Fotografen av Tina N Martin

En oktobernatt skjuts en polis till döds på en parkering i centrala Boden samtidigt som en annan skottskadas svårt. Dådet är brutalt och mycket tyder på att mördaren är professionell skytt. Samuel Niva är sjukskriven efter sin dotters självmord men övertalas att komma tillbaka till jobbet som utredare vid grova brott. Tillsammans med den ökände profileraren Brita Lange börjar han gräva i fallet. Snart riktas misstankarna mot poliskåren. Kan gärningspersonen i själva verket finnas bland deras egna kollegor?

Kort därefter kidnappas en kvinna och när Samuel får ett fotografi skickat till sig förstår utredarna att händelserna hänger ihop. Och när ytterligare ett fotografi dyker upp startar en intensiv kamp mot klockan. 

Parallellt får vi följa Kinga och hennes familj, som livnär sig på att städa upp efter andras brott. När hon tackar ja till ett ovanligt uppdrag med ovanligt hög ersättning dras hon in i en våldsspiral där gränsen mellan offer och förövare snabbt suddas ut. De olika berättarspåren vävs skickligt samman och bygger upp en stark spänning som håller i sig genom hela boken.

Det här är Martins första bok i serien Norrbotten Noir och jag blev fångad direkt. Under bokens gång och efter har jag funderat på varför. Ja, boken börjar med en rivstart med skjutningen mot poliser, men det har vi sett tidigare. Det jag kommer fram till är att valen att kalla in Samuel och Brita, trots alla deras fel och brister på något vis övertygande mig. En grupp med stukade poliser är alltid ett plus i min bok, så som Avdelning Q i Jussi Adler Olssons böcker eller Avdelningen för förlorade själar i Anders De La Mottes Asker serie. 

Så karaktärerna är riktigt vassa i den här boken. Förutom det så har boken ett tempo som jag gillar. Vi har poliser som framförallt efter det andra fotografiet jobbar mot klockan vilket ofta hjälper att hålla tempot uppe. 

Det här är av någon konstig anledning den första boken jag lyssnat på med Tina N Martin, men definitivt inte den sista.

Det är en av mina favorituppläsare som tar sig an den här boken. I över femton år har jag gillat hur han tar sig an böcker. Även här gör Mattias Linderoth en gedigen insats, hatten av.

Fotografen rivstartar med en skjutning utanför polishuset i Boden. Tina N Martin tar oss med på en vinlande mördarjakt med knivskarpa karaktärer. Riktigt snygg Norrlands noir och en stark fyra i betyg. 

Uppläsare: Mattias Linderoth

Betyg:

Utsedda av ödet av Tony Johansson

Allt börjar med ett brutalt mord på en judisk man i Malmö. Misshandeln är så hänsynslös att polisen utlyser en nationell särskild händelse och mobiliserar omfattande resurser för att hitta de skyldiga. När en palestinsk grupp tar på sig dådet och hotar med fler attacker som hämnd för kriget i Gaza skakas hela landet. Händelsen blir snabbt en politisk krutdurk i ett Sverige som är på väg in i en intensiv valrörelse.

Samtidigt arbetar Erik Larsson vidare med ett avslöjande som han är övertygad om kommer att påverka valet. Erik, som tidigare avtjänat ett fängelsestraff för utlandsspionage, dras tillsammans med sin sambo Marie allt djupare in i en konspiration som visar sig vara betydligt större än de först anat. När ytterligare ett mord inträffar inser de att de själva har blivit måltavlor.

Utredningen hamnar på polischefen My Englunds bord. Hon ställs inför ett av de mest komplexa fallen i sin karriär, samtidigt som hennes privatliv krackelerar när sonens drogproblem blir allt svårare. Med växande politiska motsättningar, våldsamma gatukonflikter och ett land på gränsen till kaos närmar sig också terroristernas slutliga drag – ett attentat som riskerar att förändra Sverige för alltid.

Det här är den femte boken i serien om My Englund och Erik Larsson, och precis som i de tidigare delarna kretsar handlingen kring ett högaktuellt samhällsämne. Där den förra boken tog avstamp i sprängningen av Nord Stream-ledningarna riktar Tony Johansson denna gång strålkastarljuset mot högerextremism, politisk påverkan och demokratins sårbarhet. Berättelsen känns tydligt inspirerad av samtidens politiska debatt och händelser, vilket ger romanen en stark aktualitet.

Johansson skriver i en tradition som påminner om både Jan Guillou och Stieg Larsson. Här finns den journalistiska nerven, de politiska intrigerna och de stora samhällsfrågorna som driver handlingen framåt. Precis som Guillou använder han sig av verklighetsnära personer och miljöer som ger berättelsen en extra dimension, och liksom i Millennium-serien spelar grävande journalistik en avgörande roll för att avslöja dolda maktstrukturer.

Men även om influenserna är tydliga har Tony Johansson skapat något som känns helt eget. Serien om My Englund och Erik Larsson har utvecklat en egen identitet där samhällskritik, kriminalutredningar och personliga öden vävs samman på ett skickligt sätt. Jag uppskattar särskilt hur han använder spänningsgenren för att spegla samtiden och väcka frågor om vart samhället är på väg.

För dig som gillar thrillers med politiska undertoner, aktuella samhällsfrågor och högt tempo är detta ännu en stark del i serien.

Precis som i de fyra tidigare böckerna är det Reine Brynolfsson som står för inläsningen. Hans trygga och karaktäristiska röst har blivit en självklar del av serien, och han levererar ännu en gång en förstklassig uppläsning. När Brynolfsson läser känns det helt enkelt som att allt är som det ska.

Det börjar närma sig val i Sverige och temperaturen skruvas upp. Erik Larsson och My Englund blir mer eller mindre frivilligt inkastade i ett politiskt spel med dödlig utgång i Tony Johanssons Utsedda av ödet. Lika spännande som aktuellt gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Reine Brylofsson

Betyg: 

Regime Change av Jonathan Swan och Maggie Haberman

Det här är en journalistisk genomgång av det första året av Trumps andra presidentperiod från de två reportrar som har bevakat honom närmare än kanske någon annan under det senaste decenniet. En presidentperiod befriad från alla begränsningar som definierade hans första. Generalerna som en gång sa ”nej” till honom är borta, och de advokater som finns kvar har lärt sig att välja sina strider. Vi har en administration har trotsat domstolsbeslut och har gjort allt för att flytta beslut som kongressen tidigare tog till Vita huset. Det som återstår är en president som är villig att ta enorma risker för att vinna personliga segrar. Oavsett om det handlar om en kungakrona, egen rikedom, berömmelse eller ett nobelt fredspris.

Baserat på hundratals intervjuer och aldrig tidigare skådad rapportering från administrationens mest noggrant bevakade rum, tar Regime Change oss in i Situation Room och in i de hemliga överläggningarna i Ovala rummet som har startat ett nytt krig i Mellanöstern och sett Trump stänga gränsen, skicka in nationalgardet i städer och skicka immigrationsagenter i dödliga sammandrabbningar med demonstranter. Författarna tar oss bakom kulisserna i ett presidentskap som har förändrat kulturen, förvandlat justitiedepartementet till en vedergällningsagent mot presidentens fiender och ämbetet självt till ett något som har gjort en rik man ännu rikare. De avslöjar en andra mandatperiod som drivs av en historisk ironi som Trump själv har kommit att förstå: att åtalen, domarna, mordförsöken och fyra år i exil gjorde honom inte svagare utan mycket mäktigare, mer hämndlysten än någon president i modern tid. Det här är berättelsen om hur Trump har använt den makten, vem som har försökt stoppa honom, och varför nästan alla har misslyckats. Det här är en redogörelse för regimskiftet i Amerika – en banbrytande realtidshistoria om ett modernt presidentskap utan motstycke.

För mig är Trump som en trafikolycka, det är omöjlig att inte titta. Jag har följt amerikansk politik under de senaste tio åren. Lyssnat på böcker från bl.a. Michael Wolff och Ben Woodward med flera, lyssnar dagligen på amerikanska politiska poddar som The Daily Beast. Så ur ett svenskt perspektiv anser jag mig insatt så när det kommer till amerikansk politik. Så när det började bubbla om en ny bok som skulle avslöja hemligheter om hur det går till inne i Vita huset blir en som jag nyfiken. Just för att man följer nyheterna i USA så har de flesta och största nyheterna från boken redan kommit ut, men det är ändå intressant lyssning. Trots att boken ”bara” bevakar ett och ett halvt år så är den över 17 timmar lång och fullmatad med historier. Då det har hänt så mycket så är det svårt att sålla, men ska man plocka ut några lite udda så fasande jag för när Trump ringde upp den franska presidenten Macron för att höra om det fanns en utsiktsplats på Triumfbågen i Paris då han planerade för sin egen triumfbåge. Något som visar hur mycket tid och energi han lägger på oviktiga estetiska frågor, allt samtidigt som ett krig pågår. Eller när han var tvungen att fråga vilken tullsats de hade mot Kina då han mer eller mindre ad-hoc höjt den. Svaret då var 140%, något som gjorde honom förvånad.

Det här är en skrämmande inblick i hur en man med ett väldigt stort ego förändrar inte bara det amerikanska utan hela världens ordning. Jag hoppas naturligtvis att en ny majoritet i Kongressen och Senatern och på sikt en ny president kan ändra tillbaka delar av allt tok han håller på med men långt ifrån allt. Så vill du ha en insikt och förståelse för vad som händer i USA så är det här en bok för dig.

I boken Regime Change för vi följa med in i så väl Ovala rummet som Situation roomi dagens Vita hus. Journalisterna Jonathan Swan och Maggie Haberman målar upp en skrämmande bild av hur Trumpadministrationen sköt och fungerar, eller rättare sagt inte fungerar. Intressanta insikter för den insatta och en fyra i betyg.

Uppläsare: Robert Petkoff

Betyg:

Tills ni begravs i aska av Hamit Aktas

På självaste nationaldagen så sprängs fyra tunnelbanatåg i Stockholm nästan samtidigt. Ett av tågen exploderade på Tranebergsbron med konsekvensen att det spårar ur och störtar ner i vattnet. Det var meningen att tåget skulle sprängas några stationer senare för att orsaka större förstörelse men en av självmordsbomberna, Said Rahimi, fick kalla fötter och ångrade sig. Trots att de flesta på tåget dog när det störtade från bron så överlevde Said. 

Hela terrordådet blir ett fall för John Messmer på SGB, Särskilda sektionen för grova brott och Martin Kempe på säkerhetspolisen. De får relativt snart klart för sig att trots omfattningen av de fyra sprängda tågen så kommer det mer. Det gör att de ställs inför ett dilemma. Var går gränsen för att rädda människoliv. 

Spår leder till Imam Hashem al-Zarqawi och Messmer börjar syna honom i sömmarna. Men då imamen ser ut att hela tiden ligga steget före så börjar Messmer misstänka att det finns en läcka på polisen.

Det här är den tredje boken om den egensinniga polisen John Messmer. En karaktär som det inte är så lätt att få grepp om. En karaktär som tar risker som andra inte skulle tagit och som går efter sin egen moraliska kompass.

I den här boken utsätts Stockholm för sitt 11 September, allt med kopplingar till islamistisk fundamentalism. Ett ämne som inte är lätt att skildra men som ändå känns trovärdigt i den här boken. 

Det som sticker ut i den här boken är tempot, på alla fronter. Tempot i berättelsen och tempot själva polisutbildningen. I det sistnämnda går det säkert att ifrågasätta trovärdigheten hur verkligt det är. Men just trovärdighet övertrumfas alltid om berättelsen har driv och är spännande, som är fallet här.

Hamit Aktas har en förmåga fånga mig på ett vis som förvånar mig. Att lyckas sticka ut i en flodvåg av spänningsromaner är inte lätt. Han har gått från seriemördare, till försvunna barn och vidare till terrordåd i en och samma serie, och det med en sådan självklarhet förundrar mig och gläder mig. Hatten av för det.

Att det sedan är Jonas Malmsjö som läser gör inte historien sämre. Det är just i den här typen av böcker hans inläsningsstil, att dra ut på betoningen av vissa ord i slutet på meningar, gör sig som bäst. Lyfter på hatten ännu en gång.

Ett samordnat terrordåd i Stockholms tunnelbana är inledningen av boken Tills ni begravs i aska. En en gång har Hamit Aktas lagt örat mot rälsen och fångat upp strömningarna i samhälle. Lägg till att det är ruggigt spännande och jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Den sjunde pojken av Johanna Bäckström Lerneby

En 14-årig pojke hittas drunknad i en kanal i Göteborg. Det visar sig att han är tysk och när en pojke försvinner utanför Borås något år senare så är det endast Hanna Back som ser ett samband mellan de två fallen. Hanna Back är en upphöjd och ihärdig journalist som mot sin vilja behöver sluta som journalist. För att kunna betala hyran så börjar hon som civil utredare hos polisen i Göteborg. Allt med ett driv om revansch. Under det dagliga arbetet får hon nys om kopplingen mellan de två tyska pojkarna och hennes journalistiks instinkter slår till. Så trots uttryckliga order från överordnade så fortsätter hon rota i ärendet. Något som sätter både hennes jobb och sin egen säkerhet på spel.

Det här är en spänningsroman där utmaningarna i samhället sätt i centrum. Vem kan man lita på. En fråga som vi får ställa på flera nivåer.  

Jag ser två starka trender inom svensk spänningslitteratur just nu. Den ena är att de utspelar sig i norra Sverige eller att de har en journalist i huvudrollen. Den här utspelar sig i Göteborgsområdet men hakar på journalisttrenden. Det är ju lätt att dra paralleller till Annika Bengtzon i det här läget och visst finns det vissa likheter. Även om vi lever i ett tuffare samhälle idag så är jag säker på att Bengtzon skulle kunna tagit sig an fall där barn farit illa och kopplingar till toppar i samhället.

Just ämnet, barn som far illa, i kombination med miljön som beskrivs gör att det här är en rätt mörk berättelse. Även vår huvudperson Hanna har det inte heller så enkelt. Fått sluta som journalist, har en handledare som inte gillar henne och vi ska inte prata om relationen med dottern. Men hennes utmaningar i livet är en del av det som ger boken en krydda.

Något som också kryddar upp den här anrättningen ordentligt är Lo Kauppis inläsning. Jag tycker hon är en av de bästa inläsarna när man vill ha lite karaktär i berättande.

Den sjunde pojken är en mörk spänningsroman om hur ära, makt och pengar gör att barn far illa. Journalisten Johanna Bäckström Lerneby har satt en missförstådd journalist som utredare vilket funkar. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Mannen med ett blått öga av Jalal Lalouni

Ash och hans familj flyr från Iran i mitten av 80-talet. Familjen hamnar i uppländska by och när en man försvinner från flyktingförläggningen de bor på sprider sig oron. I nutid är livet också oroligt. Hans fru har tagit deras son och åkt till Teheran och hans journalistkarriär har gått i baklås. Men kan det vara så att historien om den försvunna mannen på flyktingförläggningen kan hjälpa Ash i hans situation idag?

Det här är en aktuell historia med tanke på allt som händer i Iran just nu. Den belyser hur regimens tentakler når långt, både nu och i mitten på 80-talet.

Historien pendlar mellan just nutid och 80-tal, mellan den vuxne och den 10 åriga Ash. Det är en historia med många bottnar, kanske för många. Det blir bitvis rörigt att hålla ordning på allt samtidigt som det hela tiden finns en vilja att veta vad som hänt och varför. 

Att se Sverige från en tidigare flyktings ögon är tyvärr inte så vanligt i svensk spänningslitteratur. Det som är desto vanligare är deckare med en journalist i huvudrollen. Enda sedan Annika Bengtzons dagar har det poppat upp men just nu släpps en hög med böcker skrivna av journalister med en journalist i huvudrollen. 

Det är Christoffer Svensson som läser den här historien. Kan konstatera att det är ca fem år sen jag lyssnade på något av honom och då var han en av uppläsarna i Mattias Edvardssons En familjetragedi. Men det behövs fler röster till ljudböcker så jag är glad att höra av honom igen.

I Mannen med ett blått öga försöker Ash ta reda på vad som hände en man han kände som liten samtidigt som han försöker komma tillbaka som journalist. Jalal Lalouani har skrivit en debut med många bottnar, kanske för många. Aktuellt, spännande och en fyra i betyg.

Uppläsare: Christoffer Svensson

Betyg:

Mordet på Raggarkungen av Hannah A Helseth

När den unga polisen Amanda har varit ute på en riktigt blöt kväll och ska hem så glider en raggarbil upp och Raggarkungen frågar om hon vill ha skjuts hem. Med i bilen är också Bira, Lilly och Pussy. Amanda kommer hem som hon ska men istället för att ligga bakfull och tycka synd om sig själv dagen efter så blir hon inkallad till jobbet. Väl där visar det sig att Raggarkungen hittats död vid sin bil på morgonen. 

Trots att hon känner Raggarkungen, eller bara Kungen som hon säger, så får hon jobba med fallet. Tyvärr måste hon göra det med stationens största rövhål, Tom. 

Raggarkulturen får inte ofta någon plats i litteraturen och är den med så beskrivs den sällan i goda ordalag. Så ur den synvinkel så sticker den här boken verkligen ut. Vi få verkligen ta plats i baksätet och känna den varma gemenskapen.

Vi får lära känna polisen och raggarbruden Amanda eller Mandy med ett rätt stökigt förflutet och en ännu större hemlighet. Även här intressant att få ser raggarkulturen från en ung kvinnas perspektiv. 

Nu handlar boken inte bara om raggare, det är en spänningsroman med allt vad det innebär bör kanske påverkas. 

Det är sällan som uppläsaren är så självskriven för ett jobb som här. För vem annan än Fredde Granberg kan läsa in en raggarbok. Och som han gör det.

Mordet på Raggarkungen än nog så långt från elegant cime man kan komma. Hannah A Helseth tar oss med till ett Värmland som osar av motorolja och burköl. Underhållande och helt klart värt en fyra.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg 

Drakens år av Fredrik Lundberg

Vi har klivit in i ett nytt millenium och av en slump får den drivne journalisten Lars Ferm nys om att svenska matjättar kan vara inblandade i att haven töms på fisk. Trots att hans ex ligger för döden och det var nästan ett år sen han jobbade så vaknar den där instinkten att hitta sanningen. Spåren leder utanför Sveriges gränser, närmare bestämt österut. Till ett Ryssland där oligarker styr över allt från naturtillgångar till just fiske. Det här blir ännu en resa som delvis bygger på verkliga händelser där människor försvinner och hotas och priset för att få reda på sanningen stiger.

I den tredje boken om TVSverige så är det fiskekvoter som står i centrum. Låter kanske inte så upphetsande men när man belyser ämnet med journalistik, diplomati och politik blir det mer intressant. Speciellt när det finns en byk som behöver tvättas.

Livet för vår framgångsrika, men struliga hjälte Lars Ferm är rätt trassligt. Hans ex, och mamman till hans älskade dotter har inte långt kvar att leva. Något som kräver att han behöver ta ansvar, något som kan vara hans absolut sämsta grenar här i livet. Den utmaningen är minst lika intressant att följa som jakten på sanningen med fiskekvoterna. Den utmaningarna får honom att växa som karaktär i mina ögon.

Apropå karaktärer så har vi naturligtvis vår allas favoritdiplomat von Otter med även här. Mannen som missar vart enda öppet mål när det kommer till diplomati, men ändå landar på fötterna. En udda och riktigt intressant karaktär. Samtidigt hörde jag att Fredrik planerar ytterligare tre böcker i serien, vilket är glädjande. Min första tanke när jag hörde det att det gäller att man använder en karaktär som von Otter lite sparsamt. Skulle man låta honom ta över för mycket är det risk att det blir som med en annan skruvad karaktär nämligen Silfverbielke. De böckerna höll i två eller möjligen tre böcker innan de spårade ut enligt mig. Just för att det är svårt att hålla skruvade karaktärer intressanta över tid.

Jag tycker att Lundberg har mejslat ut en egen stil med att kombinera dikt och verkliga händelser. Det blir en sport att lista ut vem som döljer sig bakom vissa av namnen. Just tidshorisonten på cirka 25 år är också bra, då man kommer ihåg de stora dragen som hände men glömt detaljerna. Det gör att det känns verkligt och författaren har stor frihet att fylla i mina luckor.

Det är självklart Alexander Salzberger som läser även denna del i serien. Jag har sagt det förut och säger det igen. Han är en av de starkast lysande stjärnorna på den svenska ljudbokshimmelen.

Fiskekvoter, korruption, rysk maffia och allt hög politisk nivå är vad vi möts av i Drakens år. Det är Fredrik Lundbergs tredje bok om von Otter, Lars Ferm och andra på TVSverige. Med en egen stil driver han historien framåt så skickligt att jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Alexander Salzberger 

Betyg:

Det inre hatet av Peter Westberg

Urban Ljungström bor i Sundbyberg utanför Stockholm. För några år sen misshandlades hans son till död, troligtvis på grund av att han var homosexuell. Kort därefter tog hans hustru, driven av sorg och desperation, sitt liv. Ingen dömdes för mordet på hans son men misstankarna riktades mot nynazistiska kretsar. Urbans förluster har lämnat ett stort tomrum i hans bröst, ett tomrum där önskan om hämnd börjat gro. När han får lite hjälp av sin granne Marta så börjar planen om att hämnas ta form och även utföras. En man tillhörande det nazistiska nätverket Nordfront i norra Uppland blir det första offret i den planen.

Mordet skakar om Nordfront som via hot anlitar privatdetektiven Sonja Richter för att få reda på vem som ligger bakom mordet. Motvilligt börjar hon jobba med fallet och snart korsas hennes och Urbans vägar. Frågan är bara vad hon ska säga till sin uppdragsgivare.

Det här är en spänningsroman med hat och hämnd i centrum. Hat och hämnd både hos offer och gärningsmän. För att Urban har ett driv på grund av sina förluster är inte så svårt att förstå. Men vad är det som driver högerextrema är också en fråga att nysta i. Något som gör att gränsen mellan offer och gärningsman suddas ut.

Alla spänningsromaner med självaktning bör ha en IT kunnig side-kick, ala Lisbet Salander. Då det är Peter Westberg som har en förkärlek för äldre damer så utgörs hon i den här boken av en polske rullstolsburne grannkvinnan. Hon pratar knackig svenska men har både kunskap och kontakter för att bedriva ett mindre anfallskrig.

Att även har två huvudkaraktär i form av Sonja och Urban som båda försöker bekämpa de onda högerextrema krafterna, på lite olika vis, är intressant. Det är också kul att den gamle privatdeckaren Conny Erixon nämns i en bisats eller referensen ”Liknar någon semi-känd spänningsförfattare som gillar att posera i bubbelpool”, vem det nu kan syfta på???

Det är inte lätt att sticka ut med en spänningsroman av den här typen. Något som hjälper den här boken att göra det, förutom att mazariner nämns två gånger, är att den har två inläsare. Lo Kauppi tar hand om Sonja Richters perspektiv och den förträfflige Lars Winclair om resten. Det ger boken dynamik och funkar in mina öron riktigt bra.

När Peter Westerberg börjar på en ny serie får vi lära känna privatdeckaren Sonja Richter. Det inre hatet kretsar kring hämnd, nynazisms och saknad. Snyggt med två uppläsare det blir en fyra i betyg. 

Uppläsare: Lo Kauppi och Lars Winclair

Vesterhavet av Hannes Delling

Mediestormen som bryter ut när den kända skådespelerskan Amina Peters försvinner spårlöst är inte att leka med. Varenda redaktion i Sverige är på tå, även den där Truls Hagen tills nyligen varit mellanchef. Men ett snedsteg med en yngre kollega har kostat honom jobbet. Då det inte var hans första steg han tagit utanför äktenskapets krattade gång så är skammen att erkänna vad han gjort för frun stor. Det gör att han fortsätter ”gå till jobbet” och det han gör är att nysta i Aminas försvinnande. Att lösa det fallet ska bli hans revansch och väg tillbaka.

Trots ett alibi så riktas ändå blickarna mot Aminas make, den kända och folkkära, tv-profilen Tom Peters. Han har efter sin pappas död nyligen fått en halvsyster, Siri. De två blir snabbt tighta och trots sitt stökiga liv stöttar Siri sin bror när det blåser upp till mediestorm.

Journalisten Hannes Dellings debut har mediesverige som kuliss och det är inte alltid en så smickrande sådan. Ta hans huvudkaraktär Truls Hagen som exempel. Truls har gått från att ha varit en upphöjd journalist. Men ett drev under metoo gjorde att han blev undanskuffad till mellanchef på tidningen och ytterligare ett snedsteg gjorde att han fick sparken. En rad handlingar som inte gör honom till en speciellt sympatisk person, ändå sitter jag och hoppas att det ska gå bra för honom. Det är snyggt berättat. 

Ändå sedan Annika Bengzons dagar har jag varit svag för spänningsromaner med en journalist i huvudrollen, och den här boken är inget undantag. För att fortsätta liknelserna med Liza Marklund så finns det ett driv i berättelsen här som jag gillar. 

Martin Wallström är en uppläsare jag har stor respekt för och här är han en  viktig del för att förmedla just det drivet. 

En känd skådespelerska försvinner från en lika känd tv-stjärna, det är storyn i Vesterhavet. Men det är den metoo-ad ljugande journalist Truls Hagen som har huvudrollen i Hannes Dellings debutroman. Spänningen och framförallt drivet gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑