Michelle Obama – Min historia

Michelle Obama är en kvinna att se upp till. Att med goda föräldrar i ryggen ta sig från södra sidan av Chicago via fina universitet ända till Vita huset är en både underhållande och spännande.
Jag tror att jag som vit man i Sverige inte riktigt kan sätta mig in hur det är/var att växa upp som svart kvinna i USA. Men Michelles berättande gör det ändå lite mer begripligt. Vi får följa hennes uppväxt och hennes eviga strävan att vara en duktig flicka som ska vara alla till lags.
Jag är nog mer intresserad av det politiska spelet, speciellt på vägen fram mot presidentposten. Det kan vara det som gör att jag tycker boken tappar intresse när Michelle flyttar in i Vita Huset. Därifrån tycker jag boken väger över och blir lite för präktig för min smak. Ja, föräldrar gör allt för sina barn, ja det är viktigt att äta nyttigt, ja det är viktigt att röra på sig och ja det är viktigt att stötta minoriteter. Allt detta skriver jag under på men jag tycker att det blir för mycket. Borde finnas så mycket mer spännande att berätta om när man lever i maktens centrum. Jag förstår att jag inte är bokens primära målgrupp så har förståelse att alla inte har samma uppfattning.
I Min historia berättar Michelle Obama underhållande och öppenhjärtigt om sin uppväxt och tid i Vita Huset. Jag tycker den blir lite väl präktig på slutet men en 4:a i betyg är den helt klart värd.
Uppläsare: Anna-Maria Käll

Lotta Luxenburg – Infiltratören

Jag har med stort nöje följt Lotta Luxenburgs serie om Klara och Nick. Så det var med höga förväntningar jag kastade mig över hennes nya serie om Stockholmsgruppen. Som titeln på serien skvallrar om så utspelar även denna bok i Stockholmsmiljö samt att det handlar om en ny grupp poliser. Handlingen kretsar kring Isabella och Nikolaj som infiltrerar ett ryskt brottsnätverk. Jag blir tyvärr inte helt övertygad. Att en polis tar sig an uppdraget att jobba som infiltratör utan förkunskaper gör att jag tappar förtroendet. Och ett tappar förtroendet är svårt att hämta igen. För även om ansatsen är god att få bort trafficking och prostitution så har polisen lagar och regler att hålla sig till, något det är lite si och så med ibland.
Mina höga förväntningar på Lotta Luxenburgs nya serie om Stockholmsgruppen uppfyllde inte mina högt ställda förväntningar. Infiltratören är stundtals spännande men sakna det lilla extra så får en trea i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Måns Gahrton – Fotbollens mest magiska ögonblick

Nu i Coronatider då fotbollsabstinensen är som störst är den här boken som balsam för själen. Jag lyssnar på boken samtidigt som SVT sänder matcherna från VM 94 i sin helhet. Jag har tagit del av merparten av matcherna från 80-talet och framåt i den här boken på radio, tv eller på plats. Så det är med mycket igenkänning jag hör Zlatan cykelsparka på Friends, Robert Prytz tårar i Prag eller Zidans skallning i sin sista match. Författaren blandar fakta med klassiska radioreferat. Att höra Granqvist, Kinch, Engstrand, Hyland, Jerring mfl kan verkligen få mina hårstrån på armarna att resa sig. Men det som får boken att lyfta är författarens egna upplevelser från läktaren. Han har också varit med. Vi får alla kvalrysare från Gelsenkirchen till miraklet i Milano och alla EM och VM matcher dom senaste 50 åren. Tyvärr är det ju inte bara an njutning med tanke på vissa resultat, men det är ju så fotboll är och ska vara. Gahrton har verkligen utnyttjat ljudboksformatet till max.
För dig som också saknar fotboll och inte har något emot nostalgi så är Måns Gahrtons Fotbollens mest magiska ögonblick en lisa för själen. Vi får allt 4-4 i Berlin till VM 94 via fakta och klassiska radioreferat. Klar trea i betyg.
Uppläsare: Måns Gahrton
Betyg:

Arne Dahl – Friheten

Arne Dahl har jag älskat sedan första boken om A-gruppen. Hans målande språk och varma personporträtt har varit ett signum. När han för några år sen begravde han Hjelm och dom andra i A-gruppen. Det var säkert helt rätt. I den nya serien får vi lära känna Sam Berger och Molly Blom. Det som skiljer de två serierna är att den senare är mörkare, mer lik Jo Nesbøs böcker. Tycker också det går att dra en parallell till Anders De La Motte som först skrev dom fartfyllda böckerna i Geim-triologin för att sen växla över till den betydligt mörkare årstids serien.
Missförstå mig rätt, det här är en fartfylld deckare. Berger blir rekommenderad av sin fd kollega Deer att gå till en psykolog. Det blir upprinnelsen till en jakt på sanningen, eller på Friheten. Ibland kan även spänning och tempo bli för mycket. Här kan jag tycka att författaren ibland öser på lite för mycket och krånglar till det lite för mycket.
Arne Dahl öser på med spänning och tempo i Friheten. Kommer inte upp i A-gruppen klass men en fyra i betyg tycker jag den är värd.
Uppläsare: Niklas Engdahl
Betyg:

Patrick Radden Keefe – Säg inget

Att människor kidnappats, försvunner och torterats i länder som Rwanda, Chile och Syrien har vi ”vant” oss vid. Men att ett land som Storbritannien som vi tycker liknar Sverige i närtid har haft ett inbördeskrig med precis samma inslag är svårare att greppa.
I den här boken får vi en skrämmande och blodig inblick i konflikt “The Troubles” på Nordirland. Där slåss protestanter och katoliker mot varandra. Två kristna grenar som gemene man i Sverige knappt kan förklara skillnaden mellan dessa. Boken är en blandning av fakta, dramadokumentär och true crime och ger oss lyssnare en ordentlig historielektion. Den kryper in och berättar om människorna som levde mitt i konflikten, på båda sidor. Det är ett imponerande arbete författaren, som själv är amerikan, lagt ner. För i slutet på boken löser han ett av Nordirlands stora mysterier.
Patrick Radden Keefe berättar på ett spännande sätt om den blodiga och fasansfulla konflikten på Nordirland. Säg inget är både lärorikt, läskig och underhållande och förtjänar verkligen sin fyra i betyg.
Uppläsare: Mattias Linderoth
Betyg:

Stina Jackson – Ödesmark

Stina Jackson är tillbaka efter sin succédebut med Silvervägen. I den nya boken känner vi igen landskapet och människorna som befolkar det, även fast det inte handlar om samma människor. Vi befinner oss i Ödesmark, en liten by utanför Arvidsjaur. Där bor sökande kvinnan Liv hemma hos sin udda pappa Vidar och sin tonårsson Simon. Att dom sticker ut i bygden är inte så konstig, speciellt inte med tanke på att Liv under större delen av sitt liv försökt ta sig från Ödesmark och sin kontrollerande far. Förutom att familjen är udda pratas det mycket på bygden om Vidars stora förmögenhet.
Det här är en spänningsroman i det norrländska inlandet. Det är grannar som inte pratar med varandra, det är kaffeost och myrar. Det är fantastiska skildringar av människor och landskap. Men inte fantastiskt på ett storslaget sätt, det är små små rörelser. Jag tycker det tar lite för lång tid innan själva historien börjar ta fart. Men när den där efter så är man fast. Så jämfört med Silvervägen är det här en tätare historia, speciellt andra halvan. Marie Richardson gör en bra inläsning med sin lite tillbakadragna röst. Den första tanken är annars att det borde vara en norrlänning som skulle läsa den här boken men när jag tänker efter är dom inte så många. Utpräglade dialekter överlag är inte så vanligt.
Vi känner igen landskapet och dess människor i Stina Jacksons uppföljare till Silvervägen. Spänning och miljö ger Ödesmark en klar fyra i betyg.
Uppläsare: Marie Richardson
Betyg:

Michael Connelly – En eld i natten

Det här är den 24e boken om Harry Bosch, riktigt imponerad. Kan inte på rak arm komma på någon så lång bokserie med en och samma huvudperson. Nu har Connelly utvidgat sitt universum de senaste åren. Först var det halvbrodern Mickey Haller som då och då dyker upp i den här boken. Sen har vi den surfande polisen Renée Ballard. En karaktär växer för varje bok hon är med i. Det är riktigt smart att komplettera den trygga och välkända karantän Bosch med en yngre kvinnlig vinkel. Det har blåst nytt liv i serien. Om Bosch dotter börjar läsa juridik eller rent av blir polis skulle jag gärna se mer av henne i serien.
I den här boken börjar våra hjältar gräva i en fall som Bosch mentor Thompson lämnade efter sig när han dog. Fallet ringlar sig genom Los Angeles gator, genom advokatbyråer och poliskontor.
Utan Magnus Roosmanns trygga, raspiga och lite släpiga röst skulle den här bokserien inte vara lika bra. Han läser väldigt bra.
Michael Connelly stärker banden mellan Bosch och Ballard i En eld i natten. Kanske inte den bästa i serien men en trygg fyra för sin spänning.
Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Sammy Jeridi – Ghettokungen

Leon är något så ovanligt som en just gangster. Han driver det något ovanliga förtaget Ghettosäljarna. Allt han gör syftar till att göra livet bättre för sin lillebror Emir. Sen har vi kriminalkommissarien Eva Möller, en lite trasig ensamvarg som på olika sett korsar Leons liv. Jag gillar persongalleriet i den här boken. Det finns både onda och goda, men samtidigt är dom goda inte alltid genomgoda och dom onda inte alltid genomonda. Det ger boken en bra dynamik.
När vi kommer till handlingen så är den snabb och ”fräck” och cirkulerar mest kring Leons nuvarande och förflutna liv. Att författaren sen lyckas sätta in Sveriges mest eftersökta vapen i centrum för historien är en extra krydda.
Sist men inte minst så gör Jonas Malmsjö, som vanlig, en riktigt bra inläsning.
Ghettokungen av Sammy Jeridi är snabb, spännande och har ett bra persongalleriet. Den får årets andra femma, lyssna på den!
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Daniel Ezpeleta – Var är Olle?

Jag är en stor förespråkare av att bryta normer. Vem har sagt att en bok måste följa ett visst mönster. Vid en första anblick så ser den här boken ut som en podcast inom true crime, men det är inte hela sanningen. Skillnaden mellan den här boken och podcast som P3 dokumentär och Spår är att Daniel Ezpeleta har med sin bandspelare dokumenterat allt och använder det i den färdiga boken. Vi får vara med när han öppnar brev från tingsrätten eller när han åker till sjukhuset och besöker Olles pappa. Och bara för att man som journalist/författare får en tråd att följa krävs ett manus för att det ska bli spännande att ta del av för oss som lyssnar. Något jag tycker Ezpeleta lyckats riktigt bra med. Sedan finns det några men. Jag tycker inte historien är riktigt så spännande som man hoppas på, det är forfarande lite för många frågetecken kvar och jag blir illa berörd av hur historien tärt på Olles pappa och syster. Jag har inga problem att sätta mig in i deras ovisshet och vilja att få veta vad som hänt, men att det ska genomsyra större delen av deras liv är tragiskt. Gränsen mellan viljan att veta och besatthet är hårfin och jag tycker tyvärr att dom går över den flera gånger och då finns det en risk att det blir lyteskomik.
Daniel Ezpeleta lyckas skapa ett helt nytt ”bokformat” med sin Var är Olle? Sen tycker jag inte historien och människorna håller för mer än en fyra i betyg.
Uppläsare: Daniel Ezpeleta och Björn Andersson
Betyg:

Jørgen Jæger – Villospår

Den första boken i serien, Monster, lyssnade jag på dom en serie. Måste säga att jag gillar bokformatet bättre. I den här boken är Cecilie tillbaka. Tyvärr måste hon åka och identifiera hennes sambo Bernard som befaras drunknad i Drammen. Nu visar det sig att det inte är Bernard på bårhuset, trots att en annan kvinna redan har identifierat honom. En kvinna som visar sig vara hans fru. Livet vänds totalt upp och ner för Cecilie och det är bara början. När hennes situation blir värre tar hon hjälp av din före detta chef Ole Vik. Det här är en spännande deckare med många vändningar. Korrumperade poliser, organiserad brottslighet, kopplingar utomlands. Vi får följa både polisens och Oles arbete, samtidigt som frågetecknen kring Bernard hela tiden hänger över historien. Med Magnus Roosmanns uppläsning blir det en riktig spännande bok.
Jørgen Jæger är med Villospår tillbaka med en spännande historia om Cecilie och Ole. Norsk krim på den över halvan av deckare, klar fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑