15 år med Ljudboksbloggen – 2023, året då Ljudboksklubben tog fart på allvar

I min resa genom Ljudboksbloggens första 15 år har vi nu kommit fram till 2023.

När jag ser tillbaka på året är det svårt att inte tänka på Ljudboksklubben. Det var året då podden på allvar började hitta sin form och sin publik. Vi hade gäster som Pascal Engman, Mattias Edvardsson och Jens Lapidus, alltså författare som jag några år tidigare bara hade suttit hemma och lyssnat på.

Det var fortfarande lite surrealistiskt att plötsligt sitta mittemot människor vars böcker jag följt under många år.

Samtidigt försökte vi hela tiden hålla fast vid vår grundidé. Att prata om böcker vi själva tyckte om. Inte bara de största namnen eller de mest omskrivna titlarna, utan böcker som fick oss att känna att fler borde upptäcka dem.

En sådan bok för mig var Flykt av Emmy Walt. Jag minns att jag skrev till Peter Westberg direkt efter att jag hade lyssnat klart. ”Henne måste vi ha med i podden.” Och så blev det också.

Det är faktiskt en av de saker jag tycker allra bäst om med Ljudboksklubben. Att en bok man lyssnar på hemma i hörlurarna plötsligt kan leda till ett samtal med personen som skrivit den. Det är fortfarande ganska häftigt.

2023 var också året då min poddkollega Peter Westberg släppte Edda Headshot.

En gaming-feelgood om den äldre damen Edda som börjar spela dataspel.

Det låter kanske som en ovanlig idé, men det fungerade väldigt bra. Inspirationen kom från Silver Snipers, laget med äldre gamers som faktiskt finns på riktigt.

Och det var också tack vare den boken som Ljudboksklubben gjorde sitt första riktiga scenframträdande.

På releasefesten intervjuade jag Peter, uppläsaren Sofia Berntson, förläggaren Hans-Olov Öberg och hela gänget från Silver Snipers inför omkring 120 personer på Malmen i Stockholm. Se avsnittet från releasen här.

Jag minns att jag stod där och tänkte: ”Hur hamnade jag här egentligen?” Från att skriva recensioner hemma vid datorn till att stå på scen och intervjua människor inför publik. Det var en ganska häftig känsla.

Och så måste jag förstås nämna Jo Nesbø och Blodmåne.

2023 kom den trettonde boken om Harry Hole. När serien startade kunde nog ingen ana att den skulle hålla så länge och fortfarande kännas relevant.

I början av boken befinner sig Harry i Los Angeles och försöker mer eller mindre supa ihjäl sig när ett telefonsamtal från Oslo drar honom tillbaka till Norge.

Egentligen borde den klassiska försupne polisen vara en figur som känns uttjatad vid det här laget.

Men Jo Nesbø kommer undan med det.

För han skriver helt enkelt så förbaskat bra.

När jag ser tillbaka på 2023 så handlar det framför allt om möten.

Mötet med nya författare.

Mötet med publiken.

Och mötet mellan bloggen, podden och ljudboksvärlden.

Det var året då jag började känna att Ljudboksklubben inte längre bara var ett roligt sidoprojekt.

Den hade blivit en naturlig fortsättning på hela den resa som började med Ljudboksbloggen.

Årets ljudbok 2023

Flykt av Emmy Walt, uppläst av Lo Kauppi.

Vilken bok minns du starkast från 2023?

Jens Lapidus – Död man walking

Teddys familj samlas på kyrkogården för att minnas hans mamma som gick bort för mer än tjugofem år sedan. Förutom Teddy själv är det hans far och hans syster och Emelie. Hon är med trots att de inte är ett par längre. Emilie börjar kort därefter det forska i vad som egentligen hände när Teddys mamma dog. Spåren leder till ett förflutet som ingen visste fanns, och snart är Emelie indragen i ett dubbelspel som är farligare än hon någonsin kunnat ana.

Teddy däremot är inte intresserad av sin mors förflutna. Han har fullt upp med balansgången mellan möjligheten att träffa sin son och sitt kriminella liv. Det sistnämnda för honom, ibland ofrivilligt, djupt in i Stockholms undre värld och dess brutala konflikter. Så en dag rymmer Max från ungdomsvårdsanstalten, och Teddy måste välja vad han ska göra med pojken som dödade hans älskade systerson. Hämnas eller ej, det är frågan.

Det här är den femte delen i Top Dog serien. Det är ett ganska komplext universum med många sidospår. Ett universum med centrum i Stockholm, men som spänner över alla samhällsklasser från de rikast till de som knappt har pengar till mat. Det skulle kunna uppfattas som spretigt men det finns tyvärr en sak som gör att dessa världar lever närmare varande än man kan tro, nämligen narkotika. Där har vi en av seriens storheter, nämligen närheten till samhället idag.

Jag gillar Lapidus typiska språk med sina fantastiska liknelser. Sen kan jag tycka att det är lit svårt att hänga med då persongalleriet är väldigt stort och sidospåren är många.

Död man walking är den femte delen i Jens Lapidus Top Dog serie. Vi känner igen Lapiduska prosan, tempot och spänningen. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Jens Lapidus – Mr ETT

Det är fem år sen senaste boken i Top Dog serien. Det är ett oändligt uppehåll i en bokserie nu för tiden. Ett uppehåll som gör det svårt att hålla ordning på det stora persongalleriet som Lapidus håller sig med. Jag kommer på mig själv att inte hålla ordning på alla in i bokens sista timme.
Det finns en sanning när det kommer till grovt kriminella, det finns bara två sätt att sluta. Inspärrad eller död. Men gangsterbossen Isak, Mr ETT, tar sikte på en tredje utväg. Att bli vit. Men när hans son försvinner grusas hans planer.
Det här är en bok i Snabba cach anda. Det var en bok som öppnade upp för en helt ny genre när den kom 2006. Jag skulle vilja säga att Lapidus nu är omsprungen av andra författare som Sammy Jeridi och Leffe Grimwalker som har tagit genren vidare sen dess. Ja, språket är bra. Liknelser som ”Tystnaden är tung som en medicinboll” när dom är i ett gym är ju fantastiska.
Efter ett långt uppehåll är Jens Lapidus tillbaka med den fjärde boken i Top Dog serien. Mr ETT är bra, men hans böcker är inte lika normbytande längre. Så en fyra blir det iallafall.
Uppläsare: Jonas Malmsjö

Jens Lapidus – Paradis City

I Paradis City har vi förflyttas oss in i en nära framtid. En framtid där Alex Schulman är ständig sekreterare och Kalifornien har brutit sig ut och bildat ett eget land. Men framför allt har vi i Sverige byggt murar så kallade No-go-zoner för att skydda övriga innevånare från de som bor där. Ett av de områdena är Järva utanför Stockholm där invånarna kontrolleras med särområdeslagar. Det är till Järva Sveriges inrikesminister beger sig på nationaldagen för att hålla ett tal. Allt som kan gå fel går fel, kravallstaket rivs, det blir upplopp och polisens prickskyttar skjuter civila. Mitt i det kaoset kidnappas ministern. Det blir en jakt på ministern ledd av den livvakten som ”tappade” henne. Men det är så mycket mer än bara en polisjakt. Vi får följa människor på båda sidan av muren. Det är en dystopisk framtid Lapidus visar upp i den här boken som just nu i coronatider tyvärr inte känns helt orealistiskt. I grunden handlar boken om segregation, att bygga fysiska och mentala murar, vi och dom. Det är sen dom små detaljerna i berättelsen som ökar trovärdigheten och klumpen i magen, som tex att butiksdöden har brett ut sig så man bygger ålderdomshem i det som var Kista galleria. Vi känner också igen språket från Snabba cash, det rappa med inslag av förortsslag, även det passar väl in i historien. Språket ställer också extra krav på uppläsaren Alexander Salzberger, en ny bekantskap för mig som jag tycker gör det riktigt bra.
Jens Lapidus är tillbaka med en dystopisk framtidsroman. I Paradis City har Sverige blivit ännu mer segregerat än idag, ett scenario som är lika skrämmande som boken är spännande. Det blir en mycket stark fyra för Lapidus.
Uppläsare: Alexander Salzberger
Betyg:

Jens Lapidus – Top dogg


Jens Lapidus är inne på tredje delen i serien om advokaten Emelie och kåkfarare Teddy. Till skillnad från andra bokserier så är huvudpersonen/personerna inte så tydliga i den här serien. Men just det är ju typiskt Jens Lapidus, det att inte följa normer hur man ska göra. Och det blir det som gör hans böcker intressanta och relevanta. 

Det tog ett par timmar att komma in i boken, många personer med många och invecklade relationer. Men när det börjar klarna är man somvanligt fast och slutuppgörelsen är riktigt bra. En annan sak är att både förortskids och toppchefer kan göra fel, bete sig illa men lika gärna göra gott. Det är handlingarna som avgör.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg


Bok nr: 1001

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑