Sködebarn av Hans Rosenfeldt

Ett nyfött spädbarn hittas dött på en gammal kolerakyrkogård i skogen utanför Haparanda. Den stora frågan är: var är kvinnan som fött barnet?

Efter ett års sjukskrivning efter Thomas död är Hanna Wester tillbaka i tjänst – och kastas direkt in i den makabra utredningen. Samtidigt återvänder yrkesmördaren Katja till Haparanda med ett uppdrag: att hitta två gravida kvinnor som har rymt. Hurvida det har något med den unge KD politiken som sitter i morgonsoffan och berättar att han och hans fru äntligen väntar barn efter flera missfall är oklart. Klart är att kort där efter ringer hans telefon och en kvinna hotar, på bruten engelska, att avslöja vem som verkligen bär deras barn.

Det här är uppföljaren till Vargsommar, som kom som bok 2020 och blev TV-serie 2024. Återigen får vi följa den inåtvända polisen Hanna Wester i ett mörkt och kargt Norrbotten. Hans Rosenfeldt visar åter sin skicklighet i att skapa komplexa karaktärer – precis som med Saga Norén och Sebastian Bergman.

Jag har nyligen lyssnat på Jenny Rognebys De märkta barnen, där stulna barn och surrogatmammor står i centrum. Även om böckerna i övrigt skiljer sig åt finns vissa beröringspunkter när det kommer till vilka som utnyttjar ”systemet”.

Det här är en historia med flera trådar som sig bör knyts ihop på slutet. Trådar som stäcker sig långt från Haparanda. Tråden som nystar sig in i Ryssland för tankarna till Gregg Hurwitz serie om Orphan X och det hemliga agentprogrammet. Att sy ihop en historia med hemliga agentprogram, en kantig polisänka i Haparanda är riktigt snyggt. Hatten av.

Precis som i första boken är det Lo Kauppi som står för inläsningen. Hon är, i mina öron, den okrönta drottningen av norrländska ljudböcker – en krona jag gärna sätter på hennes huvud.

Äntligen kommer Hans Rosenfeldt med uppföljaren till Vargsommar.  Skördebarn börjar med ett dött spädbarn och en försvunnen kvinna. Uppföljaren är nästan lika bra vilket säger en hel del, det blir en fyra.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg

Den sista lägerelden av Olof Lundh

Fotbolls VM 1958 brukar räknas som det första tv-sända mästerskapet i Sverige. Sedan dess har det varit en huggsexa om rättigheter på sport. En huggsexa som accelererat de senaste åren då antalet kanaler som kan och vill sända sport har ökat.

För mig har sport i TV alltid varit det jag sett fram emot mest. På 70 och 80-talet var utbudet begränsat och sport var lika ovanligt som tecknad film i svensk TV. I slutet på 80 talet startade TV3 sända och när dom köpte rättigheterna till Hockey VM i Globen 1989 så slog det ner som en bom. Det var den första gången vi fick känna på vad som komma skulle. För samtidigt som utbudet ökade så var och är det ändå de ändå de stora mästerskapen som är det vi är mest intresserade av.

I den här boken får följa spelet bakom kulisserna när de stora TV kontrakten ska skrivas. Ett spel som inte alltid tål dagens ljus. Bara det som Svenska fotbollsförbundet sysslat med sedan 90-talet skulle kräva en egen bok.

Man behöver inte vara sportnörd som mig för att uppskatta den här boken. Men intresse för media och samhällets drivkrafter underlättar. För även om det är idrott som står i centrum så är det här en beskrivning av hur TV utvecklats sedan slutet på 80-talet och hur idrotten blivit rika(eller varit giriga) under samma tid. För det är få evenemang/ligor som människor är villiga att lägga så mycket pengar på idag som TV sänd idrott.

Olof läser boken själv vilket som alltid ger ytterligare tyngd till orden.

Fotbollsjournalisten Olof Lundh visar åter igen att sport är så mycket mer än det som sker på en arena. I Den sista lägerelden så får vi reda på allt fult, och lite fint, spel bakom TV-bolags kamp om rätt att sända sport på TV. Som sportnörd delar jag ut en fyra.

Uppläsare: Olof Lundh

Betyg:

Sot av Sara Strömberg

En kvinna hittas död efter att ha fallit från hög höjd i ett av Åres finare hotell. Något Vera Bergström får nys om och nyheten växer ännu mer när det visar sig vara den välkända modeskaparen Ewa Åkerman som dött.

Någon dag senare sprängs en man i sin båt utanför Åre. Två fall som inte ser ut att ha något med varandra att göra. När polisen helt utesluter samband så gräver Vera vidare. Ett grävande som ger henne ett försprång mot polisen, men också utsätter henne för fara. Spåren leder långt utanför Jämtlands gränser.

Samtidig som Vera gräver så upptäcker den nyskilde psykologen Mikael en svårt skadad kvinna vid sitt sommarhus. Hon vägrar tala om vem hon är men Mikael tolkar det som rädsla för en misshandlande man. Men är det så? 

Det här är den fjärde boken om den truliga journalisten Vera Bergström. Trots att hon äntligen blivit sambo med den oroligt tålmodige Thomas är det ändå något som skaver lite. För när andra skulle känna sig lugn av att bli omhändertagen så börjar det krypa i kroppen på Vera. Jag tycker att det är det som gör henne intressant som karaktär. Sen blir det ännu mer intressant när hon tar hjälp av AI i sitt sökande efter sanningen. Något som också skaver lite hos en journalist från den gamla skolan.

Utan att avslöja för mycket så leder trådar utanför Sverige gränser.  Snyggt att kunna få in det samtidigt som Vera håller sig på hemmaplan. 

Det här är en serie som verkligen passar Katarina Ewerlöf som hand i handske. Den enda jag kommer på som skulle göra det lika bra är Helena Bergström. Med tanke på att hon spelar Annika Bengtzon och det finns vissa likheter mellan Annika och Vera. Men nu läser ju Helena Bergström inte in böcker så det resonemanget kan vi lägga ner.

I Sot drar historien sig ut i världen medan Vera Bergström håller sig i Jämtland. Sara Strömberg utvecklar sin truliga reporter och sina historier. Det här gillar jag och ger den en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

Frusen sorg av Jan Melander

En man hittas mördad vi sin stuga utanför Härnösand. Då mordet innehåller vissa rituella inslag så kallar den lokala polisen in Riksmordgruppen i form av utredaren Manfred Edlind och rättspsykiatern Carin Sundin. När ytterligare ett mord, den här gången på en kvinna sker så ökar pressen på utredningsgruppen. Vid en första anblick ser det inte ut att finnas några kopplingar mellan de två offren. Utredningen går framåt och en man grips. Men är det verkligen rätt man de har gripit?

Det här är en deckardebut som sticker ut. Vi har sett böcker där olika typer av Riksmordgrupper hjälper den lokala polisen så det är inget nytt. Vi har sett otal böcker där ett mord leder till fler och vi har definitivt sett poliser som jagas av egna demoner. Så man kan inte säga att boken innehåller så många nya pusselbitar. Ändå är känslan att de sätts ihop på ett väldigt snyggt och smart sätt. Ta bara Manfred och hans vilja att vara en i gruppen samtidig som har ändå gör sina misstag. Eller hans kollega som kanske dricker lite för mycket men är ändå knivskarp i sina analyser.

Jag tyckte att historien drog iväg lite i mitten av boken men det räddades upp av en bombastiskt slut. Som ni hör så har jag svårt att sätta fingret på exakt vad det är jag gillar med boken men efter lite funderande så tror jag det är den fina balansen mellan knivskarpt polisarbete och sårbara människoöden. Låter det pretentiöst? Ja, kanske men ibland känner man bara att en historia berör. Här ser jag redan fram emot en uppföljning.

Det blir inte sämre att det är Martin Wallström som gestaltar Manfred. Han hjälper verkligen till att bygga upp den Twin Peaks liknande stämningen i den här boken.

Frusen sorg är en lika snygg som smart deckardebut. Det märks att författaren Jan Melander är väl bevandrad i trakterna kring Härnösand och polisyrket. Jag föll som en fura och delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Lucia är död av Katarina Wennstam

Under Lucianatten 1897 är det både kallt och mycket snö i Stockholm. Samma natt försvinner en ung kvinna från Dalarna som blivit utsedd till just Lucia på Skansen. Just för att det är så kallt så blir det en kamp mot klockan för att hitta henne, en kamp som Fredrika Nilsdotter blir en del av. 

Fredrika driver sin sedan något år sin detektivbyrå trots kvinnor inte får jobba som detektiver. Men historien kring den försvunna, eller som bokens titel hintar om att Lucian är död är bara en ram. Det här är en beskrivning av hur människor och framförallt kvinnor lever i Stockholm i slutet på 1800 talet. För detta ska få en mänsklig form så är det  väninnorna Fredrika, Edit, Olga och Hildur som står i centrum. Fyra kvinnor som spänner över alla de samhällsklasser som fanns i Stockholm på den tiden. Så jag skulle kalla det här en historisk roman snarare än en spänningsroman. Nu ska vi inte klyva hårstrån här då kategoriseringen inte  spelare någon roll. 

Jag gillar att lära mig en massa saker om Stockholm strax före förra millennieskiftet. Vem vill inte lära sig att den tidens bratz kallades Grilljannar. Jag gillar även att få en inblick i den gryende jämställdhetskampen. Sen tycker jag att kläderna tar en alldeles för stor plats. Ja jag vet att det var en viktig del i jämställdhetskampen, ja Hildur jobbar som sömmerska och ja kläderna var viktiga för Grilljannarna. Men precis som jag har svårt för långa och detaljerade beskrivningar av bilar eller vapen tycker jag det är för mycket beskrivningar vad alla har på sig i den här boken.

Efter boken får vi höra ett samtal mellan Katarinorna, författaren och uppläsaren. Vi i Ljudboksklubben har kört ett antal intervjuer med just författare och uppläsare och det brukar bli väldigt intressant. Det här borde fler böcker ha.

Den förra boken i serien, Död mans kvinna, vann tidigare i år Storytel Award i kategorin spänning. Jag tycker inte den här ljudboken når upp i den klassen men ser ändå fram emot nästa bok i serien.

Jag brukar väldigt sällan klaga på en uppläsare, och speciellt inte Katarina Ewerlöf. Men när hon ska gestalta personerna från Dalarna här så blir det inte bra. Det gör ont i mina öron när hon pratar dalmål i den här boken.

I den tredje delen av Sekelskiftesmorden så är Lucia är död. Katarina Wennstam fortsätter att teckna kvinnors kamp för ett anständig liv strax före förra sekelskiftet via brottsutredning, hyskor och sammetsklänningar. Blir en fyra.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

Onskan söker sorgen av Leif Applegren

Bara några månader efter att Greta blivit änka så får hon besöka av en man som utger sig för att vara en vän till hennes framlidne make. Mannen presenterar sig som Franko och har med sig både blommor, mat i form av rostbiff och potatissallad och till och med en box rosévin. Han uppträder mycket hövligt och beklagar att han var bortrest under makens begravning. Så trots att Greta känner oro så släpper hon in honom.

Greta är inte den första som får besök av mannen som kallar sig Franko. Ett rovdjur som ger sig på nyblivna änkor genom att läsa på om dem och sen via telefon eller besök vid graven kontakta dem med önskan att få besöka dem i deras hem. Väl där slutar det med att deras liv återigen slås i spillror.

Då Franko härjar i västerort utanför Stockholm så hamnar brotten hos Västerortspolisen och senare på åklagare Mats Ljunggrens bord. Det som först ser ut som enskilda brott blir när de läggs samman ett mönster. Ett mönster som också visar på att de grova rånen blir grövre och grövre. De inblandade inser att Frankos framfart måste stoppas. Så steg för steg tar det sig närmare honom.

Det här är den tredje boken om åklagare Mats Ljunggren. Varje bok har ett tema och den här gången har vi kommit fram till grova rån mot äldre. Ett ämne som engagerar och upprör, precis som våld mot kvinnor som var temat i boken innan. Just förmågan att engagera tycker jag är en av Appelgrens främst egenskaper. För visst blir man upprörd när någon ger sig på gamla människor när de är som mest sårbara. En grupp som oftast har som grundinställning att lita på andra människor. Vilket är en väldigt fin egenskap.

Så det Appelgren gör är att han förvandlar ganska enahanda polis och åklagar jobb till spänning på riktigt med en hög grad av engagemang. För här vill man verkligen att skurken ska åka dit, ordentligt. Och i centrum står åklagaren Mats Ljunggren. En riktig hedersknyffel. Det är så skönt att ha en riktigt reko huvudperson som ändå tar tuffa beslut och inte är mesig. Ljunggren har varit huvudpersonen även i de två tidigare böckerna. Nu är det två respektive fyra år sen de kom ut, men jag kommer inte ihåg att han hade en lika framstående roll i de böckerna.

Appelgren får mig engagerad och får mig att vara på tå genom hela boken. Något som är viktigt att vara, till sista ”sidan”.

Precis som de två tidigare böckerna så är det Jonas Malmsjö som läser. Tja vad kan man säga, en trygg och säker Malmsjö-inläsning.

En man sätter i system att råna äldre kvinnor i deras hem i Onskan söker sorgen. Shit va jag gillar Leif Appelgrens förmåga att få mig engagerad i en historia.  Jag delar ut en fin fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Bytet av Anton Berg

Sommaren 1995 ska Filip jobba på kärnkraftverket inne i Oskarshamn. Det betyder att han måste ta bussen från Figeholm varje morgon. På den bussen lär han känna Jojje. Förutom att dom är jämnåriga så är det kärleken till Bruce Springsteen som för dom samman. Det här blir deras första stapplande stegen in i vuxenlivet. Det går via träning, öl och tjejer. På kärnkraftverket jobbar också Nella som är tio år äldre än Filip och Jojje.  Men det är inte ett hinder för Filip att bli kär i henne. 

Under sommaren sker ett rån mot den bank där Jojje pappa är chef. För även om rånarna grips och döms så återfinns inte hela bytet. 

Rånet blir en händelse som ställer allt på sin spets. För var går gränsen mellan rätt och fel och vad är viktigast, vänskap eller kärlek?

Anton Berg hakar på den största trenden inom skönlitteraturen just nu, att förlägga handlingen på 90-talet. Tiden precis innan mobiltelefonen låg i var mans ficka. En tid som var lite mer oskyldig än den vi lever i idag. En tid då lycka kunde vara att få tag i en bootleg av en artist från New Jersey. Att Berg får in så mycket kunskap om Bruce Springsteen i den här boken är underhållande. Men det illustrerar ännu mer hur vänskap mellan två manliga ungdomar kan se ut. Hur status kan byggas på kunskap. Men inte kunskap i största allmänhet, utan om något specifikt typ Newcastles backlinje, mopedmotorer eller Bruce Springsteen. Snyggt.

Jag gillar kombinationen av naiviteten och att allt är på blodigt alvar i den här historien. För kärleken och viljan att passa in är på riktigt, precis som det ska vara.

Ja, det här är en fiktiv historia. Samtidig så finns det väldig mycket av författaren själv i den här boken vilket gör att det känns på riktigt.

Att Berg läser sin egen bok har blivit en självklarhet. I De ardeton fanns det en poäng för trovärdigheten att den lästes av en röst vi förknippar med seriösa dokumentärer. Just den kopplingen behövs inte i den här boken. Men visst finns det ett och annat småländskt uttryck som blir mer autentisk när författaren själv läser de.

Vi får följa med Anton Berg till hans  ungdoms Småland i romanen Bytet. En berättelse om småstad, Bruse Springsteen, kärlekens makt och den eviga viljan att passa in. Nostalgin och viljan att veta vad som hände med bytet gör att jag delar ut en fyra.

Uppläsare: Anton Berg

Betyg:

Glashus av Niklas Turner Olovzon

Under midsommarhelgen kliver Micke och Josefine in i en hiss i en tom kontorsskrapa i centrala Stockholm. Micke är på ytan den framgångsrika reklamaren medan Josefine är en betydligt mer vindpinad karaktär som flyr från något. Kort efter att hissdörrarna gått igen är det något som går fel och hissen störtar mot källaren. Men innan den hamnar där bromsas fallet upp och blir hängande, med Micke och Josefine fångade i den.

Efter att den första chocken lagt sig försöker Micke kalla på hjälp. Men i den folktomma kontorsbyggnaden finns ingen hjälp att få. Innan mobiltelefonen helt laddat ur så lyckas han få iväg ett kryptiskt sms till mamma Liss-Kulla i Tassby. Ett sms som får henne att sätta sig i bilen och åka från sitt trygga Dalarna ner mot Stockholm. Något som dock de två i hissen inte vet något om.

Timmarna går och Micke och Josefine förblir instängda med sina tankar. Tankar som mer och mer blir till tillbakablickar. Frågor som Är Mickes fasad verkligen så glänsande? Vad är det Josefine flyr ifrån? Hur och när ska dom ta sig ut ur hissen?

Det här är Turner Olovzons tredje bok som har sin utgångspunkt i den lilla fiktiva byn Tassby utanför Leksand. För även om Micke och Josefine sitter instängda i en hiss i Stockholm så far berättelserna ändå iväg upp mot Dalarna. I början är det lite förvirrande med alla hopp i tid och rum men efter hand så faller bitarna på plats och då börjar ”drogen” att få veta hur saker hänger i hop in. Det mesta av boken är tillbakablickar som gör att vi kommer närmare och närmare varför de sitter instängda i hissen.

Som vanlig i Turner Olovzons böcker möts vi av musikreferenser och citat insprängda i texten och jag blir lite extra glad när det i denna boken är mina gamla husgudar Depeche Mode som citeras.

Då det är huvudsakligen två perspektiv vi får följa här, Mickes och Josefines, så faller det sig rätt naturlig att det är två uppläsare. Och inte vilka uppläsare som helst, Magnus Roosmann gör Micke och Lo Kauppi gör Josefine. Personligen gillar jag det här greppet och tycker det görs alldeles för sällan.

Två personer instängda i en hiss är ramen för Niklas Turner Olovzons tredje bok. Glashus hoppar mellan nutid och dåtid, mellan Stockholm och Dalarna. Snyggt och belönas med en fyra.

Uppläsare: Magnus Roosmann och Lo Kauppi

Betyg:

De laglösas stig av Jacob Lindfors

Polisen blir kallade till en skottlossning på Värmdö. Först på plats är Zeke Lordén som kan konstatera att ett hagelgevär är avfyrat. Men mer anmärkningsvärt är att den kidnappade femåriga Molly Casteberg hittas, vid liv. När Alva Rydinger ska meddela den glada nyheten till de oroliga föräldrarna är de försvunna.

Det är mycket som tyder på att paret inte försvunnit frivilligt och i ett gömt brev som hittas i huset pekas en person med koppling till ett säkerhetsföretag ut. Vid en närmare granskning av företaget så visar det sig att verksamheten avslutas och medarbetarna har lämnat landet. Då ledtrådar pekar på att personer med koppling till det nedlagda säkerhetsföretaget tagit sig till USA så lånar FAST-gruppen, den enhet som utreder brott utanför Sveriges gränser, över Alva från ekobrott och skickar henne till USA. Där börjar hon samarbeta med FBI för att hitta de som vet mer om de kidnappade makarna Casteberg. Jakten går genom flera delstater och är långt ifrån ofarlig.

Parallellt så söker Zeke efter paret Casteberg i Sverige, där det troligen hålls kidnappade. Så med en polis på vardera sidan Atlanten nystar sig polisen framåt.

Efter fyra böcker i serien Vinterpacket så växlar Jacob Lindfors från den militära världen till den polisiära. Med tanke på den mängd research han har lagt ner för att få alla detaljer så kan jag tänka mig att det är en stor sak. Samtidig så finns de mycket vi känner igen från den tidigare serien. Mycket handlar om det politiska världsläget, oavsett om det handlar om Mellanöstern, Ryssland eller som i den här boken Trumps USA. Ett ämne jag själv lagt ner ohälsosamt mycket energi på de senaste åren. Det är med bestörtning vi ser den amerikanska demokratin monteras ner framför våra ögon. En nedmontering som skildra väldig bra i den här boken. Mycket illustrerat med ett genomruttet FBI. Men vi får också en inblick i hur Trumptrogna tänker och får se vad de är rädda för. Något som inte är en ursäkt men del av en förklaring till det som händer.

Så de politiska delarna i den här boken gillar jag. Sen får vi lära känna två nya fascinerande karaktärer, Alva och Zeke. Två olika karaktärer men båda med ett jäkla driv och passion för det de gör. Jag vet att de är 8-10 böcker planerade i den här serien som kommer att kretsa runt FAST gruppen och fall med kopplingar i olika delar av världen. Så jag ser det här som en början på en längre vänskap med Alva och Zeke.

Självklart är det Magnus Roosmann som läser den här boken. Självklart för att det är få svenska uppläsare som kan ge den här typen av internationella thrillers samma tyngd.

I Jacob Lindfors författarvärld är steget från Vinterpacket till De laglösas stig är inte så långt trots att Atlanten skiljer dem åt. För visst känner vi igen oss trots att vi byter militär mot polis och Kassian mot Rydinger. Modigt att våga skildra en amerikansk politiskt krutdurk. En stark fyra från mig. 

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg

Klanen av Pascal Engman

En dag 1997 föds en pojke och en flicka på Danderyds sjukhus. De växer upp bara några kilometer från varandra i Sollentuna men i två helt skilda världar. Josef växer upp ensam med sin hårt arbetande mamma på Malmvägen och Antonina i en typisk svensk kärnfamilj i ett villaområde. Men ibland händer det att världar krockar med varandra.

Vi får följa Josef och Antonina växa upp under 2000 talets Sverige. I en tid då Sverige går från naivt till att bli ett betydligt hårdare samhälle. För när Antoninas perfekta värld börjar krackelera är det hennes längd och vackra yttre som tar henne ut i världen och kvar på Malmvägen blir Josef. För trots att hans mamma med kärlek och omtanke gjort allt hon kan för att hålla honom borta från familjen Mansour, Klanen, så dras han in i deras värld.

Malmvägen i Sollentuna är familjen Mansours territorium. Där händer inget som Klanen inte vet och har gett sitt godkännande till. Allt styrs av familjens överhuvud Ali Mansour. Han gör vad han kan för att styra verksamheten som bland annat består av droghandel och indrivning. Där hemma försöker han uppfostra sonen Mohammed att en gång ta över och dottern Zara att bli en värdig muslimsk kvinna. Något som inte visar sig vara så enkelt. 

Att det ligger en gedigen research bakom den här boken är det nog ingen som tvivlar på. Det är också en stor uppsättning karaktärer att hålla ordning på. Något som är något svårare när det kommer till ljudbok. Men det är värt att vara lite mer koncentrerad är vanligt, för det är inte bara ett antal livsöden som vi får följa här. Vi får följa hur Sverige förändras under 2000-talet. Precis som i Vanessa Frank böckerna så får vi små insprängda faktarutor som gör oss medvetna om hur många som dödas i gängvåld i Sverige per år. Något som ger den kusliga utvecklingen statistiskt stöd. Just kopplingen till verkligheten är en sak som imponerar med boken. Men också hur chanslösa människor är mot makt och pengar. Något som illustreras så bra med Josefs mamma och hennes kamp mot att sonen inte ska dras in i dåligheter. Jag fångas också av den unga Zaras kamp om att få vara ung kvinna i Sverige. Så även om mycket kretsar kring våld och narkotika på Malmvägen så är det här en mångfasetterad berättelse. 

Jag har redan börjat längta efter uppföljaren. För det är sagt att detta ska bli en triologi. 

Det är Stefan Sauk som läser in den här boken. Här får han plocka fram alla sina olika röster som pratar ”blattesvenska”. Har man lyssnat på andra liknande böcker så känner man igen karaktärerna.

Malmvägen i Sollentuna är centrum när Pascal Engman startar upp sin nya serie. Klanen beskriver vad makt, narkotika och pengarna gör med vanliga och ovanliga människor. Närheten till verkligheten och drivet gör att jag delar ut en gripande fyra i betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑