Den tolfte spelaren av Lena Risberg och Robert Hedman

Fotbollsderbyt mellan Hammarby och Djurgården var en stökig match som slutade 0-0 och i centrum stod domaren Bill Jakobsson. När han någon dag senare hittas brutalt mördad började spekulationerna och ryktarna ta fart. Kriminalkommissarie Ingela Forsman som är gruppchef på Grova Brotts Södermalmsavdelning och hennes kollegan Enzo Conti får ta sig an fallet. Det gör att de dras in i en värld där gränsen mellan passion och våld sedan länge suddats ut. För är det verkligen så att resultatet i en fotbollsmatch kan göra att en människa förlorar livet? Ingela och Enzo får ta sig igenom huliganmiljöer och korrupta maktspel där alla har något att dölja, men är det verkligen det som hände på fotbollsplanen som är nyckeln till lösningen på mordet?

Det här är den andra boken i Södermalmsmorden av mor och son Lena och Robert. Det är ingen hemlighet att jag gillar och kan en hel del om fotboll. Det gör att jag lyssnar extra noga när det kommer till detaljer kring fotboll och supportermiljön och är extra kritisk om det är saker som inte stämmer med verkligheten. I det här fallet vet jag att författarna haft flera personer som levt med fotboll större delen av sitt liv, både på och utanför planen. Det märks, då supportermiljön känns väldigt trovärdig. Vi får till exempel möta de klassiska Fred Perry skorna som har förekommit ofta i supportermiljön i både Sverige och England.

Men du behöver varken kunna eller gilla fotboll för att tycka om den här boken. För det här är i första hand en spänningsroman där supportermiljö bara är en av miljöerna vi får besöka i jakten på sanningen. En annan miljö som vi får besöka är har mer med rosa flamingos att göra, en miljö relativt långt från fotbollsplanen.

Tittar vi på handlingen så rör den kring själva utredningen av mordet på Bill. I en mordutredning behöver polisen lyfta på alla stenar man ramlar över något som gör att vi får vara med om både oväntade kopplingar och än mer oväntade vändningar. Kort och gott en riktigt bra deckare i mina ögon, eller öron.

Precis som den första boken i serien så är det Martin Wallström. En uppläsare jag värderar högre och högre ju mer jag lyssnar på honom. Han ger liv till karaktärerna och blåser spänning i historien.

Bilder från releasefesten för boken

Den tolfte spelaren är en spänningsroman med ett Stockholmsderby som kuliss. Mor och son, Lena Risberg och Robert Hedman har fått till en deckare med spänning, vändningar och fotboll. Ni hör, klart det är bra och värd en fin fyra. 

Vad vore en release av en fotbollsbok utan en fotbollsspelare, här Anders Limpar

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Dubbelörnen av Herman Lindqvist och Per E Åsberg

Året är 1762 och det flyter upp ett lik i Stockholm. Det vore inget uppseendeväckande med det om det inte hade varit ett engelskt sändebud hittas död i strömmarna utanför Drottningholm. Så just det liket skapar politiskt uppseende och oro.

Ute på Drottningholm återsamlas ensemblen på slottsteater under ledning av teaterdirektören Samuel Schönberg. Nytt för den här återsamlingen är att den unge fröken Amalia Lindecrona har med list och stor egen ambition tagit sig in i sällskapet. Hennes far hade skickat henne till Drottningholm för att ta sig in kungafamiljens närhet med förhoppningen att hon skulle hitta ett gott parti att gifta sig med. Men det är inget Amalia har något intresse av. Hon vill stå på scenen och vara i konstens centrum. Något hon får göra som Schönbergs assistent och en del i kören.  Men när ett mord inträffar inne på teatern förvandlas de sköna konsternas värld till en brottsplats.

Om det engelskt sändebud skapade uppståndelse så är det inget mot vad en lik på en teater i slottets närhet gör. Händelsen hotar inte bara teaterns rykte, utan antyder också kopplingar till de politiska maktspel som utkämpas i kulisserna kring riksråd, diplomater och till och med drottning Lovisa Ulrika själv. När rykten börjar cirkulera om hemliga kontakter och politiska intriger dras Samuel och Amalia allt djupare in i ett nät av misstankar, där någon gör allt för att sanningen aldrig ska nå offentligheten.

Det här är en historisk deckare med kungahuset och Stockholm under 1700-talet som kuliss och spelplats. Det är svårt att inte dra paralleller till Niklas Natt och Dags 1793 serie. Det finns en hel del likheter då de båda rör sig i samma tid och samma geografiska plats. Skillnaden är möjligen att vi i Dubbelörnen är håller oss nästan uteslutande på slottsteatern och dess närhet.

En annan likhet är språket. För precis som i Jan Guillous Arn-serie, ovan nämnda 1793-serien och till viss del även Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström så har författarna skapat ett språk så att vi ska med ord och uttryck förflytta oss tillbaka i tiden. För det är naturligtvis inte så man pratade på 1100, 1700 eller 1800-talet. Men genom att krydda vårt moderna språk får vi en känsla att befinna oss på slottsteaterns kulisser. Jag tycker att Per och Herman gör det är snyggt för det är en svår balansgång för att det inte ska bli högtravande. Det är inte en språkkurs vi förväntar oss utan underhållning.

Jag gillar också att de får in politik som en kontrast till all kultur. Exakt var gränsen mellan vad som verkligen hänt och vad som är fiction är ingen jag kan reda ut då jag möjligen somnade till på någon historielektion i skolan. Men det är inte viktigt här, det är som sagt underhållning som står på schemat här.

Att läsa det här språket kan inte vara det lättaste. Då behövs en av de bästa och Martin Wallström är en av de som behärskar det. Jag är mäkta imponerad hur han tar sig an ord och uttryck som har stått och samlat damm ett par hundra år.

I Dubbelörnen löser en teaterdirektör och hans nya assistent mord i 1700-talets Stockholm. Per E Åsberg och Herman Lindqvist har slagit sina påsar ihop och levererar spänning i en historisk miljö. Jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Vesterhavet av Hannes Delling

Mediestormen som bryter ut när den kända skådespelerskan Amina Peters försvinner spårlöst är inte att leka med. Varenda redaktion i Sverige är på tå, även den där Truls Hagen tills nyligen varit mellanchef. Men ett snedsteg med en yngre kollega har kostat honom jobbet. Då det inte var hans första steg han tagit utanför äktenskapets krattade gång så är skammen att erkänna vad han gjort för frun stor. Det gör att han fortsätter ”gå till jobbet” och det han gör är att nysta i Aminas försvinnande. Att lösa det fallet ska bli hans revansch och väg tillbaka.

Trots ett alibi så riktas ändå blickarna mot Aminas make, den kända och folkkära, tv-profilen Tom Peters. Han har efter sin pappas död nyligen fått en halvsyster, Siri. De två blir snabbt tighta och trots sitt stökiga liv stöttar Siri sin bror när det blåser upp till mediestorm.

Journalisten Hannes Dellings debut har mediesverige som kuliss och det är inte alltid en så smickrande sådan. Ta hans huvudkaraktär Truls Hagen som exempel. Truls har gått från att ha varit en upphöjd journalist. Men ett drev under metoo gjorde att han blev undanskuffad till mellanchef på tidningen och ytterligare ett snedsteg gjorde att han fick sparken. En rad handlingar som inte gör honom till en speciellt sympatisk person, ändå sitter jag och hoppas att det ska gå bra för honom. Det är snyggt berättat. 

Ändå sedan Annika Bengzons dagar har jag varit svag för spänningsromaner med en journalist i huvudrollen, och den här boken är inget undantag. För att fortsätta liknelserna med Liza Marklund så finns det ett driv i berättelsen här som jag gillar. 

Martin Wallström är en uppläsare jag har stor respekt för och här är han en  viktig del för att förmedla just det drivet. 

En känd skådespelerska försvinner från en lika känd tv-stjärna, det är storyn i Vesterhavet. Men det är den metoo-ad ljugande journalist Truls Hagen som har huvudrollen i Hannes Dellings debutroman. Spänningen och framförallt drivet gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Frusen sorg av Jan Melander

En man hittas mördad vi sin stuga utanför Härnösand. Då mordet innehåller vissa rituella inslag så kallar den lokala polisen in Riksmordgruppen i form av utredaren Manfred Edlind och rättspsykiatern Carin Sundin. När ytterligare ett mord, den här gången på en kvinna sker så ökar pressen på utredningsgruppen. Vid en första anblick ser det inte ut att finnas några kopplingar mellan de två offren. Utredningen går framåt och en man grips. Men är det verkligen rätt man de har gripit?

Det här är en deckardebut som sticker ut. Vi har sett böcker där olika typer av Riksmordgrupper hjälper den lokala polisen så det är inget nytt. Vi har sett otal böcker där ett mord leder till fler och vi har definitivt sett poliser som jagas av egna demoner. Så man kan inte säga att boken innehåller så många nya pusselbitar. Ändå är känslan att de sätts ihop på ett väldigt snyggt och smart sätt. Ta bara Manfred och hans vilja att vara en i gruppen samtidig som har ändå gör sina misstag. Eller hans kollega som kanske dricker lite för mycket men är ändå knivskarp i sina analyser.

Jag tyckte att historien drog iväg lite i mitten av boken men det räddades upp av en bombastiskt slut. Som ni hör så har jag svårt att sätta fingret på exakt vad det är jag gillar med boken men efter lite funderande så tror jag det är den fina balansen mellan knivskarpt polisarbete och sårbara människoöden. Låter det pretentiöst? Ja, kanske men ibland känner man bara att en historia berör. Här ser jag redan fram emot en uppföljning.

Det blir inte sämre att det är Martin Wallström som gestaltar Manfred. Han hjälper verkligen till att bygga upp den Twin Peaks liknande stämningen i den här boken.

Frusen sorg är en lika snygg som smart deckardebut. Det märks att författaren Jan Melander är väl bevandrad i trakterna kring Härnösand och polisyrket. Jag föll som en fura och delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Karmanlinjen av Martin Sjögren

Max Nyman var nära att mista livet i en skidolycka och efter det har livet inte varit som tidigare. Den tillbakadragna systemutvecklaren spenderar dagarna med TV serier och kosten består mest av smärtstillande. Han blir förvånad när plötsligt blir headhuntad till en startup som utvecklar en väderapp. Minst lika förvånad blir han då han tackar ja.

Så innan han vet ordet av har han flyttat till det lilla fiskeläget Viken utanför Helsingborg och börjat på Climacast.

Det visar sig snabbt att trots framgångarna för företaget så är det något som inte står rätt till. Chefsutvecklaren och hjärnan bakom Climacast är försvunnen och hans båt hittas snart övergiven i sundet. Men det stannar inte där. Fler och fler saker händer kring företaget som gör att Max snart ägnar lika mycket tid att utreda konstigheter som att jobba som programmerare.

Författaren har en bakgrund i techbranchen vilket märks. Vi får påläst linblick i det vi oftast bara ser på ekonominyheterna. Boken visar hur dagens teknik påverkar oss som personer och samhäll. Samtidigt är det långt från nördig. Tech är mer en fond än en huvudkaraktär. 

Handlingen är förlagd till en liten plats som ligger nära den stora världen. Det gör att känslan kring företaget känns intim samtidig som vi har den övriga världen både i företaget, genom anställda från hela världen, och runt hörnet i form av internationella investerare. Vi pendlar mellan det lilla och det större perspektivet. Snyggt. 

Som debut är det lovande. Kul att hitta en ny spelplats för spänningsromanen. Ska bli intressant att följa Max vidare äventyr. 

Det är en annan Martin, nämligen Martin Wallström som läser boken. En inläsare jag lyssnat på i över tio år och tycker mycket om. Här bidrar han med att skruva upp spänningsnivån ett steg till. Speciellt under själva upplösningen.

Karmanlinjen är en debut som kombinerar dom två aktuella ämnena AI och klimatförändringar. Martin Sjögren får in spänning i systemutveckling och affärer från ett litet fiskeläger. Det blir fin trea i betyg. 

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg 

Brinnande Fenix av Axel Hellby

Efter en dundermiss på stora tidningen så är journalisten Robban ute i kylan. Så möjligheten att intervjua den världsberömda miljardären Olga Cutis kan vara en väg tillbaka han längtat efter. Han sätter sig på tåget till Berlin där hon ska inviga sitt stora prestigefyllda projekt. Robban får en första inledande intervju med Olga som han sen ska komplettera dagen efter den stora invigningen. Men den bir aldrig av då invigningen slutar i kaos och att Olga mördas inför öppen ridå. 

När Robban börjar gräva i Olgas förflutna och vad som har hänt så blir det riktigt farligt. Både för Robban själv och andra runt honom. Han hittar flera dolda hemligheter och det visar sig finnas dom som gör vad som helst för att dessa hemligheter ska hållas i de fördolda. Det är inte bara en bra story och ett framtida jobb som stor på spel här, Robbans liv ligger i en av vågskålarna.

Axel Hellby har mejslat fram en riktigt looser som huvudkaraktär. Inget jobb inga pengar och ett förhållande som inte blomstrar. Men Robert Grima är långt ifrån en bitter karaktär. Han kämpar på. Något som gör honom mänsklig och det är svårt att inte tycka om honom.  Då det här är första delen i en serie så kan jag avslöja att Robban överlever, trots att han är nere för räkning ett par gånger. 

Boken rör sig i gränslandet mellan journalistik, storfinans och forskning – ämnen som känns både samtida och relevanta. Lägg till att handlingen utspelar sig i Berlin och Stockholm så går det att påstå att boken är aktuell och modern. 

Boken är inläst av Martin Wallström som enligt mig läser in på tok för få böcker. För mig var den senaste med honom Crimetime vinnaren En bra man. 

I Brinnande Fenix få vi följa looserjurnalisten Robban. Axel Hellby leverera en modern deckare om makt, media och miljardärer. Det blir en fyra för bra driv. 

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

De 20 bästa ljudboksuppläsarna, enligt mig

När jag nu lyssnat på 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksuppläsarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka uppläsare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av uppläsaren.

Att hitta Jonas Malmsjö överst på en lista när det handlar om uppläsare i Sverige är kanske inte någon superskräll. Men att ha ett snittbetyg på 4,29 på 75 böcker är mer imponerande. Jämför man det med Viktor Åkerblom så har jag ”bara” lyssnat på fyra böcker med honom. Fyra bra böcker ska säga där en av dom är Shuggie Bain. Sen finns det uppläsare på listan som i princip bara läst in en viss serie, som Niklas Falk som läst in böckerna om Sebastian Bergman som jag gillar.

Uppläsarna med högst medelbetyg

1. Jonas Malmsjö – 4,29(75)
2. Viktor Åkerblom – 4,25(4)
3. Thomas Hanzon – 4,18(11)
4. Niklas Falk – 4,11(9)
4. Peder Falk – 4,11(9)
6. Peter Andersson – 4,09(21)
7. Stefan Sauk – 4,08(68)
8. Björn Bengtsson – 4(12)
8. Björn Granath – 4(6)
8. Niklas Engdahl – 4(4)
8. Alexandra Rapaport – 4(3)
8. Anton Berg – 4(3)
8. Jacob Nordenson – 4(3)
8. Katharina Cohen – 4(3)
8. Maria Samuelsson – 4(3)
8. Ola Rapace – 4(3)
8. Shanti Roney – 4(3)
8. Torbjörn Flygt – 4(3)
19. Lo Kauppi – 3,9(20)
20. Christian Fex – 3,88(9)

Jag väljer sällan böcker efter uppläsaren, men jag tror att listan nedan speglar mina favoriter bättre. I den hittar vi giganter som Magnus Roosmann, Reine Brynolfsson, Katarina Ewerlöf och inte minst nestorn och i mina öron Mr Ljudbok Torsten Wahlund.

Uppläsarna som jag lyssnat mest på

1. Magnus Roosmann – 96(3,76)
2. Reine Brynolfsson – 92(3,79)
3. Katarina Ewerlöf – 81(3,58)
4. Torsten Wahlund – 78(3,15)
5. Jonas Malmsjö – 76(4,29)
6. Stefan Sauk – 68(4,09)
7. Tomas Bolme – 61(3,85)
8. Gunilla Leining – 45(3,64)
9. Fredde Granberg – 33(3,42)
10. Mirja Turestedt – 29(3,72)
11. Mattias Linderoth – 23(3,83)
11. Anna Maria Käll – 23(3,09)
13. Peter Andersson – 21(4,10)
14. Lo Kauppi – 20(3,9)
15. Håkan Nesser – 19(3,42)
16. Per Juhlin – 18(3,56)
17. Martin Wallström – 17(3,53)
17. Marie Richardson – 17(3,29)
19. Mats Eklund – 15(3,27)
19. Niklas Engdahl – 15(3,27)

Precis som när jag listade ljudboksförfattare så innehåller listorna få kvinnor. Det är inget medvetet val från min sida. Jag lyssnar på de böcker jag tycker verkar intressant och det är förlagen och författarna som väljer uppläsare. Sen är min erfarenhet att könet på uppläsaren ofta följer med könet på huvudpersonen i boken. Så med det kan vi konsarera att de spänningsromaner, för det är merpareten av det jag lyssnat på genom åren har övervägande manliga huvudpersoner. Vilket inte är så konstig. Skulle det finnas någon där ute med en liknande lista som lyssnat på Feelgoodböcker är jag övertygad att könsfördelningen skulle vara den omvända.

Klicka på länkarna på uppläsarna för att läsa recensioner jag skrivit om böcker de läst in.

Tina Trender – En bra man

Thomas liv är inte på topp. Nyskild, uppsagd och en skakig relation till sin nästan vuxna dotter tär på honom. Men utåt gör han vad han kan för att hålla skenet uppe, för han är ju en bra man. Men när rullgardinen är nerdragen så söker han allt oftare tröst i nätporr. Men han är ju egentligen en bra man och en bra man tittar inte på porr. Tyvärr räcker inte alltid porren för att dämpa hans ångest och ett misstag gör att han hamnar i en utpressningssituation.

Det här är en annorlunda spänningsroman som rör sig en hel del i en HBTQ-värld som inte så ofta förekommer i spänningsromaner.

Men framför allt kretsar mycket kring gott och ont i den här. Vi får verkligen lära oss att allt är inte svart eller vitt. Den som gör ont behöver inte vara rakt igenom ond och den som ägnar sitt liv att göra rätt och gott kan göra fel.

Vi vet att huvudpersonen Thomas gör många saker som är fel, riktigt fel, men eftersom han verkligen försöker göra gott och det är svårt att inte känna sympati för honom. Och det är just det här som är det intressanta. Kan man och får man känna sympati för honom?

I en värld av ångest, nätporr och en icke-binär dotter gör Thomas vad han kan för att vara En bra man. Tina Trender har hittat en relativt blind fläck på spänningskartan att förlägga sin debut på och som hon gör det. Det blir en fin fyra från mig.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Niklas Natt och Dag – Ödet och hoppet

År 1434 styrs Sverige från Danmark av kung Erik av Pommen. Han är inte så populär och hans fogdar i slott och herresäten i Sverige ännu mindre. Det är under den här tiden som bergsmannen från Norberg Engelberkt Engelberktsson dyker upp.  Han är en reko man som människor lyssnar på. Flera av de mäktiga ätterna är tveksamma men den unge Måns Bengtssons far ser något som andra inte ser. Så han skickar sin son till Engelberktsson för att denne ska vinna hans öra. Det går inte så bra till en början men efter hand växer en vänskap och tillit och kanske även något mer fram mellan det två männen. Vi får följa Engelbrektssons för den här tiden något ovanliga sätt att överta borgar.

Som uppvuxen i Arboga har man fått läsa en del om Engelberktsson i skolan. Han står staty utanför kyrkan och själv gick jag på Engelberktsskolan. Men historien som berättas i den här boken var till stora dela okänd för mig. Vi får följa en man som på den våldsbenägna medeltiden heller förhandlade än slogs, en man som gjorde det utan ambitioner att själv bli kung. Kort och gott en ovanlig person.

Vi känner igen språket från Natt och Dags tidigare böcker. Ett språk som snabbt förflyttar sig alla hundratals år bakåt i tiden. Samtidig ett språk som gör att man inte riktigt kan slappna av när man lyssnar på det. Det är som att lyssna på norska, men förstår allt men orden är lite skruvade ibland.

Jag hade lite svårt att komma in i historien. Det tog nästan halva boken innan jag började få ordning på personer, släkter och platser.

Apropå språket så måste jag hylla Martin Wallström som läster den här boken. Han gör det fantastiskt. Jag hoppas att han fick en bonus för arbetet. Det kan inte vara lätt att få till det i alla lägen.

Trots att Niklas Natt och Dag flyttar sig så där 350 år i tiden så känner vi igen hans språk. Det tog lite tid att komma in i Ödet och hoppet men sen blev det intressant att följa Engelbrekts liv. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Tony Fischier – Svart vecka

Företagaren Charlie Rönnberg vaknar upp på ett tåg mellan Göteborg och Stockholm utan att ha en susning om vad han gör där. Ganska snart får han reda på att han varit borta en hel vecka. Han tar sig hem till Göteborg och när han inte trodde det kunde bli värre så får han reda på att under denna vecka har det spelats in en porrfilm med Charlie i huvudrollen. För att få bort den från nätet och få reda på vad som hänt under den svarta veckan kontaktar Charlie privatdetektiven Anders Johansson. Johanssons liv är inte på sin topp. Hans flickvän lämnar honom och han blir utskälld av mamma för att hon nu är ännu längre från att få barnbarn. Men att lösa mysterier är han rätt bra på. Så han tar sig an Charlies.

Precis som i Ragnviks serien så bygger Fischier sina historier med stort fokus på svårlösliga detaljer. Hur får man någon att glömma bort en hel vecka, hur får man någon att ha sex med någon under den tiden.

Efter att ha plöjt hela Ragnviks serien nyligen så var den här boken ett måste. Jag gillar när författare vågar prova sina vingar med nya karaktärer. Anders Johansson är mer av en loser än Niklas Ragnvik vilket är rätt befriande. Johansson gräver bland Charlies bekantskapskrets på sitt smarta och orädda sätt.

Visst gör Martin Wallström en stabil uppläsning, men kanske låter lite ung och snäll för att bära upp Anders Johanssons mantel.

Med Svart vecka börjar Tony Fischier på en ny serie. Privatdetektiv Anders Johansson löser mysterier på klassiskt Fischier-manér vilket man naturligtvis gillar och jag ger boken en underhållande fyra i betyg.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑