Etikett: Fredde Granberg

Hans-Olov Öberg, Viktor Adolphson – Götgatsbacken

En bomb detonerar på en känd krog mitt i Götgatsbacken. När röken har lagt sig visar det sig att en person har dött i explosionen. Den erfarne polisen i yttre tjänst, Jon Smed, är först på plats. Trots att det är en utredning för Stockholmspolisens specialutredare så blir Jon och hans yngre och handlingskraftiga kollega Emma Modig inblandade. Genom att känna till Söder och de som bor och verkar där så lägger dom bit för bit i pusslet kring sprängningen på Götgatsbacken.

I den här boken får vi följa polisens arbete från ett annat perspektiv än vi är vana vid, nämligen polis i yttre tjänst. Det går att dra många paralleller till SVTs Den tunna blå linjen som också har fokus på den delen av polisarbetet.

Nä, det är inte dom som ska lösa mord och utreda sprängningar i restauranger. Samtidigt så lyckas författarparet på ett snyggt sätt krångla sig förbi det dilemmat. En anledning är på det trovärdiga sättet arbetet skildras. Det känns som om man får åka med i polisbilen när den susar fram på Söders gator. Allt från anrop i radion till jargong och interna skämt.

Annars är det skurkarna som står för det mesta av humorn i boken. En humor som ibland är lite gubbig, men på ett charmigt sätt. Till persongalleriet på skurksidan har vi bl.a. hedersskummisen Risto och den lite lika sympatiska Dramatenskådisen Sverker.

Jag gillar den här blandning av både det ena och det andra. Humor, verklighet och spänning. Det är en bok som sticker ut i en annars hyfsat homogen genre.

Så vem är då bättre att hålla ihop en dalapolis, en göteborgska och en storvuxen finsk gangster, japp Fredde Granberg.

I Götgatsbacken utförs riktigt polisarbete, i uniform. Så när polisen Viktor Adolphson och förläggaren Hans-Olov Öberg slår sina påsar ihop så blir det således en riktig deckare. Spännande, roligt och trovärdigt gör att jag sätter upp en fyra på betygstavlan.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

0

Patrick och Jesper Ersgård- Elddopet

Författaren Sam Milton har precis slagit igenom med debutroman Elddopet. Världen och hans agent skriker efter en uppföljare. Men det vill sig inte. Om det bero på att hans tvillingsyster blir dödad i en terrorattack eller allmänt stökigt liv vet han inte. Från ingenstans dyker det upp en representant från en hemlig avdelning inom svenska underrättelsetjänsten. Dom behöver Sams hjälp att ta kontakt med en grekisk vapenhandlare. Vapenhandlaren tycker om hans bok och han ska bara ta kontakt med honom. Hur svårt kan det vara och vad kan gå fel?
Svart är jättesvårt och allt.

Jag har tagit upp det förut. Lite allergisk mot när författare skriver om skrivande. Nu klarar ju bröderna Ersgård just det med tanke på att Milton inte kan skriva. Något han inte heller kan är att vara agent. Så det finns ändå saker man kan bli irriterad på. Milton är irriterande tafflig i sin roll som hemlig agent. Men där slutar jag mitt gubbiga klagande.
Det här är bra. För Ersgårds lyckas både trovärdigt sätt få in Milton i agentyrket och snickra ihop en spännande intrig. För det är full fart i handlingen
Klart man gillar när Patrick och Jesper Ersgård skriver en agentroman. Elddopet är fartfylld, spännande och oväntat. En fyra från mig

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

0

Mikael Jisander – Benny älskar baklava

Ove, förlåt Benny, är en enkel man. Han är ungkarl, driver en VVS firma och förutom att ölen ska vara kall och Liverpool vinner sina matcher så vill han att det ska vara ordning och reda. För är man fastighetsägare ska man skotta trottoaren, hur svårt ska det vara.
Så när den syriska kvinnan Farah flyttar in i grannhuset med sina två barn så rubbas Bennys cirklar.

Ja, vi måste ta det direkt. Det finns många likheter mellan Benny och Fredrik Backmans Ove. De är båda fyrkantiga gubbar, även om Benny är betydlig yngre. Båda lär känna en invandrarkvinna som rör om i deras inrutade vardag. Nu tycker
jag att det är bra när författare inspireras av varandra. För jag skulle kalla det här att inspireras och inte kopierat.

Jag har nog en del gemensamt med Benny. Nej, är varken rörmokare eller ungkarl men håller på Liverpool och kan nog ibland uppfattas som en grinig gubbe. Boken börjar med mitt kanske mest hemska fotbollsögonblick, Steven Gerrard snubblar mot Chelsea vilket gör att
väntan på en Premier League titel ännu en gång går upp i rök. Nu behöver man inte vara Liverpool fan för att man ska fastna för den här boken. Fotbollen utgör endast en fond.

Det här är en bok om människor. Människor med fel och brister och också människor med hjärta och omtanke.

Det är också en bok om småstadens för och nackdelar. För det finns ofta en väldigt fin sammanhållning i en småstad. Människor bryr sig, både om andra och om vad andra ska tycka. Något som gör att det är inte alltid som man tänker på
sig själv i första hand. Kan vara bra ibland och mindre bra ibland. Sen finns det baksidor. Som att det inte är lätt att komma utifrån. Även om det kanske lite lättare att komma från Malmö än från Syrien så är det förfarande hot utifrån för den lilla småstaden. Men när man gör skillnad på om utbölingen
kommer från Malmö eller Syrien så är det rasism och det finns inget
förmildrande ens i en småstad. Runt dessa frågor kretsar det mesta i boken.

Jag blev snabbt fast i den här boken. Den är charmig och relativt lättsmält.
Men eftersom jag likt Benny är en grinig gubbe så måste jag klanka ner på några småsaker. Trots att den bara är drygt 9 timmar lång så tycker jag den var på gränsen för lång. Speciellt när man efter drygt halva boken kunde lista ut vad som skulle hända. Så fanns det ett antal episoder i boken jag tycker några karaktärer handlade antingen väl naivt eller var lite för schablonmässigt.
Så kommer vi till Fredde. Han är som klippt och skuren för att gestalta Benny.
Benny älskar baklava är bok om människor i en småstad. Mikael Jisander charmar oss med sin version av Ove och är värd sin fyrkantiga fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg

0

Mattias Boström, Sofia Rutbäck Eriksson – Mordnatt råder, tyst det är i husen

När invånarna i den nordligt belägna byn Arvidsträsk samlas för sin traditionella lucköppningen så upptäcker dom ett meddelande som i alla fall byns äldre invånare känner igen och blir rädda för. Samma meddelande fick ett antal invånare på 80-talet och flera av dom överlevde inte julen efter att de fått just det meddelande.
Det här är en deckare så långt från Snabba cash man kan komma. Vi befinner oss som sagt i Norrlands inland där man tycker människor från storstan är konstiga och med storstan menas Luleå.
Jag gillar inte begreppet mysdeckare, så jag använder humordeckare i det här fallet. För humor är en viktig ingrediens i den här anrättningen. Små smarta och sylvassa inpass som får mig som lyssnare att fnittra till eller bara småle för mig själv.
Den andra huvudingrediensen är persongalleriet. Det sträcker sig från små barn upp till den envise gamle Knut som fyller 105 år. Annars kretsar det mesta kring den pensionerade polisen Rolf och hans nya granne deckarförfattaren Riita. Författarna har en jäkla förmåga att blåsa liv i alla dessa karaktärerna. Jag blev mer och mer fäst i Rolf och hans iakttagelseförmåga och skarpa analyser.
Det är inte bara författarna som gör att karaktärerna får liv. Fredde Granbergs uppläsning är något i hästväg i den här boken. Han säger att han ogärna gör dialekter. Men jag är glad att han gjort ett undantag i den här boken. Fantastiskt.
För att få ut mest av den här boken bör den nog spisas i december. Men att ta den sista tuggan av boken på tjugondag KNUT funkade det också.
Mordnatt råder är en humordeckare långt från Snabba cash. Boström/Rutbäck Eriksson blåser liv i fantastiska karaktärer och är väl värda en iskall fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg

0

John Lapidus – Hybris

I Hybris möter vi den svenska tech-entreprenören Jonas som är Elon Musk, nej förlåt Byron Frosts, närmaste och viktigaste medarbetare. Jonas jobbar med så vitt skilda saker som rymdraketer, elbilar, tunnlar och synapsföretag. Det är i det sistnämnda som han och kollegan Melissa går bakom Frost rygg och börjar experimentera med att operera in kopplingar i den mänskliga hjärnan vilket visar sig farlig ur flera olika hänseenden. Jag gillar Lapidus sätt att placera in sin historia en levande Silicon Valley miljö där han blandar riktiga referenser med påhittade vilket gör historien trovärdig. För även om mycket handlar om en hel del i boken är framtidsscenarier så tycker jag absolut inte att det känns orimligt.

Jag är övertygad att AI, Artificiell Intelligens, kommer att förändra våra liv. Men exakt hur är däremot mer osäkert. Det är inte så vanligt att temat är ny teknik och tekniska resonemang i litteraturen. Om det beror på att livslängden på boken riskerar att bli kort om tekniken går framåt för fort eller ointresse hos författare och lyssnare vet jag inte. Men som ingenjör så blir jag glad när det sker.

Det här är en roman men är man intresserad av en bok som tar upp frågor kring AI på ett mera vetenskapligt sätt, men ändå inte tråkigt, kan jag rekommendera Max Tegmarks Liv 3.0. Den har några år på nacken men är ändå fortfarande relevant.

Tillbaka till boken. Jag gillar den här boken och tycker att Fredde Granberg lyfter boken med sin inläsning.

Hur skulle en värld med AI kunna se ut? I Hybris ger John Lapidus sin bild som inte är allt för osannolik. Lite läskigt men spännande och kittlande och värd en fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Anna Karolina – Mullvaden

Efter att Anna Karolina har skrivit två böcker med Mons Kallentoft i Hercules serien samt några andra böcker är Amanda Paller äntligen tillbaka igen. Jag var tvungen att koll upp, det är sex år sen vi träffades henne senast.
Den här gången ska Amanda infiltrera en av Sveriges ledande tillverkare av metaanfetamin. Men det är inte i en ruffig förort utan i ett välordnat radhusområde. Just det välordnade radhusområdet är signifikant för den här boken, i jämförelse med de tidigare böckerna i serien. I Stöld av babian fick vi möta en riktigt rå och tuff Amanda i en rå och tuff miljö. En bra bit från radhusområden.
Men även om serien blivit snällare så har den forfarande en rapp, kul och snabb dialog. Men ”The devil is in the details” heter det ju och det är detaljerna som får den här boken att lyfta. En sådan detalj är grannen Blondie som har väldigt många drag med en viss Birgitta Backlund som nu mer är en hyllad författare. En annan detalj jag gillar är när det lyser igenom hur osäker den tuffe Adnan är.
Fredde Granberg gör en som vanligt en stabil insats. Intressant att det är en manlig uppläsare till en kvinnlig huvudperson vilket är rätt ovanligt. Men det funkar. Vill du höra mer om boken så diskuteras den i Ljudboksklubbens första avsnittet.
För att vara en bok i Amanda Paller serien så är Mullvaden rätt snäll. Men en rapp dialog och intressanta detaljer som tex grannen Blondie gör att jag ger Anna Karolinas bok en fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Christian Svahn – Sakrament

Poliskommissarie Lenny Haraldsson i Linköping är tillbaka. Efter det senaste uppmärksammande fallet har han blivit lite av en TV kändis. Men när en lastbil med ett 30-tal döda flyktingar påträffas på en rastplats utanför Linköping får Lenny och hands kollegor kavla upp ärmarna. Det blir en riktig rivstart på boken och det sätter ramarna för historien. Bara det brottet är stort och uppmärksammat. Att sen blanda in den unga migrationsministern med sina rötter i Linköping gör nästan svämma över. Men Svahn balanserar alla dessa ingredienser på ett riktigt bra sätt. Historien nystas snyggt upp bit för bit.
Ska man vara lite kritisk så finns det några saker som gör att historien tappar lite i trovärdighet. En sådan är att en polis som är ansvarig för Sveriges största brottsutredning skulle åka bort över helgen utan att ta med sig sin mobil känns inte så troligt. Nu ska vi inte hänga upp oss på detaljer då boken tar upp ett lika aktuellt som viktigt ämne.

Sakrament är en bättre bok än den första boken i serien Inkarnation enligt mig.
Jag tycker också att Fredde Granberg är en starkt bidragande till att hålla upp tempot i boken.
Christian Svahn växlar upp i den andra bok om Lenny Haraldsson. Sakrament är lika spännande som aktuell och väl värd en stark trea i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Håkan Mattsson – Döden för oss samman

En fyraårig flicka försvinner spårlöst och en familj lämnas i ovisshet om vad som hänt. En ovisshet som inte är bra för familjen. 12 år senare orkar Hanna inte stanna kvar och rymmer till Stockholm. Så ja visst är det här en bok om en försvunnen flicka, men det är bara en liten del. Jag tycker den stora behållningen att följa en ung kvinna påväg in i vuxenvärlden. För det är inte så lätt att flytta från en liten stad och möta en tuffare värld.
Sen tar boken en vändning där vi hamnar i gränslandet. Gränslandet mellan genrer, gränslandet mellan vetenskap och ockultism och gränsen mellan liv och död. Det är här jag måste brottas lite med mig själv. Å ena sidan har jag lite svårt för det som är på gränsen till det onaturliga och å andra sidan hyllar jag när en författare tar till nya grepp. Men då historien och viljan att det ska gå bra för Hanna är så stark så vinner nog ändå glädjen över det nya greppet.
Jag upptäckte Håkan Mattsson i samband med Stay Metal som jag forfarande tycker är en av det roligaste böcker jag lyssnat på. Och gudarna ska veta att jag är svårflörtad när det kommer till komedi. Det är så lätt att det blir pajigt. Så därför är det både roligt och intressant att Mattson inte stannar i samma fåra utan fortsätter att plöja nya.
Så kommer vi till uppläsningen. I det här fallet så höjer verkligen Fredde Granberg historien. Det trots att det är en kvinnlig huvudperson, och Fredde verkligen är en man.
Håkan Mattsson tar man inte där man ställer honom, vilket jag gillar. Döden för oss samman är en svårplacerad bok vad det gäller genrer, men strunt i det. Spänningen, drivet och uppläsningen ger den en fyra i min bok.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Peter Westberg – Gourmand

En lite flicka försvinner och hennes mamma Samira anlitar privatdetektiven Conny Erixon när polisens intresse för fallet kallnar. Samtidigt blir kändiskocken Daniel Ponti ”tvingad” att börja jobba på ett nyöppnad hemligt resturangprojekt.
Jag är löjligt svag för gubbiga, bakåtsträvande karaktärer med ett stort hjärta som Ewert Truut eller Ewert Grens. Om man skrattar åt Svullo på VHS och lyssnar Mike Oldfield så är benägen att sätta in Conny Erixon i samma slitna Manchestersoffa som dom herrarna.
Det här är en klassisk spänningsroman med tydligt goda och onda karaktärer vilket gör det enkelt att hänga med i bokens alla svängar. Men bara för karaktärerna är tydlig så betyder det inte att man inte kan få möta något så ovanligt som en homosexuell man som inte fjollig, vilket piggar upp.
För min del så och för trovärdigheten kunde Westberg hålla ner på antalet mord. Historien flyger ändå. Men det vägs upp av karaktärer som Erixon. Så i uppföljaren, för det måste komma en, så hoppas jag att det blir mer av herr Erixson.
Fredde Granberg har vuxit till en riktig storhet när det kommer till uppläsning och den här boken är inget undantag. Dock kan han få träna lite på dalmålet något.
Peter Westberg har tagit fram en helt underbar gubbig privatsnok i Conny Erixon. I Gourmand hjälper han till att leta efter sanningen om en försvunnen flicka. Spänningen och Erixson ger boken en smakfullt tillagad fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Stefan Di-Omnia – Themis

Efter succén med Kattstryparen började Stefan Di-Omnia på en serie om vänskap mellan tre väldig omaka killar. Runt den första boken Suicidium så var diskussion mycket om att den handlade om sexuella övergrepp mot barn. Nu går livet vidare för Sergio, Jonathan och Carl-Magnus. Jag tycker det tog ett tag att komma in i berättelsen, men det har nog mer med mig att göra än historien i sig. Väl inne i den är det ett driv jag gillar. När det kommer till karaktärerna så bjuds vi på hela spektrat från de mest hänsynslösa och avskyvärda till vanligt hyggligt folk. Även om det finns en övervikt för de onda, men det tycker jag gör det hela mer intressant.
Jag gillar att Di-Omnia lyckas referera till två moderna deckarklassiker i upplösningen.
Sist måste Fredde Granberg få en extra fin fjäder i sin hatt. Hans uppläsning lyfter den här boken ytterligare från den redan höga nivån.
Jag tycker Stefan Di-Omnia växlat upp i sin andra bok i serien om det tre vännerna. Themis är både intressant och fängslande med ett driv i historien. Får en mycket mycket stark fyra från mig.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑