Underverken av Arne Dahl

Det är knappt stockholmarna som passerar Skinnarviksberget tror sina ögon. Mitt på berget står en gigantisk staty av Zeus. För den påläste så är det ett av antikens sju underverk. De som tror att det är en del av ett konstprojekt eller ett anonymt gatukonstverk får snart tänka om. För när gipset börjar smälta av regnet visar sig statyn innehålla en död man.

Det gör att det blir ett fall för Nova, luttrade utredningsgruppen, som leds av Eva Nyman. Det behöver ta redan på vem är mannen i statyn, hur kom statyn dit utan att någon märket det och varför. Men den fråga som gnager hos de flesta i gruppen är om det här är det första av en serie av sju ”underverk”.

Utan att avslöja för mycket så kommer det fler underverk. Något som sätter skräck i Stockholm och gör att Nova får jobba hårdare.

Det här är den andra boken i serien om Nova gruppen som inleddes med ”I cirkelns mitt”. Den här tar sig Nova gruppen an ännu mer spektakulära brott. För det handlar inte bara om mord, någon måste ligga bakom skapandet av konsten som hör till morden. Det finns en del likheter till filmen Seven, den gamla 90-tals filmen. Det finns flera böcker och filmer som bygger på välkända myter oavsett om det gäller dödssynder eller underverk. För mig kan det ibland kännas lite krystat. Idéen kan vara bra, sen finns det en risk att idéen och ”verkligheten” hamnar lite för långt ifrån varandra. För det är inte så vanlig med seriemördare, varken i världen eller i Sverige och att dom sen skulle följa en myt gör det än mindre troligt. Så det är nog lätt för en författare att gå i den fällan och göra en mordserie lite för spektakulär. Men här är det mästaren Arne Dahl vi pratar om. Han skriver så bra så han kommer undan även om historien kan bli lite för fantastisk.

Nova gruppen är kanske inte en ny A-gruppen men visst finns det något här när det kommer till dynamik. Så mycket så att jag ser fram emot nästa del.

Precis som den första boken i serien är det Magnus Roosmann som läser. Tja, har man läst deckare i över 25 år så vet man hur en slipsten ska dras. Den här boken är inget undantag.

I Underverken jagar Nova gruppen seriemördare likt den gamla 90-tals filmen Seven. Känns som det är gjort men Arne Dahls skickliga berättande gör ändå att det funkar. En fyra från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Skaparen av Jonas Moström och Arne Dahl

Succéförfattaren Tom Berg har skrivkramp. Efter hans senaste kioskvältare har det tagit stopp. Med endast ett tunt synopsis ger han sig ut i verkligheten för att göra research men blir då vittne till ett mord och inte bara det, någon försöker sätta dit honom för det. Konstigt nog sätter mordet fart på hans skrivande. Då mordet liknar det som stod i hans synopsis så börjar hans gräns mellan verkligheten och fiktionen suddas ut.

Det blir polisen Olivia Woolf som får ta sig an mordet Tom bevittnat. Hon är en polis som ogärna lägger fingrarna emellan. Som MMA figher tvekar hon inte att slå först om hon anser det nödvändigt. Så det är denna kvinna som jagar Tom.

Det här är den första boken i serien True Fiction som succéförfattarna Jonas Moström och Arne Dahl skriver tillsammans. De har tillsamman tagit fram en svensk version av The Game. Mina tankar går också till Anders de la Motts debut Geim där handling som styrs av någon annan.

Jag har vid något tillfälle sagt att jag tycker det är lite navelskåderi när författare skriver in en författare som huvudperson. Det tycker jag fortfarande men den här boken är också undantaget från den uppfattningen. Genom att väva ihop den fiktiva historien med verkligheten så uppstår en märklig spänning. Det gör också att författarna ”kommer undan” med det som förefaller som overkligt och som jag i andra historier skulle ha svårt att svälja.

Det finns en annan aktuell bokserie från författarparet Jesper och Patrick Ersgård som också har en författare i huvudrollen. Men till skillnad från deras Sam Milton är Tom Berg inte i närheten av att vara lika tafflig. Trots att han ”bara” är författare så tar han sig ut kviga situationer som en Bond eller Jason Bourne.

Annars är det det höga tempot som är utmärkande för boken. Det är inte många sekunder som den jagade Tom kan eller får hämta andan.

Blanda in lite klimatengagemang , en rullstolsburen akademiledamot, lite oväntade möten och ni har boken. Jag gillar upplägget och tempot och ser framemot en fortsättning.

Det här är tredje boken på någon månad där man skrivit in uppläsaren i boken. I den här boken är det akademiledamoten och jämtlänningen Lennart som ser upp till president Eva Röse. Hon gör för övrigt ett bra jobb för att hålla tempot uppe i boken.

När deckarförfattarna Arne Dahl och Jonas Moström slår sina påsar ihop slår det gnistor. Skaparen som är en verkligt overkliga spänningsroman där tempot är högt. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Eva Röse

Betyg:

De 20 bästa ljudboksförfattarna, enligt mig

Nu när jag lyssnat på mer än 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksförfattarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka författare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av författaren. Ibland skriver jag författare tillsammans och då har jag försökt fått med det som en fotnot. Det är två författare som sticker ut, Mattias Edvardsson och Stieg Larsson. Båda har fått femmor för alla böcker jag lyssnat på och har således medelbetyget 5,0 vilket är helt fantastiskt.

Författarna med högst medelbetyg

  1. Mattias Edvardsson – 5,00 (4)
  2. Stieg Larsson – 5,00 (3)
  3. Anders Roslund(Börje Hellström) – 4,67 (12)
  4. Pascal Engman(Johannes Selåker) – 4,63 (8)
  5. Sammy Jeridi – 4,60 (5)
  6. Jeffrey Archer – 4,60 (5)
  7. Dan Brown – 4,57 (7)
  8. Lars Kepler – 4,50 (10)
  9. Erik Lewin – 4,50 (4)
  10. Lena Ebervall, Per E Samulson – 4,43 (7)
  11. Camilla Läckberg – 4,38(8)
  12. Jussi Adler-Olsen – 4,33(6)
  13. Fredrik Backman – 4,33(3)
  14. Peter Nyström, Peter Mohlin – 4,33(3)
  15. Markus Lutteman – 4,29(7)
  16. Kristina Ohlsson – 4,25(12)
  17.  Cilla och Rolf Börjlind – 4,25(8)
  18. Caroline Grimwalker – 4,25(4)
  19. Don Winslow – 4,2(5)
  20.  Peter James – 4,2(5)

Antalet lyssnade böcker inom parantes.

Sneglar man utanför topp 20 listan så hittar man fantastiska författare som Leffe Grimwalker, Jørn Lier Horst, Pernilla Ericson och Cecilia Sahlström. Alla med ett medelbetyg på 4 eller mer.

Det kan också vara intressant att titta på vilka författare jag lyssnat mest på under åren. Den listan toppas av två amerikaner.

  1. Michael Connelly – 36 (3,86)
  2. David Baldacci – 33 (3,82)
  3. Jan Guillou – 30 (3,87)
  4. Dag Öhrlund – 26 (4,04)
  5. Håkan Nesser – 26 (3,50)
  6. Arne Dahl – 18 (3,94)
  7. Dan Buthler – 17 (4,35)
  8. Jo Nesbø – 17 (3,88)
  9. Peter Robinson – 17 (3,71)
  10. Mons Kallentoft – 17 (3,59)
  11. Lee Child – 16 (3,69)
  12. Jørn Lier Horst – 14 (4,00)
  13. Anne Holt – 14 (3,79)
  14. Anders Jallai – 13 (3,92)
  15. Liza Marklund – 13 (3,46)
  16. Anders Roslund – 12 (4,67)
  17. Kristina Ohlsson – 12 (4,25)
  18. Leif GW Persson – 12 (4,00)
  19. Harlan Coben – 12 (3,58)
  20. Kjell Eriksson – 11 (3,09)

Medelbetyget inom parentes.

Jag kan konstatera att båda listorna domineras av manliga författare. Det är inget medvetet val från min sida men historiskt har det varit så att det är fler män som skrivit lite hårdare spänningsromaner som är det jag lyssnar mest på. Något som håller på att ändras men då listan sträcker sig över nästan 25 år så hjälper det inte. Skulle jag lyssnat på Feelgood så skulle troligtvis fördelningen varit den omvända.

Det är naturligtvis svårt att göra en topplista som sträcker sig över nästa 25 år. Visst finns det böcker som jag skulle vilja omvärdera betyget på i efterhand för att boken har åldrats bättre eller sämre. Men samtidig så är det nog ändå mest rättvist att sätta betyget direkt efter man är klar med boken.

Jag är säker på att ni inte håller med mig om allt på listan, men det är ju det som är det fina med litteratur, det är okej att tycka olika.

Arne Dahl – I cirkels mitt

En bil med en direktör från ett stålbolag sprängs mitt på motorvägen. Kort där efter sprängs en reklamare som jobbar med en kampanj för ett oljebolag. Trots att det borde vara uppenbart att sprängningarna har en klimatkopplingen är bara Eva Nyman som ser kopplingen. Men det gör hon bara för att hon får maskinskrivna brev från gärningsmannen. Upptäckten gör att hon får i uppgift att sätta ihop en grupp för att ta reda på vem som ligger bakom sprängningarna och det är bråttom för breven fortsätter att komma och det fortsätter att sprängas. Spåren leder till en före detta kollega till Nyman som varit försvunnen i många år.

Efter Arne Dahls omåttligt populära böcker om A-gruppen och spinn-offen Opcop samt den senaste serien om Berger och Blom då är han nu tillbaka med ännu en specialgrupp inom polisen. Gruppen kallas Nova och temat för den första boken är ekoterrorism. Ett tema vi mött i Erik Lewins Arvet efter oss och Daniel Åbergs Bränd jord band annat. Så med ett aktuellt och intressant ämne får vi börja lära känna gruppens medlemmar. Jag tycker att det är en spännande samling, med sina motsättningar och sina personliga problem, precis som det ska vara.

Det är inte så ofta jag kommenterar bokens titel och omslag. Att böcker har samma titel är inget konstigt men den här boken har samma titel som en av Dan Brown böcker är ändå lite då man höjer på ögonbrynen. Lägg till att omslaget har ganska stora likheter med Stephen Kings Outsidern.

Efter att ha haft legendariska Torsten Wahlund, Johan Rabeus och Niklas Engdahl som uppläsare i sina tidigare serier så är det nu Magnus Roosmann som får ta sig an den här serien och det känns helt naturligt. Som om han inte gjort något annat än läst Arne Dahl-böcker.

När Arne Dahl börjar på ny kula gör han det med spänningsromanen I cirkelns mitt som handlar om det aktuella ämnet ekoterrorism. Men lugn vi känner igen spänningen, tempot och språket från hans tidigare. Så det blir en fin fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg

Arne Dahl – Friheten

Arne Dahl har jag älskat sedan första boken om A-gruppen. Hans målande språk och varma personporträtt har varit ett signum. När han för några år sen begravde han Hjelm och dom andra i A-gruppen. Det var säkert helt rätt. I den nya serien får vi lära känna Sam Berger och Molly Blom. Det som skiljer de två serierna är att den senare är mörkare, mer lik Jo Nesbøs böcker. Tycker också det går att dra en parallell till Anders De La Motte som först skrev dom fartfyllda böckerna i Geim-triologin för att sen växla över till den betydligt mörkare årstids serien.
Missförstå mig rätt, det här är en fartfylld deckare. Berger blir rekommenderad av sin fd kollega Deer att gå till en psykolog. Det blir upprinnelsen till en jakt på sanningen, eller på Friheten. Ibland kan även spänning och tempo bli för mycket. Här kan jag tycka att författaren ibland öser på lite för mycket och krånglar till det lite för mycket.
Arne Dahl öser på med spänning och tempo i Friheten. Kommer inte upp i A-gruppen klass men en fyra i betyg tycker jag den är värd.
Uppläsare: Niklas Engdahl
Betyg:

Arne Dahl – Mittvatten

Jag har följt Arne Dahl sedan första boken om A-gruppen. Det som jag tycker kännetecknar hans böcker är att han skriver deckare med finess. Men ibland blir det lite för mycket finess. För det finns en risk att författaren tappar sina läsare om historien blir för komplex. Då har vi kommit fram till tredje delen i serie om Sam Berger och Molly Blom kan jag känna att Dahl ibland använder lite för mycket finess. Till skillnad från böckerna om A-gruppen som var fristående böcker så bygger den här serien väldigt mycket på de tidigare böckerna i serien. Då det var över ett år sen jag lyssnade på Inland så tog det mig en fjärdedel av boken innan alla händelser och vem som var vem föll på plats. Det skulle vara näst intill omöjligt att kunna ta till dig den här boken utan de två tidigare. Det finns både för och nackdelar med ett sådant upplägg. Du kan få en mer komplex historia men du har svårt att få med sig nya läsare.

Boken är spännande när man väl kommer in i den. Dahl skriver bra och med ett tempot som inte är speciellt högt, men det är bra för att man ska hinna reflektera över det som händer. Jag kommer troligtvis kasta mig över en fjärde bok i serien också, men mer av gammal vana än att jag är så intresserad av hur det går för Sam och Molly.

Uppläsare: Niklas Engdahl

Betyg:

Arne Dahl – Inland


Jag har följt och gillat Arne Dahl sen Misterioso. Böckerna om A-gruppen var nyskapande. Med Utmarker släppte ha Kerstin Holm och Paul Hjelm, och den var riktigt bra. Så när jag började med den här boken var mina förväntningar väldigt högt uppskruvade. Tyvärr måste jag säga att dom inte riktigt infriades. Jag har suttit och funderat varför. Jag kom aldrig riktigt in i boken. Tyckte att historien var lite för komplicerad. Det är kanske jag som är lite trög men, nej jag tyckte det var svårt att hålla ihop det hela. Jo, den är spännande och allt som en deckare ska ha men…

Uppläsare: Niklas Engdahl

Betyg


Bok nr: 990

https://www.storytel.se//books/76130-Inland?appRedirect=true

Ljudboksåret 2016


En summering av mitt bokår 2016 är väl på sin plats så här på årets sista dag.  Till böcker som jag gillat men som inte kom ut under 2016 måste nämnas Terry Hayes I am Pilgrim och Gergory David Roberts Shantaram och Bergets skugga. Av böcker som kommit ut i år vill jag nämna Anne Holts Offline, Arne Dahls Utmarker och Dag Öhrlunds två böcker Där inga ögon ser och Tryggare kan ingen vara. 

Den roligaste boken i år var John O’Farrells Det finns bara två David Beckham, men man måste nog vara lite fotbollsnörd för att uppskatta den till fullo. Jag har sparat den bästa till sist, årets bästa bok är Malin Persson Gilitos Störst av allt. 

När jag räknar igenom min lista visar det sig att jag lyssnat på 93 böcker under 2016.

Arne Dahl – Blindbock

9173486965

Vilka är det egentligen som ligger bakom alla tiggare som sprider sig över Europa? Och vad har det för koppling till det sms som EU:s miljökommissionär får i limousinen hem från invigningsbanketten för Europols nya, pampiga högkvarter i Haag? Och till den tilltagande rasismen i Europa? För att inte tala om den döende mannen som släpper en mobiltelefon i en blind tiggares tiggarskål vid Hornstull i Stockholm? Det är het sommar i Europa. Europol får information om att ligorna som hanterar Europas tiggare styrs centralt och har kopplingar till större människohandel. Sedan ett par veckor har Paul Hjelm och hans Opcop-grupp storövervakning på den misstänkta ledningen för kontinentens tiggarligor. Gruppen befinner sig i en utrymd våning på ena sidan av en kanal i Amsterdam och spanar på en lägenhet på den andra. Just vid den här tiden blir Europol större. Den före detta polisbyrån, numera EU-myndighet, flyttar till ett mäktigt nytt högkvarter i Haag. Samtidigt sker ett drastiskt genombrott i den hittills rätt tröstlösa övervakningen. Och uppenbarligen försöker någon dessutom pressa en av Europas högst uppsatta politiker, den franska EU-kommissionären Marianne Barrière, just som hon är på väg att lägga fram ett internationellt lagförslag som äntligen kommer att sätta Europa på rätt kurs igen. Paul Hjelm tvingas ta inofficiella vägar för att utreda utpressningen, inte alltid så vackra, och spåren leder mot Europas högerextrema miljöer. När Kerstin Holm kommer på att hon har anlitat Gunnar Nyberg, före detta polis i A-gruppen, bosatt i Grekland, för ett uppdrag är det redan för sent. Nyberg har begett sig in i mörkrets hjärta.

Min kommentar: Det här är en bok som jag har lite svårt att greppa. Den har många parallella berättelser, både nya och med kopplingar bakåt i Dahlhistorien. Något som gör det lite svårt att hänga med i alla tvära kast och utan att avslöja något om slutet så måste men ändå säga att han får ihop det på slutet. Men Arne Dahl vore ju inte Arne Dahl om han inte lät en liten tråd bli hängande när sista stavelsen är inläst. Allt för att öppna för nya äventyr.Gunnar Nybergs temporära inhopp i historien känns först som en liten krydda. Men ju mer man tänker på det ju mer kommer på att man saknar den storvuxne polisen i historien. Det är bara att hoppas att han får göra fler inhopp i kommande böcker. Johan Rabaeus gör som vanligt en bra uppläsning men ibland blir hans rosslande och harklande lite i mesta laget att får rakt in i örat.

Uppläsare: Johan Rabaeus

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑