Dag Öhrlund – Dom meddelas redan i natt

Vi har redan kommit fram till den tredje boken om domaren Suzanne Eriks. För mig känns det fortfarande som den nya serien. Jag har inte riktigt kommit in i den än. Ja, Eriks vill rensa upp i Sverige. Rensa upp dom som hon stör sig på på ett eller annat sätt. Det kan vara högt i form av våldsmän och sexualförbrytare och lågt i form av kollegor som fiser. Till din hjälp så fortsätter hon att tvinga väninnan och prästen Jessica. Detta omaka och på pappret oförvitliga par begår det ena mordet, brottet övergreppet efter det andra. Visst finns det en handling i boken. Men till slut känns det bara som Öhrlund staplar vålds och sexhandlingar på varandra. Det är tur att Öhrlund skriver så bra annars skulle boken falla ganska platt.
I Dom meddelas redan i natt möter vi för tredje gången psykopaten och domaren Suzanne Eriks. Jag tycker det är tur att Dag Öhrlund skriver så bra, annars skulle boken falla platt. Blir en trea i betyg.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Betyg:

Lee Child, Andrew Child – Vaktposten

Lee Child är framme vid bok nummer 25 om sin fd. militärpolis Jack Reacher. Som vanlig börjar boken med att Reacher kliver av bussen i en anonym småstad någonstans i USA och som vanlig blir han indragen i någonting. Den här gången är det en kidnappning IT kille han lyckas förhindra men blir som vanlig indragen i något större. Grundstoryn är att den lilla staden sedan någon vecka är utsatt för en cyberattack där IT killen är ansvarig.

En av dom saker jag hakat upp mig på i de senaste böckerna är Reatchers dåliga teknikkunskap, en okunskap på gränsen till förakt. Ja han är lite äldre men att använda en mobiltelefon idag kräver inte en ingenjörsexamen. Det göra att det krockar en hel del när temat i boken är dataintrång och cyberattacker. Sen är det som vanlig en spännande och välskriven bok. Jag kan inte rå för att jag blir imponerad när Reacher genom att skrämma fyra eller fem motståndare i en uppgörelse bara genom att berätta hur han kommer att göra dom illa. Det i kombination med hans förmåga att lösa problem gör honom till en litterär superhjälte för mig.

Men det här är en av de sämre böckerna i serien. Historien med det utslagna datasystemet i staden håller inte och då hjälper inte ens Reatchers superkrafter för att rädda det hela.

Lee Child har kommit fram till den 25:e boken om Jack Reacher. Tyvärr tycker jag Vaktposten är en av de sämre i serien. Även om huvudpersonen är lika bra som vanlig känns historien inte trovärdig, tyvärr bara en trea i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosman

Betyg:

Dan Carlin – Hardcore History

Det finns många frågor man inte visste att man vill veta svaret på? Påverkas utrikespolitiken av barnuppfostran? Kan mänskligheten hantera vaken som kan förinta mänskligheten? Har den tekniska utvecklingen peakat?
Författaren och historikern Dan Carlin började ställa den här typen av frågor i sin podd Hardcore History och som nu är samlade i bokform. Det intressanta är att vi inte får några klockrena svar på frågorna. Ibland får vi olika alternativ, ibland får vi det som är mest troligt. Men det är vi som lyssnare dom har det sista ordet. Vi får själva välja vad vi tror på. Boken kan ibland bli lite akademisk och faktatung, men det kanske är nödvändigt för att föra diskussionerna kring dessa frågor.
I Hardcore History ställer Dan Carlin många intressanta frågor. De resonerar han sen om på ett intressant och roligt sätt, en trea i betyg från mig.
Uppläsare:

Danny Wattin – Lärarinnan

Vi har alla suttit på föräldramöten med dom där kränkta föräldrarna, eller dom som bara vill ställa frågor för att visa att dom är engagerade. I den här boken får vi dom i kubik.
Elin kommer hem efter att flackat världen runt. Hemma upptäckter hon att relationen till familjen forfarande är lika komplicerad som när hon åkte. Det leder till att slår vad med din bror att hon ska klara ett halvår i svenska skolan. Där träffar hon dom orediga eleverna, oengagerade kollegorna, den fega rektorn och så föräldrarna.
Nu är jag gift med en biträdande rektor och har en dotter som läser till lärare, men jag tror att det räcker att ha gått i skolan eller haft barn i skolan för att känna igen sig i den här boken.
Det finns partier när man skrattar högt. Skrattar av igenkänning och för att Elin är så kvick och rapp.
Tyvärr tycker jag boken tappar i trovärdighet under andra halvan. Hennes metoder och sätt att arbeta och att trycka till sin bror glider lite för långt från verkligheten. Men det rappa språket, de roliga formuleringarna och hennes tokiga upptåg fortsätter genom hela boken.
I Danny Wattins Lärarinnan får vi följa Elin som tar sig an den svenska skolan. Den är rolig så man skrattar högt ibland och kan rekommenderas varmt till dig som vill ha några timmars igenkännande skratt. Betyg en stark trea.
Uppläsare: Emma Peters

Betyg:

Peter Englund – Söndagsvägen

I Söndagsvägen möter True Crime Svenska Akademin. Peter Englund är känd för sina historiska romaner. Man tänker inte på att historia även kan vara i närtid och att True Crime är just historia. Så därför är det inte så konstigt som det låter att Peter Englund ger sig in i denna trendande gener. En sommarkväll 1965 hittas en ung kvinna död i sitt radhus, på Söndagsvägen i en förort söder om Stockholm. Upplägget är det vanliga i True Crime litteraturen. Vi får brottet beskrivet och får sen följa polisutredningen. Det är hygiennivån för den här typen av böcker men för att det ska bli intressant krävs något mer. I den här boken är det beskrivningen av tidsandan som är detta, något mer. Det här är en tid jag inte själv upplevt men samtidigt känns den väldigt bekant. Det känns som att vi blir förflyttade tillbaka 55 år i tiden med allt vad det innebär. En tv-kanal som slutade sända kl 22, unga kvinnor drömde om att bli sekreterare och telefonen hade sladd. Jag tycker det funkar väldigt bra.
Peter Englund förflyttar oss tillbaka till 1965 i True Crime boken Söndagsvägen. Intressant historia och en fin tidsskildring ger boken en stark trea i betyg.
Uppläsare: Christoffer Svensson
Betyg:

Fanny Widman – Det är nog nu

Hur recenserar man en nära kollega? Jag vet inte, har aldrig gjort det men lovar att göra mitt bästa. Fanny driver den populär podden Fannys förebilder där hon samtalar med framgångsrika kvinnor inom politik och näringsliv. Dessa över 100 intervjuer tillsammans med hennes egna kunskaper och reflektioner ger en bra och stabil bas när det gäller jämställdhet, det den här boken handlar om. Jag tycker att jag är en jämställd man med öppet sinne. Men efter att ha jobbat och följt Fanny under ett och ett halvt år har även jag insätt att det kanske inte är så. Eller rättare sagt jämställhet handlar inte bra om hur jag beter mig, när det är strukturerna och de stora penseldragen det är fel på. Det visste jag innan, men det är kunskap man måste bli påmind om lite då och då. Som vit medelålders man är det inte en speciellt smickrande lyssning att få höra en massa sanningar, men nyttigt. Det nyttiga är att det får mig att fundera och reflektera, både över mitt eget beteende och världen i stort. Det jag kommer fram till är att jag håller om det mesta i boken men inte allt. Samtidig är det svår att som man diskutera ämnet jämställhet, därför att motargumentet ofta är, du förstår inte för du inte upplevt det själv. Nä, det är sant men jag tror att det är en förklaring varför många män då inte engagerar sig. Jag är övertygad att även män har förmågan att sätta sig in i och se andras perspektiv. För oavsett om det handlar om jämställhet, försäljning eller vara en just kompis handlar mycket i livet om att kunna sätta sig in i, förstå och agera så att människorna runt dig mår bra och växer. Något jag är övertygad att både män och kvinnor kan.
Det jag gillar med boken är att den är full av konkreta råd. Många av dessa funkar lika bra för män som kvinnor, som till exempel att det är viktigt att välja sin chef eller att man inte ska skratta med när någon drar sexistiska skämt.
Jag tycker alltid det är ett plus när författaren läser sin egen bok något Fanny gör och gör riktigt bra. Det blir som ett Fannys Förebilder extended version.
Fanny Widman läser sin egen bok Det är nog nu. Med stöd från sina över 100 poddavnitt ger hon konkreta råd om jämställdhet för både män och kvinnor. Blir en välförtjänt jämställd trea i betyg.


Uppläsare: Fanny Widman
Betyg:

Olof Lundh – Landslaget enlig Lundh

Olof Lundh är en av dom få grävande fotobollsjournalister vi har i det här landet. Som fotbollsfans så håller man inte alltid med om det som skrivs, men det är så det ska vara. Olof Lundh har varit journalist under hela den tiden jag har följt landslaget. Jag var inte på hans första jobb Skottland på Ullevi men skulle gissa att jag har sett ca 80% av landslagets hemmalandskaper och ett antal borta sedan dess. Det gör ju den här boken som en odyssé för mig. Det är intressant att få se och höra det man själv upplevt inifrån eller från ett journalist perspektiv. Boken har fått en hel del uppmärksamhet dagarna efter den släpptes, speciellt kring hur Zlatan har behandlats eller behandlat andra. Har man följt svensk fotboll de senaste 20 åren är det inte mycket till nyheter. Det nya är möjligtvis att det finns spelare och ledaren som pratar om det, om än anonymt. Att Zlatan är vår genom tiderna största är det ingen som ifrågasätter, men jag tycker det är bedrövligt hur förbundet särbehandlat honom och låtit honom styra och ställa. Historien om när han, genom förbundet, försökte stoppa Ljungbergs hederspris säger ju de mesta. Annars hade jag stor behållning av kapitlet om hur man pusslade ihop startelvor samt när man skulle få fram Hamréns efterträdare. Även en fjäder i hatten att Olof själv läser boken.
För oss som följt svenska landslaget de senaste 20 åren är Landslaget enligt Lundh ett måste. Olof Lundh bjuder på underhållande och intressanta berättelser om svensk fotboll. En stark 3:a i betyg.
Uppläsare: Olof Lundh
Betyg:

Ben Woodward – Rage

Ett par månader innan det amerikanska valet kommer den rutinerade journalisten Bob Woodward med din andra bok om Donald Trump. Till skillnad från den första Fear så har han den här gången även byggt innehållet på intervjuer med Trump. Något som naturligtvis ökar den redan höga trovärdigheten Woodward redan har. Innan jag börjar berätta hur jag uppfattar innehållet och vad jag tycker om det ska jag lägga in några brasklappar. Det finns alltid en önskan om uppmärksamhet från journalister som skriver den här typen av böcker och det gäller speciellt när det rör politiker tätt in på ett viktigt val. Man bör också ha en förståelse att trots att vi i Sverige ofta tycker att vårt svenska samhälle är ganska likt det amerikanska så är olikheterna ibland både många och stora. Det gäller synen på media, hur man uttrycker sig, värderingar, hur man lever osv.
Med det sagt så är jag ändå så förundrad hur det kan sitta en man på världens mäktigaste stol och förvånansvärt ofta bete sig som ett litet barn. Och inte ett snällt litet barn utan ett tjurigt och elakt barn. Vi får följa händelsens bakom när James Comey fick sparken från FBI. Där det visas hur besatt Trump kan bli. Under den tiden kunde han inte göra något annat. Det är ju bara tur att ingen katastrof inträffade just då. Katastrofen eller den stora utmaningen kom ju efter Comey och Muller utredning, pandemin. Hur han hanterade eller inte hanterade pandemin och Black lives matter demonstranterna är det som upptar bokens senare del. Woodward försöker pressa Trump om att försöka pressa Trump att vara självkritisk. Men det är ju som att dunka huvudet blodigt mot en vägg. Han viker inte en tum. Sen tror jag man måste vara väldigt intresserad av amerikansk politik för att lyssna på den här boken.
Den legendariska journalisten och författaren Bob Woodward har en en gång granskat Trump. Jag lyssnar på den här boken med skräckblandad förtjusning, blir en trea i betyg.
Uppläsare: Robert Petkoff
Betyg:

Fredrik Reinfelt – 3 november 2020 Ödesvalet

För oss som följer utvecklingen i USA med skräckblandad förtjusning är Fredrik Reinfeldts bok ett måste. Till skillnad mot tex Bob Woodwards Fear är det här är inte en bok om Trump utan om valet den 3 november. Men då han är den ena av de två huvudrollsinnehavarna i höstens val så tar han naturligtvis mycket plats ändå.
Jag har lärt mig mycket om det ibland väldigt märkliga amerikanska valsystem. Som att det det skiljer sig relativt mycket från delstat till delstat.
Sen tycker jag att genomgång av alla 50 delstater lite väl mycket Statistik årsbok över det hela.
Det är väldigt modigt av en före detta stadsminister att gå ut och dra slutsatsen att världens enda supermakt är på väg mot att bli en auktoritär stat, speciellt Trump skulle bli återvald. Men det är både logiskt och lätt att följa hans resonemang.
Nu tror jag man har störst behållning av boken nu de närmaste två månaderna, då den har ett väldig tydligt bäst-före-datum.
Fredrik Reinfelt gör en gedigen genomgång av det amerikanska valsystemet och presidenter genom tiderna. Men det är konsekvenserna av utgången i valet som gör 3 november 2020 Ödesvalet intressant, en trea i betyg.
Uppläsare: Per Juhlin
Betyg:

Christian Svahn – Inkarnation

En ung flicka tar sitt liv och en man blir avrättad utanför stans största köpcenter. Det är två händelser poliskommissarie Lenny Haraldsson får ta sig an. Det här är en klassisk svensk polisdeckare, på gott och ont. Den har en stad, en uppsättning poliser och ett eller flera mord som ska lösas. Staden i det här fallet är Malin Fors-land, Linköping. Det här är en välskriven och spännande bok och som har några oväntade vändningar. Sen är frågan om den sticker ut? För konkurrensen i denna typ av deckare knivskarp. Svaret blir nog ett nja.
Jag gillar Fredde Granbergs väldigt nedtonade inläsning av boken.
Christian Svahns debut Inkarnation är en klassisk svensk deckare. En stad, en grupp poliser och några brott. Välskriven, spännande men saknar det lilla extra för att sticka ut, så en trea i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑