Wolter och Bergström två riktiga snutar av det gamla gardet. Det åker efter ett längre uppehåll återigen i samma bil, nu som knarkspanare i centrala Stockholm. Efter ett tillslag kommer dom över en mobiltelefon med ett register av köpare som skulle få varje polis att dansa jenka. Men när flera av namnen i listan tillhör människor från samhällets toppskikt och till och med höjdare från polisens egna led spritter det inte lika mycket i benen. De båda snutarna vänder sig till vännen och åklagaren Dorte Jacobsen och tillsammans blir de ett team som gör allt för att göra gott i en hård värld.
Det här är en deckare med och om poliser i uniform. Med utgångspunkt från det drar jag två paralleller. Det första är till Öberg/Adolphssons Götgatsbacken som kom ut tidigare i år. Böckerna har samma spelplats och båda har just poliser i uniform i huvudrollen. Något som inte är så vanligt som man tror. Den andra är mer en känsla när jag var klar med boken. Känslan är att det finns likheter med alla svenska deckares moder, nämningen Sjöwall Wahlöös böcker. Storyn kretsar kring aktuella samhällsutmaningar, tempot är inte uppskruvat till max och poliserna i centrum är goda. Ja, det är kanske argument som passar in på ungefär hälften av alla deckare som kommer ut i Sverige, men det finns en ton genom hela boken som gör att jag ändå gör kopplingen. Jag får återkomma till den parallellen efter bok två i serien hoppas jag.
Så kommer vi till uppläsaren, herr Granberg. Vilken match made in heaven. Det är inte bara att rösten passar karaktärerna och historien. Det känns som att Granberg kompletterar Haag och Karlsson och bildar en trio.
Det som inte syns är en riktig deckare med riktiga snutar och om viktiga samhällsfrågor. Det doftar Sjövall Wahlöö över Haag och Karlssons första bok tillsammans och det gillar man ju, blir en femma från mig.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg:
ljudboksbloggen.com 