
Leons kamp för att hans bror Emir ska få det bättre än han själv fortsätter. När boken börjar är det lite uppförsbacke med tanke på att Emir hatar Leon. Det som måste till för att ändra på det är att Leon en gång för alltid lämnar den undre världen. Att han gör en exit, en ghettoexit.
Samtidigt så måste Leon försörja sig, och gärna på något han kan. Så han öppnar en detektivbyrå. Det första uppdraget är att leta rätt på en förrymd patient från Karsuddens rättspsyk. Till sin hjälp får han, vare sig han vill eller inte, sin vän Sarmed Karman. En turkisk torped med lika stort hjärta som muskler och bokens stora behållning. Man ler varje gång han försöker använda sig av liknelser och ordspråk. Går sällan så bra, tror repliken ”jaja tomater tomater” är höjdpunkten.
Även om Leon gör vad han kan för att lämna ghettot så dras han in i annat trassel. Trassel på världspolitiskt nivå med underrättelsetjänsten från Iran och Israel.
Sammys Ghettouniversumet har vuxit under seriens gång. Flera av kvinnorna från Ghettoprinsessan är kvar som Ayanda Karlsson, Pussan och Maggan Palm. Den sistnämnda, tillsammans med sin kollega och livskamrat Envall får större plats i den här boken vilket jag gillar. Det är för övrigt just nämnde Envall som i säger repliken ”Jäkla Carlén och Westberg, det här ska dom få tillbaka för”. Inte varje dag man är inskriven som en karaktär i en bok man lyssnar på. Väldigt roligt och väldigt hedrande.
Det här är femte delen i Ghettoserien och det känns som serien har mognat och saker börjar hamna på rätt plats. Den första boken Ghettokungen var en riktig käftsmäll när den kom. Tvåan körde på i samma stil. Sen kom Ghettolegender som bröt av och var något helt annat. Modigt gjort men inte lika bra, tycker jag. Med Ghettoprinsessan var serien tillbaka på Ghettospåret igen och med den här boken är Sammy inte tillbaka på ett redan lagt spår. Han rusar likt en running back och gör en riktig touchdown. Jag tycker den här boken är riktigt bra och det har inget med att jag råkar vara nämnd på sidan 37. Det handlar om att karaktärerna har utvecklats, språket är tightare och nya dimensioner som storpolitik i form av Israel och Iran har kommit in.
Samtidigt tror jag att man måste lyssnat på hela serien för att förstå och få ut magin med den här boken.
Att Jonas Malmsjö är en hörnsten i den här serien har jag tagit upp tidigare. Hans gestaltning av min favorit Sarmed är magisk.
Med Ghettoexit kliver Sammy Jeridi upp och blir en stor författare. Han behåller humorn och dom snabba replikerna och lägger på nya dimensioner som världspolitik. Jag är ruskigt imponerad och delar ut en fet ghettofemma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg


Lämna en kommentar