Etikett: Betyg 4

En björn i Kongo av Anders Carlén

I början på 60-talet jobbade Björn Nilsson för FN i Kongo, en session som slutar med en brutal misshandel i djungeln. Sextio års senare börjar FN veteraner mördas i Sverige, en efter en.  En händelsekedja som gör att Esther Ndembe och Klas Bergs vägar korsas en en gång. Esther som kriminalinspektör och Klas som före detta elitsoldat och vän till Björn Nilsson. Det här är en spänningsroman som har ett par parallella historier som snyggt knyts samman. Boken utspelar sig på så skilda platser som Kongo, Svalbard, Sundsvall och maktens korridorer i Kreml och historien snuddar även vid personer som Dag Hammarsköld, Carl Bildt och Vladimir Putin. Även om vi är på exotiska platser och möter prominenta personer så är storheten med boken mötena i det lilla.

Jag uppskattar de historiska tillbakablickarna som sätter historien i ett verkligt perspektiv. Men det är inte bara tillbakablickar som gör det, vi får följa det dagsaktuella sönderfallet i Ryssland också. Allt detta stärker den fiktiva historien.

Visst kan man göra kopplingar till Coq rouge, men då skulle jag vilja säga Coq rouge med medkänsla. En medkänsla som både Klas och Esther bidrar med. Nu har vi en bok kvar i trilogin och jag ser fram emot den.

Precis som första boken så är det Ludvig Josephson som läser. Det gör han bra även om det finns ett antal replikskiften i början på boken som känns lite trevande och styltiga. Men det blir bättre under resans gång.

Anders Carlén fortsätter att ta oss med på resor, både i tid och rum. I En björn i Kongo korsas återigen Klas och Esters vägar även denna gång uppstår spänning och action. Snyggt och en fyra från mig.

Uppläsare: Ludvig Josephson

Betyg:

0

Gästspelet av Linda Ståhl

När ett vattenrör i kylskåpet springer läck och orsakar en mindre översvämning hemma hos familjen Aronsson, tvingas de leta efter ett nytt boende under renoveringen. Valet faller på en lyxig villa, Svartvillan, utanför det lilla samhället Olofstrand. Samtidigt sker ett allvarligt våldsbrott mot en ung man i Simrishamn.

Familjen försöker finna sig tillrätta i sitt nya hem. Dottern Emily tillbringar mest tid med sin nya vän, mamma Cecilia kämpar med att nå fram till sin dotter och pappa Robert brottas med bekymmer på jobbet, där hans roll på det lokala fastighetsbolaget ställer till problem. Dessutom dyker den excentriske hyresvärden Jim upp när man minst anar det. Alla bär på mörka hemligheter som de gör allt för att hålla dolda.

Linda Ståhl väjer inte för svåra ämnen och den här boken är inget undantag. Det är en av hennes största styrkor som författare. Men det krävs mer än bara ett viktigt tema, skickligheten att placera det i ett relevant sammanhang är avgörande, och eftersom det är en spänningsroman måste den också vara spännande. Även det lyckas Ståhl med.

Man kan säga att Ståhl med den här boken har bytt sida och då syftar jag inte på att det är en ny serie på ett nytt förlag. Efter fyra böcker med Reub i Höllviken har hon nu flyttat, fast inte så långt. Vi stannar kvar i Skåne, men nu är det Österlen som står i centrum.

En spänningsroman med familjen som fokus, placerad i Skåne. Hmmm det känns bekant? Det är svårt att inte dra paralleller till Mattias Edvardssons Lundasvit, och särskilt till En helt vanlig familj. Rollbesättningen med mamma, pappa och tonårsdotter, miljön och viljan att dölja sina hemligheter, likheterna är många, men samtidigt är Ståhls bok långt ifrån en kopia. Båda har sina egna styrkor.

Jag upplevde att det tog nästan halva boken att sätta scenen. Emily är en tonåring på väg mot vuxenlivet, Cecilia gör allt för att komma nära sin dotter och Robert har bekymmer på jobbet, något som verkligen hamras in. Kanske en gång för mycket. Men ha tålamod, för det är i bokens andra halva som handlingen verkligen tar fart. Det är definitivt värt att vänta på.

Det här är första delen i en serie där Svartvillan står i centrum. Förmodligen får vi möta nya hyresgäster i kommande böcker. Jag tro och hoppas att Jim med sin hund får stanna kvar. Han är en udda person, som bland annat på grund av sin hörselskada har svårt att prata. Trots motgångar är han grundad i godhet. Jag älskar att det finns en snäll karaktär och vill gärna lära känna honom bättre.

Boken är inläst av Mirja Turestedt, som gör ett stabilt jobb. Den största utmaningen ligger i att ge röst åt den egensinnige Jim, att balansera hans talfel med värme och godhjärtenhet. Det är då vi ser, eller hör, vilket proffs hon är. Snyggt Mirja.

Linda Ståhl byter sida…på Skåne, från Höllviken till Österlen. Gästspelet är den första boken i serien som utspelar sig i Svartvillan. Spänning med familjen i centrum ger en fyra i betyg.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

0

En liten droppe blod av Christoffer Carlsson

I den fjärde delen av Carlssons hyllade Hallandssvit kastas vi in i en suggestiv blandning av kriminalroman och spionthriller. Handlingen tar sin början när en författare i Halland får det chockartade beskedet att hans gamla vän och kollega, Johan Oskarsson, hittats död på ett pensionat under mystiska omständigheter. Polisen avfärdar det snabbt som självmord, men något känns fel. Snart leder spåren in i Oskarssons senaste projekt, en biografi om kultförfattaren Ingrid Klinga och vidare bakåt i tiden till hennes studieår i Uppsala under slutet av 1950-talet, mitt i det kalla krigets skuggspel och Sveriges kärnvapenambitioner.

Berättelsen växlar skickligt mellan nutidens utredning och dåtidens långsamma avslöjanden, där identiteter och lojaliteter ständigt sätts på prov. Spiondelen utspelar sig i en tid när Sverige gick till final i fotbolls-VM, en annan värld jämfört med dagens samhälle, men där spioneriet hade verkliga och dödliga konsekvenser.

Jag har i ett poddavsnitt i Ljudboksklubben sagt att jag ogillar författare som skriver böcker som handlar om författare som skriver böcker. Blir i mitt tycke ofta lite för mycket navelskåderi men är också ett uttalande som jag har fått äta upp. Det här är precis en sådan bok och jag får väl återigen krypa till korset och hävda att jag hade fel….eller att det finns undantag. För det kanske är just metaberättelse om författarskap som gör att Carlsson lyckas skapa en deckare med ovanliga grepp och flera lager. Vi lyssnare får oss också både en dos nutidshistoria och en inblick i dåtidens politiska och sociala klimat, bland annat kring kvinnors möjligheter till högre utbildning.

Boken innehåller moraliska dilemman som engagerar och tvingar mig att reflektera. Tempot är visserligen inte högt, men det ger utrymme åt eftertanke och fördjupning. Sammanfattningsvis är detta en deckare med djup och engagemang, där historia och brott vävs samman på ett skickligt sätt.

Det är författaren själv som läser boken, precis som de två senaste böckerna i serien. För visst gjorde genomprofessionella Martin Wallström ett fantastiskt jobb i Järtecken men jag tycker det ger en extra dimension av berättelsen när författaren läser själv. Håkan Nesser läste också ofta in sina egna böcker med en ära och jag tycker att jag får lite Nesserfeeling av vissa delar av historien. Det är ett gott betyg i min bok.

En liten droppe blod är ett smart namn på en intelligent historia. Christoffer Carlsson tar upp ämnen som mörkläggning, spioneri och ett svensk kärnvapenprogram. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Christoffer Carlsson

Betyg:

0

Våldets ö av Michael Hjorth och Bjarni Thorsson

En kvinna hittas död i ett stall utanför Reykjavik. Fallet hamnar på den relativt oerfarna utredaren Helgas bord. När hon åker hem till den döda kvinnan upptäcker hon att hennes tioåriga son är försvunnen. Spår i hemmet tyder på att han flytt därifrån. Spåren efter pojken leder ut i det förrädiska vulkanlandskapet. Helga inser att hon behöver hjälp och får det motvilligt från polisen Bjarki. Han jobbar nu mer som trafikpolisen men är även medlem i ett eliträddningsteam vilket är vad som behövs för att hitta pojken.

När ytterligare ett mord sker och kopplingarna till det första mordet är tydliga så inser Helga att det är en seriemördare de jagar. Det gör att alla resurser som går att få fram sätts in och Bjarki blir utlånad från trafikenheten till Helgas team. Det hela utvecklas till en kamp mot klockan för att inte fler kvinnor ska mista livet. Teamet måste använda all sin polisiära skicklighet och lite till för att komma mördaren på spåret.

Michael Hjorth som bland annat har skrivit serien om Sebastian Bergman tillsammans med Hans Rosenfeldt har nu hittat en ny partner nämligen isländske Bjarni Thorsson. Båda med bakgrund i filmens värld, något som märks i den här boken. Jag har inga problem att se det isländska höglandet framför mig i bokens slutscener, trots att jag aldrig varit i närheten av Island. Den här duon tar de bästa från det karga isländska och kombinerar det med tempot i den svenska deckartraditionen. Shit det här är bra.

Ja, som alltid när det kommer till isländska namn så tar det lite tid i början innan man kommer in i det. Men väl inne så får vi lära känna en brokig skara. Helga relativt ny på jobbet och har sina rötter i Sverige. Två saker som får den kantige och buttre Benny att tvivla på hennes kompetens. Men hennes skarpa intellekt och juridiska skicklighet gör att hon ändå klarar sitt jobb. Hennes intelligens står i stor kontrast till den fysiskt starka och totalt orädde Bjarki som inte tvekar att gå sin egen väg. Det är denna samling själar som ska ta sig an jakten på en seriemördare.

En sak jag gillar är skarpa hjärnor som ser saker som vi andra inte ser och den varan finns det gott om i den här boken. Våra poliser ställs även inför moraliska dilemman vi flera tillfällen. Både polisiärt och personligen vilket alltid är intressant.

Det här är en spänningsroman som har det mesta. Mörker, spänning, högt tempo och allt med det karga isländska som fond. Jag gillar det här och tycker det är ett väldigt intressant samarbete där det känns som de två författarna tar det bästa från sina länders respektive krimtraditioner. Riktigt snyggt.

Boken läses av för mig okände Einar-Hugo Strömberg. Det är modigt att välja en okänd uppläsare när man ska sätta ett nytt bokprojekt som detta i sjön. Men Einar-Hugo gör ett kanonjobb. Inte bara att navigera genom alla isländska namn och platser han hjälper till att lyfta den redan spännande historien ytterligare ett snäpp. Det här är förhoppningsvis inte det sista vi hör av Einar-Hugo.

I och med boken Våldets ö så har det svensk isländsk författarparet, Hjorth/Thorsson, födds. Det här är en tät och delvis mörk seriemördarjakt med det isländska landskapet som fond. Jag gillar det höga tempo och de komplexa karaktärerna så mycket att jag delar ut en fyra i betyg 

Uppläsare: Einar-Hugo Strömberg

Betyg:

0

Förädarens hjärta av Olle Lönnaeus

Samtidigt som ryska stridsvagnar rullar in i Ukraina hittas en kvinna död på Grand hotell i Lund. Det enda namnet polisen kan hitta kring henne är Johan Bonde som kontaktas. Johan är idag författare och journalist men träffade den döda kvinnan, Vera, på hotellet första gången som 15 åring på ett fredsläger i DDR. Han blev blixtförälskad i den mystiska ryska flickan då. När han sedan som ung journalist träffar henne igen dagarna innan muren faller i Berlin 1989 så blossar förälskelsen upp igen, i alla fall från Johns sidan. Han kommer att träffa henne en sista gång i Kaliningrad 1994 också. Så fick Vera Kulitjenko att ta sig till Johans Lund? Det är något Johan tar sig an att ta reda på. Något som visar sig svårare och farligare än han kan tänka sig.

Det är inte bara Johan som tvivlar på att Veras död är ett självmord. Kriminalinspektör Amina Jankovic är trött på sina inkompetente kollegor som alldeles för lättvindigt avskriver dödsfallet som självmord. Så Amina och Johan börjar rota i Veras död och snubblar dö över spioner, en svenska högerextremist och en rysk lönnmördare. Något som gör det minst sagt farlig för inte bara dem utan även personer i deras närhet. När de sen kommer en mullvad inom SÄPO på spåren blir de riktigt hett under fötterna.

Det här är den första boken i en ny serie om journalisten och författaren Johan Bonde hemmahörande i Lund. Jag vet inte hur mycket likhet det finns mellan Johan och författaren och journalisten Olle Lönnaeus, hemmahörande i Lund. Men bara tankar på likheter kittlar tycker jag.

Det här är en skickligt berättad historia där vi smidigt förflyttas mellan fredsläger i DDR, murens fall och det pågående kriget i Ukraina. Allt detta är en fin kuliss till den här kombinerade spionthrillern och spänningsromanen som är själva historien. Det är en kombination som jag personligen gillar. Just att vi till stora dela av historien utspelar sig utanför Skåne skiljer ju den här boken från Lönnaeus tidigare böcker.

Våra två huvudpersoner, Johan och Amina, är lagom kantstötta för att kännas verkliga. Så jag ser framemot att träffa dom igen.

Det är Jonas Malmsjö som läser boken, något han som han som vanligt gör väldigt bra. Inte mycket mer att kommentera på den fronten.

Olle Lönnaeus har börjat på en ny serie med en författare och journalist i huvudrollen. Förrädarens hjärna är en spionthriller som knyter ihop murens fall, kriget i Ukraina med vad som ser ut att vara ett mord i Lund. Riktigt snygg, börjar året med en stark fyra. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

0

Staben av Moa Berglöf och Joakim Zander

Julias karriär som politisk reporter körde i diket efter en felbedömning. Men trots att hennes arbetsgivare förbjudit henne att jobba med de frågorna vill hon tillbaka. Det man kan tänka sig är den slutgiltiga spiken i kistan som politisk reporter är när hennes man Alfred får jobb som presschef hos stadsministern. Ett hedersamt jobb men väl på plats möts Alfred av falskspel, undanhållande av sanningen och en gnagande känsla att något inte står rätt till i maktens korridorer. 

När Julia får ett tips från Alfreds företrädare kan hon inte längre hålla sig från att gräva vidare. Något som kan kosta henne både jobb och äktenskap. 

Det här är en politisk thriller som det slår gnistor om. Jag älskar den här typen av böcker där det känns som man får komma in där de viktiga besluten tas. För det finns händelser som om jag lyssnat på den här boken för ett år sen skulle tyckt var lite överdrivna och inte så trovärdiga. Men tack vare Trump(kanske det enda vi kan tacka honom för) så är det inget som känns för överdrivet. Jag vet inte hur det går till på Rosenbad. Men bara vetskapen om att den ena författaren jobbat i den miljön ökar trovärdigheten i historien. Just trovärdighet är A och O här tycker jag.

Det är den erfarna Angela Kovács som läser boken. Något hon gör bra. Men av någon outgrundlig anledning försöker hon ge sig på att göra värmländska på några karaktärer, en dialekt hon inte riktigt behärskar. Det är första, och förhoppningsvis sista gången, jag hör henne göra det.

Staben är en politisk thriller som utspelar sig i maktens korridorer. Moa Berglöf och Joakim Zander har fått ihop historia helt i min smak. Jag delar ut en nagelbitande fyra i betyg. 

Uppläsare: Angela Kovács

Betyg:

0

Utan Spår av Anders Sundkvist

En sommarkväll när småtjuvarna Dagge och Branislav är ute med båten i skärgården utanför Luleå så hittar dom några paket som ligger och flyter på vattnet. Det visar sig vara narkotika. Som julafton för de två, men också livsfarligt.

Kriminalpolisen Demian Vide är född och uppvuxen i Luleå. När hans gamla barndomshem blir till salu samtidigt som han efter en incident på jobbet i Stockholm sammanfaller så bestämmer han sig för att flytta hem. Trots att det är ett steg nedåt på karriärstegen så tycker han det är ett klokt beslut.

I det nya jobbet ingår, förutom yttre tjänst även att vara mentor till två kriminalare Khaled och Julia. Khaled jobbar med kriminalärenden och den relativt nya Julia får ta sig an ett två år gammalt fall med den försvunne journalisten Lisa Wegelin.

Det här är den första delen i en ny kriminalserie som går under namnet Brottsplats Nord och kommer då utspela sig i Luleå med omnejd. En spelplats som inte är så vanligt förekommande i spänningsromaner.

Det här är min första bok med Anders Sundkvist även om han har en treboksserie bakom sig. Det jag slås av är hans persongalleri med Demian Vide i spetsen. Jag gillar att känslan av ett djup i karaktärerna. Att Demian tar en återträff med två av sina barndomsvänner från mammas gata är intressant. Speciellt då den ena är den ovan nämnda småtjuven Dagge och den andre en lyckad lokal företagare. En klart ovanlig trio.

Jag hade inga stora förhoppningar innan jag började lyssna. Får erkänna att jag såg den som ännu en deckare, ett antal poliser och handlingen är förlagd till en stad i Sverige. Mall 1A i deckarskolan. Men här blev jag positivt överraskad. Jag drogs med i historien och ser redan fram emot uppfäljaren.

Det är den erfarna Magnus Roosmann som läser. Det är också en anledning till att jag känner mig trygg när jag lyssnar på boken. Behöver inte vara orolig att den drar iväg åt något oväntat håll.

Utan spår är en modern och smart svensk deckare som utspelar sig i Luleå. Anders Sundkvist har mejslat fram trovärdiga karaktärer som engagerar mig. Jag delar ut en fyra i betyg här. 

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

0

Sködebarn av Hans Rosenfeldt

Ett nyfött spädbarn hittas dött på en gammal kolerakyrkogård i skogen utanför Haparanda. Den stora frågan är: var är kvinnan som fött barnet?

Efter ett års sjukskrivning efter Thomas död är Hanna Wester tillbaka i tjänst – och kastas direkt in i den makabra utredningen. Samtidigt återvänder yrkesmördaren Katja till Haparanda med ett uppdrag: att hitta två gravida kvinnor som har rymt. Hurvida det har något med den unge KD politiken som sitter i morgonsoffan och berättar att han och hans fru äntligen väntar barn efter flera missfall är oklart. Klart är att kort där efter ringer hans telefon och en kvinna hotar, på bruten engelska, att avslöja vem som verkligen bär deras barn.

Det här är uppföljaren till Vargsommar, som kom som bok 2020 och blev TV-serie 2024. Återigen får vi följa den inåtvända polisen Hanna Wester i ett mörkt och kargt Norrbotten. Hans Rosenfeldt visar åter sin skicklighet i att skapa komplexa karaktärer – precis som med Saga Norén och Sebastian Bergman.

Jag har nyligen lyssnat på Jenny Rognebys De märkta barnen, där stulna barn och surrogatmammor står i centrum. Även om böckerna i övrigt skiljer sig åt finns vissa beröringspunkter när det kommer till vilka som utnyttjar ”systemet”.

Det här är en historia med flera trådar som sig bör knyts ihop på slutet. Trådar som stäcker sig långt från Haparanda. Tråden som nystar sig in i Ryssland för tankarna till Gregg Hurwitz serie om Orphan X och det hemliga agentprogrammet. Att sy ihop en historia med hemliga agentprogram, en kantig polisänka i Haparanda är riktigt snyggt. Hatten av.

Precis som i första boken är det Lo Kauppi som står för inläsningen. Hon är, i mina öron, den okrönta drottningen av norrländska ljudböcker – en krona jag gärna sätter på hennes huvud.

Äntligen kommer Hans Rosenfeldt med uppföljaren till Vargsommar.  Skördebarn börjar med ett dött spädbarn och en försvunnen kvinna. Uppföljaren är nästan lika bra vilket säger en hel del, det blir en fyra.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg

0

Den sista lägerelden av Olof Lundh

Fotbolls VM 1958 brukar räknas som det första tv-sända mästerskapet i Sverige. Sedan dess har det varit en huggsexa om rättigheter på sport. En huggsexa som accelererat de senaste åren då antalet kanaler som kan och vill sända sport har ökat.

För mig har sport i TV alltid varit det jag sett fram emot mest. På 70 och 80-talet var utbudet begränsat och sport var lika ovanligt som tecknad film i svensk TV. I slutet på 80 talet startade TV3 sända och när dom köpte rättigheterna till Hockey VM i Globen 1989 så slog det ner som en bom. Det var den första gången vi fick känna på vad som komma skulle. För samtidigt som utbudet ökade så var och är det ändå de ändå de stora mästerskapen som är det vi är mest intresserade av.

I den här boken får följa spelet bakom kulisserna när de stora TV kontrakten ska skrivas. Ett spel som inte alltid tål dagens ljus. Bara det som Svenska fotbollsförbundet sysslat med sedan 90-talet skulle kräva en egen bok.

Man behöver inte vara sportnörd som mig för att uppskatta den här boken. Men intresse för media och samhällets drivkrafter underlättar. För även om det är idrott som står i centrum så är det här en beskrivning av hur TV utvecklats sedan slutet på 80-talet och hur idrotten blivit rika(eller varit giriga) under samma tid. För det är få evenemang/ligor som människor är villiga att lägga så mycket pengar på idag som TV sänd idrott.

Olof läser boken själv vilket som alltid ger ytterligare tyngd till orden.

Fotbollsjournalisten Olof Lundh visar åter igen att sport är så mycket mer än det som sker på en arena. I Den sista lägerelden så får vi reda på allt fult, och lite fint, spel bakom TV-bolags kamp om rätt att sända sport på TV. Som sportnörd delar jag ut en fyra.

Uppläsare: Olof Lundh

Betyg:

0

Sot av Sara Strömberg

En kvinna hittas död efter att ha fallit från hög höjd i ett av Åres finare hotell. Något Vera Bergström får nys om och nyheten växer ännu mer när det visar sig vara den välkända modeskaparen Ewa Åkerman som dött.

Någon dag senare sprängs en man i sin båt utanför Åre. Två fall som inte ser ut att ha något med varandra att göra. När polisen helt utesluter samband så gräver Vera vidare. Ett grävande som ger henne ett försprång mot polisen, men också utsätter henne för fara. Spåren leder långt utanför Jämtlands gränser.

Samtidig som Vera gräver så upptäcker den nyskilde psykologen Mikael en svårt skadad kvinna vid sitt sommarhus. Hon vägrar tala om vem hon är men Mikael tolkar det som rädsla för en misshandlande man. Men är det så? 

Det här är den fjärde boken om den truliga journalisten Vera Bergström. Trots att hon äntligen blivit sambo med den oroligt tålmodige Thomas är det ändå något som skaver lite. För när andra skulle känna sig lugn av att bli omhändertagen så börjar det krypa i kroppen på Vera. Jag tycker att det är det som gör henne intressant som karaktär. Sen blir det ännu mer intressant när hon tar hjälp av AI i sitt sökande efter sanningen. Något som också skaver lite hos en journalist från den gamla skolan.

Utan att avslöja för mycket så leder trådar utanför Sverige gränser.  Snyggt att kunna få in det samtidigt som Vera håller sig på hemmaplan. 

Det här är en serie som verkligen passar Katarina Ewerlöf som hand i handske. Den enda jag kommer på som skulle göra det lika bra är Helena Bergström. Med tanke på att hon spelar Annika Bengtzon och det finns vissa likheter mellan Annika och Vera. Men nu läser ju Helena Bergström inte in böcker så det resonemanget kan vi lägga ner.

I Sot drar historien sig ut i världen medan Vera Bergström håller sig i Jämtland. Sara Strömberg utvecklar sin truliga reporter och sina historier. Det här gillar jag och ger den en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑