Glashus av Niklas Turner Olovzon

Under midsommarhelgen kliver Micke och Josefine in i en hiss i en tom kontorsskrapa i centrala Stockholm. Micke är på ytan den framgångsrika reklamaren medan Josefine är en betydligt mer vindpinad karaktär som flyr från något. Kort efter att hissdörrarna gått igen är det något som går fel och hissen störtar mot källaren. Men innan den hamnar där bromsas fallet upp och blir hängande, med Micke och Josefine fångade i den.

Efter att den första chocken lagt sig försöker Micke kalla på hjälp. Men i den folktomma kontorsbyggnaden finns ingen hjälp att få. Innan mobiltelefonen helt laddat ur så lyckas han få iväg ett kryptiskt sms till mamma Liss-Kulla i Tassby. Ett sms som får henne att sätta sig i bilen och åka från sitt trygga Dalarna ner mot Stockholm. Något som dock de två i hissen inte vet något om.

Timmarna går och Micke och Josefine förblir instängda med sina tankar. Tankar som mer och mer blir till tillbakablickar. Frågor som Är Mickes fasad verkligen så glänsande? Vad är det Josefine flyr ifrån? Hur och när ska dom ta sig ut ur hissen?

Det här är Turner Olovzons tredje bok som har sin utgångspunkt i den lilla fiktiva byn Tassby utanför Leksand. För även om Micke och Josefine sitter instängda i en hiss i Stockholm så far berättelserna ändå iväg upp mot Dalarna. I början är det lite förvirrande med alla hopp i tid och rum men efter hand så faller bitarna på plats och då börjar ”drogen” att få veta hur saker hänger i hop in. Det mesta av boken är tillbakablickar som gör att vi kommer närmare och närmare varför de sitter instängda i hissen.

Som vanlig i Turner Olovzons böcker möts vi av musikreferenser och citat insprängda i texten och jag blir lite extra glad när det i denna boken är mina gamla husgudar Depeche Mode som citeras.

Då det är huvudsakligen två perspektiv vi får följa här, Mickes och Josefines, så faller det sig rätt naturlig att det är två uppläsare. Och inte vilka uppläsare som helst, Magnus Roosmann gör Micke och Lo Kauppi gör Josefine. Personligen gillar jag det här greppet och tycker det görs alldeles för sällan.

Två personer instängda i en hiss är ramen för Niklas Turner Olovzons tredje bok. Glashus hoppar mellan nutid och dåtid, mellan Stockholm och Dalarna. Snyggt och belönas med en fyra.

Uppläsare: Magnus Roosmann och Lo Kauppi

Betyg:

Niklas Turner Olovzon – Sandslott

Tassby kommer aldrig bli sig likt igen. Borta är bygemenskap och borta är Lia-Kullas status som byns centralpunkt. Allt efter händelserna med den försvunna thailänske bärplockaren.

Till svenskön Koh Lanta i Thailand åker den före detta skådespelerskan Sophie med sin familj. Kort efter ankomsten förvandlas lyxtillvaron till en mardröm när sonen försvinner en stormig natt. Sophie vägrar köpa polisens och andras teori om att sonen drunknat. Så beväpnad med moderskänslor, ett kraschat äktenskap samt skuldkänslor fortsätter hon letandet. Ett letande i ett korrupt och smutsigt samhälle.

En av de få personerna som hon har kontakt med i Sverige är Elin som varit med om att förlora en son och sen få tillbaka honom. Elin har lämnat Luleå för Tassby och bor nu inte långt från Lis-Kulla.

Det är verkligen karaktärerna som står i centrum i den här boken. Karaktärerna och relationerna de har. Det var en stor del även i Isberg men här känns det som Turner Olovzon verkligen vågat satsa ännu mer på det området, och det betalar sig. Det är där spänningen byggs upp. Trådar knyts mellan Luleå, Tassby och Thailand samtidigt som andra trasslas upp. Allt för att förstå bakgrunden och komma närmare än lösning. Snyggt tycker jag. Snyggt är även alla små Madonnacitat som kryddar upp historien.

Det var Magnus Roosmann som läste den första boken, och det är naturligtvis huvudanledningen att han läser även denna bok. Men det gör att boken ställer sig till en av de få där uppläsarens kön inte följer huvudpersonens. Nu ska det sägas att Roosmann gör det bra.

När Niklas Turner Olovzon följer upp succén Isberg så hoppar vi mellan Tassby och Thailand. I Sandslott är det tre kvinnor, hemligheter och spänning som står i centrum . Det blir en stabil fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Niklas Turner Olovzon – Isberg

I Tassby utanför Leksand bor vanliga människor. Precis som i många byar så får man sin plats i samhället tidigt och sen är det svårt att ändra på det. Som Lars-Inge som fick sin efter en pulkatur ner för Lassabacken i unga år. Lars-Inge är en outsider som bär på både mörker och hemligheter. Så har vi Liss-Kulla, vars plats är att berätta om andras hemligheter och tillkortakommanden.

När en thailändsk bärplockare försvinner i skogen och det gamla huset på andra sidan viken besök börjar både mörker och hemligheter krypa fram i den lilla byn.

I Luleå försvinner en femårig pojke. Något som får mamma Elins värld att rasa samman. Det finns dock en koppling till Tassby genom taxichauffören Anders som kör sin taxi på Luleås hala gator.
När dessa människors vägar korsas så börjar familjehemligheter att blottas.

Den här historien utspelar sig till stor del i en liten by i Dalarna. Men den här byn skulle kunna ligga nästan var som helst i Sverige. Det finns många fördelarmed att bo en by som Tassby. Som sammanhållning, trygghet och att man hjälper varandra. Samtidig så finns rädsla och intolerans mot människor och företeelser utifrån och framförallt att sticka ut från mallen. Just detta är bokens kärna.
Det tar ett tag att komma in i boken men väl inne är man fast. Det är lätt att känna för eller emot bokens karaktärer. Jag kom på mig själv att både älska och känna hat när jag lyssnade på den här boken. Något som var svårt att se komma. Men det är väl som ett Isberg, vi ser bara toppen.

Niklas Turner Olovzons belönades med CrimeTime awards debutantpris på bokmässan för några veckor sen. Det i hård konkurrens med bl.a. Emmy Walts Flykt.

Niklas Turner Olovzons Isberg är en spännande familjeberättelse med många bottnar. Jag har inga problem att förstå att den fick Crimetimes debutpris och delar ut en stark fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑