Iakttagen av Anna Piippolainen

När Bella ärver ett gammalt hus i sin hembygd så får hon den ultimata anledningen att flytta hem. Huset är dock i rätt dåligt skick och enda grannen är en tjurig före detta polis. Men Bella känner ändå att det ska bli skönt att få lugn och ro i sitt nya hus. Det visar sig att det inte blir så lugnt då det vilar en förbannelse över det och Bella har en krypande känsla att hon är iakttagen.

Det här är Anna Piippolainens debut som spänningsförfattare och historiens som berättas utspelar sig i hennes egen hembygd i närheten av Älvkarleby. Vi får lära känna en ung kvinna som letar efter något nytt i livet och hoppas finna det i det ärvda huset. Porträttet av Bella är trovärdigt. Lika delar rationell och framåtsträvande som oskuldsfull och naiv. Så som vi människor är. Förutom Bella så möter vi en girig husmäklare, en förstående advokat, den vresige polisen och en förstående och trevlig veterinär. Det två sistnämnda finner Bella sig attraherade av, på lite olika vis och veterinären får hon anledning att umgås en hel del med då hon blir med katt. Så på spänningsberättelsen bjuds vi på ett triangeldrama.

Jag tycker att historien är lite otydlig ibland, framför allt i början. Även om jag förstår att känslan av att Bella är iakttagen ska komma smygande så gör det tyvärr att bara att jag blir mindre engagerad. Jag upplever som sagt Bella som en intelligent och rationell kvinna som nog skulle behöva mer konkreta händelser för att bli skrämd.

Boken läses av Mimmi Kandler som oftast läser romance och romaner men jag har även stött på henne i en bok av B.A. Paris som är psykologiska thrillers mästare. I riktigt den klassen kommer bok och uppläsning upp i den här gången.

Anna Piippolainen gräver där hon står och berättar en historia om en kvinna som ärver ett hus och flyttar hem. Iakttagen är en psykologisk thriller i miljön kring Älvkarleby. En lite otydlig historia men en trea i betyg.

Uppläsare: Mimmi Kandler

Betyg:

B A Paris – Terapeuten

När jag lyssnade på Bakom stängda dörrar för några år sen blev jag golvad. Det är en av de mest spännande böcker jag lyssnat på. Det gör att man har högt ställda förväntningar när man börjar lyssna på nya böcker av B A Paris. Den här gången blev jag väldigt besviken. Hon tappade mitt intresse redan i första tredjedelen. Sen satt jag bara och irriterade mig genom hela boken, med en förhoppning att det skulle komma en intressant vändning på slutet.
Alice och Leo flyttar in i ett hus i ett grindsamhälle i London. Bara att översätta gate community till grindsamhälle tycker jag låter fel. Det visar sig att anledningen att de fått köpa huset så billigt är att det skett ett mord i huset två år tidigare. Något som Leo visste om och som gör Alice rädd. Så långt inget konstigt. Men istället för att bara flytta där ifrån vilket vore det mest naturliga vill Alice försöka lösa mordet. En av anledningarna till att hon blir så besatt är att mordoffret hette samma som hennes döda syster. Jag är ledsen men jag tycker att inte det eller andra saker håller rent trovärdighetsmässigt i den här historien. Ja, vi får en del svar i slutet på boken men det räcker inte. Känslan genom hela boken är att vi får följa en väldig naiv kvinna som slänger fram den ena konstigare teorin efter den andra.
B A Paris som har bjudit på så mycket spänning tidigare levererar tyvärr inte den här gången. Terapeuten är en rörig bok om en kvinna med naiva teorier som mest gör mig nervös. Blir tyvärr inte mer än en två i betyg.
Uppläsare:
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑