Hällpetters Maria Bergström – Daglösa

Uppe bland slagghögarna vid Falu koppargruva hittas en död kvinna av en förbipasserande. Det konstateras snabbt att hon är mördad då kroppen är skenad och hon är iklädd endast en rosarutig bikini mitt i vintern. Den enda ledtråden till hennes identitet är ett svartvitt fotografi föreställande två tonårsflickor.

Vid polisen i Falun blir det kriminalkommissarie Anders Mareé och hans grupp som får ta sig an fallet. Mareé är en snäll man, omtyckt som chef och efter en skilsmässa också en ensam man. Så han går helt och fullt upp i fallet. Han kan inte att släppa fotografiet på tonårsflickorna. Det måste var en ledtråd till fallets lösning.

Det här är en lågmäld och fin deckare. Tempot är relativt lågt och det går att dra flera paralleller till min favoritförfattare i Norge, Jørn Lier Horst. Mareé och Wisting har flera liknande dra. Två godhjärtad, ensamma män som kämpar med relationen till sina barn.

Med målande beskrivningar flyttas vi till Falun med omnejd, men det är inte bara beskrivningar av miljön. Vi får möta lokalbefolkningen som inte vill ha ett nytt skid-VM eller som jobbar i hemtjänsten.

Boken utspelar sig i nutid men skulle lika gärna förläggas till 70,80 eller 90-talet. Uppläsaren Reine Brynolfsson hjälper till att skapa den här tidlösa känslan.

Hällpetters Maria Bergström tar oss med till sitt Falun i sin debutdeckaren Daglösa. Det här är en lågmäld deckare där tempo inte är uppskruvat till max, något jag gillar och belönar med en fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg