Leffe Grimwalker- Fenix

Efter ett antal år i Hongkong är Alex Storm tillbaka i Sverige för att hitta sin dotter. För att ha ett jobb tar han över driften av kasinot. Men han hinner knappt börja sin ”nya tjänst” innan polisen gör en razzia som slutar med att Alex förs åt sidan. Där får han, mot sin vilja, stifta bekantskap med polisen Bella Stasi. Hon gör klart för honom att polisen har så mycket bevis så dom kan sy in honom, Ma och Wong för överskådlig tid, men. För hon presenterar ett an offer you can’t refuse. Nämligen att bli informatör, eller Bellas bitch.

Alex Storm serien har kommit in i andra andningen i och med att den första spinn-off boken, Nemesis, kom ut för någon vecka sedan. Jag är så nyfiken hur det kommer att påverka serien. Men än så länge är det inte någon skillnad. Leffe levererar fart och spänning precis som vanligt. Det finns ett driv i serien som få svenska serier har. Det i kombination med Malmsjös uppläsning gör att det stundtals gnistrar om det.

Innan jag stänger butiken måste jag säga några ord om den nya karaktären Bella. En riktig Amazon som känns som hon äter sådan som Alex till frukost. En kvinna som tar vad hon vill ha. Ännu en stark karaktär i Storms universum. Tur att det stort så att alla får plats.

Alex Storm är tillbaka i Stockholm för att försöka reda upp sitt liv, går så där. Leffe Grimwalker bjuder som vanligt på spänning och fart. Boken Fenix får en återuppväckt fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Pernilla Ericson – När du vänder dig om

Precis som i första boken i serien är det mäns våld mot kvinnor som får Erlagruppen att samlas. Men om övergreppen skedde utomhus i den första boken så har övergreppen den här boken flyttar in. Flyttat in i kvinnornas egna hem. Något som gör skräcken om möjligt ännu värre.

När en kvinna blir brutalt våldtagen i sitt eget hem grips förövaren relativt snart efter överfallet. Lätt fall för polisen, Case closed. Men så enkelt är det inte. Det visar sig att det finns en inbjudan till förövarna om hårdhänt sex. Så jakten går vidare på förövare bakom gärningsmannen.

Den här boken har sina likheter med Jenny Rognebys Medlaren vilket inte är någon dålig jämförelse.
Om Rickard tog mer plats i förra boken så är det gruppens kvinnor som tar ett steg framåt i den här boken. Men Rickard finns ändå med, då han fortfarande kämpar med att göra upp med sitt förflutna. Något som får konsekvenser för speciellt en person i gruppen.
Det är långt ifrån något unik att blanda personliga relationer och (utredings)arbete i böcker. Men ska det fungera hos mig måste det göras med finess och värme. Något jag tycker Pernilla lyckas väldigt bra med.

I den här delen har Pernilla begått det värsta av synder i ljudboksvärlden. Nämligen bytt uppläsare mitt i serien. Nu vet jag att bokens huvudpersons namn är en lek med bokstäverna i Lo Kauppis namn så det är inte mer än rätt att hon ska läsa den här serien. Att hon sen är en av mina favoriter och gör det väldig bra kan vara en bidragande orsak att jag inte hänger upp mig på det på något sätt.

I Pernilla Ericsons tredje bok om Erlagruppen är det åter igen mäns våld mot kvinnor som står i centrum. Men trots att ämnet är hemskt i När du vänder dig om så finns det ändå runt Liv och dom andra i gruppen som väger upp. Lägg på driv och spänning och det blir en klockren fyra i betyg.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

Pernilla Ericson – Jag ska hitta dig

Rickard kommer tillbaks till Sverige för att ta farväl av en kär vän som håller på att dö. Men efter att tjallat på en av de största i den undre välden i Stockholm så är han en jagad man. En torped får i uppdrag att döda Rickard. Men även polisen är ute efter honom, men då som vittne. Det gör att Liv Kaspi hamnar i ett dilemma. För trots att det gått ett år och hon tror att känslorna lagt sig för fixar-Rickard så är det inte så lätt. Allt slutar med att Erla-gruppen åter igen samlas, nu för att backa upp och skydda Rickard.
Jag gillar verkligen sammansättningen av Erla-gruppen den sticker ut. Vi har mött A-gruppen, Sektion M, danska avdelning Q där alla grupperingar har sitt men som sagt Erla sticker ut. För även om det är Liv som är huvudperson så tar de andra plats.
För att krydda upp torpedens jakt på Rickard så har vi en läcka hos polisen. Något som verkligen gör det spännande. För samtidigt som torpeden jagar Rickard jagar Erla-gruppen torpeden. Mycket jakt och mycket spänning.

När Erlagruppens egen fixare, Rickard hamnar i trubbel samlas
till slut gruppen igen. Pernilla Ericson lyckas återgen fånga mig i sitt spännande och skrämmande universum . Jag ska
hitta dig kan inte belönas med annat än en fyra från mig.
Uppläsare: Katharina Cohen
Betyg

Melinda Jacobs/Minna Tunberger – Hon hette Esmeralda

Vi följde alla Lilla Hjärtas tragiska historia. Den lilla treåriga flickan som
blev fosterhemsplacerade för att föräldrarna inte kunde/var lämpliga att ta hand om henne, men som sen fick tillbaka vårdnaden. Ett och ett halvt år senare hittades hon död. Den här historien berättas utifrån fostermamman Melindas perspektiv.

Vi får följa hennes sorg, glädje och kamp för att inget barn ska råka ut för det som Esmeralda råkade ut för. Boken berättas med tidshopp ur tre olika tidsperspektiv. När Esmeralda har dött, när Esmeralda kommer till Melindas familj och Melindas egen uppväxt.

Måste erkänna att jag var lite tveksam när jag började lyssna på den här boken. Ännu en snyfthistoria. Den känslan höll i sig en bra bit in i boken. Jag retade mig en del på begrepp som Umgängesstödjare, Biologmamman, Umgänge. Störde mig också lite på att man inte hittade på namn på dom biologiska föräldrarna. Utan kallar dom XX biologmamman och NN biologpappan.
Att inte sätta fiktiva namn på de biologiska föräldrarna kan vara ett sätt att hålla distansen till dom, kom jag på efter ett tag.

Men när jag kommit över dom små irritationsmomenten så är det något
som börjar hända. Det är omöjligt att inte engagera sig. Ett inte ryckas med både i glädje och i sorg, men framförallt bli redigt förbannad på den flatheten som Socialtjänsten visar upp.

Att gömma sig bakom paragrafer när ett barn bokstavligen för framför deras ögon gör mig så förbannad så jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Det här är en form av True-crime bok, även om det känns konstigt att
sätta den etiketten den. Vi vet ju vad som kommer hända i stora drag men
det är ändå spännande när man får veta detaljerna och när luckorna fylls i.

Jag var även lite skeptisk till att man fick följa Melindas uppväxt till en början. Vad hade det med Esmeraldas död att göra? Men den här boken handlar lika mycket om Melindas kamp för barns rättigheter. Och då är hennes bakgrund relevant.

Det är inte så lätt att sätta betyg på en sådan här bok. För det går nästan inte att vara kritisk när ämnet är så viktigt och engagerande. Hon hette Esmeralda är precis som undertiteln beskriver Berättelsen om Lilla Hjärtat. Vi får följa den 3-åriga flickans tragiska öde genom fostermannans Melinda Jacobs ögon nedskrivet av Minna Thunberg. Men blir arg, ledsen, glad men framför allt engagerad, så kan inte bli något annat än en fyra i betyg.
Uppläsare: Philoméne Grundin
Betyg

Kia Hedman – Patient 43

Tänk dig att din man dödar först er första sonen och sedan den andra. Men det är inte slut där för när du inte tror att det kan bli värre så lyckas han på något sätt få in dig på psyket. Det är inledningen på den här psykologiska thrillern.
Då jag har en väldigt hög tilltro till rättsväsendet och sjukvården så jag har lite svårt med trovärdighet med inledningen. Men desto längre boken fortsätter desto bättre blir den. Vi får bit för bit mer och mer information vilket ökar trovärdigheten. Jag tycker att det är när vi börja få förklaringarna som boken tar fart. Och som den tar fart. Bokens sista tredjedel är svår att toppa.

Både av titeln och handling så är det svårt att inte göra kopplingar till Dennis Lehanes fantastiska bok Patient 67, som filmatiserandes under namnet Shutter Island. Men medan Lehanes bok utspelar sig på en ö på 50-60-talet där man nästan
kan känna lukten av de skitiga korridorerna så doftar Hedmans bok betydligt mer desinficerade svenska sjukhuskorridorer. Inget fel med det.

Kia Hedmans Patient 43 är en psykologisk triller som sticker ut. Efter en lite trevande start tar den verkligen fart och frågan vad ska man tro på är ständigt närvarande. Det blir en fyra från mig.
Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar
Betyg:

Ramona Ivener, Alex Storm – Nenesis

Jessica Storm är inte den karaktären som sticker ut mest i Grimwalkers universum kring Alex Storm, men jag gillar henne. Hon har gått från en vanlig trebarnsmamma till knarkdrottning på bara några böcker. Nu är det dags för Ramona Ivener tar upp Jessica Storm tråden. Jag tycker jag är ett väldigt spännande grepp att göra spin-offs serier även i litteraturvärlden.
Något som funnits länge inom både film och serier på TV.

Boken börja med att två män bryter sig in i Jessicas hus i den välmående
villaförorten till Stockholm. Dom misshandlar och förgriper sig på henne och det visar sig snart att det är en del i kampen om Stockholms droghandel. I samband med överfallet så kommer hon i kontakt med sin granne, kriminalkommissarie
Cesar Brandel. Även om man får hjälp i en krissituation så är det inte bara odelat positivt att har en polis som granne när man är Stockholms okända knarkdrottning. Skulle man sen lära känna honom ännu bättre så kan det blir direkt skadligt.
Hur klarar då Ramona att ta på sig Grimwalkes Stålmannenmantel och axla en gren av Alex Storm trädet. Bra, riktigt bra. Jag tror att det oftast blir bättre när en kvinnlig författare skriver om en kvinnlig huvudperson. Om det har med trovärdighet att göra kan vi diskutera en annan dag. Men det är inte för att Ramona är kvinna hon gör det bra, det är för att hon är en förbannat duktig författare.
Serien om David Ritter är riktigt bra och det skuggar mig lite i den här boken. För visst är det här en bok i en serie. Men det är böckerna om Ritter också. Skillnaden är att i de böckerna har varje bok ett eget case, det finns en början och ett slut. I Nemesis så tycker jag det blir lite mer som en episod i en lång TV serie. Jag vet att jag motsäger mig själv med att jag tycker det är kul med det nya greppet med serietänk inom litteraturen. Med det sagt så är det en lika spännande som fartfylld bok. Som lyssnare sitter man i Jessicas sidovagn och kastas hit och dit. Så boken är inget för dom som satte sig längst fram i bussen under skolutflykten.

Jag brukar inte kommentera bokomslaget. Men här måste jag göra det. Kvinnan på bilden ser inte alls ut som ”min” Jessica Storm, min är blond.

Jag njuter av Gunilla Leinings röst som trots alla kast håller stadigt i ratten och ser till att vi kommer, om inte tryggt och säkert, så i alla fall i mål i den här boken. Men bakom nästa gathörn så väntar nya äventyr för Jessica, Alex, Ma, Wong och alla andra vänner och ovänner i den stor Alex Storm skogen.

Ramona Ivener tar upp tråden och fortsätter berättelsen om Alex Storm i boken Nemesis. Det genom ex flickvännen Jessica Storms ögon. Och som hon gör det! Fart spänning och en stor dos igenkänning ger boken en fyra i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

Pernilla Ericsson – Spåren vi lämnar efter oss

Brutala övergrepp och våldtäkter sker på ensamma kvinnor längs den
gröna tunnelbanelinjen i Stockholm. Något som naturligtvis sprider skräck. Även polisen Liv Kaspi blir överfallen dock inte av Gröna-linjen männen som pressen kallar dem. Livs förövare gav sig på fel offer. Liv slig tillbaka vilket gjorde att hon blev avstängd från sin tjänst. Under avstängningen blir hon rekryterad till en privat utredningsgrupp. Sammansatt och bekostad av den rullstolsburne äldre damen Edith. Gruppens uppgift är att just lösa och få stopp på överfallen söder om Stockholm. Likt Abba tar de första bokstaven i sina förnamn
och döper sig själva till Erla-gruppen. Det är förutom Edith och Liv även den halvkriminella fixaren Rickard och hackern Aminah. Det är inte speciellt troligt att det skulle gå att sätta ihop en privat utredningsgrupp med polisledningens goda minne på det här sättet. Men det spelar ingen roll, dom är som en grupp superhjältar, alla med sina specialliter. Det är Liv som är bokens huvudperson. Hon är smart och vältränad och lättast att associera med en superhjälte. Men Aminahs kunskaper om hur man spårar människors rörelser på nätet och i det verkliga livet är minst lika central.

Det här är en bok om viktiga ämnen som kvinnors utsatthet och vad vi lämnar efter oss för spår på nätet. Men att stapla viktiga och intressanta ämnen på hög räcker inte för att få ihop en bra spänningsroman. Och tro mig gott folk, Pernilla Ericson har betydlig mer i sin litterära trollerihatt. Det är driv,
vassa dialoger uppblandat med värme och så ett fyrverkeri av spänning. Det här gillar jag.

Katharina Cohen är en ny bekantskap för mig och en väldigt trevlig sådan. Då jag är lite sen på bollen med den här serien och det redan finns två ytterligare
böcker ute så vet jag att Lo Kaupi kommer att ta över stafettpinnen, men det kan inte bero på att Katharina inte gör ett bra jobb för hon är fantastisk.

Spåren vi lämnar efter oss är den första boken om Erla-gruppen en
brokig men effektiv privat utredningsgrupp. Pernilla Ericson lyckas kombinera fyra superhjältar en grupp och skapa spänning och värme. Jag är imponerad, så
det blir en fyra.
Uppläsare: Katharina Cohen
Betyg

Pernilla Ericson – 300 grader

Polisen Lily Hed söker och får en tjänst i Nynäshamn. Inget konstigt med det. Men hennes nya chef genomskådar henne och frågar redan första dagen om det är något hon flyr ifrån. En polis med hennes meritlista söker inte den tjänsten. Lily erkänner inte men vi som lyssnar anar. Väl på plats i Nynäshamn flyttar hon in hos en dam med en fyr på tomten. Det är sommar, varmt och torrt vilket gör att det lätt börjar brinna. Dom bränder som startat ser först ut som olyckshändelser men Lily med sin skarpa utredarblick ser något annat. Sakta men säkert börjar ett mörker skymtas. Bränder och främst skogsbränder står i centrum i den här boken. Något som gör att man som fd Västmanlandsbo börjar tänka på 2014. Fruktansvärda scener, scener som ur en katastroffilm. Något som inte så ofta gestaltas i bok form. Bränderna är en viktig del i boken, men också orsakerna bakom. Något som i det här fallet är dubbelbottnat, en pyroman och miljöförstöring. Pyromanbiten, eller eld som vapen, kan jag inte prata så mycket om få jag inte vill röja handlingen. Klimatetbiten däremot är något som gör att boken sticker ut.
Jag gillar Lily som karaktär. Hon som ser samband när andra inte gör det. Att hon sen bär på ett ärr i själen från sitt tidigare liv gör henne mer intressant.

Eva Röse fångar denna lite kantstötta karaktären riktigt bra. Var ett tag sen jag lyssnade på något från henne men kan komma på att jag saknar det.

300 grader är något så ovanligt som en miljödeckare. Pernilla Ericson bjuder på spänning i småstadsmiljö och hon gör det riktigt bra. En brännhet fyra från undertecknad.
Uppläsare: Eva Röse
Betyg

Ramona Ivener – Frostänglar

David Ritter befinner sig på Gotland och slickar såren från sitt förra fall då en 6 årig flicka försvinner. Senare samma natt upptäcks att även flickans syster är försvunnen. När den ena av flickorna hittas död i snön. Men hon är inte bara nedkyld av snön. Det är omständigheterna samt lokalbefolkningens oro gör att den lokala polisen ber Ritter om hjälp. Det blir precis som i den första boken i serien Nattväkten blir det en jakt på mördaren. En jakt där tiden är en viktig faktor.

Det här är spännande. Jag kan inte sammanfatta det bättre än så. När det är barn som är offer så knyter det sig lite extra i bröstet. Så mördarjakt, barn och tidsbrist gör det spännande.
Min kärlek till den goda hjälten Ritter består. För även om internutredningen flåsar honom o nacken så står han stark och gör det rätta. Magnus Roosmann gestaltar honom så bra. För mig skulle en ung Roosmann varit perfekt att spela Ritter på film. För hela Ritterserien är som gjord för film/serie.

I Frostänglar jagar Ritter mördare på Gotland. Ramona Ivener bjuder ännu en gång på isande spänning på sin hemmaplan. Jag är såld och delar ut en fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Peter Gissy – En avgörande ledtråd

Efter sin skilsmässa har Michelle Moholin engagerat sig i jourhem för misshandlade kvinnor. Hon är fd polis men jobbar nu som rättspsykolog på universitetet. Steget från polisen var medvetet och hon har medvetet försökt hålla sig borta från polisen. Men när en kvinna hittas mördad utanför Göteborg övertalas hon att ingå i en gränsöverskridande utredningsgrupp. Hon påminns gång på gång varför hon lämnade polisen. För trots att hon bidrar med kunskap som för utredningen framåt så tas det inte emot rätt från alla håll. Det som förbryllar polisen är bristen på spår samtidig som gärningsmannen lämnat efter
sig ett halvt spelkort. Mordet på den unga kvinnan engagerar, inte bara Michelle utan också allmänheten. Michelle blir mer och mer indragen i fallet.

Jag upptäckte Peter Gissy redan 2006-2007 och lyssnade då på ett antal av hans tidigare deckare. Sen började han skriva böcker för barn och när jag sen blev tipsad av hans son, som är min kollega, att han börjat skriva deckare igen på ålderns höst blev jag nyfiken.

Det här är en rätt klassisk deckare, även om huvudpersonen är en rättspsykolog. Jag gillar att Gissy tar upp och sätter fokus på utsatta kvinnor. I det här fallet inte bara som mord/våldsoffer för att driva en deckare framåt utan också att skildra jobbet på kvinnojourer.

Gunilla Leining tar sig an den här boken på ett bra sätt. Inte för att Michelle är speciellt gammal men hennes framtoning är mogen och där passar Leinings röst bra.

En avgörande ledtråd är den första boken i Peter Gissys serie om rättspsykologen Michelle. Den är spännande, har en massa vändningar och tar upp viktiga ämnen vid sidan av huvudhandlingen. Så det får bli en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑