Håkan Mattsson – Reliken – stjärnornas budbärare

Martin tar ett sommarjobb som vaktmästare på Vela kyrka. Det blir startskottet på en helt otrolig historia som sträcker sig över 500 år via några av historiens stora vetenskapsmän och stora delar av Europa. Den första känslan är att det är en modern vuxenversion av Tordyveln flyger i skymningen. När historien sen tar fart så övergår den mer till Dan Brown bok. Sen kanske den inte riktig kommer upp i hans klass men det har jag inga problem att se genom fingrarna med. Jag tyckte historien trampade vatten i mitten men tog sedan fart när upplösningen närmade sig. Tycker också att historien ibland svävar ut lite för mycket ibland och har lite för många otroliga sammanträffande på kort tid. Det hör att den tappar i trovärdighet i mina öron. Nu är det här en påhittad historia full av fantasi, så då kan det vara förmätet att tala om trovärdighet, trots att det gnager hos mig. Hade jag inte fått tipset om boken hade jag säkerligen bläddrar förbi den, men är det något Håkan Mattsson lärt mig är att allt är inte alltid är vad det ser ut att vara på ytan. Precis som med hans roliga och underbara bok Stay Metal.
En extra fjäder i hatten att författaren läser boken själv.
Håkan Mattsson är tillbaka med en Änglar-och-demoner liknande historia. Reliken-stjärnornas budbärare kanske inte håller Dan Brown klass men är underhållande för en trea i betyg.
Uppläsare: Håkan Mattsson
Betyg:

Dag Öhrlund – Den yttersta rättvisan

Psykopaten Suzanne är tillbaka, med full kraft. Efter att ha misslyckats att döda sin kompanjon prästen Jessica tar hon ny fart med att skipa rättvisa, även utanför rättssalen. Det finns något lika befriande kittlande som skrämmande med en smart psykopat. Och det här är litteratur, så man behöver inte bry sig om att man själv inte håller med och tycket hon är galen. Sen kan man tycka olika mycket om berättelsen och hur karaktärerna framställs. Jag är inte helt såld på karaktärerna Suzanne och Jessica. Tycker dom är lite för förutsägbara. Lägg till att vissa av brotten är lite naiva. Det vill säga att de borde bli uppklarade av polisen. Ta till exempel ett dubbelmord på två poliser i början. Mig veterligt har Sverige inget ouppklarat polismord. Och ett dubbelpolismord skulle polisen inte släppa så lätt, även i en fiktiv värld.
En annan sak som förvirrar mig är Suzannes dubbla motiv till sina handlingar, både penga och ”rättvisa”, får inte riktigt ihop det.
Öhrlund tar också till tricket som blivit allt vanligare på senaste tiden, att låta karaktärer från två serier mötas. Det är kittlande, men då jag tycker böckerna om Truut är så mycket bättre så hoppas jag det stannar vid dessa korta möten. Finns en poäng att hålla isär serierna.
Är fortfarande inte helt såld på Dag Öhrlunds serie om åklagaren Suzanne. Men Den yttersta rättvisan är både spännande och underhållande så en trea i betyg blir det.
Uppläsare: Anna-Maria Käll
Betyg:

Lotta Luxenburg – Infiltratören

Jag har med stort nöje följt Lotta Luxenburgs serie om Klara och Nick. Så det var med höga förväntningar jag kastade mig över hennes nya serie om Stockholmsgruppen. Som titeln på serien skvallrar om så utspelar även denna bok i Stockholmsmiljö samt att det handlar om en ny grupp poliser. Handlingen kretsar kring Isabella och Nikolaj som infiltrerar ett ryskt brottsnätverk. Jag blir tyvärr inte helt övertygad. Att en polis tar sig an uppdraget att jobba som infiltratör utan förkunskaper gör att jag tappar förtroendet. Och ett tappar förtroendet är svårt att hämta igen. För även om ansatsen är god att få bort trafficking och prostitution så har polisen lagar och regler att hålla sig till, något det är lite si och så med ibland.
Mina höga förväntningar på Lotta Luxenburgs nya serie om Stockholmsgruppen uppfyllde inte mina högt ställda förväntningar. Infiltratören är stundtals spännande men sakna det lilla extra så får en trea i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Måns Gahrton – Fotbollens mest magiska ögonblick

Nu i Coronatider då fotbollsabstinensen är som störst är den här boken som balsam för själen. Jag lyssnar på boken samtidigt som SVT sänder matcherna från VM 94 i sin helhet. Jag har tagit del av merparten av matcherna från 80-talet och framåt i den här boken på radio, tv eller på plats. Så det är med mycket igenkänning jag hör Zlatan cykelsparka på Friends, Robert Prytz tårar i Prag eller Zidans skallning i sin sista match. Författaren blandar fakta med klassiska radioreferat. Att höra Granqvist, Kinch, Engstrand, Hyland, Jerring mfl kan verkligen få mina hårstrån på armarna att resa sig. Men det som får boken att lyfta är författarens egna upplevelser från läktaren. Han har också varit med. Vi får alla kvalrysare från Gelsenkirchen till miraklet i Milano och alla EM och VM matcher dom senaste 50 åren. Tyvärr är det ju inte bara an njutning med tanke på vissa resultat, men det är ju så fotboll är och ska vara. Gahrton har verkligen utnyttjat ljudboksformatet till max.
För dig som också saknar fotboll och inte har något emot nostalgi så är Måns Gahrtons Fotbollens mest magiska ögonblick en lisa för själen. Vi får allt 4-4 i Berlin till VM 94 via fakta och klassiska radioreferat. Klar trea i betyg.
Uppläsare: Måns Gahrton
Betyg:

Helene Flood – Terapeuten

Psykologen Sara har sin mottagning i sitt hem. Hon och hennes man Sigurd har ärvt ett stort hus i Oslo. Huset är i behov av omfattande renovering men tid och pengar gör att det går långsamt. En dag försvinner hennes man och det blir upprinnelsen till en spänningsroman där vi vill veta vad som hänt. Så långt har boken alla ingredienser för spänning. Jag valde boken för att den fått så bra kritik så mina förhoppningar är riktigt stora. Vi får bit för bit får reda på vad som hänt men jag blir inte fast. Tycker inte boken suger tag i mig, tycker det går lite för långsamt. Historien har några oväntade kast och en spännande upplösning men det räcker inte. En stjärna i kanten för My Holmstens uppläsning.

Jag tycker inte Helene Floods Terapeuten riktigt fångar mig, blir inte så spännande jag hade hoppats på. Så betyget kommer bara upp i en trea.

Uppläsare: My Holmsten

Lotta Luxenburg – Förföljda

I Lotta Luxenburgs tredje bok i serien om poliserna Nick och Klara är det deras grupp som angripen. Det är klart att det blir extra intressant när en series huvudpersoner angrips av mördare, men det kan också bli för mycket av det ”goda”(eller onda). Något som jag tycker är fallet i den här boken. Priset man får betala är att man tappar i trovärdigt när lite för många i en grupp poliser blir angripna och deckare bygger till stor del på trovärdighet. Iallafall för mig. Sen är jag ju väldigt förtjust i persongalleriet i den här serien. De fina Petra och Holly och den onde åklagaren, så den boken har har om inte allt, så mycket. För tillfället är nu min bokhylla tom vad det gäller böcker i serien. Men jag hoppas att det snart kommer nya böcker i serien för jag gillar den.

Förföljda är inte den bästa bok i Lotta Luxenburgs serie. Boken brister lite i trovärdighet men vägs upp av sitt persongalleriet, så en tre är ett rimligt betyg.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

Sara Åström, Anette Sandlund – Vid skogens slut

Nu kan vi pricka in Piteå på deckarkartan. För precis som Visby har sin Maria Wern och Fjällbacka sina poliser har nu Piteå fått sin Sofia Vinter.

Det finns en utmaning när en författare ska skapa tex ett fiktivt MC gäng för att men inte kan använda sig av Hells Angels, det kan lätt bli lite överdrivet och då inte så trovärdigt. I den här boken är det en påhittad sekt som är en blandning av Scientologerna och Knutby man försöker skapa. Jag blir inte helt övertygad.

För att hålla kvar vid trovärdigheten lite så får Sofias grupp med Socialtjänst, polis och skola en oproportionerligt stor roll i ett så pass allvarligt brott som ändå sker, vilket ger lite Kalle Blomkvist känsla.

Nu låter det som jag sågar boken totalt, vilket inte är min avsikt. Det är en både spännande och välberättad och Rakel Molins uppläsning är glimrande.

Åström&Sandlunds Vid skogens slut tappar lite i trovärdighet ibland men gillar man mysdeckare och kommer från Piteå skulle man nog ge den mer än min trea i betyg.

Uppläsare: Rakel Molin

Betyg:

Dick Sundevall – Det farliga Sverige

Dick Sundevall är författaren och journalisten som bl.a. varit med och fått oskyldiga Joy Raman fri efter 8 år i fängelset och skrivit en bok om Torpeden Johan Darwich. Men det jag känner honom bäst som är böckerna om infiltratören Peter Rätz och hans hanterare. Den här boken är som en sammanfattning av allt det. Så har man läst hans andra böcker är det en hel del upprepningar. Det farliga Sverige kom första gången ut 1995 och i en ny version 2013, så den har några år på nacken. Samtidigt känns den mer aktuell än någonsin. Han för i boken ett resonemang om grov organiserad brottslighet, något vi då och nu lägger stora resurser på. Men om vi titta var flest brott begås så är det i hemmet, men det är inte lika intressant att diskutera eller ta politiska poäng på. Dick ger också exempel på hur vi ska kunna se till att färre pojkar, för det är i stort sett bara pojkar, att rekryteras in i kriminalitet. Som en brottsling sa, desto senare ungdomar är ute, desto fler kriminella träffar dom. Så att hålla ungdomar hemma på nätterna är en åtgärd och att inte sätta dom i fängelse är en annan.
Dick Sundevalls Det farliga Sverige är trots några år på nacken en aktuell bok i debatten om kriminaliteten i samhället. En klar trea.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

Joakim Zander – Simmaren

Simmaren är en internationell spänningsroman. Den rör sig över Mellanöstern, USA och stora delar av Europa. Att få till trovärdigheten i en bok som spänner över flera kontinenter är inte alltid så lätt, men det tycker jag funkar i den här boken. Vi tar rygg på juristen Klara Walldéen som blir jagad genom Europa. Hennes sårbarhet gör henne till en trovärdig karaktär.

Jag vet inte om jag var lite okoncentrerad under den här boken men fram till halva boken tyckte jag att det var lite svårt att hålla koll på alla karaktärerna. Det är så klart ett minus, men det kan som sagt vara min okoncentration. För annars är det fart och action som gäller i den här boken.

Det var ett tag sen jag lyssnade på Peter Andersson som uppläsare. Han är riktigt bra i den här boken.

Joakim Zander levererar fart och action i sin bok Simmaren. Bra men saknade det lilla extra så en godkänd trea i betyg.

Uppläsare: Peter Andersson

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑