att det är en AI och man koncentrerat lyssnar efter skillnader så kan man höra de. Men det är inget som stör mig. Så skulle man kunna säga att AI röster funkar. Ja, jag tror att jag skulle kunna acceptera AI upplästa böcker.

Som PR trick för att få genomslag för den nya tjänsten Voice Switcher på svenska är det ett genidrag att få med Sauk på tåget. Att välja en okänd AI röst tror jag endast tekniknördar som jag skulle prova och sen snart övergå till de gamla vanliga rösterna som jag känner igen. Men jag kan tänka mig att människor som verkligen älskar Sauk som uppläsare kan tänka sig att fortsätta lyssna på AI-Sauk.

Så om jag får sia lite om framtiden så tror jag att det kommer att bli lite av en status för författare att ha människoinlästa böcker av kända och eftertraktade uppläsare. Sen kommer AI röster att användas för mindre populära böcker samt böcker som inte skulle komma ut alls om in AI rösterna skulle finnas.

Sen tror jag inte man ska överskatta det att det alltid är bra att ha val. Jag uppskattar att författare och förlag lägger ner tid och kraft att välja en uppläsare som de tycker passar boken. Så när jag som lyssnare sen ska göra det valet själv så är jag inte säker på att det alltid blir bättre.

Men jag tror att AI röster är här för att stanna. Om ni undrar, ja bilden som illustrerar inlägget är AI genrerad.

0

Ljudboksklubben – Cecilie Östby

Veckans gäst är författaren och redaktören Cecilie Östby. Vi pratar om hur det är att hjälpa andra författare förbättra och förädla sina alster och vad hon eventuellt tar med sig till det egna författarskapet.
Cecilie berättar om debuten, Borta imorgon, som vann Storytels krimtävling 2019. Självklart pratar vi även om hennes senaste bok, Det tredje ögat, hur den tagits emot och hur hennes egen far varit del av inspirationen till den.

Mycket nöje!

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑